Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 666
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Humboldt är död, länge leve Humboldt: Bokrecension av Bildningens praktiker2017Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 152.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Inclusion in education later in life: Why older adults engage in education activities2019Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 10, nr 3, s. 215-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The connection between education and wellbeing is presented as a general argument for the participation of older adults in education, but is this reason why older adults themselves choose to engage in education activities? This paper combines the results from two previous empirical studies and addresses how older adults account for their participation in education activities. The first empirical data set comprises a survey completed by 232 Swedish pensioners. The second empirical data set comprises stories by 53 Swedish pensioners about their participation at Senior University. The same dominant arguments for their participation in education emerged in both studies; namely (i) staying active and (ii) socialising. However, this observation can be understood in terms of motives and benefits, something which indicates a possible fusion of extrinsic- and intrinsic motivation. A closer reading of the narratives reveals that many participants enrolled in Senior University because other family members, friends, and former work-colleagues had enrolled. This suggests that what on the surface may appear as an individual’s choice could, in fact, be explained by social factors.

  • 153.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Ingen konst att jobba med konst2012Ingår i: Leva hela livet / [ed] Cecilia Bjursell och Svante Hultman, Hestra: Isaberg Förlag , 2012, s. 75-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 154.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Karriärtopp vid 96 går som en dans2012Ingår i: Leva hela livet / [ed] Cecilia Bjursell och Svante Hultman, Hestra: Isaberg Förlag , 2012, s. 63-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 155.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Kartläggning av lärande mellan generationer och utvärdering av utbildningsaktiviteter i projektet Affärsnytta och sociala medier2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Keynote speech: Images of women in family business2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Knowledge management technology supporting individual learning preferences2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This conceptual paper focuses on variations in the preferred learning spaces of knowledge workers and resulting implications for the construction of an effective knowledge management technology system. The discussion in the paper is based on the cross-reference of ideas from literature on Knowledge Management (KM) and Experiential Learning Theory (ELT). When developing a Knowledge Management Technology (KMT) system, the technological possibilities are often the point of departure. Based on the discussion in this paper, I propose that the knowledge workers’ learning styles should be the proper point of departure. The paper presents a conceptual model based on the concept of learning spaces. An important finding is that data base technology is over-emphasized. Instead, more attention should be given to the role of ICT and social media in managing knowledge. This paper answers to calls for a focus on the knowledge worker in KM.

  • 158.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Kvalitetsarbete i folkbildning2016Ingår i: Folkbildningens framtidsfrågor / [ed] Folkuniversitetet, Stockholm: Folkuniversitetet , 2016, s. 41-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 159.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Metaphors in Communication of Scholarly Work2015Ingår i: Handbook of Qualitative Research Techniques and Analysis in Entrepreneurship / [ed] Helle Neergaard & Claire Leitch, Edward Elgar Publishing, 2015, s. 170-184Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Metaphors can be helpful in storying your research findings. Considering the amount of work that goes into collecting and analysing material in a study, it makes sense to spend some time reflecting on how to communicate effectively. Taking a pedagogical approach to communication by using metaphors can be an effective way to illustrate and contextualize what you have to say. People learn by metaphor because it allows them to apply familiar knowledge structures to new settings (Walsh 1995; Cardon et al. 2005). Metaphors facilitate understanding while they trigger new questions to be explored. What do metaphors such as villain and hero do for our understanding of a phenomenon? How do they shape our understanding of entrepreneurship in this case? What venues for research might appear in the wake of these metaphors, and what falls outside the spotlight of a metaphor? Questions like these send chills down the spine of many researchers. They appear to go against everything we were taught about significance, generalization and precision in method classes. Yet, in the same classes, there were few discussions about academic authorship and communication of research. This chapter is an attempt to provide input for those discussions by looking at metaphors in communication of scholarly work.

  • 160.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Metaphors in research and a note on academic authorship2011Ingår i: Reassembling Organizations, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 161.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    New challenges late in life – advanced studies for pensioners2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 162.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Older adults and the stories they tell2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 163.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Older adults’ motivation for continued participation in work and learning2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many countries face aging populations, and this is accompanied by discussions of how people can stayemployed later in life. This raises the question of how organizations can attract, retain, and develop olderworkers for productive working lives. This paper presents a study in Sweden of pensioners’ motives forparticipating in work and learning activities. Of 232 individuals, 83 (35.8 %) had worked after retirement,but only four had worked full time. The main motives for continuing to work and learn were (1) stayingactive, (2) social contact, and (3) the content of the activity. The motive of staying active, which reflects adesire to stay healthy, might be enhanced with age and is rarely included in discussions about workmotivation. Using self-determination theory to interpret the results, a suggestion is that organizationsshould use separate strategies for organizing work and learning for younger and older workers.

  • 164.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Organizing for Intergenerational Learning and Knowledge Sharing2015Ingår i: Journal of Intergenerational Relationships, ISSN 1535-0770, E-ISSN 1535-0932, Vol. 13, nr 4, s. 285-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increased age diversity in society challenges organizations to rethink the purpose and structuring of learning. This article proposes that an intergenerational learning (IL) approach can be useful for addressing the emergent needs, since IL implies a reciprocal process of learning and knowledge development. Taking an IL approach involves a shift from “succession of knowledge” to “co-creation of knowledge” in knowledge-sharing efforts. This shift becomes crucial as the digital generation enters the workforce. This paper presents insights from a case where students and entrepreneurs were engaged in an IL project to learn about business advantages and social media.

  • 165.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Professional development for older colleagues2019Ingår i: Human resource management: A Nordic perspective / [ed] H. Ahl, I. Bergmo Prvulovic & K. Kilhammar, London, UK: Routledge, 2019, s. 140-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Demographic changes have raised the issue of a prolonged working life. Research has shown that older employees are reliable, service- and customer-orientated, knowledgeable, productive, demonstrate good work ethics, and are able to learn new skills. Employers thus show wisdom and foresight when they provide competence development programmes for their older employees. Another relevant dimension is the need for the transfer of knowledge from older to younger employees. The chapter discusses learning at the workplace and suggests that HR supports 'study circles', in which participants search for, and develop knowledge themselves, and they subsequently share this knowledge between themselves.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-04-10 00:00
  • 166.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Prolonged working life - increased inequality?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many countries face aging populations, and this is accompanied by discussions of how people can stay employed later in life. To stay in working life can be a way to support a healthy and active lifestyle. Late life learning is an important part of a prolonged working life and in an earlier study, it was suggested that the main motives for continuing to work and learn were (1) staying active, (2) social contact, and (3) the content of the activity. The motive of staying active, which reflects a desire to stay healthy, might be enhanced with age and is rarely included in discussions about work motivation. In this paper, continued participation in working life will, however, be problematized. People have different opportunities to continue working and learning and the result might be that a prolonged working life will dramatically increase inequality within the older age groups.

  • 167.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sagor om mormor2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 168.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Samverkanszoner: Om forskningsledares syn på samverkan2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om samverkan är svaret – vad är då egentligen frågan? Begreppet samverkan används ofta i positiv betydelse men ett stort fokus på samverkan kan också ses som en indikation på att det finns ett underliggande problem. Samverkan är det magiska ordet som ska öppna ett lärosätes dörr till samhället och släppa ut den rikedom som gömmer sig där i. Men vem var det som låste dörren i första hand? Den kanske är öppen om du känner på handtaget.

    Ett problem handlar om att samverkan är ett paraplybegrepp där det ingår en hel del olika aktiviteter och processer. Ett annat problem är att vi vet ganska lite om samverkan ur forskare och lärares perspektiv. Tidigare studier har inriktat sig på enskilda samverkansaktiviteter och ofta utgått enbart från befintlig statistik som underlag. En stor studie som vände sig direkt till forskare och lärare genomfördes för snart tio år men sedan dess har den ökade styrningen med prestationsbaserade fördelningsmodeller ökat konkurrensen inom akademin. Det pågår en förändring av det akademiska landskapet där värden som likvärdighet, mångfald och innovation är hotade. Nuvarande belöningssystem sägs till och med motverka samverkan, bland annat eftersom populärvetenskap inte är meritgrundande.

    Det behövs mer kunskap kring lärosätets syn på samverkan och den här rapporten är ett bidrag på detta område. Materialet som behandlas i texten är resultatet av en intervjustudie med 16 forskningsledare från olika vetenskapliga områden vid Högskolan i Jönköping. Det finns framför allt två centrala bidrag: en empirinära beskrivning av synen på samverkan och en modell för samverkanszoner.

    1. EN EMPIRINÄRA BESKRIVNING AV SYNEN PÅ SAMVERKAN. Beskrivningen av samverkan utifrån intervjumaterialet skapar en exposé över olika betydelser av samverkan. Intervjustudien med forskningsledare presenteras i en omfattande empirisk redogörelse över anställdas uppfattningar, aktiviteter och erfarenheter inom området samverkan. Här blir det tydligt att samverkan är kontextuellt och socialt bestämt.
    2. EN MODELL FÖR SAMVERKANSZONER. Modellen illustrerar tre huvudsakliga zoner där möten för samverkan kan ske: inomvetenskaplig zon, flervetenskaplig zon och tvärsektoriell zon. Dessa zoner kan ha en intra- eller interorganisatorisk karaktär, det vill säga att det kan röra sig om möten inom den egna organisationen eller mellan olika organisationer. Denna modell ger en ökad förståelse för forskares och lärares samverkan för kunskapsutveckling och lärande.

    En slutsats i den här rapporten är att samverkan, som den beskrivs i det omgivande samhället, har ett mycket snävare fokus än samverkan som den beskrivs av forskare och lärare. Anledningen kan vara att det krävs en bredare ansats vid lärosätet för att kunna möta det omgivande samhällets olika krav. En diskussion om högskolemässighet (scholarship of teaching and learning), det vill säga att integrera undervisning, praktisk kunskap, tillämpning och forskning som en helhet, kan öka förståelsen kring varför forskare och lärare har denna bredare bild och samtidigt ge vägledning för lärosätets interna förbättringsarbete.

  • 169.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sweden’s Senior University: Bildung and fellowship2019Ingår i: The university of the third age and active ageing: European and Asian-Pacific perspectives / [ed] M. Formosa, Cham: Springer, 2019, s. 131-142Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The chapter provides an overview of the Swedish Senior University movement and explores why individuals choose to participate in the organised learning activities. Currently, there are 34 Senior Universities across the country and they have a total of 25,000 members. They are organised as independent associations but linked to the Swedish Folkuniversitet system, one of ten educational associations that exist in the Swedish Folkbildning organisation (a ‘general level’ education structure for adults). When one asks participants in Senior Universities why they are involved in the association’s activities, two main points are generally raised. First, that they wish to further their education by acquiring new knowledge, and secondly, that they aspire to be part of a social community with other, like-minded and same-aged peers. Senior Universities are self-organised associations, and they mainly attract people with academic backgrounds. Hence, Senior Universities should only be regarded as one of several possibilities for people at a later stage of the life course to engage in learning activities. The Senior University is seen as something positive for those who are active in the movement, but there are several different reasons why people attend.

  • 170.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Tales from the organization: Stories about quality work2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality in education is a highly topical subject. In this paper, quality is understood as language in use: speech acts with a focus on the role of language in sensemaking. In a study of quality work in adult education, school leaders were asked how they work with quality. In the analysis of their narratives, three stories emerged: (1) The story of democratic participation, (2) The story of the administrative system, and (3) The story of the professional individual.

    As the concept quality comprise all three stories, making sense of different aspects of quality work when managing education, quality is defined as an ‘elastic word’. An elastic word is seemingly distinct but carries different meanings within different contexts. This can become problematic if one idea is put forward as dominant in relation to the others (power) or if different interpretations are taken for granted (conflict). But the elasticity of the concept also has positive effects. Elastic words can give individuals (managers) in an organization a sense of direction, focus and a feeling of unity. Elastic words should thus be regarded as visions, shared images, rather than as rigorous action plans.

  • 171.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The Critical Role of Language in Changing Culture: Cross-Border Mergers and Acquisitions2015Ingår i: Lessons in Changing Cultures: Learning from Real World Cases / [ed] D.D. Warrick & Jens Mueller, Oxford: Rossi Smith Academic Publishing, 2015, s. 163-171Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 172.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The social contract: Between the generations By Bjarne Hastrup2014Ingår i: Journal of Intergenerational Relationships, ISSN 1535-0770, E-ISSN 1535-0932, Vol. 12, nr 1, s. 81-84Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 173.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The voice of the village2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 174.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Transformative leadership: A Swedish case2017Ingår i: Leadership and Change Management: A Cross-Cultural Perspective / [ed] Daphne Halkias, Joseph C. Santora, Nicholas Harkiolakis, Paul W. Thurman, Routledge, 2017, s. 114-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 175.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Tre perspektiv på livslångt lärande2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten visar att livslångt lärande är ett begrepp som används i många sammanhang och på många olika sätt. Tre perspektiv på livslångt lärande lyfts fram: livslångt lärande som policy, teori och utbildningssystem. Gemensamt för alla tre perspektiv är antagandet att lärande pågår under hela livet. De tre perspektiven utgår också från att lärande sker i många olika sammanhang, samt förekommer i både organiserad form och löpande i vardagen. I avsnittet om policy behandlas hur politiska intentioner har uttryckts och hur betydelser har ändrats över tid. I avsnittet om teorier presenteras en pedagogisk filosofi som kommer till uttryck i tre väl etablerade, holistiska teorier om livslångt lärande. I avsnittet om livslångt lärande som utbildningssystem presenteras det svenska nationella systemet för vuxnas utbildning som ett praktiskt arrangemang där olika institutioner tillhandahåller innehåll på olika nivåer. De betydelser som läggs i begreppet livslångt lärande kan särskiljas genom de tre perspektiven, men det finns också ett tydligt samspel mellan politiska intentioner (uttryckta i policy), pedagogisk filosofi (uttrycka i teoretiska ramverk) och praktiska arrangemang (uttrycka som ett utbildningssystem). Av dessa tre är det framför allt livslångt lärande som pedagogisk filosofi som kan ge viktiga insikter för hur vi kan stödja ett livslångt lärande.

  • 176.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    When theories become practice—a metaphorical analysis of adult-education school-leaders’ talk2016Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 7, nr 2, s. 191-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Marketization has changed the education system. If we say that education is a market, this transforms the understanding of education and influences how people act. In this paper, adult-education school-leaders’ talk is analysed and seven metaphors for education are found: education as administration, market, matching, democracy, policy work, integration and learning. Exploring empirical metaphors provides a rich illustration of coinciding meanings. In line with studies on policy texts, economic metaphors are found to dominate. This should be understood not only as representing liberal ideology, as is often discussed in analyses of policy papers, but also as representing economic theory. In other words, contemporary adult education can be understood as driven by economic theories. The difference and relation between ideology and theory should be further examined since they have an impact on our society and on our everyday lives.

  • 177.
    Bjursell, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Äldre medarbetares kompetensutveckling2017Ingår i: HR: Att ta tillvara mänskliga resurser / [ed] Helene Ahl, Ingela Bergmo Prvulovic & Karin Kilhammar, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 178.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Bergeling, Ingegerd
    Bengtsson Sandberg, Karin
    Hultman, Svante
    Ebbesson, Sven
    Ett aktivt åldrande: pensionärers syn på arbete och lärande2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Björklund Carlstedt, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bridge jobs2019Ingår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging / [ed] D. Gu & M. E. Dupre, Cham: Springer, 2019, s. 1-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Boström, Ann-Kristin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Generation, relationer mellan generationer, generationspolicy: Ett mångspråkigt kompendium2017Ingår i: Generationen, Generationenbeziehungen, Generationenpolitik: Ein mehrsprachiges Kompendium / [ed] Kurt Lüscher, Andreas Hoff, Gil Viry & Eric Widmer, Mariano Sánchez, Giovanni Lamura & Marta Renzi, Andrzej Klimczuk, Paulo de Salles Oliveira, Ágnes Neményi, Enikő Veress, Cecilia Bjursell & Ann-Kristin Boström, Gražina Rapolienė & Sarmitė Mikulionienė, Sema Oğlak & Ayşe Canatan, Universität Konstanz , 2017, s. 215-236Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Bäckvall, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, EMM (Entreprenörskap, Marknadsföring, Management). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Family business women in media discourse: the business role and the mother role2011Ingår i: Journal of Family Business Management, ISSN 2043-6238, E-ISSN 2043-6246, Vol. 1, nr 2, s. 154-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - Writings in the media have the potential to influence our standpoint and, thereby, our actions. In this paper, the authors analyze how women in family business are represented in media to understand the frames set by this discourse in terms of women owning and leading family businesses. The aim of the paper is to explore how the counterposed roles of business person and mother are presented in media and what implications this might have for role enactment. Design/methodology/approach - The paper opted for an exploratory study of 308 articles about women in family business over a 15-year period. In the interpretative, qualitative analysis of media texts, the discursive construction of the mother role and the business role are explored. Findings - The paper provides empirical insights into how the mother role is taken for granted while the business role is approached as problematic in portrayals of women in family business. The authors discuss whether the media discourse reinforces traditional roles or stimulates role innovation. Practical implications - Understanding role as something separate from the individual provides a means to critically review expectations of women in business and how these expectations hinder business activities. Originality/value - The study examines data over a 15-year period in the Swedish media setting and describes changes in attitudes about women's roles in family business. Regarding the family business as an arena for performative acts provides a perspective that can highlight the intertwinement of the private and professional arenas in family business.

  • 182.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Bäckvall, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Mediebilden av kompetenta arvtagerskor och drivna företagare2012Ingår i: Familjeföretagande: Affärer och känslor / [ed] Brundin, Johansson, Johannisson, Melin och Nordqvist, Stockholm: SNS förlag, 2012, s. 227-250Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Chaib, Christina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Social Representations of Theory and Practice in VET2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Chaib, Christina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Falkner, Carin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Ludvigsson, Ann
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Kvalitetsarbete i vuxenutbildning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

    Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

    Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

    • Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
    • Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
    • Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
    • Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

    Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

    1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
    2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
  • 185.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Chaib, Mohamed
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    ICT supported competence development: What difference does ICT make?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Dobers, Peter
    Ramsten, Anna-Carin
    Samverkansskicklighet - en faktor för framstående forskning, för personlig och organisatorisk utveckling2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 187.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Dobers, Peter
    Mälardalens högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet.
    Samverkansskicklighet: För personlig och organisatorisk utveckling2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samverkan med det omgivande samhället är en strategiskt viktig fråga för svenska lärosäten. Den här boken avser att förtydliga vad samverkan kan handla om, hur samverkan kan stärkas och hur samverkansskicklighet kan dokumenteras och synliggöras som en merit för forskare och lärare. 


    En gedigen genomgång av styrdokument från nio lärosäten och intervjuer med forskningsledare utgör bas för boken. Fram träder en bild av en diversifierad verksamhet där samverkan redan pågår i många former. Det finns likväl ett behov av att arbeta mer systematiskt med frågan eftersom samverkan tenderar att drivas av enstaka eldsjälar, istället för att vara en naturlig del i verksamheten. Dessutom bör interna belöningssystem granskas eftersom de påverkar forskares och lärares vilja och möjlighet att samverka. I detta sammanhang lyfter författarna frågan om det är dags att inkludera samverkansskicklighet som en förmåga, jämte pedagogisk och vetenskaplig skicklighet.

    

Samverkansskicklighet är framför allt av intresse för personer i ledande position vid ett lärosäte, eller för dem som har med ledningen att göra. Boken kan även vara intressant för rekryteringsgrupper och för dem som söker tjänster och uppdrag vid svenska lärosäten.

  • 188.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Dobers, Peter
    Ramsten, Anna-Carin
    University and industry collaboration – Incentives for individual researchers2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 189.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Dobers, Peter
    Ramsten, Anna-Carin
    University and industry collaboration – Incentives for individual researchers2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although calls are made by governments, university management, and industry to increase university–industry interaction, such calls conflict with the incentives in performance-based research funding systems that encourage publications in the Thomson ISI Web of science. In this paper, we explore interaction between the university and industry from the individual university researchers’ perspective. We find that the current system privileges research publications and, in line with the literature, that the time spent writing competes with the time spent on collaboration and teaching. We also find a difference between disciplines: the competition between these activities appears to be greater in the social sciences than in applied subjects such as technology and health care. A recommendation for improving university–industry interaction is that the value of such interaction be recognized in the university’s incentive system. In addition, including in the incentive system a broader span of research-based publications aimed at different target groups could be a way to support university–industry interaction.

  • 190.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Logistik och verksamhetsledning.
    A Lewinian approach to managing barriers to university–industry collaboration2019Ingår i: Higher Education Policy, ISSN 0952-8733, E-ISSN 1740-3863, Vol. 32, nr 1, s. 129-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls are made by governments, university management and industry to increase university–industry (U–I) collaboration to find solutions for societal and economic problems that are too complex to be tackled within one sector alone. Researchers are often expected to realise these ideas, but when it comes to everyday research and knowledge development, individuals may encounter barriers to accomplishing this. The paper presents an empirical study of researchers’ view on U–I collaboration. Our focus in the analysis, inspired by the Lewinian field theory, is on the hindering forces that might create barriers to collaboration from a researcher’s perspective. Contrary to the previously used approaches taken in force field analysis, we perform a qualitative study, which might be better suited for this framework. In the literature on U–I collaboration, ‘orientation-related’ and ‘transaction-related’ barriers have been identified. In our analysis, we discuss hindering forces on the individual, intra- and interorganisational levels. In total, we find 18 key areas to identify possible hinders for collaboration and based on a Lewinian perspective, we suggest that removing hindering forces can benefit U–I collaboration. The paper recognises the need to regard universities as equal partners in U–I collaboration for sustainable knowledge production.

  • 191.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Barriers to managing knowledge and learning in university: Industry cooperation2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calls are made by governments, university management, and industry to increase university–industry cooperation to find solutions for societal and economic problems that are too large and complex to be tackled within one sector alone. These actors want to stimulate knowledge development and learning in university – industry cooperation to achieve innovation and growth. Researchers are often expected to take charge for realizing these ideas but when it comes to everyday research and knowledge development, individuals may encounter barriers for doing this. In this paper, we present an empirical study of researchers’ view on university – industry cooperation. Our focus in the analysis, inspired by the Lewinian field theory, is on the hindering forces that might create barriers for cooperation from a researcher’s perspective. Contrary to the previously used approaches taken in force field analysis, we perform a qualitative study which might be better suited for this framework. In the literature on cooperation and collaboration, ‘orientation-related’ and ‘transaction-related’ barriers have been identified. In our analysis, we also find other hindering forces related to person-task fit, identity, career and resources. These barriers are found on the individual and societal level, in addition to the previous two categories that are on the organizational level.

  • 192.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Horizontal structures – A fundamental and forgotten perspective in school governance?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 193.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Mentorship programs - a way to inclusion and diversity at the workplace2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 194.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Mentorship programs for workplace inclusion and learning2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 195.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Mentorship programs in the manufacturing industry2018Ingår i: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, nr 7/8, s. 455-469Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.

    Design/methodology/approach

    A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.

    Findings

    Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.

    Originality/value

    Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

  • 196.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Strategiskt mentorskap: Mentorskapsprogram för arbetsplatsförlagt lärande2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mentorskap erbjuder ett överlägset sätt att lära sig yrkeskunskap och för attsocialiseras in på arbetsplatsen enligt flera studier som vi har tagit del av. Den här rapporten presenterar en modell för ett strategiskt mentorskap som utvecklades i ett ESF-projekt och jämför den med forskningslitteratur om mentorskapsmodeller för arbetsplatslärande.

    SMILE-modellen utvecklades baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter från Ingjuta-projektet. SMILE är en akronym för strategiskt mentorskap för inklude- ring, lärande och jämlikhet. Modellen består av följande fyra delar:

    • Ledningens stöd. På vilket sätt är mentorskap en strategisk fråga i organi- sationen och hur stödjer ledningen detta med konkreta insatser?

    • Inkludering. Hur samverkar företaget med andra aktörer så att individens livssituation som helhet fungerar?

    • Lärande. Vilka verktyg och metoder har de anställda tillgång till för att stödja sitt eget och andras lärande?

    • Jämlikhet. Hur uppmuntras och tillvaratas variation och olikheter på ett jämlikt sätt och till företagets bästa?

    Ledningens stöd är avgörande för att de övriga tre ska fungera.

    I litteraturstudien återkom följande områden:

    • Innebörden av mentorskap. Det finns flera sätt att definiera mentorskap men i grunden handlar det om överföring av kunskap från en erfaren person till en annan person med mindre erfarenhet. För att betona vikten av att både mentor och adept fortsätter utvecklas har vi i den här rapporten definierat mentorskap som en lärandesituation då två individer möts för att ge varandra inspiration och vägledning för att vidareutvecklas, ofta i relation till ett yrke.

    • Mentorns egenskaper. Mentorskapsprogram är inte starkare än de mentorer som ingår och i rapporten går vi igenom en rad egenskaper och förmågor som en effektiv mentor ska ha. Centralt är att fungera som en förebild och att kunna ge både positiv och negativ återkoppling för att stödja denyrkesmässiga och den psykosociala utvecklingen. En viktig bit är att arbeta med utveckling av en mentor eftersom mentorskap är något annat än yrkes- kunskap. Med andra ord, en erfaren och kunnig medarbetare är inte samma sak som en erfaren och kunnig mentor.

    • Mentorskapsprogram. Utbildning och träning som sker på arbetsplatsen har flera fördelar: det är ofta kostnadseffektivt, det kan anpassas till individens och organisationens kompetensbehov och det kan vara ett sätt att ta tillvara medarbetarnas kompetens. De programstrukturer som beskrivs i den här rapporten poängterar en bredare ansats där yrkeskunskaper sätts i relation till andra kompetenser. Ledningens stöd uttrycks genom att erbjuda organisatoriska förutsättningar som främjar lärande och förändring.

    • Effekter av mentorskap. Effekter avser den förändring som sker efter en viss insats men eftersom forskning kan ha olika karaktär och ansatser valde vi en bredare definition. Med effekter menar vi de slutsatser som visar på effekter eller som kan förväntas få effekter när de tillämpas i en konkret situation. Utifrån artiklarnas slutsatser framträder programstrukturer, mentorns egenskaper och förmågor, e-mentorskap, IT-system och kvinnors karriär som centrala områden.

    Rapporten avslutas med ett avsnitt där vi presenterar några konkreta rekommendationer för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.

  • 197.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Hultman, Svante
    Leva hela livet2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 198.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Melin, Leif
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Förebilder för kvinnor i familjeföretag: var finns de?2011Ingår i: Kvinnors företagande: mål eller medel? / [ed] Eva Blomberg, Gun Hedlund och Martin Wottle, Stockholm: SNS Förlag , 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Melin, Leif
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Kvinnors berättelser om företagaridentitet2012Ingår i: Familjeföretagande: Affärer och känslor / [ed] Brundin, E., Johansson, A.W., Johannisson, B., Melin, L. och Nordqvist, M., SNS förlag, 2012, s. 213-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Melin, Leif
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership.
    Proactive and reactive plots: Narratives in entrepreneurial identity construction2011Ingår i: International Journal of Gender and Entrepreneurship, ISSN 1756-6266, E-ISSN 1756-6274, Vol. 3, nr 3, s. 218-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to offer a new perspective on entrepreneurial identity as a narrative construction, emerging in stories about entering the family business.

    Design/methodology/approach – The qualitative methodological approach involves an interpretative analysis of transcribed interviews conducted in narrative style with 12 women from Swedish family businesses.

    Findings – By presenting entrepreneurial identity as a combination of two distinct narratives, the “passive” entrance into the family business is highlighted. The “Pippi Longstocking” narrative illustrates conscious choices, drive and motivation based on an entrepreneurial identification: the proactive plot. The “Alice in Wonderland” narrative on the other hand, illustrates women who happen to become entrepreneurs or business persons because the family business was there: the reactive plot. The contrasting and complementing narratives illustrate ambiguities in the identity process.

    Practical implications – The authors identified the following opportunities for women in family business: the family business can offer easy access to a career and on-the-job learning opportunities; education in other areas can be useful when learning how to manage and develop the family business; and the family business offers a generous arena for pursuing a career at different life stages. Implications for education as well as for policy makers are also presented.

    Originality/value – The narratives presented are given metaphorical names with the intention to evoke the reader's reflection and reasoning by analogy, which can lead to new insights. The use of metaphors illustrates multiple layers and ambiguities in identity construction. Metaphors can also create awareness of the researcher as a co-creator of knowledge.

1234567 151 - 200 av 666
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf