Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skattemässig särbehandling av moderbolag inom EG2003Ingår i: IUR-Information, nr 10, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Gerson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    The negative harmonization process of losses in foreign EU subsidiaries: the Swedish case2011Ingår i: EC Tax Review, ISSN 0928-2750, E-ISSN 1875-8363, Vol. 20, nr 6, s. 273-282Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Ghajar, Homa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ett europeiskt småmålsförfarande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EG) nr. 861/2007 trädde ikraft den 1 augusti år 2007. Förordningen tillämpas fullt ut från och med 1 januari år 2009. Förordningen tillämpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrättas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rättegångsförfaranden. För Sveriges del innebär detta att förordningen ska vara ett alternativ till bestämmelserna i rättegångsbalken. I verkställighetsdelen ska förordningen vara ett alternativ till Bryssel I-förordningen.

    Förordningens syfte är att förenkla, påskynda samt kostnadseffektivisera handläggningen av småmål. Förordningen gör det även enklare för parterna att få erkännande och verkställighet av ett avgörande i det europeiska småmålsförfarandet i en annan medlemsstat. Förordningen är tillämplig inom privaträttens område, tvisten ska ha en gränsöverskridande karaktär, fordran får inte överstiga 2 000 euro samt domstolen måste vara behörig.

    Det finns både för- och nackdelar med förordningen utifrån ett svenskt perspektiv. En nackdel kan vara den ökade målströmningen till de allmänna domstolarna, vilket kan vara resurskrävande. Även antalet exekvaturmål i Svea hovrätt kommer förmodligen att öka. Den största fördelen med förordningen är att den har avskaffat exekvaturförfaranden i form av nationella verkställighetsförklaringar. Sådana verkställighetsförklaringar finns dock i Bryssel I-förordningen men på ett mer förenklat sätt.

     

  • 254.
    Glaad, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kapitaltäckningsgarantier: Krav på avrop eller automatiskt utlösande?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements.

    A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act.

  • 255.
    Glaad, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Hardcore Restrictions on Internet Distribution under the Regulation 330/2010: The scope of Objective Justifications and the Double Negative Presumption2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the approach and attitude towards restrictions on internet distribution in distribution systems under EU competition law. When the Regulation 330/2010 and the Vertical Guidelines entered into force in 2010 a new level of guidance was given by the Commission on internet distribution. The Vertical Guidelines made an important contribution with its detailed rules but did also leave some questions. In the case C-439/09, Pierre Fabre Dermo-Cosmétique which came in the late 2011 the COJ gave its first preliminary ruling concerning internet distribution and two of those questions are addressed and examined in this thesis.

    The Vertical Guidelines state that distributors are generally free to use internet for sale and marketing purposes and the first question regards the scope of objective justifications for restricting internet distribution. The thesis shows that the Commission has taken a quite restrictive approach on restrictions on internet distribution which has, at least partly, been confirmed by the COJ. It is however possible to objectively justify restrictions with reference to foremost health and safety but also due to technically advanced and high quality products.

    The second question concerns the double presumption rule mentioned in the Vertical Guidelines stating that an agreement containing a hardcore restriction is presumed to infringe Art 101(1) in the TFEU by not being exempted by Regulation 330/2010 and to not fulfill the criteria in Art 101(3) in the TFEU for being individually exempted. The examination of the rule and the analyze of case law gives that the COJ does not seem to take the presumption rule into consideration in regard of internet distribution. The conclusion is however that; restrictions together with any other directly or indirectly outright bans on internet distribution must be carefully constructed and performed.

  • 256.
    Godring, Björn
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wåhlin, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Business Restructurings and Transfer Pricing in Germany and Sweden: The concepts of profit/loss potential and indemnification2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Business restructurings within multinational enterprises (MNEs) are regular occurrences. Such restructurings are often carried out in order to increase the MNE‟s competitiveness on the market by making the supply chain and management more efficient in order to ac-quire benefits due to economies of scale. There is a risk that such cross-border business re-structurings will transfer the profit/loss potential that is associated with the assets, risks and/or functions that are transferred, to low-tax jurisdictions in order to minimize the MNEs tax burden. Germany amended its tax act in order to prevent such profit potential from being transferred out of the country. This amendment came into effect on the 1st of January 2008. The OECD, which is the normative body on the international tax arena, re-leased a Discussion Draft for the public in September 2008 with the purpose to highlight the transfer pricing aspects of business restructurings and to serve as an interpretation of the application of the Transfer Pricing Guidelines on business restructurings. In this thesis, the concepts of profit/loss potential and indemnification, as they are pre-sented in the Discussion Draft, will be analyzed. The interpretation of the OECD will then be contrasted with the German and Swedish regulation of these concepts. The OECD defines a business restructuring as a transfer including a bundle of assets, risks and/or functions which are transferred across borders within a MNE. If this transfer in-volves the shift of profit/loss potential it shall be included in the valuation of the transfer price of the transactions. The profit/loss potential shall only be included if it can be identi-fied as belonging to a specific asset, risk or function of the bundle. In Swedish legislation there is only one rule which tax authorities can use in order to adjust the income of related parties. This regulation is not a specific rule for business restructurings as such but a gener-al rule for all transfer pricing matters. Sweden has traditionally followed the OECD guide-lines and the Swedish courts and tax authorities will most likely apply the guidance set out by the OECD on business restructurings as well.

    Germany views a business restructuring as a transfer package which consist of assets, risks and/or functions which are transferred a cross borders within a MNE. The concept of business opportunities, i.e. the profit potential of the combined assets, risks and/or func-tions of the transfer package, shall be included in the valuation of the transfer package. In the valuation of the transfer package synergy effects for the MNE and location savings as a whole shall be included. This concept deviates from the view of the OECD. The OECD states that only local synergy effects and location savings shall be included in the valuation of the transfer package. The German approach leads to an inherent risk of overvaluation of the transfer package. The way of valuing the transfer package in Germany could lead to

    taxation without realization, i.e. profits that would never have been or never could be rea-lized in Germany will be taxed. This contradicts the principle of realization. The OECD, in the Discussion Draft, gives an account for the possibilities for an indemni-fication for the transferor. A business restructuring can sometimes be compared with the breach of a contractual relationship. In such a situation, associated parties would be entitled to an indemnity if independent parties would be indemnified. Such an approach will be dif-ficult to apply in practice since indemnification is closely linked to nations national com-mercial legislation. The matter of indemnifying a party shall be decided on the merits of each case, and it can thereby be complicated to formulate a general regulation. The ques-tion regarding which authority shall be competent to govern such a matter must thereby al-so be resolved.

  • 257.
    Good, Helena
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Business Restructurings: Transfer Pricing Aspects from a Distributor's Perspective - When Should Shifted Profit Potential be Remunerated?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The OECD Guidelines stipulates that a business restructuring resulting in shifted profit potential not automatically implies that compensation should be paid between the restructuring parties. This thesis examines when shifted profit potential should be remunerated from the perspective of the fictive Swedish distributor Enterprise A which is facing a business restructuring. The arm’s length principle does not require any remuneration for the mere shift of profit potential when applying the principle on business restructurings. Instead, the questions are whether there has been a transfer of something of value; or a termination or significant renegotiation of the current agreement. In the context of remuneration for shifted profit potential the questions can be rephrased to whether considerable assets and/or rights have been transferred which carry considerable profit potential that should be remunerated. And, whether the arm’s length principle requires remuneration to be paid by reference to the concept of “options realistically available”. Enterprise A’s shifted profit potential could be remunerated and thus have tax consequences if there are other options realistically available for the entity apart from entering into the business restructuring. Enterprise A’s bargain power would then have been greater and consequently the chances of being remunerated as well. Further, Enterprise A could be remunerated as a result of the shifted profit potential if the entity takes title to transferred marketing intangibles that can be identified and assessed valuable. The shifted profit potential should as well be remunerated and thus have tax consequences if the parties in Corporate Group C have included a compensation clause in their contract, and the clause can be assessed as at arm’s length when considering what independent parties would have agreed upon.

  • 258.
    Grahn, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    HFDs hantering av regelkollision mellan intern rätt och skatteavtal: En analys av RÅ 2010 ref. 1122012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The OMX-case entailed considerable uncertainty about the relationship between tax treaties and Swedish domestic law. Previous approaches to handle rule conflict between them was put out of action for the first time when an internal rule took precedence over tax treaties. The Greece-case came a few years later where there were hopes that it would be decided in plenary session to return to the view that prevailed before the OMX-case, which did not happen. Instead the Supreme Administrative Court ruled that the tax treaties shall in principle be given preference, but that in exceptional situations tax treaties can be infringed to an internal rule's benefit, so called tax treaty override. Such procedure is acceptable if the legislature gives "clear expression" of the intention of a certain type of income is to be taxed in Sweden, or that a particular new rule applies regardless of the provisions in tax treaties.

    The purpose of this thesis is to analyze the supreme administrative courts management of rule collision between domestic law and tax treaties in the Greece-case. Further analysis of the requirement "clear expression" shall take place and the basis of why the supreme administrative court justifies tax treaty override shall also be analyzed.

    The conclusion presented in this thesis initially includes problems that arise to conclude the meaning of the term "clear expression" and that application difficulties arise because the supreme administrative court did not provide further guidance of its meaning. Secondly, that the supreme administrative court justify tax treaty override occasionally since there is no constitutional or procedural obstacles for a newer internal law to expand the Swedish taxation when an already implemented taxation agreement restricts it.

  • 259.
    Grahn, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Innovationsupphandling: Innovationspartnerskap, ett upphandlingsförfarande med genomslagskraft genemot befintliga förfaranden för upphandling av innovativa lösningar?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sker väldigt få innovationsupphandlingar i dagsläget i Sverige. Innovationsupphandling är att upphandla okända lösningar på ett definierat problem eller behov och för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad. Gällande upphandlingslagstiftning förhindrar inte innovationsupphandling, dock begränsas myndigheters möjligheter att aktivt arbeta med innovativa företag att ta fram nya lösningar samt att visa målkonflikter uppstår mellan upphandlingslagstiftningen och de grundläggande EU-rättsliga principerna som ska beaktas vid all upphandling. Vidare finns inte ett specifikt upphandlingsförfarande avsett för innovativa lösningar i gällande regelverk.

    Den 15 januari 2014 antogs tre nya direktiv om upphandlingsregler med den allmänna målsättningen att förenkla upphandlingsförfarandet samt att göra regelverket mer flexibelt. Det har även tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, innovationspartnerskap. Innovationspartnerskap bör tillåta upphandlande myndigheter/enheter att ingå i långsiktiga partnerskap för utveckling och efterföljande köp av nya, innovativa varor, tjänster, eller byggentreprenader. Frågan är om detta nya upphandlingsförfarande bidrar till den förbättring som behövs och medför att myndigheter faktiskt tar steget och satsar på innovationsupphandling?

    Innovationspartnerskap bör baseras på bestämmelserna om förhandlat förfarande under konkurrens och ska få tillämpas i princip när den upphandlande myndigheten/enheten finner det lämpligt. Med beaktande av detta anser uppsatsförfattaren att det finns goda förutsättningar att innovationspartnerskap medför en förbättring och förenkling för innovationsupphandling. Det som återstår att se är hur lagstiftaren väljer att implementera bestämmelserna i den svenska upphandlingslagstiftningen.

  • 260.
    Granlund, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    ACTA-avtalets internetregler: Förenliga med EU:s grundläggande fri-och rättigheter?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med den gränsöverskridande handeln har intrång i immateriella rättigheter blivit ett växande problem i Europa och resten av världen. I juni år 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal mellan Europa, dess medlemsländer och tio andra länder som ska hindra intrång i immateriella rättigheter. Avtalet heter ACTA, vilket står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement.

    Den 26 januari 2012 skrev EU och tjugotvå av dess tjugosju medlemsstater under en avsiktsförklaring till avtalet och EU:s interna processer om avtalet inleddes. I samband med detta påbörjades stora protester mot avtalet runt om i Europa. Allmänheten propagerade att ACTA-avtalets regler avseende internet inskränker medborgares fri- och rättigheter i EU såsom rätten till yttrandefrihet, informationsfrihet, integritetsskydd och dataskydd. Efter flertalet protester och 2,4 miljoner underskrifter till Europaparlamentet orsakades en osäkerhet till avtalet bland EU:s institutioner och medlemsländernas myndigheter. Detta ledde till att Europakommissionen skickade avtalet till Europadomstolen för prövning.

    Frågan är huruvida ACTA-avtalets regler, som ska säkerställa skyddet av immateriella rättigheter på internet, är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter. I följande uppsats kommer utredas och besvaras om avtalet kommer inskränka EU: medborgares grundläggande fri- och rättigheter avseende internet eller om det är förenligt. Slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att ACTA-avtalets regler avseende internet inte är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

  • 261.
    Granlund, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Feka, Hake
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ne bis in idem: Tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott samt på förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Europakonventionen och EU:s stadga föreskrivs principen ne bis in idem som innebär att en person inte kan bli dömd eller straffad två gånger för samma gärning. Sedan Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt år 1995 har principens tillämpningsområde på det skatterättsliga området blivit omdiskuterad. Flera fall har prövats av både Europadomstolen och Högsta Domstolen (HD), i strävan att avgöra huruvida dubbelbestraffning har förekommit vid tillämpning av de svenska skatterättsliga bestämmelserna om skattetillägg, skattebrott och bokföringsbrott. Rättsinstansernas prövningar har resulterat i olika bedömningar, varpå rättsläget för principens tillämpningsområde i svensk rätt anses oklart.

    Uppsatsens syfte är att klargöra om ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott samt förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott.

    Författarnas slutsats är att principen ne bis in idem är tillämplig på förhållandet mellan skattetillägg och skattebrott för att båda sanktionerna skattetillägg och skattebrott har straffrättslig karaktär samt att sanktionerna vid en jämförelse av omständigheterna är väsentligen samma och därför avser samma brott. Avseende förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott, som prövas av HD för tillfället, är författarnas bedömning att båda sanktionerna har straffrättslig karaktär och baseras på samma omständigheter för att en anknytning mellan omständigheterna för sanktionerna föreligger och därför utgör de samma gärning. Principen ne bis in idem ska därför vara tillämplig även på förhållandet mellan skattetillägg och bokföringsbrott.

  • 262.
    Granlund, Annelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Karlsson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i 25 a kap. 5 § IL: I strid med etableringsfriheten och den fria rörligheten för kaptial?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för. Högsta förvaltningsdomstolen har på grund av ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i just denna fråga. Domstolen har att avgöra om den svenska regeln anses hindrande och om så är fallet, bedöma om regelns tillämpning trots detta kan motiveras genom en rättfärdigandeprövning.

    I skrivande stund har förhandsavgörandet inte meddelats än varför uppsatsen ämnar till att utreda hur utfallet torde bli. Analysen i uppsatsen leder fram till att målet torde pröva den svenska regelns stridighet mot etableringsfriheten och att det, på grund av dess negativa särbehandling av utländska situationer i relation till behandlingen av motsvarande inhemska situationer, strider mot friheten. En rättfärdigandeprövning med hänvisning till upprätthållandet av skattesystemets inre sammanhang leder dock fram till att regelns tillämpning torde kunna motiveras då den avser att undanröja kedjebeskattning och upprätthålla beskattningssymmetri.

  • 263.
    Granström, Stefan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Hur kommer de nya skatteavtalen att påverka CFC-lagstiftningen?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte.

    De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen. Sedan 2007 har över trettio avtal ingåtts med bl.a. länder som Schweiz, Luxemburg och Brittiska Jungfruöarna. Avtalen har till syfte att ge Skatteverket möjligheter att få tillgång till exempelvis bankinformation i utlandet och avtalen är även viktiga för att myndigheten ska kunna kontrollera svenskars inkomster och förmögenheter utomlands.

    Denna uppsats behandlar hur CFC-lagstiftningen bör komma att påverkas av de nya avta-len angående utbyte av information. I analysen fastställs att avtalen gällande informations-utbyte torde innebära att Sveriges CFC-lagstiftning blir effektivare till viss del, men att lag-stiftningens syfte skulle få ännu större inverkan med bättre avtal. Likväl fastställs att vid ett närmare samarbete mellan Sverige och de lågbeskattade länderna avseende flertalet förbätt-ringar torde CFC-lagstiftningen slutligen kunna bli överflödig.

  • 264.
    Granström, Stefan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Mervärdesskatt vid transporttransaktioner med egenföretagare2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Riksdagens skatteutskott beslutade den 28 februari 2012 att det behövde göras en utredning avseende regelverket för F-skatt. Av utredningen framkom att regelverket har möjliggjort för arbetsgivare att säga upp sin personal och sedan låta dem jobba kvar som egenföretagare i form av F-skattare. Det framkom även att det specifikt inom åkeribranschen förekommer att uppdragsgivaren säger upp sina anställda chaufförer och istället anlitar utländska påstådda egenföretagare som chaufförer. Följden av detta är att den svenska uppdragsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter och undkommer mervärdesskatt. Det innebär i sin tur att Sverige förlorar en hel del skatteintäkter.

    Uppsatsen behandlar denna problematik avseende åkeribranschen genom att den utreder två situationer med utländska egenföretagare som chaufförer. Uppsatsen analyserar och fastställer när dessa chaufförer utgör en egenföretagare och inte, samt vad för beskattningsbara transaktioner som förekommer i situationerna. Utredningen leder till att huvudsyftet kan besvaras avseende platsen för beskattningen av mervärdesskatt vid dessa två situationer.

    Analyserna leder till besvarande av platsen för beskattning vilken varierar en hel del beroende på olika faktorer såsom huruvida köparen är en beskattningsbar person eller inte. Dock kan det sammanfattas att om köparen är en beskattningsbar person vid den första situationen när det sker en varutransport inom EU är platsen för beskattning förmodligen Sverige. Däremot om köparen är en icke beskattningsbar person kommer platsen för beskattning att vara utomlands. I andra situationen vid import kommer platsen för beskattning förmodligen att vara utomlands, oavsett vem köparen är. Detta eftersom att ingen mervärdesskatt torde utgå på transaktionerna då de är undantagna beskattning i och med att varutransporttjänster ska inräknas i beskattningsunderlaget vid import.

  • 265.
    Green, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Angelägna allmänna intressen: En begränsning av möjligheten att genomföra kommersiellexpropriation?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Commercial expropriation occurs when real property is compulsory acquired by a private operator. This phenomenon is relatively new and has been criticized not only because of the rules concerning compensation, but also from the point of view of permissibility.

    An intervention in the protection of property must fulfill the requirement of important public interest set out in RF 2 kap. 15 § in order for it to be allowed. There is no definition regarding what constitutes an important public interest, the only thing that exist is a non-exhaustive list in the preparatory work. This in turn has led to the creation of a broad discretion when it comes to determining what constitutes important public interests. The broad discretion is making it difficult for the courts to reject interventions due to the vague meaning of the requirement.

    Commercial expropriations are not exempted from the difficulty of determining the meaning of important public interests. What makes commercial expropriation controversial is the fact that it occurs under the same rules that govern communi-ty expropriation, although private operators are driven by profit motives. The problem is the fact that the requirement does not limit the possibilities of making interventions in the protection of property. The necessity of having a requirement without meaning that should limit the possibilities of making interventions can be questioned. The possibility of making all or nothing fit under the requirement can affect legal certainty in a negative way, because it becomes difficult to predict the reasons that may justify expropriation.

    In order for the requirement to work as a limitation, there must be a clarification concerning its meaning. A first step in that direction is to introduce a clarification in the preparatory work which would render the courts able to determine if the requirement is fulfilled.

  • 266.
    Green, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Antagning till högskolan: Gränsen mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.

    Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av.

    Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade.

    Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii

    de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas.

    Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering.

    Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.

  • 267.
    Guerrero, Marcos
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Nodin, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Microsoft: Ett nytt sätt att hantera kopplingsförbehåll2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas.

    I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA.

    Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.

  • 268.
    Gunnarsson, Jonathan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det personliga betalningsansvaret i 25:18 ABL: Tidpunkten för en förpliktelses uppkomst i leveransavtal2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 269.
    Gunnarsson, Jonathan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skiljemäns (o)partiskhet: Särskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de mest framstående fördelarna med skiljeförfarande som tvistlösningsmetod är att parterna har möjlighet att utse skiljemän som de känner förtroende för och som har sär- skild kompetens för tvistens avgörande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omständigheter som rubbar förtro- endet för skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas från sitt uppdrag. Om en skiljeman är partisk kan även skiljedomen klandras och upphävas.

    Denna uppsats syftar till att utreda skiljemäns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att försöka fastställa gällande rätt för partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.

    Relationen mellan skiljeman och partsombud är inte reglerad i LSF men i rättspraxis finns vägledning för vilka omständigheter som kan vara av förtroenderubbande karaktär. HD har fastslagit att en hög standard ska gälla för den aktuella relationen. Enligt domstolen är det förtroenderubbande om en advokatbyrå där skiljemannen är anställd har en affärsmässigt betydelsefull relation med en part eller närstående till part i skiljeförfarandet. Vidare har HD anfört att det även kan vara förtroenderubbande för skiljemannens opartiskhet om en advokatbyrå medverkat till att en viss skiljeman ofta får skiljeuppdrag. Svea hovrätt har konstaterat att det även är förtroenderubbande om en delägare i en advokatbyrå tjänstgör som skiljeman i ett skiljeförfarande där ena parten är motpart i en annan tvist till ett annat företag som har skiljemannens advokatbyrå som ombud.

    Vidare har advokatetiska regler en preventiv funktion för att motverka partiska skiljemän. En advokat som handlar i strid med sådana regler är dock inte automatiskt att anse som partisk enligt 8 § LSF. 

  • 270.
    Gustafsson, Adéle
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Darchini Nazhdaghi, Haddis
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Dubbelprövningsförbudet avseende skattetillägg och skattebrott: - en utredning av införandet av regeringens förslag gällande en spärreglering samt ett samlat sanktionsförfarande ur ett rättssäkerhetsperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skattetillägg är en administrativ sanktion och tas ut när den skatteskyldige har lämnat oriktiga uppgifter till ledning för egen beskattning. Vidare kan den skatteskyldige även straffas för skattebrott enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgiftslämnande. Detta anses dock strida mot Europakonventionens (EKMR) bestämmelser att man inte får bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Högsta domstolen (HD) har genom praxis från 2013 slagit fast att rätten att bli straffad eller lagförd två gånger för samma brott ska omfatta systemet gällande bestämmelserna avseende skattetillägg och skattebrott. HD har genom denna dom fastställt att systemet med skattetillägg och skattebrott inte är förenligt med dubbelprövningsförbudet. Mot bakgrund av domen överlämnade regeringen i november 2014 ett utkast till lagrådet gällande dubbelprövningsförbudet avseende skattetillägg och skattebrott. Anledningen till överlämnandet av förslaget var att det svenska systemet med dubbla förfaranden stod i strid med artikel 50 i EURS och artikel 4 i sjunde tilläggsprotokoll EKMR. De förändringar som föreslås är ett införande av spärreglering som innebär att åklagaren inte får väcka åtal om Skatteverket (SKV) har fattat beslut gällande skattetillägg i samma ärende. Det innebär i sin tur att SKV inte får fatta beslut om skattetillägg där åklagaren har väckt åtal eller vidtagit andra åtgärder. För att stärka rättssäkerheten ytterligare föreslår regeringen att införa en reglering där sanktionsförfarandet är samlat i en domstol. Det innebär att allmän domstol får i skattebrottsprocess besluta om skattetillägg på yrkande av åklagare. Författarnas bedömning av förslaget är att det kan anses vara bristfällig då en mer ingående utredning bör utföras. Det kan dock ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt om förslaget bör ligga till grund för lagstiftning då det kan påverka andra rättsområden.

  • 271.
    Gustafsson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kontraheringsplikt: juridiska förutsättningar för kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.

    Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga. Dessa juridiska förutsättningar har sedan jämförts med fjärrvärmemarknaden och på ett objektivt sätt har det kunnat fastställas att det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden både vad gäller kontraheringsplikt för tredje parts tillträde till fjärrvärmeledning och kontraheringsplikt för kundens rätt till avtal om fjärrvärme.

  • 272.
    Gustafsson, Erik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beskattning av skalbolagstransaktioner: Analys av skalbolagsreglerna ur ett tillämpnings- och rättssäkerhetsperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Shell companies are characterized by containing liquid assets such as cash, securities or other similar assets. Transactions of shell companies constitutes a severe problem since the purchaser often has the aim of obtaining undue tax advantages by not paying the tax debt of the company.

    Historically it has been complicated for the legislator to stop the set-up in an efficient way since the transactions as such are not illegal, instead rather commonly used for example to restructure companies or for the transfer of companies to the younger generation. The purpose of the current legislation is to prevent individuals and corporations to involve in shell company trade. Aiming for an efficient legislation, the tax rate is at a very high level.

    The issue with the rules is that also honest buyers are at risk of being covered. This calls for high demands in complying with the principle of legal certainty and the possibility to forecast the tax consequences.

    The purpose of the thesis is to identify and analyze eventual problems when applying the legislation. Problems that arises beacuses of difficulties forecasting in what situations the rules become applicable. The question is whether the current legislation is appropriate considering the principle of legal certainty.

    Throughout the legislation there are several unclear prerequisites, without sufficient guidance from preparatory work and case law. Thus, it is difficult for individuals and companies to foresee how the tax authorities or courts will apply the law. With this is mind, the current legislation is found inappropriate considering the principle of legal certainty.

  • 273.
    Gustafsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Börjesson, David
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Generationsskifte: Särskilt om gåva och blandade fång2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    All small- and medium-sized family owned enterprises need to sooner or later undergo a change of ownership. When the elder generation is approaching their retirement they have to make a choice; either hand over the business to the younger generation or sell it to an outsider. The succession of the family owned business can create a life long dilemma for the entrepreneur. From the view of taxation there are, according to current legislation, no reasons to plan the succession to the younger generation. If no preparation has been done, the optional law system concerning inheritance will divide the property left. This can result in undesired effects, such as shattering the ownership. To plan the succession of generations can be costly and time consuming but contributes to favourable effects. The entrepreneur has the opportunity to decide how the company will be operated in the future with legal transactions. The younger generation will have the opportunity to gain knowledge of the company routines and be educated in the position as executive director. This thesis describes how a succession of generations can be planned and executed. We have attached great importance to the methods gift and sale of the company shares for a price below market value. If the elder generation has attained economic security, a succession of generations throughout the gift method are a good alternative. This method demands that some mandatory requirements are fulfilled. Gift enables for the elder generation to transfer the family business to the younger generation during their lifetime without any taxation. A sale of shares to the younger generation for a price below the market value gives the older generation a compensation that can be used to enhance their standard of living or compensate other offsprings. However, the older generation will more likely be taxed on a part of the sale. We do not consider today’s Swedish tax legislation, concerning succession of generations, compatible to fundamental taxation principles.

  • 274.
    Gustafsson, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Datorprograms patenterbarhet: Utvecklingen av kravet på teknisk karaktär vid bedömning av uppfinningsrekvisitet i artikel 52 EPC2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras.

    Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt.

    Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras.

  • 275.
    Gustafsson, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skötsel av bostadsarrende i  sommarstugeföreningar: Majoritetskrav för införande av skötselregler i ekonomisk förenings   stadgar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet. En bostadsarrendator anses ha totalnyttjanderätt och därmed själv kunna bestämma om arrendeställets skötsel. Genom gällande regler krävs två tredjedelars majoritet för en ekonomisk förening att ändra i stadgarna och i vissa fall högre majoritet. Vissa beslut kan dock vara så pass inskränkande i den enskilde medlemmens rätt att det inte borde gå att rösta igenom utan samtliga medlemmars samtycke. Inskränkning i arrendatorns totalnyttjanderätt genom att föra in regler i den ekonomiska föreningens stadgar borde gå att göra. Avtalsfrihet råder inom civilrätten och dessutom uppfyller skötselinförandet kravet på skriftlighet och syftet bakom det. Ett beslut om stadgeändring bör vid införande av skötselregler kräva full majoritet för att röstas igenom. Gränsen mellan att kräva enhällighet eller två tredjedelars majoritet är dock fin, men övervägande själ talar för enhällighet. Om det dessutom i arrendeavtalet skulle föreskrivas att arrendatorn ska vara medlem i föreningen, talar väldigt starka själ för att ett sådant beslut ska kräva enhällighet då en medlems möjlighet att gå ur föreningen blir illusorisk.

  • 276.
    Gustafsson, Jens
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Björk, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Bolagsstyrningskoden och dess sanktioner: För bolaget och de enskilda ledamöterna2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.

    Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se. Att avvika från Kodens regler kan i vissa fall vara en förutsättning för att god bo-lagsstyrning ska kunna anses vara för handen.

    Då Kodens regler faller inom ABL:s naturliga tolkningsområde fungerar Koden som ett utfyllande tolkningsinstrument beträffande bolagsledningars skadeståndsansvar. Detta är möjligt genom att Koden konkretiserar det ansvar som bolagsledningen genom sin vårdplikt har gentemot bolaget. För de oäkta bolagsorgan som instiftats enligt reglerna i Koden, bedöms ansvaret olika beroende på vilken ställning inom bolagshierarkin de an-ses inta. Det oäkta bolagsorganet valberedningen och dess ledamöter är, på samma sätt som styrelsens ledamöter, sysslomän för bolaget. Mot denna bakgrund är det därför vik-tigt att berörda parter; bolaget självt samt aktieägare och tredjeman, kan göra ansvar gäl-lande mot culpös ledamot av valberedningen. Att beskriva övriga oäkta bolagsorgan; revisionsutskottet och ersättningsutskottet, som egna organ är delvis missvisande då det endast är fråga om en delegering av uppgifter inom styrelsen och inte inrättandet av ett nytt organ, såsom fallet är med valberedningen. Ansvaret ska således bedömas på sam-ma grunder som vid övrig arbetsfördelning inom styrelsen.

    Avsaknaden av en officiell instans som bevakar och godkänner de förklaringar företa-gen lämnar till sina avsteg från Koden, medför att det istället har blivit marknadens sak att bedöma, och indirekt utdöma sanktioner mot, de förklaringar som lämnas och som inte håller en acceptabel kvalité. Resultatet av principen comply or explain, eller snarare bristen på bevakning av förklaringarna, medför att Koden inte blir det skärpande verk-tyg för svensk bolagsstyrning som det var tänkt från början.

  • 277.
    Gustafsson, Linnéa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal: Ska avdrag beaktas?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal.

    I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön.

  • 278.
    Gustavsson, Ewelina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Partsautonomin i Rom I-förordningen och i internationellt kommersiellt skiljeförfarande: En princip - två utformningar?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrågan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande. Vid båda dessa alternativ är principen om partsautonomi en viktig hörnsten. Principen innebär att parterna själva kan avtala om vilken lag de vill ska tillämpas på avtalet.

    Vid införandet av Rom I-förordningen utvidgades principen om partsautonomi, från dess tidigare utformning i Romkonventionen, till att även innebära en möjlighet för parterna att välja icke-statliga regler. Denna utvidgning motiverades bl.a. av att detta var möjligt för parter som valde internationellt skiljeförfarande som tvistlösningsalternativ. Frågan som då uppkommer är varför denna utvidgning av principen gjordes, och framförallt varför man motiverade utvidgningen genom att jämföra med principens utformning i internationellt skiljeförfarande. Dessa två tvistlösningsalternativ påvisar stora olikheter, där skiljeförfarandet karakteriseras av att parterna har den övervägande bestämmanderätten av hur förfarandet ska gå tillväga och vilken lag som ska tillämpas. Partsautonomin inom internationellt skiljeförfarande är i stort sett obegränsad, medan det i Rom I-förordningen ställs upp begränsningar som gör att parternas lagval kan frångås.

    Utformningen av partsautonomin i Rom I-förordningen får anses strida mot den förutsebarhet som principen och förordningen har till syfte att uppnå, och den utformning av principen som hämtades från skiljeförfarandets utformning, är därför inte ändamålsenlig.

  • 279.
    Gällerspång, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    A Comparison between the Mexico City Convention and the Rome Convention2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This thesis is a comparison between the Mexico City Convention and the Rome Convention concerning the Conventions’ scope of application, how the applicable law to a contract is determined, and how the applicable law is affected by mandatory rules and public policy. The two Conventions deal with the question of which country’s law is to apply to a contract with international connections.

    The Conventions do in several situations lead to the same outcome as far as the applicable law is concerned. The reason for this is partly that the Mexico City Convention is based on the Rome Convention. However, there are also differences. One difference between the Conventions is the structure used. The wording of the Rome Convention is more detailed than the wording used in the Mexico City Convention. Another difference that exists concerns the characteristic performance test which is not used in the Mexico City Convention. Moreover, the Mexico City Convention is the more recent one of them, something that is notable in certain provisions since another and more modern approach is chosen. A more notable adjustment to the needs of the international trade is chosen.

  • 280.
    Günes, Cigdem
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    SE-bolag; igår, idag och imorgon: En utredning om den geografiska spridningen av bolagen inom EU och faktorer som är drivande vid val av stat för etablering.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag

    Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.

    Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier.

    Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering.

    Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag.

    Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.

  • 281.
    Günes, Cigdem
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Är avgiftsbestämmelserna i Järnvägslagstiftningen konkurrensneutrala?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Konkurrensneutralitet är ett begrepp som inte finns förklarat i lag eller förarbeten. Begreppet används i Järnvägslagens (JL) avgiftsbestämmelser. Avgifter som tas ut för nyttjande av järnvägsinfrastruktur ska enligt bestämmelserna i 6 kap 14§ vara konkurrensneutrala. Förutom att hitta en förklaring på begreppet diskuterar uppsatsen om begreppet används på ett korrekt sätt eller inte. Persotrafiksmarknaden liberaliserades 2010, då blev SJ av med sitt monopol om att trafikera svenska järnvägar för persontrafik. Sedan dess har nya aktörer kommit in på marknaden, dock har SJ fortfarande en väldigt stark ställning. Konkurrensneutralitet har bedömts utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, vidare har ekonomiska aspekter tagits in för att öka förståelsen om marknadens uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att förklara begreppet konkurrensneutralitet och sedan avgöra om bestämmelserna i 6 kap 14§ och 7 kap 3§ JL är konkurrensneutrala eller inte. Vägen fram till verkställande av syftet har bestått i att granska EU lagstiftning, lagar, nya och gamla förarbeten till både JL och Konkurrenslagen och policy dokument från kommissionen. I direktiv 2001/14/EC säger bestämmelserna att avgifterna ska vara "lika och icke-diskriminerande", frågan är huruvida "konkurrensneutral" kan vara en översättning av "lika" i detta fall. För att underlätta för läsaren har ett tillämpningsfall skapats för att beskriva hur gällande rätt ser ut och vilken situation bestämmelser med oklara begrepp kan leda till. Analysen diskuterar dels begreppet som sådant utifrån resultatet men också hur viktigt det är att ta hänsyn till hur en viss marknad ser ut, speciellt om denna marknad är obalanserad från början.

  • 282.
    Haag, Gustaf
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Currency Transaction Tax and the European Union: An analysis on the conformity between the EU treaties and the concept of a Currency Transaction Tax2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Never before in history has the amount of international trade been higher or more efficient than it is today. The fastest growing type of trade is the speculative currency trading, searching for instant profit based only on the anticipation of the variations in currency exchange rates. When currency speculation becomes an influential part of the capital flows it becomes harmful and creates instability of currency systems. Exchange rates starts to fluctuate due to the will and anticipation of speculators rather than the economic health of the country associated with the currency. This has led to recurring currency crises all over the world and an increased interest in regulatory mechanisms.

    One of the most discussed mechanisms proposed to handle this harmful evolution of the foreign exchange markets is the Currency Transaction Tax (CTT). The CTT stipulates a low tax (0.1 per cent) on all currency transaction to curb the incitement of short-term speculation based on a large amount of smaller transactions.

    The purpose of this thesis is to examine whether an implementation of a CTT is compatible with the EU treaties. This purpose consists of two research questions; whether the CTT is in conformity with the substantive law of the EU, more precisely the free movements of capital, and if the CTT is in conformity with the Economic and Monetary Union (EMU) and the exclusive power of the European System of Central Banks (ESCB) over monetary policy.

    Since this thesis aims to identify if the CTT is in conformity with existing legislation, the traditional doctrinal method is used for identifying and analysing potential difficulties with the CTT and to interpret these provisions in the light of ECJ case law and literature.

    The thesis concludes that the CTT is in conformity with the EU treaties. It does however require the full cooperation of the ESCB and ECB to achieve the objectives; to create a more stable currency market. The CTT is ready to implement.

  • 283.
    Haag, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Neville, Mette
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Legal advice for family business owners: A fragmented market and neglect of family law2018Ingår i: IFERA 2018 Conference Proceedings / [ed] A. Van Gils, I. Matser & J. Kotlar, 2018, s. 74-74Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 284.
    Haag, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Almlöf, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Neville, Mette
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Protection of ownership and facilitation of exit: what legal advice are family business owners receiving?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 285.
    Haag, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Juridik. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Divorce in the family business: unfolding the legal problems by learning from practice2016Ingår i: Journal of Family Business Management, ISSN 2043-6238, E-ISSN 2043-6246, Vol. 6, nr 1, s. 81-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to explore the case of divorce in family business from a legal perspective and highlight the problems of applying family law in the family business context.

    Design/methodology/approach – The authors rely on legal analysis and interviews with estate distribution executors to discuss problems with the legal rules and how they are practiced.

    Findings – The findings show that the law is ill fitted to the situation where there is a family business included in the division of marital property. In divorce, family law dictates the division of marital property and the family business is reduced to an asset to be divided like any other. Critical issues are identified and elaborated.

    Research limitations/implications – Divorce and other disruptions to the family system should be considered in family business consultancy among other threats to the business. The legal perspective on divorce in the family business offered here primarily concerns ownership issues. The impact of divorce on management is equally in need of exploration, which is the suggestion for further studies.

    Practical implications – The paper illuminates in which ways the business is hampered from divorcing owners and discuss critical issues with applying family law in a family business context. Social implications – Policymakers should establish rules in which shares in an unlisted business are by default assigned to separate property until something else is contracted.

    Originality/value – New light is shed on the practical problems of interpreting family law in a family business context advancing the understanding of family aspects in family business management.

  • 286.
    Hafdell, Linda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Rosenquist, Olivia
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Hur tillvaratas rättssäkerheten vid direktupphandling?: Ett arbete om rättssäkerheten inom direktupphandling med anledning av den höjda direktupphandlingsgränsen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 287.
    Haglund, Emma
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Olsson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Tryckerimomsmålen: En utredning av de skatterättsliga och civilrättsliga konsekvenserna ur rättssäkerhetsperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning. Frågan kom att prövas av HFD. HFD ansåg att kriterierna för följdändring är uppfyllda och att efterbeskattning inte är uppenbart oskäligt. HFD:s dom bygger på antagandet att tryckerikunderna har en civilrättslig fordran på tryckerierna. Syftet med uppsatsen är att utreda konsekvenserna av HFD:s bedömning avseende följdändringsbestämmelsen och oskälighetsrekvisitet i 66 kap. 27 § 4 p. a) och 66 kap. 28 § Skatteförfarandelag (2011:1224).

    HFD har genom sin dom i tryckerimomsmålen utvidgat möjligheten att efterbeskatta genom följdändring. Domen brister i rättssäkerhet med anledning av HFD:s opreciserade domskäl. Det föreligger ett osäkert rättsläge avseende huruvida tryckerikunden har en civilrättslig fordran på tryckeriet, varför HFD:s antagande även i detta avseende brister ur rättsäkerhetperspektiv. Det finns dock ett visst stöd för antagandet att det föreligger en fordran enligt 36 § AvtL, principerna om condictio indebiti och obehörig vinst. Oavsett om HD klargör rättsläget angående fordrans existens har HFD:s bedömning orsakat ekonomiska bördor för tryckerikunder som är oförsvarliga ur rättssäkerhetsperspektiv.

  • 288.
    Hallbäck, Camilla
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gustafsson, Sara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Global Effect of the Glaxo Case: The Increase of Transfer Pricing Conflicts between the OECD and the US2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna magisteruppsats jämför OECD:s rekommendationer gällande internprissättning med de amerikanska internprissättningsreglerna. I uppsatsen fokuserar författarna på internprissättningsproblematiken gällande immateriella tillgångar i läkemedelbranschen, med särskilt fokus på den typ av immateriella tillgångar som uppstår genom försäljning och marknadsföring (marketing intangibles). USA använder sig av områden där rättsläget är osäkert för att öka sina skatteintäkter. För att illustrera detta beskrivs och analyseras Glaxo-fallet. USA visar på så sätt lite hänsyn till ett av OECD:s viktigaste mål; att skapa en universellt harmoniserad tolkning och tillämpning av internprissättning för att motverka dubbelbeskattning och öka möjligheten för multinationella företag att förutse och planera sin skatt. Syftet med denna magisteruppsats är att förklara och analysera varför den amerikanska skattemyndigheten (IRS) valde en ny inställning till marketing intangibles i Glaxo-fallet, utvärdera den globala effekten av Glaxo-fallet och diskutera hur liknande situationer bör hanteras i framtiden.

    OECD är det mest lämpliga instrumentet för att skapa en internationell konsensus på internprissättningsområdet. Eftersom internprissättning av transaktioner som involverar immateriella tillgångar och särskilt marketing intangibles utgör ett osäkert område med endast lite vägledning från OECD finns det stort utrymme för länder att skapa egna regler och rättspraxis på området. När länder som USA tar saken i egna händer och skapar sina egna regler inom internprissättning tenderar de att sätta sina egna intressen i första rummet. Konsekvensen blir en internationell internprissättningsmiljö där konkurrensen om de multinationella företagens vinster är stor, vilket skadar den internationella handeln och investeringsviljan hos företag. Det är just detta som skett i Glaxo-fallet.

    Resultatet av Glaxo-fallet blev en ny inställning till hanteringen av denna typ av transaktioner, något som USA länge eftersökt för att lösa problemet med en minskande skattebas. Den nya amerikanska inställningen får konsekvenser för alla multinationella företag med företag i intressegemenskap i USA och distributörer utanför USA. USA sänder nu ut en signal att värdet av en produkt inte styrs utav de år av forskning och utveckling som krävdes för att skapa ett patent av det brittiska moderbolaget i Glaxo-fallet. Istället är det de immateriella tillgångar som uppkommer av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter som tillför en produkt det egentliga värdet. I Glaxo-fallet innebar detta att en majoritet av vinsten av försäljningen av läkemedlet Zantac skulle hänföras till det amerikanska dotterbolaget och därmed beskattas i USA. Inställningen innebär att distributörer utanför USA kan komma att påverkas genom att värdet de tillfört genom forskning och utveckling eller andra viktiga funktioner kan bli mindre betydelsefullt än värdet som tillförs av marknadsföring. Läkemedelsbranschen är beroende av immateriella tillgångar för att kunna fungera och forskning och utveckling är den mest betydelsefulla värdeskapande funktionen inom industrin. Företag i läkemedelsbranschen är dessutom mycket benägna att hamna i blickfånget för internprissättningsrevisioner. Om den nya amerikanska inställningen vinner mark är det mycket troligt att konsekvenserna blir allvarliga både för läkemedelsindustrin och för samhället i stort.

    I denna magisteruppsats har författarna antagit tre huvudsakliga slutsatser med rekommendationer. Den första är att OECD:s medlemsländer måste respektera principen om en neutral inställning till internprissättning. Som en andra slutsats kan sägas att skattemyndigheter måste beakta de affärsmässiga skälen till de transaktioner som företas av multinationella företag och förstå multinationella företags behov av förutsebarhet beträffande beskattning. Slutligen ligger ett internationellt samarbete i alla länders intresse och en internationell konsensus gällande tolkning och tillämpning av internprissättning skapar balans och motverkar dubbelbeskattning.

  • 289.
    Hammarstrand, David
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skatterättslig genomsyn: tillämplig eller inte2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen på ett sätt som lagstiftaren inte avsett används stopp- och speciallagstiftning. Då detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.

    Legalitetsprincipen kommer även till uttryck inom skatterätten, ingen skatt utan lag. Detta upprätthåller rättsäkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterättsliga konsekvenserna av olika rättshandlingar.

    Generalklausulen har ansetts vara svår att tillämpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterättslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrättsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet därefter. Att se till avtals verkliga innebörd är något som är vanligt förekommande på det civilrättsliga området. Det brukar sägas att skatterätten bygger på civilrättsliga grunder, det är därför anmärkningsvärt att, som Skatteverket gör, åsidosätta eller omkaraktärisera civilrättsliga avtal. Det förefaller snarare vara så att de ekonomiska konsekvenserna är en direkt följd av de civilrättsliga, vilket leder till att en skatterättslig genomsyn inte är tillämplig.

    Under de senaste åren har det kommit flera avgöranden som säger att en skatterättslig genomsyn inte kan tillämpas. Trots detta fortsätter Skatteverket att tillämpa principen. Även om Regeringsrätten har sin ställning klar verkar det som om det behövs flera, tydliga, domar för att Skatteverket ska inse att det inte längre går att genomföra en skatterättslig genomsyn.

  • 290.
    Hammarström, Margareta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Barnskötare blir förskollärare: utvärdering av utlokaliserad utbildning. Delrapport 21989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 291.
    Hansen, Ida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lin, Viktoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    China - The new Corporate Income Tax Law and its effect on Transfer Pricing: and in particular the issue of documentation requirements2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    China has had a remarkable development since the late 1970s, when the Chinese government started opening up its internal market for the outside world. The Chinese legislation and the legal system itself have been developing rapidly to adapt to the new economic environment, however not without complications. Many uncertainties still remain.

    Under the old income tax regime, corporations on the Chinese market were taxed under two different systems, one for domestic enterprises and one for foreign invested enterprises and foreign enterprises. With the new Corporate Income Tax Law, these two systems were merged and new concepts introduced. The new income tax law includes important articles that affect the transfer pricing regime in China. The OECD’s transfer pricing regulations have served as a model when China first started to regulate their transfer pricing, there are consequently similarities between the two.

    Multinational corporations consider the issue of transfer pricing as the most important issue in their international taxation. It is important both from the aspect of being the most effective way to maximize the world profit of the corporation and also in the aspect that an adjustment due to inaccuracies in the corporation’s transfer prices can be expensive. The Chinese transfer pricing system is considered to be young in comparison with other jurisdictions, for example the United States. The Chinese government and its tax authorities have in recent years put a lot of effort in improving the transfer pricing system and its execution. Due to the amount of loss in tax revenue that is believed to be due to transfer pricing measures, the issue is considered to be of outmost importance.

    The requirement on transfer pricing documentation has been an important issue for MNCs on the Chinese market, especially now when there is an interest levy on adjustments made through an audit. Since the current regulation on documentation is still quite vague, it constitutes an uncertainty for both taxpayers and tax authorities. However, an issuing of a clearer regulation on documentation requirements have long been anticipated but not yet released, although clarifying measures have been taken through the Corporate Income Tax Law and newly issued circulars during 2007.

  • 292.
    Hansson, Malin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Väsentlig anknytning: Betydelsen av bostad och väsentligt inflytande i näringsverksamhet för individens skattemässiga status2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important.

    Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations.

    Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so.

    Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.

  • 293.
    Hansson, Tanja
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Nilsson, Anna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Friskrivningsklausuler i kommersiella standardavtal: En detaljstudie angående harmoniseringen av avtalsrätten inom EU2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    During the later half of the 20th century standard form contracts began to be used more frequently in contract situations. This trend has been consistent and in today’s world numerous commercial parties employ such contracts in their business transactions. The reasons for the extended use of standard form contracts are the benefits that can be obtained for the parties such as time efficiency, effectiveness and price advantages. Standardised contracts often regulate certain issues of the contract for example the way of delivery, remedies and complaints. The definition of such contracts is corresponding in Sweden and England as contracts containing in advance standardised terms with an aim to be used similarly in contract situations with most clients or customers.

    As the usage of standard form contracts increased, the number of unfair contract terms also enhanced. Therefore, the legislative powers in Sweden and England realised that the rules concerning the freedom of contract had to be restricted and governed. As a result, the legislative powers introduced an open control device through statutory control. This was done in Sweden in 1976 with the enforcement of Section 36 of the Contracts Act, and in England the year after when UCTA came into force. The statutory control in both Sweden and England makes it possible to appraise the fairness of exemption clauses. The statutory control is not identical in the two states. UCTA only concerns exclusion clauses and limitation clauses regarding contract terms and non-contractual notices. In Sweden, on the other hand, there is a general doctrine of unfairness and Section 36 of the Contracts Act can set aside all kinds of agreements.

    The statutory control is complemented by indirect means of controlling the content of a contract through non statutory methods. The non statutory methods are concerned with the incorporation, interpretation and construction of clauses in a contract. To be valid and for a party to be able to rely on a term it must have been incorporated into the contract. The rules concerning the interpretation of standard form contracts and exclusion clauses are also of great importance. In both states the approach held is that the statutory control should be used preferably over the indirect control means, though the indirect means still has a prominent role in England through common law. Both England and Sweden agree on that the weaker party in a contract situation is in a greater need of protection by the rules of law in unfair contract situations. However unfairness can only arise if the superior party has wrongfully used the exclusion clause.

    Our study shows the differences between Swedish and English contract law that can result in difficulties in the harmonisation process. These differences concern the test of reasonableness of exemption clauses, the doctrine of good faith, the legal effects and to what extent the indirect means of control should be applied. The Swedish test of reasonableness may include all relevant circumstances irrespective of the time of their occurrence, before or after the entry of the contract. The courts in England are limited to circumstances that have occurred before the closure of the contract. Section 36 of the Swedish Contracts Act includes a general rule of unfairness applicable to all kinds of contract terms. The rule of unfairness in the UCTA on the other hand, is only applicable to exemption clauses and indemnity clauses and there is no general rule of unfairness in English contract law. Instead the courts rely on indirect means of control, which therefore is of greater importance in English contract law. Finally, adjustments of unfair exemption clauses has a significant role in Swedish contract law, in contrast to English contract law where any adjustment is regarded as an intrusion of the freedom of contract.

    To endorse one of the most important aims of the EU; a well working inner market, discussions commenced in 2001. The discussions concerned the harmonisation of the contract law within the union. The questions that arose were whether or not it was possible at all to form a European common contract law and if so, what the effects would be. An action plan was developed by the Commission and today both the EU Parliament and the Council are positive in regard to the continuing work with a reference frame. The Commission aims to pass the reference frame in 2009. Since the EU member states are diverse and have different legal systems a harmonisation of the contract law could cause difficulties. There are differences concerning legal traditions and legal values, hence the legal expertise in Europe is divided in the harmonisation question.

    The following study aims to analyse the existing rules of law in Sweden and England representing two diverse legal systems existing in Europe; civil law and common law. The focus of this study regards the control of exclusion clauses in standard form contracts in both legal systems. The comparison will then be used to analyse the fundamental question if the harmonisation of contract law in the EU is feasible. Specific areas within the contract law have already been harmonised, which shows a possibility to coordinate common law and civil law. Directive 93/13/EEC on Unfair Terms in Consumer Contracts is one example of harmonised contract law in the EU and the principles in PECL is another example which shows that it is possible to coordinate common law and civil law. A harmonisation of the contract law will probably promote the commerce within the union and be the next step towards one of the most prominent goals of the EU, namely a well functioning common market. However, our study shows that the differences between national legislation and the differences between the legal traditions within the EU are not insignificant and a harmonisation will probably not be enforced without difficulties.

  • 294.
    Harlin, Alexander
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Skadeståndsrätt - kränkning: Om grundskolelärares möjlighet att erhålla kränkningsskadestånd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda och besvara om grundskolelärare är en utsatt yrkesgrupp samt om grundskolelärare ska anses mentalt förberedda mot kränkningar. Därmed konstatera om den minskade möjligheten för vissa yrkesgrupper såsom poliser och ordningsvakter att erhålla kränkningsskadestånd också ska gälla för grundskolelärare.

    För att uppnå syftet har först kränkningsbegreppet och hur skadestånd på grund av kränkning kan bli aktuellt utretts. Sedan följer en analys av dels den undre gränsen som Högsta domstolen stadgade gällande möjlighet till skadestånd vid kränkning av särskilda yrkesgrupper och dels hur grundskolelärare kan anses mentalt förberedda mot kränkningar. 

    Det visar sig i slutsatsen att grundskolelärare ansetts utsatta i förhållande till den specifika arbetsmiljö de arbetar i och på grund av att grundskolelärare måste anses ha vetskap om att de kan bli föremål för kränkande behandling. Därför vill jag påstå att grundskolelärare såsom vissa andra yrkesgrupper bland annat poliser och ordningsvakter inte kan medges skadestånd vid varje kränkande situation utan att någon undre gräns måste gälla.

  • 295.
    Hartmann, Christoffer
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ränteavdragsbegränsningar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 296.
    Hasaj, Elvira
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Identitetskravet och passkravet: En rättsfallsanalys kring målen UM 8296-09 och UM 1014-092011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 297.
    Hasanbegovic, Jasmina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Attribution of Profits to Dependent Agent Permanent Establishments: The dual taxpayer approach versus the single taxpayer approach2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Business profits constitute the main part of income derived through international business and these profits are only to be taxed in the home state of the enterprise. However, if the enterprise conducts business in a host state through a PE, the profits attributable to the PE are taxable in the host state. Article 7 of the OECD Model Tax determines the profits attributable to the PE.

    Nevertheless, Member States have interpreted Article 7 of the OECD Model Tax Convention in various ways. In order to provide consensus the OECD adopted an authorised OECD approach for attributing profits to PEs.

    The first part of the purpose of this thesis is to study the Swedish approach for attributing profits to dependent agent PEs in relation to the authorised OECD approach. An enterprise from the home state can be considered to have a dependent agent PE in the host state if it conducts business in the host state through a dependent agent located therein. This is provided that the agent has the authority to conclude contracts in the name of the enterprise and exercises this authority regularly.

    Under the authorised OECD approach for profit attribution to dependent agent PEs it is possible to allocate profits to the PE in excess of the arm’s length remuneration paid to the dependent agent. Thereby, the OECD has adopted the dual taxpayer approach as the authorised OECD approach.

    According to the author’s opinion the Swedish perspective regarding profit attribution to dependent agent PEs differs from the authorised OECD approach as the dual taxpayer approach so far has not been applied in Sweden. Furthermore, it differs as the attribution of capital to PEs is not allowed according to case law and as far as the recognition of internal dealings is concerned.

    When the OECD adopted the dual taxpayer approach as the authorised OECD approach another method was available; the single taxpayer approach. In line with this approach no further profits in excess of the arm’s length remuneration to the dependent agent can be attributed to the dependent agent PE. However, the single taxpayer approach was rejected as the authorised OECD approach, which has lead to disagreement within the international tax community.

    Therefore, the second part of the purpose of this thesis is to study to what extent the authorised OECD approach is sustained. This is done by analysing reactions to the single and dual taxpayer approach among business and academic circles.

    The author believes that reactions against the dual taxpayer approach mainly arise in situations when an enterprise in the host state gives rise to a dependent agent PE. Therefore, the authorised OECD approach should have recognised that different types of dependent agent PEs might arise and the approach is only sustained to the extent that a person belonging to the foreign enterprise leads to the existence of a dependent agent PE.

  • 298.
    He, You-Fin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The concept of controlled foreign company and its complience with the EU-law: Does the Swedish chapter 39a Income Tax Act constitute a breach on freedom of establishment?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

    Establishment in foreign countries can be achieved through a subsidiary company or a permanent establishment. Profit of a subsidiary company is normally taxed in accordance with the law of the country of where it is established, since a subsidiary company constitutes a separate legal entity. A permanent establishment on the other hand is not a separate legal entity, therefore profit in a permanent establishment is usually added on to the company’s total profit and taxed in accordance with the law of the country of where the company is established.

    Establishing business activities in foreign countries do normally not create problems, unless the business is carried on in a low tax jurisdiction. If that is the case, unlimited opportunities are created for companies to circumvent domestic taxation by transferring profit to the low tax jurisdiction, which in turn decreases the domestic tax base. In Sweden this kind of circumvention is precluded by chapter 39a ITA, in the meaning that a shareholder in a foreign company can be tax liable of low taxed profit in a foreign. The question that arises is whether chapter 39a ITA infringes on freedom of establishment.

    The outcome in the analysis is that there is a likeliness that chapter 39a ITA constitutes a restriction on the freedom of establishment. The escape provided in article 52 TFEU cannot justify the measure. Nor is it likely that the measure can be justified by the rule of reason. In the light of the assessment done in the analysis, it can be concluded that the chapter 39a ITA is applied in a non-discriminatory manner, satisfies a mandatory requirement (prevention of tax avoidance) and is regarded as appropriate in securing the achievement of the objectives. But there is a potential risk that measure will fail in the proportionality test.

  • 299.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avtals uppkomst: Dags att se bortom avtalslagen2007Ingår i: Svensk juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 673-708Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article reviews and criticises the opinions of three Nordic writers - Kurt Grönfors, Bert Lehrberg, and Fredrik Stang - as to how, and on what principles, contracts come into being. On the basis of this criticism, a research programme is proposed, aiming at establishing what other mechanisms apart from the offer-and-acceptance model of the Contracts Act is applied by Swedish courts as regards the conclusion of contracts.

  • 300.
    Heidbrink, Jakob
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det allmännas vårdplikt vid custodia2010Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 4, s. 321-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks det allmännas ansvar för enskild egendom som detallmänna har om hand (ansvar för custodia). Det konstateras att myndigheterinte har något strikt, utan endast ett culpaansvar med omvänd bevisbörda(presumtions- eller exculpationsansvar). Innehållet i culpaansvaretfastställs med ledning av den omhändertagna egendomens egenskaper.

3456789 251 - 300 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf