Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345 201 - 249 av 249
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Rusaw, David
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Ramstrand, Nerrolyn
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Nylander, Elisabeth
    Högskolan i Jönköping, Högskolebiblioteket.
    Optimizing strategies for literature searching in Prosthetics & Orthotics2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This instructional course is intended for graduate and post-graduate students, as well as those actively involved in research within the Prosthetics and Orthotics field.

    Literature searches are a necessary component of effective research. To identify and access suitable literature, researchers need to understand which databases are most appropriate, how they differ in terms of content and search structure, and how to develop a search strategy which optimizes the proportion of relevant literature sources. Additionally, scholarly journals are increasingly requiring authors to publish utilized search strings to allow duplication of results.

    The choice of terms and syntax used to construct searches within literature databases have a major influence on the outcomes of a literature search. If this process is not conducted correctly, it can result in unnecessary identification of inappropriate sources or unintended omission of appropriate literature. This instructional course will be led by academic P&Os and librarians and will equip participants with the tools to develop an advanced search strategy for a prosthetics and orthotics related topic. In addition, the concept of validated search filters, also known as search hedges, will be introduced. These can be used to efficiently and accurately filter the evergrowing volume of literature. During the course, participants will be provided with a validated search hedge which has been developed by the instructional team to be utilized when conducting a systematic search for literature within the area of limb prosthetics.

    Statement of the objective / learning objectives. Upon completion, the student will:

    Understand the concept of a search hedge

    Make informed decisions about the selection and use of literature databases

    Independently develop a search strategy for a prosthetics and orthotics related topic

  • 202.
    Rydberg, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Tals del-helhetsrelationer: Elevers sätt att urskilja del-helhetsrelationer i öppna utsagor.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På vilket sätt kan vi hjälpa alla elever att bli förtrogna med matematikens uttrycksformer? Ett sätt är att bygga en stadig aritmetisk grund för eleverna där de befäster talens innehåll. Det är vad den här uppsatsen handlar om. Uppsatsen beskriver vad som skiljer användandet av del-helhetsrelationer från andra sätt att lösa öppna utsagor på. Uppsatsen beskriver även vilka kritiska aspekter om öppna utsagor som kan förekomma hos elever i årskurs 1 och 2. Uppsat-sen är skriven ur en fenomenografisk ansats med variationsteoretiska inslag eftersom de två teorierna är nära besläktade.

    Studien genomfördes genom filmade intervjuer med 11 elever som valdes ut genom en munt-lig och en skriftlig diagnos samt ett skriftligt arbetsblad. Resultatet visar att elever som använ-der automatiserade del-helhetsrelationer har en fördel när de löser öppna utsagor jämfört med elever som använder andra lösningsmetoder. Skillnaderna syns tydligt när det gäller lösandet av öppna subtraktionsutsagor där helheten saknas. En väg till den abstrakta förståelsen för tals del-helhetsrelationer går via fingertalen. Min slutsats är att eleverna redan tidigt i skolan måste få undervisning om fingertalen samt talens del-helhetsrelationer för att undvika att de utvecklar matematiksvårigheter.

  • 203.
    Saka, Annabella
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Nyanlända elevers inkludering i fritidshemspedagogisk verksamhet: En studie baserad på fritidspedagogers arbetssätt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers arbetssätt med inkludering av nyanlända elever på fritidshemmen. Jag har valt följande frågeställningar: Hur beskrivs inkludering utifrån fritidspedagogernas perspektiv och hur kan detta arbete utvecklas? På vilket/vilka sätt arbetar fritidspedagogerna med inkludering och i samverkan med nyanlända elevers vårdnadshavare? Hur beskriver fritidspedagogerna ett inkluderande arbetssätt utifrån de språksvårigheter som föreligger?

    Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, där fyra verksamma fritidspedagoger deltog i forskningsstudien. Resultatet visar att en trygg och välkomnande miljö i socialt sammanhang spelar en viktig roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Lek, spel och olika gruppaktiviteter påverkar deras språkinlärning positivt. Vidare visar resultatet att delaktighet, känsla av samhörighet och gruppgemenskap förstärker kvaliteten på fritidspedagogernas inkluderingsarbete. Det framkommer även i resultatet att språkförbistring är ett svårt hinder i kommunikation med vårdnadshavare och elever. Utifrån resultatet betonas vikten av förkunskap om de nyanländas kulturella, sociala bakgrund, tidigare skolerfarenheter och språknivå för ett framgångsrikt inkluderingsarbete på fritidshemmet. Min studie visar att ytterligare forskning behövs inom detta område.

  • 204.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Dive iN, mångfald som normalitet2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Dive iN – Mångfald som normalitet

    Presentationen bygger på forskningsprojektet DiveiN (Diversity as normality) vars syfte är att problematisera begreppet mångfald, vilket diskuteras flitigt i både samhälle och forskning (BaggaGupta & Messina Dahlberg, 2018). Samtidigt vill vi bidra med kunskap om hur digitala kommunikativa praktiker formar och ger ramar för mångfald i undervisning och lärande. Presentationen redogör för en pilotstudie som genomfördes på en gymnasieskola med elever i årskurs två. Studiens övergripande frågor var:

    • Vilken mångfald syns i materialet?

    • Hur kan mångfald i digitala kommunikativa praktiker i skolan beskrivas?

    • Vilka är “the gaps” mellan digitala kommunikativa praktiker i samhället, styrdokument och praktiker i skolrelaterade kontexter?

    Datainsamlingen har skett genom en enkät om användning av digitala resurser i skolans alla ämnen, både i och utanför skolan. Enkätsvaren har sedan legat till grund för fokusgruppsintervjuer som rör elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, det stöd de får vid användning av digitala resurser i skolan, multimodala arbetssätt, spelbaserat lärande och skolrelaterad digital kommunikation.

    Resultaten visar på olikheter mellan grupper av skolaktörer och ämnen samt mångfald i en mängd aspekter av kommunikation. Exempelvis varierar elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, och om hur deras tillgång till och sätt att få stöd ser ut vid användning av digitala resurser. Resultaten visar också på mångfald i skolans digitala kommunikativa praktiker som nödvändiggör en mångfacetterad beskrivning av begreppet mångfald, en som inte bara beaktar grupper som exempelvis kön, språkbakgrund och funktionalitet utan också tar hänsyn till aspekter som är relevanta för det område som undersöks. För kommunikation är bl.a. skalor som monologisk – dialogisk, unilateral – polylateral och formell – informell relevanta. Skillnaderna i användandet av digitala resurser, tycks slutligen bekräfta bilden av en “new digital divide” som innefattar digital literacy och supportsystem, snarare än teknologin i sig, som det ursprungliga ”digital divide”-begreppet avsåg (Samuelsson, 2014; Warschauer, 2002; Warschauer & Matuchniak, 2010).

  • 205.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Diversity as Normality, Dive iN2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 206.
    Sandström, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Arbetsplatsförlagt lärande (APL) - handledares uppfattningar av vad elever ska lära sig samt vad och hur kunskapen ska bedömas2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram förläggs en del av elevens utbildning på en arbetsplats, APL. APL är betydelsefull för yrkesprogrammen eftersom hela utbildningen syftar till att knyta an till kommande yrkesroll och lära sig yrket tillsammans med redan yrkesverksamma.

    Bakgrunden till föreliggande studie är ett intresse för vilket lärande som pågår ute på arbetsplatserna och vad handledarna uppfattar som viktigt lärande för kommande yrkesutövning. Syftet med studien är att beskriva vad handledarna uppfattar att eleverna ska lära sig samt bedömning av elevernas kunskapsutveckling under APL.

    Studien är en kvalitativ studie och har omfattat intervjuer med 12 handledare med anknytning till gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Studien tar sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats för att beskriva handledarnas uppfattningar av APL.

    Resultatet av studien visar att handledarna beskriver att de inte har fått tillräckligt med kunskap och information från skolan om vad eleverna ska lära sig på APL. Detta kan innebära svårigheter att hitta passande arbetsuppgifter. Det råder vidare en brist på kunskap om vad och hur de bedömer elevernas lärande vilket leder till att eleverna bedöms på oklara grunder.

    Sammanfattningsvis visar således studien att det finns delar av APL som behöver förbättras och utvecklas för att nå en högre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Samarbetet skola och fö-retag måste förbättras, och fler handledare måste få en pedagogisk handledarutbildning.

  • 207.
    Sedig, Frida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Läxans plats i skolan: en intervjustudie om hur tio högstadielärare ser på läxan2015Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift. Den dominerande synen på läxan är behavioristisk då de flesta av lärarna klassificerar läxan som en övning och repetition där kunskaper befästs och som straff. Lärarna kunde också se läxan från en kognitivistisk tanke då några av lärarna ser läxan som en förberedelse och en lärare som elevinflytande. Den sociokulturella teorin är inte central men syns hos en lärare. Möjligheter som många av lärarna såg var bland annat befästning av kunskaper, träna ansvarstagande och övning i att studera. Svårigheter som många lärare såg var att eleverna hade olika förutsättningar, känna sig stressade och hade prestationskrav.

  • 208.
    Seebergs, Linda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Mantler, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    "Alla får vara med": Elevers berättelser om relationsskapandet i fritidshemmets praktik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever får allt svårare att känna samhörighet och knyta kontakter med andra elever på fritids-hemmet, vilket riskerar att påverka deras sociala utveckling och relationsskapande negativt. Syftet med denna studie var därför att skapa kunskap om elevers relationsskapande på fritids-hemmet utifrån barns perspektiv.

    Följande forskningsfrågor fokuserades:• Hur beskriver eleverna relationsskapandet på fritidshemmet? • Vad anser eleverna är betydelsefullt för dem i det relationsskapande som pågår i fritids-hemmets praktik?Studien byggde på en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i ett etnografiskt an-greppssätt där empirin har konstruerats genom samtalspromenader. Teoretiska utgångspunk-ter för studien var det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskijs teori kring lärande och utveckling. Studien framhåller även barns perspektiv då avsikten var att skapa kunskap om elevers relationsskapande på fritidshemmet.

    Resultatet framställdes genom transkribering och kodning av datamaterialet där likheter och skillnader i elevernas berättelser uppmärksammades. I elevernas berättelser framträdde en tydlig kärna gällande vad eleverna ansåg var betydelsefullt i relationsskapandet på fritidshem-met, nämligen att vara tillsammans. Övriga teman som utvunnits är nära sammankopplade med hur eleverna visste att de var någons kompis samt hur de ansåg att en kompis bör vara.

  • 209.
    Shasivari, Albana
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Skönlitteraturen har en fantastisk förmåga!: En intervjustudie om lärares upplevelser av skönlitteratur i SO- undervisningen årskurs 4-62019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4–6 arbetar med skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena. I denna kvalitativa studie har fyra lärare inom de samhällsorienterande ämnena intervjuats. Data har samlats in och kategoriserats utifrån studiens frågeställningar, kategorierna lyder följande: hur arbetar lärarna med skönlitteratur, skönlitteraturens påverkan på elevernas syn på omvärlden, utmaning med skönlitteratur.

    Det som kan konstateras utifrån resultatet är att samtliga deltagare använder sig av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena. De anser också att läsning av skönlitteratur utvecklar olika förmågor hos eleverna bland annat kommunikationsförmågan och skrivförmågan. Dock skiljer sig användandet av skönlitteraturen åt bland deltagarna beroende på vad deras syfte med skönlitteraturen är. Syftet kan bland annat vara att utveckla elevernas läsförståelse eller lyfta viktiga ämnen så som mobbing. Fördelarna överväger nackdelarna med användandet, det som kan upplevas som problematiskt är lärarens val av skönlitteratur. Eftersom skönlitteraturen har en viktig roll i undervisningen är det viktigt att böckerna som väljs inte innehåller fel fakta eller olämplig information. Slutligen har studien analyserats utifrån tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet.

  • 210.
    Sjöstrand, Martina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Eleverna utvecklas på så många olika sätt!: En intervjustudie med SO-lärare i årskurs 4–6 om hur skönlitteratur används i undervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.

  • 211.
    Skoglund, Ellen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Ekosystemtjänster i grundskolan: En studie utifrån kunskapsemfaser2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.

    Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor. Resultatet av analysen visar att lärarna är mycket engagerade i under-visningen för hållbar utveckling. De lyfter fram förståelsen av naturens kretslopp och hänsynstagande till miljön som mycket viktigt. Lärarna tenderar att tolka begreppet ekosystemtjänster som ett nytt samlingsbegrepp för något de redan undervisar om, snarare än som ett nytt perspektiv. Under intervjuernas framskridande visar lärarna dock tecken på att fördjupa sitt resonemang kring ekosystemtjänster, vilket kan tyda på att en djupare och mer komplex förståelse kan komma att infinna sig när begreppet är väl implementerat. Kommentarmaterialet till kursplanen bidrar sannolikt till en snäv syn på ekosystemtjänster.

    Lärarna ger i huvudsak uttryck för de två kunskapsemfaserna som Östman (1992) benämner vardagsemfasen och naturvetenskap, normer och beslut, där syftet med kunskap är att eleverna bättre ska kunna agera i och förstå sin vardag.

  • 212.
    Skoglund, Patrik
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Norman, Kim
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Språkutvecklande arbetssätt i fyra fritidshem: En kvalitativ studie av fyra lärares erfarenheter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.

  • 213.
    Smedberg, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Gillar du att läsa?: En studie om elevers läsattityder och läsvanor i årskurs två och tre2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet är inriktat mot elevers läsvanor och läsattityder. Eleverna som deltar går i grundskolans årskurs två och tre. Förmågan att kunna läsa är värdefull. För att kunna utveckla läsförmågan är både tid spenderad på denna aktivitet samt motivation till att läsa viktig. Syftet med detta arbete är att undersöka elevers läsvanor och läsattityder samt att undersöks om dessa påverkas av vilken plats eleverna befinner sig på, skolan eller hemmet. För att läsning ska utvecklas är det viktigt att vara motiverad. Därför undersöks vad eleverna själva väljer att läsa när det valet erbjuds. Arbetet utgår från två frågeställningar: Hur ser elevernas läsvanor och läsattityder ut och skiljer de sig mellan skolan och hemmet? Vad läser eleverna helst när de själva får välja? Denna studie använder sig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering och hela arbetet vilar på ett socio-kulturellt perspektiv. Det material som studien utgår från har samlats in via enkäter och enskilda intervjuer med elever. I resultatet framkommer det att elever som gillar att läsa läser oftare än övriga elever och gärna längre stunder. Elever upplever en skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan men skillnaden är mer kopplad till deras läsvanor och läsintresset än till platsen där läsningen sker. Om eleverna får välja läser de helst en spännande bok. Skolbiblioteket visade sig vara viktigt för var eleverna får tag på böcker att läsa. Eleverna i den här studien har en återkommande tid varje vecka då de går till skolbiblioteket. Det kan konstateras att läsattityden påverkar elevens läsvanor. En elev som inte gillar att läsa kommer att göra det mer sällan, troligtvis endast om hen känner att hen måste. Hur ofta eleven läser kommer därför att påverka i vilken takt läsförmågan utvecklas.

  • 214.
    Stigert, Anton
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Skolledares syn och påverkan på specialpedagogiken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad skolledaren anser att specialpedagogik är och hur skolledarens tankar påverkar användningen av specialpedagogik i organisationen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:

    • Hur ser skolledaren på specialpedagogik?

    • Hur påverkar skolledarens tankar hur specialpedagogiken används i skolledarens organisation?

    Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden, vilket innebar att jag har intervjuat fyra stycken skolledare. Min insamlade data har jag analyserat med inspiration från den fenomenografiska analysmetoden. Jag har utifrån tidigare forskning och med hjälp av insamlad data försökt att belysa problemområdet och klargöra hur skolledarna ser på specialpedagogiken. Studien visar att skolledarnas tankar om specialpedagogiken påverkar den specialpedagogiska verksamheten på skolledarens skola. Samtliga skolledares skolor följde skollagens anvisningar, men utöver dessa anvisningar så fanns det skillnader. Dessa skillnader i hur specialpedagogiken används går inte att finna i skollag och förordningar utan i varje skolledares tankar om specialpedagogik. Skolledaren påverkar alltså specialpedagogiken på sin skola trots att skolledarna själva anser att de saknar utbildning inom det specialpedagogiska fältet.

  • 215.
    Strand, Anne-Sofie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Elever med Asperger syndrom i en gymnasieskola för alla: Två ungdomars upplevelser av sina gymnasieår2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.

    Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:

    • Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till läraren
    • Oro eller nervositet i en skolsituation
    • Egenheter
    • Kompisrelationer
    • Förändringar
    • Individuell stödkurs
    • Lärares agerande
    • Stöd
    • Reflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolan

    I resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten. Den andra eleven framhåller att AS är en del av dennes personlighet och ”det får omgivningen acceptera att jag är annorlunda”.

    Ingen av dem ville heller att klasskompisarna skulle veta att de hade fått diagnosen Asperger syndrom. De ville att klasskompisarna själva skulle få upptäcka vilken personlighet de var. Gymnasiestudierna ansåg båda vara trevligare än högstadiet, därför att de hade fått välja en inriktning som de var intresserade av. Då var det lättare att ha meningsfulla samtal med klasskompisar om det de hade gemensamt.

    Oplanerade salsbyten, otydlig information från lärarna och även ändringar i lektionsupplägg och innehåll utan förinformation, störde eleverna. Genom direktkontakt med lärarna genom en egen kommunikationssida eller genom en som upprättats för hela klassen kan alla elever få den tydliga information som eleverna i denna studie efterfrågade för att kunna se inte bara detaljerna utan få hjälp med att få ihop dem till en helhet. I analysen av resultaten framkommer att elevernas behov av att få uppleva begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är rimliga krav i alla skolsituationer. Att eleverna i denna studie är trygga hemifrån, har gjort att deras brist på upplevelsen av en känsla av sammanhang  i olika skolsituationer, kunnat uppvägas tillsammans med det ovan beskrivna vuxenstödet som har kännedom om AS.

  • 216.
    Strand, Johanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Wahlström, Linnéa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    It didn´t turn out the way it was supposed to: Possibilities for children´s agency in a teacher organized environment2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine the ways in which preschool teachers’ organization of the physical and social environment both restrict and enable children's free play. Specifically, we want to understand how these forms of organization has an impact on children’s agency. To reach this aim we conducted a case study to examine the organization of the physical environment in preschool rooms where free play takes place, and the actions children take in these rooms. We focused in particular on the teacher’s role in this organization. The study is based on observations and interviews of teachers from a rural preschool with 14 children aged 3-4 years. Interview transcripts and field notes were subjected to a content analysis. We found that the teachers have a vision that the environment should be in constant change and therefore want a diversity and variation in the material. It also became apparent that teachers distinguish between “good” and “bad” forms of play, and that these distinctions play a role in how the teachers evaluate children’s free play and the organization of free play spaces. In addition, it became evident that certain rooms and material were conducive to certain types of play. The results showed for example, that teacher´s ideas of good play and the use of closed doors and gates became an infringement on children´s agency. Conclusions of this study were that through the environment the teachers have designed and the materials they have chosen, their control of free play and children´s agency is always present.

  • 217.
    Ståhl, Annika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Linell, Jenny
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att följa och dokumentera varje barns förändrade kunnande i förskolan.: En intervjustudie där förskollärare beskriver det systematiska och kontinuerliga dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Annika Ståhl & Jenny Linell

    ATT FÖLJA OCH DOKUMENTERA VARJE BARNS FÖRÄNDRADE KUNNANDE I FÖRSKOLAN.

    En intervjustudie där förskollärare beskriver det systematiska och kontinuerliga dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande.

    Antal sidor:29

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med systematisk dokumentation i sin verksamhet beskriver organisationen och dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande.

    Frågeställningarna är följande:

    •Hur beskriver förskollärarna begreppet förändrat kunnande?

    •Hur beskriver förskollärarna att det organiseras för en systematisk och kontinuerlig dokumentation av varje barns förändrade kunnande?

    •Hur beskriver förskollärarna att de följer och dokumenterar varje barns förändrade kunnande?

    För att få svar på dessa frågor genomförde vi fem intervjuer med legitimerade förskollärare. Förskollärarna i studien tolkar begreppet förändrat kunnande som att se en förändring i barnens kunskaper över tid.

    De anser att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för att kunna följa och dokumentera varje barns förändrade kunnande på ett tillfredställande sätt. Tid lyfts fram som en bristvara. Vi kan se att det är oerhört viktigt att smalna av och hitta en samsyn och struktur över hur uppdraget ska genomföras så att det blir genomförbart. I dokumentationsarbetet används mallar på grupp-och individnivå för att följa projekt eller teman och för att säkerställa att varje barns förändrade kunnande följs.

    Bedömning är en viktig del för att kunna se det förändrade kunnandet även om flera av respondenterna anser det vara ett laddat begrepp. I förskolan görs det många olika sorters dokumentationer och syftena är många. I första hand är det för barnens och verksamhetens skull, men syftet upplevs även vara kontrollerande, att förskollärarna ska bevisa att de gör det de ska.

  • 218.
    Svantesson, Pär
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Naturvetenskap – en naturlig del av förskolan?: En kvantitativ studie kring förskollärares upplevelser av uppnåendet av de naturvetenskapliga målen2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).

  • 219.
    Svanängen, Helena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik.
    Skriva för att räkna.: Kritiska aspekter i subtraktionsproblem med skriftliga räknemetoder.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder. Dessa kritiska aspekter är: att urskilja samband mellan siffror och mängder, att urskilja samband mellan operationella tecken och räknesätt, att urskilja att turordningen på talen påverkar summan samt att urskilja skillnaden mellan en bild som dekoration och som strategi för subtraktion. Didaktiska implikationer från studien är att lärare bör bedriva undervisning så att eleverna får möjlighet att urskilja de olika matematiska symbolerna som meningsbärare, relationen mellan talens ordning i den skrivna uppgiften och ordningen på hur talen ska dras ifrån varandra i subtraktionsräkning, att subtraktion är en matematisk aktivitet som är likadan varje gång samt att det är endast de ingående talen som varierar och slutligen hur bilden kan användas för att genomföra problemlösning.

  • 220.
    Svedbom, Jörgen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Does Economic Equity Promote Both Health And Learning Among  Young People?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    8. Research on Health Education                                                                            Format of Presentation: Paper                                                                               Alternative EERA Network: 7. Social Justice and Intercultural Education                   

    Does Economic Equity Promote Both Health And Learning Among Young People?

    Jörgen Svedbom

    Jönköping University, Sweden

    Presenting Author: Svedbom, Jörgen

     

    This paper describes a project for statistical analysis of factors influencing young peoples´ learning and health.

    During  the latest years many  societies have expressed concern about their pupil´s bad results in international  knowledge tests such as TIMMS and PISA as well as the worse mental health, reported in studies like HBESC and UNICEF report card 7.

    Among pedagogues and health workers is an ongoing debate about  what comes first; if effective learning leads to good mental health (Grosin,2004) or if  it is the other way around (Ogden, 2006). This paper argues that there is a third factor involved that affects both health and learning among young people. This factor is socioeconomic equity.

    Wilkenson and Pickett(2009) has shown that equity is a strong health-promoting factor and  they also argues that equal societies produce better school results, fewer dropouts from school and weaker impact of the parents educational level on the pupils´ results.     

    Wilkenson´s studies have been criticized for being “snapshots” of a situation and not take into account  differences in culture, values, policies etc. in the different countries.

    To take such factors into consideration,  this project is designed as a longitudinal, retrospective analysis of  the changes in  national ranking in Science and Mathematics in TIMMS and PISA studies as well as the changes in economic equity, as described by the Gini index

    When changes in TIMMS-ranking for Mathematics and Science  during the latest decade are related to the changes in Gini index, a considerable co-variation is observed. Countries where the economic equity has increased,  reflected by a decreasing Gini index, have climbed upwards in the TIMMS ranking scale!

    The results are the same for Mental health and equity. Mental health among  young people is better in more equal countries.

    This paper argues that the observed co-variation is a reflection of a real connection between economic equity  and young peoples´ learning and health and that the causality goes from economic eguity to pupils´ learning and health. The hypothesis is that economic stress is the mediating factor (Hagqvist, 1998).

    Economic stress affects the human neuro-hormonal system in the same way as other kinds of stress which results in decreasing learning ability and increasing  tendency to develop illness (Währborg, 2009)

    The studies now will continue with a broadened and deepened statistical analysis of the most recent data from TIMMS and PISA studies and from changes in Gini-index.

    An analysis of the afflictions of inequality on young peoples´ learning and health must be considered highly relevant in the light of the present  reconstruction of European economy  which regularly leads to increasing  economic differences and inequality in the European societies. Another question that finally will be considered in this analysis is if, and how, the concept of economic equity/inequity could be an issue to handle in school. (BruunJensen and Lund, 2007)

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used

    The methodology is a retrospective statistical analysis of the results different countries have reached in the international TIMMS and Pisa studies during the period1990 - 2009. These results are statistically related to changing levels of economic equity in the same countries, using the Gini-index as a measure for economic equity.The statistical relation between the Gini index and the development of young peoples health, as measured by UNICEF report card 7, is also analyzed.                                                                                                             Conclusions, Expected Outcomes or Findings

    The findings so far is that there is a considerable co-variation between changes in a country´s position in the TIMMS ranking scale and the changes in Gini-index for the same country. Also pupils mental well-being in a specific country shows a co-variation with the Gini-index.The hypothesis in this analysis is that increasing inequity in a society, that is dominated by a discourse of equity and of all peoples´ same value, results in economic stress among its inhabitants. This kind of stress have the same  negative consequences for learning possibilities and health as other kinds of stress.  

    References

    BruunJensen & Lund (2007): Den ulige sundhed – en oppgave for skolen? Köpenhamn. Danmarks Pedagogiske Universitet

    Granlund M. et al(2010): School, learning and mental health – a systematic review. Stockholm. Royal Academy of Sience

    Grosin. L(2004): Skolklimat, prestation och anpassning i 21mellan- och högstadieskolor. Stockholm. Univ. Ped. Inst.

    Hagquist C(1998) Economic stress and perceived health among adolecents in Sweden. Published in: Journal of Adolecent Health, 1998;22:250-257

    Ogden, T(2006): Skolans mål och möjligheter. www.FHI.se

    Wilkinson & Pickett(2009: The Spirit Level - why equal societies almost always do better. London. Penguin Books

    Währborg P.(2009): Stress och den nya ohälsan. Stockholm. N&K

    Intent of PublicationThe intention is to present this analysis in a book that the SHE-network (SHE = Schools for Health in Europe) plans to publish during year 2012.

  • 221.
    Svensson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Multimodal Text Universes and Teaching Creative Thinking2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a multimodal media society that offers narratives in various forms such as novels, poems, movies, and fan fiction, stories are in constant circulation and have a great impact on people who can be seen as participants in a convergence culture (Jenkins 2006). In a convergence culture, narratives exist in parallel forms; novels, films, tv-series, poems, songs, fan film, computer games etc. A text universe centres around one particular story, a source text, and the parallel stories in various text and media forms that relate to it. This pilot study uses the text universe of The Walking Dead to explore the use of a teaching design that centres on TWD text universe, and the construction of a transmedial product, in order to study how text universes may contribute to the students’ creative thinking. Hence, this study focuses on applied teaching and learning perspectives among teacher students in English as it considers the teacher’s as well as the students’ experiences. Methodologically, the study relies on experiences in the shape of shared practice, analyses of the students’ productions, as well as on semi-structured interviews with the students.

     

    Working with text universes allows the teacher to tap into the text- and media forms the students use in their recreational time. Working with text universes, moreover, might encourage students to recognize texts, patterns, structures, and to adopt an analytical and reflective approach to texts of various kinds. Furthermore, the students’ analyses of creative versions of a particular story that contribute not only to the source text, but also to the whole text universe, as well as their own constructions of transmedial products, can be seen to encourage creative thinking.

  • 222.
    Svensson, Anette
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Almgren White, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therese
    Textuniversum och gränsöverskridande lärande2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 223.
    Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Skola på vetenskaplig grund.
    I en del av lärares vardag - det etiska handlandet och dess relation till intuition-i-aktion som existerande yrkesskicklighet2007Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 17, nr 3, s. 165-183Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här studien introduceras ett nytt grepp kring etik vilket innebär att medvetandegöra

    huruvida lärare handlar som etiska subjekt där de använder sin intuition som en navigatör för att skapa lärsituationer som samtidigt inkluderar relationen till eleven. Läraryrkets etiska aspekter har ofta kopplats samman med huruvida läraren skall handla efter bokens exempel A eller exempel B för att ordna upp en situation som kräver handling vilket ger ett något statiskt tänkande kring ett område som är mer flyktigt än så. I det här fallet är det lärares praktiska verksamhet och vardag som är utgångspunkt för undersökningen. För att kunna genomföra en sådan studie har en viss etisk plattform valts ut vilket är Knud Løgstrups existensetik som presenteras i boken; Det etiska kravet. Existensetiken knyts i sin tur samman med begreppet intuition-i-aktion vilket presenteras av Torbjörn Johansson och Tomas Kroksmark, och de lägger tillsammans en teoretisk ram för genomförandet av den här studien.

    Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på sex djupintervjuer med lärare inom gymnasieskolan där Per-Johan Ödmans verk Tolkning, förståelse, vetande används som metodisk referens. Utifrån lärarnas utsagor har två huvudkategorier framträtt som knyter an till huvudfrågeställningen.

    Resultatet visar att lärarna använder sig av sin intuition i ett led att fånga upp vad elever behöver och det framträder därför som ett verktyg till förmån för eleverna. Intuitionen ingår därför i en etisk diskurs som benämns som etik-i-aktion som innebär att lärarna handlar där och då och att de handlar etiskt samtidigt som de utgår ifrån elevens behov i en direkt situation.

    I diskussionen argumenteras för att lärare innehar en yrkesskicklighet som sällan lyfts fram men som utgör en tydlig del av varje lärares handlande och vardag. Vidare ställs frågor kring resultatet i ett större sammanhang och vilken betydelse det kan få för hela lärarkåren, för eleverna, för blivande lärare och för samhället i stort.

  • 224.
    Tai, Lok Hei
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Factors predicting the school engagement of students with self-reported long term health conditions and impairment in a mainstream school2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Adolescents spend a large proportion of their everyday life in school, and schooling is vital for future success and well-being. One group that are in risk for reduced school success are children with disabilities or long-term illnesses. The aim of this study is to investigate whether the factors age, gender, self-perceived relationship with teachers, self-perceived relationship with peers and parental bonding can predict school engagement of students with self-reported long term health conditions and impairment. School engagement is defined as having three aspects, behavioral, emotional and cognitive. HBSC (Health behaviors in School Children) data from Sweden is used. The result shows that self-perceived relationship with teachers and age are related to all three components of school engagement, behavioral, emotional and cognitive in this study.  Self-perceived relationship with peers is related to emotional school engagement only. Gender is related to cognitive engagement. Parent bonding cannot predict any of the three aspects of school engagement. This study demonstrated that school environment, especially teachers, is important for the school engagement of students with long-term health condition and impairment. Dispite the inconsistent results with previous reseach which focus on typical functioning students, School and educators should focus on how to maintain and improve and promote school engagement of students with long-term health condition and impairment in mainstream school setting.

  • 225.
    Tarasov, Vladimir A.
    et al.
    Karelian State Pedagogical University.
    Tarasov, Vladimir
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Informationsteknik. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik, JTH, Jönköping AI Lab (JAIL).
    Designing answer selection tests in JavaScript2000Ingår i: Proceedings of the Fifth Inter-Karelian Conference on Learning and Teaching Science and Mathematics in Secondary and Higher Education / [ed] K.M. Sormunen, V.A. Tarasov & S.R. Bogdanov, Joensuu: University of Joensuu , 2000, s. 175-179Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Tarasov, Vladimir A.
    et al.
    Karelian State Pedagogical University.
    Tarasov, Vladimir
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Informationsteknik. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik, JTH, Jönköping AI Lab (JAIL).
    Designing tools for testing with open-ended questions using Java technology2003Ingår i: Towards Meaningful Mathematics and Science Education: Proceedings of the IXX Symposium of the Finnish Mathematics and Science Education Research Association / [ed] L. Haapasalo & K. Sormunen, Joensuu: University of Joensuu , 2003, s. 91-97Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents an approach to designing computerised assessment tools for testing with open-ended questions. Student answers are analysed by comparing them to the correct ones, which are constructed using keywords that are essential for the meaning of the answers. The developed tools were used within a course at the Karelian State Pedagogical University. Students preferred open-ended questions to multiple-choice questions. Applying Java technologies and component-based approaches, allowed us to create flexible tools that could be used with diverse computer platforms and integrated into a learning environment.

  • 227.
    Tarasov, Vladimir
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Informationsteknik. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik, JTH, Jönköping AI Lab (JAIL).
    Johansson, Bengt-Erik
    Umeå Universitet.
    Active learning models and instructional systems2002Ingår i: @ – Learning in Higher Education / [ed] F. Buchberger, S. Berghammer & K. Enser, Linz: Trauner Verlag , 2002Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Contemporary society puts forward need for new learning possibilities, which are provided by distance education methods using networked settings. The success of computer-aided instruction is determined by not only involved computer science methods and information technologies but also by deep research into pedagogical methodology. This paper makes an attempt to establish how modern teaching and learning scenarios can be supported by learning technology standards, systems, and specialized computer tools. To give students good learning experience active learning methods ought to be employed in distance education. First, we will consider several learning methods such as case-based learning, team learning/informative testing, learning by designing, discovery learning, and the Jigsaw method. It will allow for determination of what kind of support is needed for students and teachers. Then, we will discuss different learning technology standards, projects and systems to find out what capabilities they provide for the considered methods. Finally, a learning environment architecture will be presented for supporting active learning. The learning environment architecture includes four layers that contain functionality required for active learning. We will dwell upon the functionality and two implementation examples of the environment – PharmaPaC and SwedKid.

  • 228.
    Tarasov, Vladimir
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Informationsteknik. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik, JTH, Jönköping AI Lab (JAIL).
    Paulsson, Fredrik
    Umeå Universitet.
    Development of a standard for representation of cases2004Ingår i: @ - Learning in Higher Education II / [ed] F. Buchberger & K. Enser, Linz: Trauner Verlag , 2004, s. 81-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The goal of learning technology standardisation is to create systematic ways of describing learning material and scenarios. This paper deals with the issue of development of a standard for representation of cases, which are used in case-based learning. The standard is designed for learning technology systems and viewed from the user's perspective. First, IMS QTI was described as an example of standards. Four sample cases were then analysed: one from the PharmaPaC project, two from the SwedKid project, and one from two courses taught at the Department of Interactive Media and Learning. We have proposed a case structure description comprised of parts of a case item, types of case items, different patterns of a case section, and relationship between a case, case section and case item. The developed structure can be used as a basis for elaboration of an informational model of the case standard that may increase the level of case reusability and cooperation between case creators and users. The cases and implications of standards for the users were discussed at an ELHE workshop. The discussion suggested that standards can be a good starting point for creation of learning objects, and the standard for cases can facilitate their use in instruction. Despite there was an opinion that standards could limit creativity of learning objects creators, we believe that the use of standards is not an option but compulsory when learning objects are used. In future work we will develop XML-based notation for description of cases and consider Resource Description Framework to add semantic capabilities. We will also take into consideration standards like IMS Content Packaging and EML (Educational Modelling Language).

  • 229.
    Teenou, Raya
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Gerji, Nadine
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Modersmålsundervisningens svårigheter och möjligheter: En intervjuundersökning om modersmålslärares perspektiv på sin undervisning i skolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

  • 230.
    Thompson, Craig
    et al.
    Cooperative Research Centre for Living with Autism (Autism CRC) , Long Pocket, Brisbane , Queensland , Australia.
    Bölte, Sven
    Cooperative Research Centre for Living with Autism (Autism CRC) , Long Pocket, Brisbane , Queensland , Australia.
    Falkmer, Torbjörn
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Cooperative Research Centre for Living with Autism (Autism CRC) , Long Pocket, Brisbane , Queensland , Australia.
    Girdler, Sonya
    Cooperative Research Centre for Living with Autism (Autism CRC) , Long Pocket, Brisbane , Queensland , Australia.
    Viewpoints on how students with autism can best navigate university.2019Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 26, nr 4, s. 294-305Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Despite recognition of the challenges faced by students with autism spectrum disorders (ASD) there is limited understanding of the barriers and facilitators to participation in major life areas, such as being a university student.

    AIM/OBJECTIVE:

    This research aimed to examine viewpoints on what affects the success of Australian university students with ASD.

    MATERIAL AND METHOD:

    Q-methodology was used to describe the viewpoints of university students with ASD, their parents and their mentors, on success at university for students with ASD. A total of 57 participants completed the Q-sort.

    RESULTS/FINDINGS:

    Three viewpoints emerged; Individualised Support, Contextual Support and Social Support.

    CONCLUSIONS:

    This study highlighted that supports need to be individualized to the barriers and facilitators faced by Australian students with ASD. Supports also need to be contextualized to the built and social environments of universities.

    SIGNIFICANCE:

    This study supports the premise that environmental interventions can be effective in facilitating participation in major life areas, such as university education. Peer mentoring for students with ASD may have utility for this group, but should be extended to include social, emotional and psychological support.

  • 231.
    Thärning, Erika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Erntoft, Josefin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hållbar undervisning?: En litteraturstudie om lärares och lärarstudenters upplevda svårigheter och åtgärder kring hållbar utveckling i undervisning.2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 232.
    Thörne, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Hult, Håkan
    Center for Educational Development and Research, Linköping University.
    Andersson-Gäre, Boel
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    The dynamics of physicians’ learning and support of others’ learning2014Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 4, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning has been defined as a condition for improving the quality of healthcare practice. The focus of this paper is on physicians’ learning and their support of others’ learning in the context of Swedish healthcare. Data were generated through individual and focus group interviews and analyzed from a socio-material practice theory perspective. During their workday, physicians dynamically alternated between their own learning and their support of others’ learning in individual patient processes. Learning and learning support were interconnected with the versatile mobility of physicians across different contexts and their participation in multiple communities of collaboration and through tensions between responsibilities in healthcare. The findings illustrate how learning enactments are framed by the existing “practice architectures.” We argue that productive reflection on dimensions of learning enactments in practice can enhance physicians’ professional learning and improve professional practice.

  • 233.
    Toftgård, Charlotta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Samhällsstudier och didaktik.
    "Det är ju en skola för alla": En observations- och intervjustudie om hur lärare kan undervisa språkutvecklande i historia för att möta variationen av elevers olikheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undervisningen i historia ska utformas så att alla elever utvecklar kunskaper. I varje elevgrupp finns det samtidigt en variation av elevers olikheter och deras förutsättningar och behov skiljer sig åt. Lärare behöver utgå från denna variation för att skapa möjligheter för alla elever att lära. Tidigare forskning beskriver att språkutvecklande arbetssätt kan användas för att möta elevers olika behov i undervisningen.

    Syftet med studien är därför att undersöka om och i så fall hur lärare i år 4-6 använder sig av språkutvecklande arbetssätt i historieundervisningen för att leda och stimulera alla elever. Det uppfylls genom att lärares språkutvecklande undervisning och hur den möter variationen av elevers olikheter beskrivs. Likaså behandlas lärares upplevelser av att arbeta på det här sättet. En kvalitativ metod har valts och i studien har tre historielärare i år 4-6 deltagit. Hos var och en av dem har två historielektioner observerats och en intervju hållits.

    I det analyserade materialet framkommer det hur lärarna arbetar språkutvecklande vid läsning av text samt hur de genom att utveckla ord- och begreppsförståelse och använda samtal, skrivande, bilder och filmer, utvecklar elevernas språk och samtidigt deras historiekunskaper. Likaså beskrivs hur de här olika arbetssätten möter variationen av elevers olikheter. Lärarna upplever att det finns ett behov av att undervisa språkutvecklande för att nå alla elever och uttrycker att de behöver kunskaper för att åstadkomma det. De ser både utmaningar och möjligheter med att använda språkutvecklande arbetssätt för att leda och stimulera alla elever och menar att det är ett användbart tillvägagångssätt i historieundervisningen som gynnar alla elevers lärande.

  • 234.
    Tonestam, Amanda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ekström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    The Gaming Classroom: Integrering av datorspel i klassrummet och dess inverkan på kommunikationsförmågor i engelska2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers vardag består till stor del av skärmar. För många elever är datorstolen eller tv-soffan det första de sätter sig i när de kommer hem från skolan. Detta datorspelande har bekymrat en del föräldrar och även lärare. Påverkar detta våra barn och elevers prestation och förmågor som de behöver använda i skolan? Fler och fler studier och artiklar skrivs och undersökningar utförs kring den nya generationen som inte kan låta bli alla skärmar och att spela dator-och tvspel i timmar i sträck. Finns det några positiva sidor med det här fenomenet? Kan det även vara så att det går att ta in denna värld bakom skolans dörrar och med hjälp av den motivera eleverna och faktiskt lära sig från spelen och utöka sina språkliga förmågor? Att detta är möjligt har visats av flera forskare och i vår litteraturstudie sammanfattar vi olika syner och teorier inom ramarna för detta arbetsområde.

    Vår studie syftar till att ta reda på hur datorspel kan användas i undervisningen och hur det kan påverka det engelska ordförrådet hos våra elever. Vi har också försökt bilda oss en uppfattning om vilken typ av genrer inom datorspel som bäst gynnar elevernas engelskkunskaper och vilken inverkan det språk som används i spelvärlden kan ha på den formella engelska som lärs ut i skolan. Vi presenterar även olika sorters speltyper och resonerar kring vilka som kan motivera eleverna till att lära sig samtidigt som de har roligt och förbättrar sina engelskkunskaper. För att få svar på våra frågor har vi granskat vetenskapliga artiklar och litteratur som vi har funnit via olika sökmotorer på internet. Vi har kommit fram till att spelvärlden på flera olika sätt kan påverka elevernas språkliga förmågor, men att det krävs en involverad och kunnig lärare för att ta vara på möjligheterna som ges.

  • 235.
    Torgé, Cristina Joy
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Ambiguities about thesis writing as a final assessment tool in undergraduate education2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 236.
    Uusitalo, Andreas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Forsgren, Micaela
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Elevers behov i fritidshem: En studie av lärares uppfattninga2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter tidigare erfarenheter har intresset väckts om hur begreppet behov uppfattas av lärare i fritidshem och hur elevers behov tillgodoses i fritidshemmet. Syftet med studien, inspirerad av fenomenologiska utgångspunkter, var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar av arbete med elevers behov i fritidshem. Studien fokuserar på fenomenet behov och hur lärarna uppfattade begreppet behov och vad detta betyder för dem i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsamtal som kvalitativ metod. I studien har sex lärare i fritidshem deltagit. I resultatet framgår att lärarna har svårigheter med att definiera innebörden av begreppet behov men är eniga om att behov är olika för alla elever. Behov som deltagarna ansåg var grundläggande var främst trygghet. För att lyckas möta elevers behov menade lärarna att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Lärarna beskrev också vikten av att arbetet med elevers behov ska ske via elevernas intressen för att tiden på fritidshemmet ska kännas meningsfull.

  • 237.
    Van den Berg, Femke Marij
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Skola på vetenskaplig grund. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Promoting culturally relevant pedagogy amongst pre-service teachers: A systematic literature review on how pre-service teachers in teacher education programs can develop culturally relevant pedagogy that enables them to establish a classroom environment that suits the needs of all learners.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This century is characterized by an increasing pace of globalization and migration that results in an increased diversity of classroom populations in Western countries. However, the teacher workforce still consists mostly of white females that come from different cultural backgrounds than their students, and who seem to lack the skills to respond to diversity in the classroom effectively. This raises the question of how the cultural mismatch can be overcome. The aim of this research is to explore how pre-service teachers can develop culturally relevant pedagogy, so they can establish a classroom environment that suits the needs of all learners. A systematic literature review is conducted, and 10 articles were analysed. The results show pre-service teachers can develop culturally responsive pedagogy through courses that offer knowledge or a combination of knowledge and field-based experiences. Factors that contribute to increased culturally relevant pedagogy are: previous experience with diversity, connecting theory and practice, modelling, learning through a community of learners, and critical reflection. However, research indicates that becoming a culturally relevant teacher is a time consuming process. Hence, it is recommended that teacher education programs include more courses in the curriculum to enable pre-service teachers develop this skill over time through taking part in a community of learners. In addition, as much of the current research originates from the United States, it is suggested future research focuses on other Western countries.

  • 238.
    Wallin, Linnea
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Grupparbete i det flerspråkiga klassrummet: En flerfallstudie om grupparbeten som syftar till att skapar utrymme för muntlig interaktion.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar

    • Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet?
    • Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken?

    Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.

     

    Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar.

  • 239.
    Westermark, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL). Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Gender and feminist geography: A time-geographic teaching approach to encourage situated learning in everyday life2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are many feminisms and there are many geographies. This is a presentation of a time-geographic teaching model which was used to present a diversity of feminisms and geographies in an upper level university course. The purpose was to provide a structured historical overview of how research on women and gender in general, and particularly with respect to geographic inquiry, has raised questions and focused on aspects of the physical environment and identity, and how the two are related to each other in time and space. Gender identities and gender roles are expressions of geographical context, biographic past and aspirations for the future. With this framework as a reference, students were asked to reflect on their everyday lives, identities and gender expressions in daily settings. With a time-geographic approach situated learning was encouraged both to understand self with respect to personal experiences and everyday contexts, and to see that gender inquiry necessarily is grounded in processes in time and space. Students’ reading responses are analyzed and illustrate how gender research approaches may be applied to reflect on personal biographies, geographic context, and identity.

  • 240.
    Westermark, Åsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Jansund, Bodil
    Gothenburg University.
    Time geography – a didactic perspective and tool for contextual learning about globalization, commodity chains and sustainability2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There are many approaches in teaching about globalization and commodity chains. Depending on the points you want to make, you may identify either environmental, social, economic or political factors that come into play in the life path of a commodity. When referring to sustainability, we also should be able to capture the multidimensional and integrated aspects of these same factors. As geographers, additional aspects require attention, such as understanding how peoples’ everyday lives, living conditions, and business conditions are linked to context (places, resources, people, businesses, as well as social, economic and political structures at different geographical scales). For this reason, geography education, teachers, and students all require educational perspectives that include reasoning and tools to perform this kind of analysis. We argue that time geography has an inherent basic structure that enables such reasoning and contextual learning. Based on teaching experiences about globalization, sustainability and commodity chains with time geography as a frame of reference, we analyze 56 student exam papers regarding contextual learning. Particular interest is placed on how the students reflect on commodity chains and sustainability by identifying pockets of local order along the life path of commodity chains of multinational companies, as well as how individual’s’ everyday lives in different parts of the globe are connected through chains of relationships.

  • 241.
    Winroth, Mats
    et al.
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Säfsten, Kristina
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Logistik och verksamhetsledning. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell produktutveckling, produktion och design. Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden.
    Research Results Improve Learning and Understanding in Master Courses - The use of a manufacturing strategy tool2018Ingår i: Procedia Manufacturing, Elsevier, 2018, Vol. 25, s. 47-54Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The analytical STRATEGO-tool has been used in total 48 project groups in master courses at Chalmers University of Technology from spring term of 2015. The project trains the students in applying theoretical tools at real organizations with a specific interest in analyzing their use of operations strategy. This paper presents the outcome from these courses and specifically discusses its usability as a pedagogic tool in different contexts, even though the intention with the tool initially was to constitute a tool for SMEs who wanted to develop their manufacturing strategies. 

  • 242.
    Wiss, Frida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Kovacevic, Ana
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Skapande på fritidshemmet: En studie av lärares uppfattning om skapande i fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva lärares tal om skapande på fritidshem och hur skapandet används.

     

    Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats:

    Vilka diskursiva konstruktioner uttrycker lärarna i fritidshemmet kring skapande?

     

    I studien används en kvalitativ metod genom fokusgruppsamtal med lärare i fritidshem. Samtalet har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv.

    I resultatet framkommer det att skapande är ett brett och mångfacetterat begrepp. Skapande syftar inte nödvändigtvis till att endast skapa något med händerna. I studiens resultat framkommer fyra diskursiva konstruktioner av diskurser kring skapande: elevers intresse, skapande i samspel, från produkt till process och fritidstänket.

  • 243.
    Wästefors, Madelene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ström, Evelina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Barns motorik i förskolan: En studie som bygger på fyra förskollärares arbete kring barns grovmotorik2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus.

    I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare.

    I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.

  • 244.
    Yako, Lenart
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Nakouri, Sonia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Högläsning i undervisningen är oerhört bra”: En studie om hur fyra svensklärare i årskurs 2 respektive 5 använder sig av högläsning i praktiken.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste tio åren har undersökningar som PISA och PIRLS visat att svenska elevers läsförmåga har försämrats. Forskning pekar på att högläsning är ett moment som har många fördelar och en god inverkan på elevernas läsförståelse. Syftet med studien är att undersöka hur fyra svensklärare använder sig av högläsning i praktiken. Studiens frågeställningar är följande:

    • Använder lärare sig av högläsning i syfte att förbättra elevers läsförståelse, och i sådant fall hur?
    • Finns det några skillnader och/eller likheter mellan den högläsning som sker i årskurs 2 respektive 5?

     

    Studien har undersökts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån metoden Tematisk analys och strategin Framework. Metoden går ut på att söka efter olika teman. Vidare kopplas studien till den sociokulturella teorin med fokus på språkutveckling.

    Resultatet har visat att samtliga informanter använder sig av högläsning i syfte att förbättra elevernas läsförståelse. De uttrycker att det är samtal kring det lästa som stärker deras läsförståelse.

  • 245.
    Zahiti, Kreshnik
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Al-fatlawy, Athir
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker i fritidshemmet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antal sidor: 33

    Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavarnas reflektioner kring lärandet som sker i fritidshemsverksamheten. Studien har genomförts på två skolor i Jönköpings län och 10 respondenter har deltagit. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerad intervju och de svar som har angivits ligger till grund för resultatet. Vi valde att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv då detta är relevant för det lärande som sker i fritidshemmet då den verksamhet som bedrivs i stor utsträckning sker mellan eleverna samt mellan lärare och elev. Genom att jämföra datamaterialet med tidigare forskning inom området, som har utgått från liknande syfte, har vi kommit fram till olika likheter och skillnader. Resultatet av denna studie visar att vårdnadshavarna beskriver att eleverna i fritidshemmet lär sig en rad olika saker och dessa i stor utsträckning sker i informella sammanhang men även i formella sammanhang. Vidare skiljer sig fritidshemmet mot den obligatoriska skolan främst genom att eleverna i fritidshemmet lär sig i det sociala samspelet och att fritidshemmet har en struktur vilken bjuder in eleverna till att ta ansvar och påverka utformningen av verksamheten.

  • 246.
    Zerai, Nathalie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Boksamtalets betydelse för elevers läsförståelse: En kvalitataiv studie av hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 247.
    Zwettler, Emelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ljungberg, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Männsklighetens framtid: Elevers uppfattningar om förutsättningar för männiksans överlevnad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva hur fritidshemselever ser på förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Då ekosystemtjänster har en viktig roll i människans framtida överlevnad, är frågeställningar således: Vad uppfattar eleverna som nödvändigt för människans överlevnad? Vilka ekosystemtjänster uppfattar eleverna som centrala för människans överlevnad?

    Studien bygger på data insamlade från sju fritidshemselever i årskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgångspunkt i elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrån Costanzas et al. (1997) kategorisering av ekosystemtjänster och dels med en fenomenografisk ansats utifrån våra frågeställningar.

    Resultatet indikerar bland annat att eleverna inte ser samband mellan människans överlevnad och beroendet av naturtillgångar samt ekosystemtjänster. Dessutom visar resultatet att eleverna uppfattar familj och boende som mer betydelsefulla för människans överlevnad än vissa naturtillgångar, exempelvis solen. Trots att frågeställningarna berör människans överlevnad talar eleverna främst utifrån ett vi-perspektiv där de ofta utgår endast från sig själva och sin närmiljö. 

  • 248.
    Åhl, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Den berörde mig för att den berättade en historia om hur det är att vara mänsklig.”: En kvantitativ studie med kvalitativ analys om hur tv-serier kan användas som ett meningsskapande medel2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine how television series can function as a resource for existential reflection in peoples’ lives and thus, be a tool in the creation of a personal view on life. Furthermore, the study aims to investigate how television series can answer existential matters such as life, death, conflicts and finding peace.

     

    The study was based on a survey which was answered by 82 informants and contained 42 questions in which 38 out of these concerned television series explicitly. 25 questions were closed multiple choice questions and 13 were open ended qualitative questions in which the informants were given the opportunity to give examples of different television series and reflect on these. Furthermore, the analysis was based on the reception theory which states that we as viewers are not apathetic to what we see, but reflect on it, both consciously and subconsciously. The results were analyzed from a theoretical framework which categorized the answers into seven different ways a viewer can relate to television series. The dimensions were the following: the contemplative dimension, the problem-solving dimension, the utopian dimension, the senso-motoric dimension, the ethical dimension, the philosophical-existential dimension and the self-reflexive dimension.

     

    The results show that television series do function as a resource for existential reflection in the informants’ lives and can also be a resource for the construction of the informants’ personal view on life. Additionally, the results show that television series, although not always as explicitly, illustrate and provide answers for existential matters.

  • 249.
    Åhman, Caroline
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Critical literacy? Det har jag aldrig hört talas om”: En studie om hur lärare uppfattar och tillämpar critical literacy i undervisning för årskurs F-62019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att tillämpa critical literacy i undervisningen har enligt forskning visat ge positiv respons och utvecklar bland annat förståelsen för omvärlden, läsförståelse samt den kritiskt granskande och tolkande förmågan. Det är dock inte utrett huruvida detta förhållningssätt faktiskt tillämpas i undervisning. Därför ämnar denna studie undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs F-6 på 14 skolor i en kommun beskriver att de använder critical literacy-praktiker i undervisning med textarbete, genom att besvara följande frågeställningar:

    • Hur många lärare har hört talas om critical literacy?
    • Hur uppfattar lärare begreppet critical literacy?
    • I vilken utsträckning använder lärare i en kommun critical literacy-praktiker vid arbete med texter?

    Studien är en triangulering mellan en digital enkätundersökning med 52 besvarande lärare och semistrukturerade intervjuer med två lärare verksamma inom årskurs F-6. För att analysera insamlat material är analysen inspirerad av den hermeneutiska teorin. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de flesta lärare är bekanta med critical literacy, men att de inte vet vad det innebär. De lärare som är bekanta med critical literacy beskriver det som ett källkritiskt språkutvecklande arbete där text och information granskas och tolkas. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att samtliga lärare i studien på något vis tillämpar critical literacy, men att det varierar i vilken mån det tillämpas samt om dessa lärare är medvetna om att det tillämpas.

2345 201 - 249 av 249
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf