Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 151 - 200 av 281
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Jerne, Johanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Dahlén, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Fysisk aktivitet: En studie av pedagogers arbete med elever i åldrarna sex till tolv år i två kommuner2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.

    Våra frågeställningar är följande:

    • Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?

    • Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?

    • Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?

    För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.

    Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus. Den största skillnaden som vi genom studien kom fram till var antalet schemalagda lektioner i idrott och hälsa.

  • 152.
    Johansson, Ann
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Occupational Adaptation or Well-tried, Professional Experience in Rehabilitation of the Disabled Elderly at Home2006Ingår i: Activities, Adaptation & Aging, ISSN 0192-4788, E-ISSN 1544-4368, Vol. 30, nr 1, s. 1-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this pilot study was to examine whether the use of the Occupational Adaptation Model increases independence and experienced health for disabled elderly in home rehabilitation in primary care. The study had an integrated design, in which the data were collected through a quasi-experimental plan in combination with semi-structured interviews with disabled elderly. The data were analyzed both quantitatively and qualitatively. The results indicated that the use of the model increases experienced health and gives the occupational therapist a tool for helping the disabled elderly to understand and engage themselves in their life situations.

  • 153. Johansson, Boo E.A
    et al.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Miljöutveckling på ålderdomshem1977Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 154. Johansson, Boo
    et al.
    Hofer, Scott M
    Allaire, J C
    Maldonado-Molina, M M
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Pedersen, Nancy
    McClearn, Gerald E
    Change in cognitive capabilities in the oldest old: The effects of proximity to death in genetically related individuals over a 6-year period2004Ingår i: Psychology and Aging, ISSN 0882-7974, E-ISSN 1939-1498, Vol. 19, nr 1, s. 145-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 155. Johansson, Boo
    et al.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gerontology in Sweden: A Research and Institutional Approach2005Ingår i: Contemporary Gerontology, ISSN 1069-0840, Vol. 11, s. 55-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 156. Johansson, Boo
    et al.
    Steen, Gunilla
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Minne och kognition2003Ingår i: Att bli äldre: H70: De gerontologiska och geriatriska populationsstudierna i Göteborg 1971-2002 / [ed] Bertil Steen, Göteborg: Avdelningen för Geriatrik, Göteborgs universitet , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 157.
    Johansson, Carita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ekblom, Mia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Man är rädd om allting, ungefär: - tio förskolebarns uppfattningar om att arbeta med Grön Flagg.2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.

    Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur. Undersökningen har även visat att barnens erfarenheter av Grön Flagg kan delas in i känslomässiga upplevelser och moraliska ståndpunkter, då de ofta ger exempel på regler på vad som är och inte är tillåtet att göra i naturen.

  • 158.
    Johansson, Paola
    Högskolan i Jönköping, Högskolebiblioteket.
    Forskningsbibliotek i samverkan med samhället: ett exempel från Jönköping2006Ingår i: InfoTrend: Nordisk tidskrift för informationsspecialister, ISSN 1653-0225, Vol. 61, nr 2, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    University libraries in cooperation with society

    The resources and competence of academic libraries could play an important role concerning the third task of the university, i.e. interaction with the surrounding society. With information services suited for the needs of actors outside the academic world, libraries can provide support for regional development. At the same time, the capacity of libraries and their potential of offering information services in new areas are made clearer and marketed internally. During a two-year project financed by the EU, Jönköping University Library has developed a new service based on information providers and business intelligence in the framework of an external project organisation. This has resulted in new demands within the university.

  • 159.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Nilsson, Magnus
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Are Old People Merited Veterans of Society? Some Notes on a Problematic Claim.2007Ingår i: Outlines. Critical Practice Studies, ISSN 1399-5510, E-ISSN 1904-0210, Vol. 9, nr 2, s. 28-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article shows how merit has been used to highlight pensioners as a special population in the claims-making activities of the senior rights movement in Sweden, as well as in debates about issues concerning old age. Simply put, merit refers to the claim that pensioners have built the society and they are entitled to special treatment – for instance welfare, reverence – for this reason. Merit is concluded to be a rhetorical tool with the potential of countering images of older people as a burden to the young. It portrays seniors as a population worthy of welfare and reverence. Social movements that emphasize merit among seniors will however risk isolation, since such claims to some extent have become associated with populist attacks on immigrants, politicians and other groups labeled as non-merited.

  • 160.
    Kerstin, Fransson
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Katarina, Nilsson
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    ... en extra krydda i livet: Några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.

    De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.

  • 161.
    Kjellström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    The Model of Hierarchical Complexity and its Application to Phenomenography,2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Phenomenography is a commonly used qualitative method which aims at revealing the quality of different ways of experiencing various phenomena. It was originally created to examine learning and pedagogical issues, but is used to examine experiences in a variety of domains.

    The aim of this explorative paper is to present the model of hierarchical complexity (MHC) and to discuss how it can be applied to phenomenographic studies. The object of study of phenomenography is the variation and change in capabilities for experiencing particular phenomena. These capabilities can, as a rule, be hierarchically ordered and “seen as more advanced, more complex, or more powerful than other capabilities” (Marton and Booth, 1997, p 111). The analysis is for example performed with the SOLO taxonomy or Werner’s theory of development. MHC is a more generic theory than many developmental theories. MHC is a formal general theory applicable to all occasions in which information is organized. The theory accounts for increases in behavioral complexity and enables measurement of these by a validated scoring procedure. It is also possible to distinguish between two kinds of qualitative differences: horizontal and hierarchical complexity.

  • 162.
    Kjellström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Larsson, Maria
    Sutter, Silvia
    Självhushållningsfestival och nätverksskapande i Skärstad2015Ingår i: Tidningen Åter : forum för självförsörjning och alternativt boende på landsbygden, ISSN 1650-3546, nr 4, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 163.
    Kullberg, Christian
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Nord, Carina
    Socialt arbete.
    Pers, Anna
    Socialt arbete.
    Fäldt, Johannes
    Mälardalens högskola.
    Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: Socialarbetares arbete med män som våldsoffer2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges bakgrunden till samt presenteras resultaten från det av brottsofferfonden finansierade forskningsprojektet “Socialarbetares förståelse av män som brottsoffer”. Projektet har syftat till att beskriva och analysera hur socialarbetare förstår och arbetar med män som utsatts för våldsbrott. Mer preciserat har forskningen fokuserat på hur socialarbetare beskriver mäns utsatthet och hur de förstår mäns hjälpbehov, vilka hjälpinsatser som ges samt på vilket sätt konstellationer av förövare och offer av olika kön samt det sammanhang som våldet sker i påverkar förståelsen av mäns utsatthet för våld. Studien har även ägnats åt frågan om huruvida Stödcentrum för unga brottsoffer i Sverige ger skilda typer av samt olika mängd insatser till unga män och kvinnor som drabbats av våld. Projektet har genomförts som tre delstudier.

    Resultaten från delstudie 1 visar att fler unga män än kvinnor söker stöd från Stödcentrum för unga brottsoffer. Män dominerar i antal ärenden i de brottskategorier som förekommer. Resultaten visar också att unga män i genomsnitt erhåller färre insatser under en i genomsnitt kortare tid än unga kvinnor. Detta gäller oavsett den brottskategori som utsattheten gäller. Vidare framkommer att de unga männen, i jämförelse med kvinnorna, proportionellt sett erhåller färre insatser som är av stödkaraktär och en större andel insatser som är av informativ karaktär. Resultaten visar också att de unga männen remitteras vidare för fortsatta insatser i lägre omfattning än vad som är fallet för de unga kvinnorna.

    Resultaten från delstudie 2 visar att socialarbetare tenderade fokusera på om, och i vilken utsträckning, unga män som drabbas av våld själva har uppträtt provokativt innan våldshändelsen och om de själva har försatt sig i en social situation som skulle kunna tolkas som att de bidragit till att eskalera det våld de utsätts för. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att socialarbetarna framställer männen som aktiva i de våldssituationer de varit inblandade i och uppehåller sig vid i vilken mån de unga männens egna handlingar har bidragit till våldet. Resultaten visar också att unga män som utsätts för våld beskrivs som "motvilliga" offer som försöker hantera sin situation på egen hand utan inblandning av professionella eller andra hjälpare. De unga männen beskrivs också som ovilliga att prata om sina känslor.

    Resultaten från delstudie 3 visar att socialarbetare uppfattar att unga män, när de blir viktimiserade av våld, riskerar att förlora sin känsla av självständighet, initiativ- och handlingskraft, det vill säga egenskaper som ofta knyts till den dominerande kulturella bilden av manligheten. Vidare visar resultaten att socialarbetarna bedömer att mäns praktiserande av sin manlighet men också det bemötande som män som är traumatiserade får i samhället skapar svårigheter för dem att få hjälp. Resultaten från den aktuella delstudien visar också att sådana attribut och egna handlingar som kan kopplas till unga mäns maskulinitet men också en brist på sådana attribut och handlingar tycks kunna förklara det våld männen utsatts för. När det gäller våld på offentliga platser är det manligheten som förklarar våldet och dess eskalering. När det gäller våld i nära relationer är det avsaknaden av förväntade manliga attribut och handlingar som används som förklaring till att våldet uppstår.

    Rapportens diskussion ägnas åt dels hur resultaten skall förstås med utgångspunkt i begreppen självprestationer, tolkningar, förhandlingar och kategoriseringar, dels vilka konsekvenser de erhållna resultaten bör få för ett genusmedvetet socialt arbete som ges till våldsutsatta män.

  • 164. Kullberg, Kerstin
    et al.
    Åberg, Ann-Christin
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ekblad, Jenny
    Sidenvall, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Daily eating events among co-living and single-living diseased older men2008Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 12, nr 3, s. 176-182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To analyse, describe and compare the frequency and energy intake of eating events, including specific food items, among diseased older men living in ordinary housing. Design: Descriptive and explorative. Setting: Interviews were performed in the participants’ home. Participants: Thirty-five co-living and 26 single-living men, 64-88 years of age. Participants had one of three chronic diseases associated with difficulties in buying and preparing food and with difficulties related to the meal situation: Parkinson’s disease, rheumatoid arthritis or stroke. Measurements: A repeated 24-h recall was used to assess food intake and meal patterns. Results: Eating events were distributed over a 24-h period. Co-living men had a higher (p=0.001) number of eating events/day; both hot and cold eating events were consumed more frequently. There was no difference between groups concerning energy intake. Co-living men had more often hot eating events cooked from raw ingredients (p=0.001) and more various vegetables/roots (p=0.003) included in such eating events. Conclusion: Single-living men may constitute a vulnerable group from a nutritional perspective, while co-living men, besides the pleasure of eating together, seem to get support with food and eating events from their partners. Hence, the group of single-living men, particularly those with a disability, should receive particular attention with regard to possible food-related difficulties.

  • 165.
    Kvarnström, Susanne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Applications of Clinical Microsystem theory and interactive approaches in research practice: methodological experiences from a Briging the Gaps PhD-project2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 166.
    Kvarnström, Susanne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Gemensamt lärande för att studera och utveckla samarbete i vård och omsorg2009Ingår i: Vägval och dilemman i interaktiv forskning: kurspaper från Bridging the gaps doktorandkurs Interaktiv forskning 2008 / [ed] Mattias Elg och Boel Andersson Gäre, Linköping: Linköpings universitet , 2009, s. 199-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Kvarnström, Susanne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Scientific approaches to patient involvement: Service user participation in the clinical microsystem2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Larsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Milton, Susanne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    "Jag vill ha en kulle att hoppa från...": En studie om två förskolors utemiljö ur ett barnperspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH

    KOMMUNIKATION (HLK)

    Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp

    inom Lärande

    Lärarutbildningen

    Höstterminen 2007

    SAMMANFATTNING

    Christina Larsson & Susanne Milton

    ”Jag vill ha en kulle att hoppa från…”

    En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektiv

    Antal sidor: 25

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande:

    – Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö?

    – Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara?

    För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek. Barnen uttryckte exempelvis att de vill ha svårare klättervägg, djur, vatten och träd. Det uttrycktes att färger på lekredskapen har betydelse och att de gärna leker med pinnar, brädor och kastanjer.

    Sökord: utemiljö, förskola, förskolegård, utevistelse, barnperspektiv

    Postadress

    Högskolan för lärande

    och kommunikation (HLK)

    Box 1026

    551 11 JÖNKÖPING Gatuadress

    Gjuterigatan 5 Telefon

    036–101000 Fax

    036162585

  • 169.
    Larsson, Lina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Håkansson, Ewelina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ständiga förbättringar: En Kvalitativ Studie om en Socialförvaltnings arbete med Konceptet Lean2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process. Vidare visar resultatet att tydliga verktyg, eldsjälar samt arbete med delmål och uppföljning är viktiga aspekter. Vi har under studien insett att det måste ske en förändring av organisationskulturen för att implementera ett nytt och hållbart arbetssätt.

  • 170.
    Letian, Wang
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Informatik.
    Hao, Wang
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Informatik.
    Marketing Strategy for Mobile Application on iOS: An evaluation to marketing strategy made by Chinese small and medium-sized apps-making companies2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Lindh, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Lyssna med Hjärtat: Hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som berör hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn. Syftet med studien är att identifiera på vilka sätt personal arbetar med psykisk ohälsa samt undersöka hur de skulle vilja arbeta om det fanns tillgång till obegränsat med resurser. I studien har djupintervjuer använts som datainsamlingsmetod och en socialkonstruktionistisk ansats har applicerats. Den teoretiska utgångspunkten i studien är salutogenes och har därmed tillämpats vid analys av det insamlade materialet. En reflexiv analys av empirin har genomförts och resultatet presenteras i olika teman kopplade till personalens upplevelser. I resultat och analys framkommer att respondenterna anser att det inte ligger i boendenas uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa men att det i praktiken fallit på deras lott. Metoder som tillämpas i det vardagliga arbetet går främst ut på att bygga relationer med och skapa struktur kring ungdomarna. Samtal är det viktigaste redskapet i arbetet med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att tydligare information, mer professionell hjälp och mer utbildning ligger på respondenternas önskelista. I diskussionen förs ett resonemang kring vem som egentligen har ansvaret för att arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar samt att en ökad känsla av sammanhang kan vara ett förslag till minskad psykisk ohälsa hos ensamkommande ungdomar.

  • 172.
    Lindholm, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Seemann, Sarah
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Grannskapets potentiella roll för integration: En studie om ensamkommande barn och deras grannskapsrelationer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration.

  • 173.
    Lindström, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Haglund, Agnes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Nyanlända elevers lärande: en litteraturstudie om de faktorer som gynnar elevernas kunskapsutveckling när språk och samhällsorienterat ämne möts2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur forskning beskriver de faktorer som gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår från sociokulturell teori där socialt samspel och muntlig interaktion med andra står i fokus. De faktorer som forskare anser vara relevanta för området är språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik. Utefter aktuell forskning förklaras, sammanställs och diskuteras dessa i studien. I resultatet som presenteras har tretton vetenskapliga källor bidragit med forskning och faktorerna har här blivit olika teman. Det gäller att arbeta aktivt med dessa faktorer och gärna parallellt med varandra för mest framgångsrikt resultat. Exempelvis kan en skola arbeta utefter en gemensam språkpolicy för att upprätthålla en god syn på flerspråkighet i verksamheten. Det kan samtidigt handla om mer konkreta klassrumssituationer där eleverna undervisas genom translanguaging, som kan innebära att två elever med samma förstaspråk hjälps åt för att nå ett mål. Studiens diskussionsavsnitt grundar sig i resultatet och där diskuteras varje tema enskilt men ställs även mot varandra. Den slutsats som kan dras är att när lärare, med god insikt i hur skolspråket och ämnesspråket fungerar, arbetar aktivt med de gynnande faktorerna i sin undervisning, kommer detta också gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling. All den forskning som granskats och analyserats är enig om detta. 

  • 174. Lindström, Kjell
    et al.
    Ekedahl, Anders
    Carlsten, Anders
    Mårtensson, Jan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Mölstad, Sigvard
    Can selective serotonin inhibitor drugs in elderly patients in nursing homes be reduced?2007Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 25, nr 1, s. 3-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 175.
    Ljung, Kristin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Meijner, Marie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Svärd, Amanda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    "Nej, så pratar vi inte med barnen": – en kvalitativ studie om pedagogers attityder till barns inflytande och integritet i dokumentationsprocessen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?

    Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval.

    Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen.

  • 176. Ljungquist, Birgit
    et al.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Steen, Bertil
    Prediction of survival in 70-year olds1995Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 20, nr 3, s. 295-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 177.
    Lundh, Ulla
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Jaktlund (Paulsson), Åsa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Hellström, Ingrid
    Studiecirklar inom demensvård: personal och anhöriga tillsammans.2002Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 178.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Från tjänsteman till pensionär: en undersökning före och efter pensioneringen1984Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Pensioneringsprocessen: en kunskapsöversikt1980Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 180.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Rehabpersonal efterlyses när vård planeras1999Ingår i: Tidskriften Äldre i centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 13, nr 4, s. 16-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Tvillingstudier och åldrandet.2000Ingår i: Tidskriften Äldre i centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 14, nr 3, s. 22-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 182.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Varför flyttar äldre till institution?1983Ingår i: Kritisk psykologi, ISSN 0280-039X, Vol. 38, nr 3, s. 41-45Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 183.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldre i serievärlden1979Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 184.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldres användning av tekniska hjälpmedel hemma1983Ingår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 3, s. 7-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 185.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Är äldre ensammare än andra?1995Ingår i: Tidskriften Äldrecentrum, ISSN 0284-5466, Vol. 9, nr 3, s. 10-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Malmberg, Bo
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gustafsson, Gunnel
    Ernsth, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Några medicinska kvalitetsindikatorer i det särskilda boendet för äldre i Jönköpings län 19961997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Malmberg, Bo
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Martin, Eva
    Nilsson, Birgitta
    Äldres användning av gånghjälpmedel1978Ingår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 7, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 188.
    Malmberg, Bo
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Oremark, Ingrid
    Dagvård för åldersdementa: skapar trygghet och utbrändhet1987Ingår i: Social forskning, ISSN 0283-202X, Vol. 2, nr 3, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 189.
    Malmberg, Bo
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Omsorg – vem bryr sig.2006Ingår i: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 190.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU). Linnaeus University, Växjö–Kalmar, Sweden.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Växjö–Kalmar, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Rose, Richard
    University of Northampton, United Kingdom.
    Shevlin, Michael
    Trinity College, The University of Dublin, Ireland.
    Conducting the pilot study: A neglected part of the research process? Methodological findings supporting the importance of piloting in qualitative research studies2019Ingår i: International Journal of Qualitative Methods, ISSN 1609-4069, E-ISSN 1609-4069, Vol. 18, artikel-id 1609406919878341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the development of research to compare the processes and impact of inclusive education in Sweden with results obtained from a study undertaken in Ireland, a pilot study was conducted and documented. The pilot study had three aims: (1) to gather data to provide guidance for a substantive study adapted to Swedish conditions through modification of Irish research procedures and instruments, (2) to critically interrogate how we as researchers could most effectively conduct a pilot study utilizing observational and video-recorded data, and (3) to use the Irish theoretical model as a tool of analysis for studying inclusion in two Swedish schools. Although pilot studies are frequently conducted to assess the efficacy of research instruments for use in qualitative research projects, few publications have drawn upon empirical findings related to such studies. Additionally, while methodological texts recommend the use of pilot studies in qualitative research, there is a lack of reported research focusing on how to conduct such pilot studies. We argue that our methodological findings may contribute to greater awareness of the important role that a pilot study may have for full-scale qualitative research projects, for example, in case study research where semi-structured qualitative interviews are used. This argument is based on the assumption that researchers, and especially novice researchers, having conducted a pilot study will be better informed and prepared to face the challenges that are likely to arise in the substantive study and more confident in the instruments to be used for data collection. A proper analysis of the procedures and results from the pilot study facilitates the identification of weaknesses that may be addressed. A carefully organized and managed pilot study has the potential to increase the quality of the research as results from such studies can inform subsequent parts of the research process.

  • 191. Mattsson Sydner, Ylva
    et al.
    Sidenvall, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Fjellström, Christina
    Raats, Monique
    Lumbers., Margret
    Food Habits and Foodwork: The Life Course Perspective of Senior Europeans.2007Ingår i: Food, Culture and Society, ISSN 1528-9796, Vol. 10, nr 3, s. 367-387Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is cross cultural. European study 0f 644 women and men, aged 65-98 years, food habits and foodwork were examined from a life course perspective. The study is a part of the SENIOR FOOD-QOL project, which was carried out in eight European countries using qualitative interviews for data collection. Informants in all eight countries reported experiences of a time when access to food was limited and when foodwork i in the household context was extensive. Important transitions and turning points occurred during their lives, and marriage meant that women took on the role of food givers and men the role of food receivers. Other changes in relation to food habits and food work arose when they were suddenly alone, contracted a disease and retired. Loss of appetite, loneliness, frailty and disease in the last part of life were identified as a transition towards less elaborated meals.

  • 192. Maxon, Pamela
    et al.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    McClearn, Gerald
    Multidimensional patterns of aging: A cluster-analytic approach1997Ingår i: Experimental Aging Research, ISSN 0361-073X, E-ISSN 1096-4657, Vol. 23, nr 1, s. 13-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 193. Maxon, Pia
    et al.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    McClearn, Gerald
    Multidimensional patterns of aging in 70-year olds: Survival differences1996Ingår i: Journal of Aging and Health, ISSN 0898-2643, E-ISSN 1552-6887, Vol. 8, nr 3, s. 320-333Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 194.
    Melin, Daniéla
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Nedskräpning förbjuden": Elever på mellanstadiet resonerar kring nedskräpning, källsortering och föroreningar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fokusgruppintervjuer undersöka vad elever i årskurserna 5-6 kan och  resonerar om begreppen källsortering, nedskräpning och miljöförstöring Studien tar upp hur hållbar utveckling är upplagt i läroplanens inledande delar och kursplaner, hur de tre dimensionerna av hållbarhet definieras samt tidigare forskning inom ämnet. I det resultat som visualiseras framkom det hur 20 elever på en Grön Flaggskola och en icke Grön Flaggskola ser på nedskräpning och källsortering. Undersökningens resultat indikerar att eleverna är väl insatta i dagens miljöproblem och de vet hur de ska motverka dessa. Anmärkningsvärt visade eleverna på Grön Flaggskolan inte mer kunskap om till exempel hållbarhet. Dock påvisas det att majoriteten av eleverna på båda skolorna innehar en nonchalant inställning till problemen, lägger dessa på andra individer och skjuter problemen framför sig. I studien framförs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vem som bär ansvaret och hur lärarna kan engagera sina elever att arbeta för en bättre planet.

  • 195.
    Melin, Daniéla
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Ismail, Khadra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Framtiden avgörs idag – inte imorgon: En litteraturstudie kring hur elever uppfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande litteraturstudie är att belysa hur elever i förskolan till årskurs sex förhåller sig till hållbar utveckling. Litteraturstudien ger en presentation kring elevers synsätt på de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Härtill framförs det hur begreppet hållbar utveckling har vuxit fram samt en sammanställning av nationella och internationella diskussioner om hur världen kan arbeta mot en hållbar framtid. Vidare presenteras det hur hållbar utveckling framträder i den svenska läroplanen. Det resultat som framkom inkluderar undersökningar från Sverige, Turkiet och USA, där elever under intervju eller med hjälp av illustrationer fick visualisera sin uppfattning på vad som väntar människan och planeten. I undersökningarna indikerade elever en generell oro gällande miljön och framtiden. Majoriteten av eleverna kunde ge uttryck för en koppling mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Härtill visade eleverna i en annan studie en generell rädsla för miljöproblem vilket återges som ”ekofobiska” idéer. I litteraturstudien förs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vikten av ett paradigmskifte samt hur undervisning kring hållbar utveckling kan exemplifieras i klassrummet.

  • 196. Mumtaz, Melad
    et al.
    Löfgren, Sture
    Hugander, Anders
    Dimberg, Jan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Biomedicinsk plattform.
    Polymorphism in MHC class II transactivator gene is not associated with susceptibility to colorectal cancer in Swedish patients.2008Ingår i: Anticancer Research, ISSN 0250-7005, E-ISSN 1791-7530, Vol. 28, nr 3B, s. 1789-1791Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 197.
    Nilsson, Magnus
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    De ældre i det offentlige samtalerum og som kategori i massmedier2010Ingår i: Gerontologi.Aldring og ældre i forskning og udvikling, Vol. 26, nr 1, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 198.
    Nilsson, Magnus
    Linköpings universitet, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Våra äldre: Om konstruktioner av äldre i offentligheten2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg.

  • 199.
    Nilsson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Jönson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Äldre i massmedierna: Osynliga eller förknippade med problem2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 96-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilken är den massmediala bilden av äldre? Givetvis finns det inte en utan många. Dessutom är det inte självklart vad som menas med äldre. Ordet äldre har i princip två olika men sammanlänkade betydelser. Den ena avser en relation; att vara äldre än något eller någon. Den andra betydelsen handlar om benämnandet av en kategori människor. I Sverige syftar "de äldre" vanligen på personer som fyllt 65 år, men betydelsen är beroende av sam-manhang och relationer. När "de äldre" pekas ut som den ekonomiska krisens vinnare avses för det mesta ålderspensionärerna. En tidningsartikel som anger att våldtäktsmannen ofta är "en äldre man", handlar däremot inte om män över 65 år utan här står begreppet i relation till offret som är "en yngre kvinna". Inom idrotts- och nöjesvärlden används ofta lokala "ålderstrappor", den som anses gammal i ett sammanhang kan vara ung i ett annat. Under år 2005 och 2006 kommenterades exempelvis den 33-årige fotbollsspelaren Zinedine Zidanes spel i termer av att han var gammal, trött eller slut. När han gjorde något briljant resulterade detta i uttryck som "än kan gubben" och paradoxalt nog "där såg vi lite av den gamle Zidane". När man uppnår en för sammanhanget kritisk ålder – som idrottsperson, nöjes-profil, politiker, industriledare etc. – tenderar alltså ens handlingar att tolkas som något man gör på grund av eller trots åldern. Som mediekonsument kan man öka sin åldersmedvetenhet genom att exempelvis notera i vilken ålder (och för vilket kön) som åldrandet kommenteras. Prova med sportkröni-korna i kvällspressen eller kändisporträtten i SJ:s tidning Kupé! Zidane pen-sionerade sig för övrigt efter fotbolls-VM 2006.

    I detta kapitel ska vi i huvudsak ägna oss åt massmedial rapportering om "äldre" med betydelsen personer över 65 år, men de kontextuella betydelserna vi kommenterat ovan bör hållas i minnet. Vi återkommer till dem i slutet.

  • 200.
    Nilsson, Marco
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL). Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier.
    Vägen till jihad2017Ingår i: Modern Psykologi, nr 12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123456 151 - 200 av 281
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf