Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bromander, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Viljeförklaring vid elektroniska avtal: Utredning av lagmodellens tillämplighet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.

    Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.

    För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande.

    Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar.

    De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant.

    Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.

  • 152.
    Brorsson, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Generell tredjemansrevision: I ljuset av legalitetsprincipen och föreskriftskravet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision är ett omdiskuterat förfarande. Själva beslutet om revision utförs av Skatteverket och kan inte överklagas. Detta är intressant ur en rättssäkerhetssynpunkt då ändamålet beskrivs i revisionsbeslutet. Är ändamålet vagt eller otydligt beskrivet kan detta leda till att Skatteverket får obegränsade befogenheter då inga föreskrifter om vad som är tillåtet finns beskriva i lag. Här sätts legalitetsprincipen på sin spets då myndigheter, så som Skatteverket, i sin myndighetsutövning måste ha stöd i lag, det så kallade föreskriftskravet enligt 1 kap 1 §  RF. Skatteverket får utelämna uppgift om vem revisionen avser och vilka handlingar som eftersöks om det handlar om en generell tredjemansrevision. Ett revisionsbeslut som är vagt utformat och ej kan överklagas leder således till att stora befogenheter ges Skatteverket. Rekvisitet särskilda skäl ges ingen närmare definition i lagtext. Vanligen ges ett rekvisit viss ledning av dess innebörd genom utvecklad praxis. En väl utvecklad rättspraxis på området finns inte och det är således ett faktum att en närmare definition av rekvisitets innebörd bör finnas i lagtext för att göra det mer förutsebart. Detta skulle också innebära att legalitetsprincipen upprätthålls då det får stöd i lag.

  • 153.
    Brådström, Lisa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Medberg, Klara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Genomsynsprincipen - ur ett rättstillämpningsperspektiv2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras. Under 2007 tog debatten avseende genomsynsprincipen ny fart.

    Genomsynprincipen är en repressiv metod genom vilken skatteundandragande aktiviteter bekämpas och framförs som ett komplement till skatteflyktslagen. Principen innebär att företagna rättshandlingar bedöms utifrån dess verkliga innebörd istället för dess formella. Genom att tillämpa genomsynsprincipen ges handlingar de rättsverkningar som de i verkligheten ger upphov till och parternas syfte och intentioner med transaktionerna läggs till grund för beskattningen, inte handlingarnas yttre form eller beteckning.

    Hur skattebasen på bästa sätt skall skyddas och vilken repressiv metod som bäst uppfyller kravet på förutsebarhet, effektivitet, legalitet och rättssäkerhet är svårt att avgöra. Syftet med denna uppsats är därför att nå en slutsats om en kodifiering av genomsynsprincipen skulle leda till en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter.

    Det är inte givet att en kodifiering av genomsynsprincipen skulle medföra en mer rättssäker och förutsebar rättstillämpning. Det är emellertid uppenbart att klarare riktlinjer behövs avseende genomsynsprincipen då dess tillämpning idag är mycket oklar. Att formulera så pass klara och precisa rekvisit att rättsläget nämnvärt förbättras får anses vara en svår uppgift. Vi anser dock att genomsynsprincipen bör införas som en ytterligare paragraf i skatteflyktslagen för att på det sättet uppnå en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter. Genom denna åtgärd skulle det klargöras vilka bedömningsgrunder domstol har vid underkännande av rättshandlingar. Tydliga förarbeten skulle även arbetas fram och eftertaxering och uttagandet av skattetillägg skulle ske med stöd i lag. Det skulle därutöver tydliggöras att det finns en ytterligare metod, utöver skatteflyktslagen, för att angripa skatteundandragande aktiviteter. Skatteflyktslagens omfattning borde vidare utvidgas till att omfatta samtliga skatteslag för att på det sättet omfatta så många skattekringgåenden som möjligt.

  • 154.
    Bucko, Karin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Styrelseansvarsförsäkring för bostadsrättsföreningar: Vad är det som försäkras?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Styrelser i bostadsrättsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadeståndsskyldig utifrån bestämmelserna i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadeståndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret är således vidsträckt och kan komma som en överraskning då många bostadsrättsföreningsstyrelser kan bestå av lekmän.

    För att skydda sig mot dessa skadeståndanspråk tecknar många bostadsrättsföreningar ansvarsförsäkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebär att ansvarsförsäkringen tar på sig betalningsansvaret vid eventuell skadeståndsskyldighet. Uppsatsens syfte är att utifrån Länsförsäkringar Göteborgs styrelseansvarsförsäkring för bostadsrättsföreningar utreda i vilken omfattning ansvarsförsäkringen åtar sig att skydda styrelsen mot eventuella skadeståndsanspråk. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor tillsammans med försäkringsvillkoren för ansvarsförsäkringen.

    Komparationen mellan det lagstadgade styrelseansvaret och försäkringsvillkoren i ansvarsförsäkringen har frambringat en konkret slutsats i vilken omfattning styrelsen skyddas mot eventuella skadeståndsanspråk. Utanför tillämpningsområdet för ansvarsförsäkringen kvarstår många situationer där skadeståndsskyldighet kan uppkomma för styrelsen. Följden av detta blir att försäkringstagaren i realiteten kan bli utan skydd i många situationer även om det existerar en ansvarsförsäkring.

  • 155.
    Bucko, Karin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Tolkning av individuella avtal och försäkringsavtal: - Finns det någon skillnad?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel. Hur man tolkar ett försäkringsavtal är därför av stor vikt med anledning av försäkringstagarens behov av trygghet och förutsägbarhet.

    Tolkningen av försäkringsavtal finns inte behandlat omfattande i svensk rättspraxis. Underlag för vad gäller tolkningen av individuella avtal finns det desto mer av både i rättspraxis och i doktrin. Uppsatsens syfte är att utreda om man vid tolkningen av försäkringsavtal kan tillämpa samma tolkningsmetoder som vid individuella avtal enligt svensk rättspraxis. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor som utrönar de tolkningsmetoder som används vid individuella avtal i komparitet med de tolkningsmetoder som används vid försäkringsavtal.

    Komparationen mellan tolkningsmetoderna har frambringat en konkret slutsats om vilka skillnader som existerar. Skillnaderna talar för att tolkningsförfarandet vad gäller individuella avtal respektive försäkringsavtal bör särskiljas. Följden blir att det måste finnas en viss försiktighet med att förespråka ett enda tolkningsförfarande för samtliga avtal. Att tolkningsförfarandet bör särskiljas kan dock skapa svårigheter. Detta särskilt då individuella avtal samt försäkringsavtal kan vara av skiftande slag.

  • 156.
    Buder, Sara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Andelar som lagertillgång i fastighetsförvaltande bolag2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde.

     

    En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär.

     

    Genom en tolkning av 17 kap. 3 § IL och 27 kap. 6 § IL kan sägas att andelar i fastighetsförvaltande företag utgör lagertillgångar om företagets fastigheter skulle utgjort lagertillgångar i ägarföretagets byggnadsrörelse. De kan annars ses som lagertillgångar om andelsinnehavet gör att innehavarföretaget anses driva värdepappersrörelse.

     

    I två nya avgöranden har av olika anledningar andelarna setts som lagertillgångar och därmed beskattades andelsförsäljningen. Avgörandena visar att andelar kan utgöra lagertillgångar på grund av omsättningssyftet när en relativt omfattande försäljning av andelar i samband med frånvaron av annan verksamhet i såväl ägarföretaget som det fastighetsförvaltande företaget finns. Andelarna kan även utgöra lagertillgångar om en handel med fastigheter hade uppstått om fastigheterna ägdes direkt av innehavarföretaget.

  • 157.
    Buhre, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mörck, Elisabeth
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Är tioårsregeln i 3 kap. 19 § Inkomstskattelagen förenlig med EG-rätten?: Vad blir konsekvenserna av den nya lydelsen?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.

    Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.

    Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt. Numera omfattar tioårsregeln utländska andelar och delägarrätter om dessa förvärvades under tiden den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige. Tioårsregelns syfte är att hindra skattskyldiga att undandraga den svenska staten skatteintäkter vid utflyttning.

    Exitbeskattning är en synonym till utflyttningsbeskattning. Exitskatt avseende kapital innebär att beskattning sker på en orealiserad latent vinst på grund av att den skattskyldige flyttar ut från staten. Tioårsregeln kan sägas vara en typ av exitskatteregel eftersom den grundas på en utsträckt hemvistprincip.

    Bestämmelser om exitskatter avseende kapitalvinster är generellt sett svåra att rättfärdiga eftersom en mängd krav ställs för att sådana regler skall betraktas förenliga med EG-rätten. EGD har genom praxis stadgat vissa krav avseende utformning av exitskatteregler. Exitskatter i sig har inte ansetts strida mot EG-rätten, vilket kan utläsas från Lasteyrie-domen. I det senare avgjorda N-målet konstaterades att regler om exitskatt i form av uppskovsbeskattning måste anses godkända av EGD, i alla fall då de inte är förenade med alltför hårda krav för den skattskyldige. För att inte strida mot EG-rätten bör värdenedgångar efter utflyttning beaktas samtidigt som krav på säkerhet och dylikt inte får ställas på den skattskyldige.

    Artikel 13 i OECD:s modellavtal gällande kapitalvinster reglerar inte problematiken kring olika staters bestämmelser om kapitalskatt skall tas ut eller på vilket sätt kapitalvinst skall beskattas. Artikeln reglerar i stället hur skatteanspråket avseende kapitalvinst skall fördelas mellan staterna. Det är inte alltför ovanligt att de svenska skatteavtalen skiljer sig från OECD:s modellavtal i vissa avseenden.  Begränsningarna i Sveriges beskattningsrätt innebär ofta en inskränkning i de antal år som Sverige har rätt att beskatta kapitalvinster och/eller att svenska delägarrätter samt andelar endast omfattas av den svenska beskattningsrätten.

    Utvidgningen av tioårsregeln är verkningslös eftersom de svenska skatteavtalen är formulerade på ett sätt som leder till att Sverige förhindras att utöva sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln, som avtalen föreskriver. Tioårsregeln har inte effektiviserats med hjälp av utvidgningen till att även omfatta utländska andelar på grund av skatteavtalens neutraliserande effekt. Skatteavtalen leder till att tioårsregeln är verkningslös och för att syftet med den utvidgade tioårsregeln skall uppnås måste Sverige omförhandla sina skatteavtal.

    Om en skattskyldig person vid utflyttning behandlas negativt av tioårsregeln i jämförelse med en skattskyldig person som fortsätter vara bosatt i Sverige, kan regeln fungera hindrande. Eftersom beskattning av kapitalvinst enligt tioårsregeln sker på samma sätt för den utflyttade personen som för den i Sverige kvarvarande personen föreligger ingen negativ särbehandling, vilket innebär att regeln är förenlig med EG-rätten.

    Tioårsregeln bör ersättas av ett system bestående av exitbeskattning med möjlighet till uppskov, vilket vi betraktar som en mer ändamålsenlig lösning. Vår utredning påvisar att förslaget uppnår samma syfte som tioårsregeln strävar efter samtidigt som det framstår förenligt med EG-rätten. Problematiken avseende skatteflykt och skatteundandragande som tioårsregeln kan medföra är dock inte löst i sin helhet i och med det framställda förslaget. Problematiken med skatteflykt och skatteundandragande vid utflyttningssituationer kvarstår så länge Sveriges skatteavtal inte omförhandlas.

  • 158.
    Burge, Petter
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Dragovic, Robert
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Makars pensionsrättigheter vid bodelning: Särskilt om privata pensioners karaktär av kapitalplacering eller försörjningsmöjlighet ur ett företagarperspektiv2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Magisteruppsatsen behandlar pensionssparandets ställning vid bodelning mellan makar under deras livstid, dock främst vid äktenskapsskillnad. Historiskt sett har synsätten på pensionsrättens roll vid bodelning varierat mellan att anses som en framtida försörjningsmöjlighet och som en kapitalplacering. De olika synsätten får stor betydelse för individen vid bodelning då pensionsrättens värde antingen skall ingå eller hållas utanför bodelning. Bodelningsreglernas riktning har genom lagstiftaren gått emot en ökad gemenskapstanke, vilket går emot den övriga utvecklingen på äktenskapsrättens område.

    I dagens samhälle har pensionen ett stort ekonomiskt värde. Många företagare tar, pga. av skatteklimatet, ut en relativ låg lön och därmed blir deras allmänna pension låg. Som kompensation väljs ofta ett tilläggssparande i form av tjänste- eller IPS pension. De medel som avsätts till sparandet skall enligt giftorätten ingå i bodelningen. Pensionens vara eller inte vara i bodelning kan därmed få extrema ekonomiska konsekvenser för makarna vid bodelning. Mot denna bakgrund har vi valt att undersöka hur pensionssparande skall behandlas vid bodelning. Arbetet diskuterar huruvida lagstiftaren valt att betrakta pensionssparandet som en framtida försörjningsmöjlighet eller en kapitalplacering och effekter därav.

    Enligt praxis skall privat pensionssparande ingå i bodelning, tjänstepensionsspa-rande kan ingå medan den allmänna pensionen aldrig skall ingå i bodelningen. Regleringen är dock inte så enkel beroende på olika skyddsintressen som rättigheten kan vara behäftad med.

  • 159.
    Burström, Christoffer
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Oönskad föräldraförvaltning avaktier i familjeägt bolag.: Var ligger den reella beslutandemakten?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga. Den utvidgning av förmyndaransvaret som omarbetningen av föräldrabalken i mitten på 90-talet innebar, gav tyvärr oärliga förmyndare större möjligheter att sko sig på den omyndige. Resterande skyddsregler rörande omyndigs aktieägande väger ej upp de brister som den frisläppta föräldraförvaltningen innebär.

  • 160.
    Bäck, Daniel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Östman, Robert
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det förstärkta laglottsskyddet: En utredning av gällande rätt avseende 7:4 ÄB2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen.

    När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. 

  • 161.
    Bäckström, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wilgotson, Frida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet: Är 8 kap. 13 § ML förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

    Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna.

    Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta.

    8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen.

    Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip.

    [1] SFS 1994:200.

  • 162.
    Bäckström, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Definitionen av öppen och dold diskriminering: Med urgångspunkt i Commerzbank-målet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger.

    När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas.

    Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.

  • 163.
    Caan, Helena
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Vendor due diligence: Advokatbyråns skadeståndsansvar gentemot köparen enligt tillitsprincipen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 164.
    Carendi, Isabel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lilliestierna, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Associated Enterprises: What is the meaning of “participation in control”?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    När relaterade bolag belägna i olika länder säljer varor och tjänster sinsemellan kan det av olika anledningar ske till ett pris som avviker från det marknadsmässiga. Det kan bero på skatteplanering, men också på diverse andra omständigheter. För att kunna fastställa vilket som är rätt marknadspris och därigenom kunna ta ut rätt skatt är de flesta länder bundna av dubbelbeskattningsavtal, som vanligtvis är utformade efter OECD: s modellavtal. I artikel 9 i detta modellavtal finns regler om internprissättning och där definieras ”Armlängdsprinci-pen”, som säger att prissättningen ska följa de marknadsmässiga principerna. Vid en från marknadspris avvikande prissättning måste det konstateras om bolagen är relaterade eller ej, då reglerna för internprissättning endast gäller relaterade bolag. Enligt OECD: s modellav-tal kan bolag vara relaterade på grund av kontroll genom kapital, ledning eller annan kon-troll, och det är det sista kriteriet, begreppet ”annan kontroll”, som skapar störst förvirring. Varken OECD: s artikel 9 eller modellavtalet som sådant innehåller någon definition av be-greppet och det står inte heller att läsa hur de tre kriterierna förhåller sig till varandra. Vida-re saknas vägledning om vilka situationer som omfattas av artikeln.

    Enligt Art 3(2) i modellavtalet ska odefinierade termer tolkas enligt nationell lagstiftning om inte omständigheterna kräver annorlunda. Art. 9 ges ofta en vidare definition än den given i OECD:s modellavtal, vilket kan resultera i en inkorrekt skattesituation. Eftersom dubbelbeskattningsavtalet endast rör justering av dubbelbeskattning, kan en justering inte äga rum genom användande av modellavtalet. Genom att utvidga beskattningsrätten, bryter länderna mot den gyllene regeln, vilken de flesta dubbelbeskattningsavtal bygger på, att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan användas för att utvidga beskattningsrätten, endast in-skränka denna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man kan ge kontrollbegreppet en riktig definition som överensstämmer med Art. 9. Eftersom tolkning via nationell lag kan ge oönskade resultat, kräver omständigheterna ett annorlunda tolkningssätt. Genom att ge kontrollbegreppet en autonom konventions tolkning som reflekterar syftet och bakgrunden till Art. 9, undviks problemet.

  • 165.
    Carlshamre, Erika
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Hästverksamheter: - en levande skattefråga2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan.

  • 166.
    Carlson, Per
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån: En granskning av proposition 2009/10:242 och dess motverkande av skuldsättningsproblematiken kring snabblån2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom förekomsten av undantag för mindre krediter i nu gällande konsumentkreditlag (1992:830) har nya kreditinstrument i form av snabblån kunnat etablera sig på den svenska marknaden. Snabblånen, som i handeln har flera namn och benämns både korttidskrediter, sms-lån och snabbkrediter och som sågs först i Sverige under 2006, har bidraget till en överskuldsättning bland konsumenter som inte kunnat förutses. På initiativ från EU skedde, genom direktiv 2008/48 EG om konsumentkreditavtal, en harmoniseringsåtgärd för att gemenskapsinternt reglera marknaden för krediter och motverka överskuldsättningsproblematiken. Sveriges genomförande av direktivet har mynnat ut i proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag som avses träda ikraft den 1 januari 2011. Lagförslaget innebär för snabblånens vidkommande att tidigare undantag för mindre krediter, rörande kreditprövning av konsumenten och tillhandahållande av information från kreditgivaren, framledes slopas och att strängare krav således införs för kreditgivare som erbjuder snabblån. Syftet för denna framställning har varit att utreda huruvida det svenska lagförslaget kommer att motverka den skuldsättningsproblematik som föreligger på marknaden för snabblån. För att frambringa de skillnader som lagförslaget kan förväntas medföra och på så vis komma till en rättvisande slutsats har jag sökt jämföra effekterna av befintliga bestämmelser och förväntade effekter av kommande bestämmelser. Den samlade bedömning som framställningen leder till är att ett visst motverkande kommer uppnås men att lagförslaget även kan förväntas medföra en del komplikationer av mindre önskat slag.

  • 167.
    Carlsson, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Laglottsskyddet: Går det att förändra för att öka testationsfriheten för arvlåtare?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 168.
    Carlsson, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Bergström, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Lagval och behörighet i EUs arvsförordning: Konsekvenser av att bodelningsregler inte omfattas2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    People move between countries and establish connections all over the world. This results in a need to solve problems with cross-border inheritances and partitions of joint property. Today these situations are regulated by the countries’ own international private law. EU has adopted a constitution that harmonizes rules of jurisdiction and applicable law for inheritances but not the partition of joint property. The objective of this presentation is to study the consequences of the regulation in Swedish law and the effect of non-harmonization of partition.

    Swedish courts have jurisdiction in cross-border inheritance disputes if the deceased had domicile or property in Sweden or Swedish citizenship. The applicable law is determined by the principle of nationality. The same jurisdictional rules apply to the partition of joint property due to the death of a spouse. Swedish courts can also have jurisdiction in case the defendant has domicile in Sweden or if he accepts that Swedish court hear the dispute, as well as if the plaintiff has domicile in Sweden and Swedish law is applicable on the partition. The applicable law regarding this is determined by the principle of domicile or an agreement between the spouses.

    The regulation states jurisdiction and applicable law shall be determined by the domicile. It also states a common recognition of member states judicial decisions in this area. Sweden will be forced to abandon the principle of nationality and Swedish courts will not be required to apply foreign law with the same frequency as before. Jurisdiction for distribution of estate will have the same principle as the partition. Sweden is going to get a rather narrow jurisdiction for the inheritance. Due to this Sweden will need to recognize more foreign judicial decisions than before. Wider jurisdiction will apply to partition which may lead to continued parallel processes.

  • 169.
    Cederbrink, Petter
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gunnarsson, Jim
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den nya kompletteringsregeln i 39a kap. 7a § IL: En analys av dess förenlighet med etableringsfriheten2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget.

    EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet. Bedömningen om en sådan etablering föreligger, skall grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, däribland i vilken grad CFC-bolaget existerar fysiskt i form av lokaler, personal och utrustning.

    Den svenska regeringen valde att införliva utgången av målet genom en ny kompletteringsregel i 39a kap. 7a § IL. Regeringen valde att formulera lagstiftningen som att en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. För att göra denna prövning listar regeringen tre omständigheter som särskilt skall beaktas. Den utländska juridiska personen skall för det första förfoga över egna resurser i form av i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet. För det andra skall den förfoga över personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten och slutligen skall den utländska juridiska personens personal självständigt fatta beslut i den löpande verksamheten. Formuleringen av lagstiftningen har fått mycket kritik i förarbetena och i doktrinen framförallt eftersom den svenska lagstiftningens formulering avviker från EG-domstolens formulering i domen.

    Magisteruppsatsen syftar till att utreda och analysera den nya kompletteringsregelns i 39a kap. 7a § IL förenlighet med etableringsfriheten med särskilt beaktande av utgången i målet Cadbury Schweppes. Dessutom kommer eventuella tillämpnings- och tolkningsproblem att klargöras och analyseras. Slutsatsen är att den nya kompletteringsregeln löper stor risk att anses som oförenlig med etableringsfriheten samt att formuleringen skapar tolkningsproblem och väcker osäkerhet inför framtida tillämpning. Eftersom den nya kompletteringsregeln syftar till att förena den svenska CFC-lagstiftningen med EG-rätten borde det mest förnuftiga istället varit att den nya kompletteringsregeln endast innehöll grundelementen som kommer till uttryck i EG-rättens dom, medan detaljerna istället överlåts till rättsutvecklingen.

  • 170.
    Cera, Denis
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Avtalad upphovsrätt: En studie av förslagen till en reformering av 3 kap. upphovsrättslagen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De lagstadgade bestämmelser som reglerar upphovsrättens övergång återfinns i 3 kap. upphovsrättslagen. Från flera håll har kritiska röster väckts om att dessa bestämmelser behöver överses och moderniseras för att hänga med den kontinuerligt pågående utvecklingen av dels teknik men framför allt den upphovsrättsliga marknaden. I samband med detta har Upphovsrättsutredningen sammanställt ett SOU-förslag som benämnts Avtalad upphovsrätt. Där flerstående förslag till förändringar och tillägg utav de nuvarande bestämmelserna ges. Genom detta SOU-förslag har utredningen noggrant granskat och kommit med förslag till bestämmelser som behöver förändras eller införas. Grundtanken har ansetts vara att undersöka huruvida upphovsmännens ställning som avtalsparter bör stärkas på den upphovsrättsliga marknaden. Denna uppsats kommer att granska dessa förslag, sammanställa dem mot de nuvarande bestämmelserna och framför allt diskutera vilken betydelse dessa förslag har för det nuvarande rättsläget och upphovsmännens ställning.

  • 171.
    Ceric, Ermina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Väsentlig anknytning 3:7 IL: - Är de mest betydelsefulla anknytningsfaktorerna bostad, familj och väsentligt inflytande i Sverige förutsägbara för den skattskyldige?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det. Ändå har skillnaden mellan bostadstyperna inte dragits i lagtexten, vilket gör det oklart vilka bostäder som faktiskt tillmäts betydelse i praxis. Vidare anses en kvarvarande familj leda till att den utflyttade svenska medborgaren i normalfallet blir väsentligt anknuten. För utländska medborgare som har familj kvar i Sverige är situationen något oklar. Det utländska medborgarskapet tycks inverka bedömningen så att utgången blir den motsatta. Vidare anses väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet utgöra en komplex anknytningsfaktor. Vad som utgör väsentligt inflytande är otydligt. För innehav av tillgångar har en svag gräns på ungefär 10 % dragits. Innehar individen mer än 10 % i svenska bolag kan det tala för att väsentlig anknytning föreligger, medan utgången blir den motsatta om innehavet är mindre än 10 %.

    Domstolarna är bundna av lag att behandla två fall som är jämförbara lika. Praxis på området visar så är inte fallet. I flertalet mål rörande dessa tre kriterier saknas motiveringar för beslut, vilket gör det svårare för den skattskyldige att begripa utgången. Det i sin tur ger upphov till bristande förutsägbarhet.

  • 172.
    Claesson, Charlotte
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Undersökningsplikten i förhållande till upplysningsplikten: En rimlig ansvarsfördelning mellan parterna?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid fastighetsköp föreligger en ansvarsfördelning gällande fel i fastigheten som de engagerade parterna bör vara väl införstådda i. Om så inte är fallet kan det komma som en ovälkommen överraskning att exempelvis köparen bär ansvar för vissa defekter i fastigheten som eventuellt visar sig i ett senare skede.

    Enligt lag har köparen en undersökningsplikt som innebär att denne ansvarar för att undersöka fastigheten grundligt. Undersökningsplikten är inte tvingande men köparen bör ta vara på denna möjlighet eftersom denne bär ansvar för att ett visst förhållande är upptäckbart. Säljaren ansvarar för dolda fel, fel som köparen ej borde ha upptäckt vid en omsorgsfull undersökning av fastigheten. Det bör poängteras att undersökningsplikten både kan begränsas och utvidgas beroende av säljarens uttalanden, fastighetens skick och omständigheterna i övrigt. Någon generell upplysningsplikt åvilar inte säljaren men i vissa fall kan dennes underlåtenhet att fästa köparens uppmärksamhet på en viss defekt få betydelse för felansvaret. För det fall att underlåtenheten att nämna ett fel kan klassas som ett svikligt förledande av motparten eller annat ohederligt handlande kan säljaren nämligen bli ansvarig även för fel som anses upptäckbara. Sammantaget är således parternas plikter beroende av varandra, varför omständigheterna i det specifika fallet ofta får stor betydelse vid fastställande av felansvaret.

    Den nuvarande ansvarsfördelningen är till fördel för säljaren eftersom undersökningsplikten är betydligt mer långtgående än den i viss mån existerande upplysningsplikten. Vid bestämmande av felansvaret sägs bedömningen utgå ifrån vad en ”normalt erfaren och på området normalt bevandrad” köpare borde ha uppmärksammat vid en grundlig undersökning av fastigheten. Detta torde dock inte vara fallet eftersom köparen förväntas ha viss byggnadsteknisk kunskap. En följd därav är att köparen ofta anlitar en besiktningsman för att känna en större trygghet i köpet. Detta är givetvis förståeligt eftersom ett fastighetsköp endast sker ett fåtal gånger under livstiden, vilket knappast ger någon större kunskap inom området.

    Ett alternativ till den nuvarande ansvarsfördelningen är att införa krav på besiktning av fastigheten från säljarens sida. Säljaren får då stå för kostnaden som följer av att en fackman utför en besiktning av fastigheten innan denna visas för eventuella köpare. Besiktningsmannen ansvarar för att undersöka fastigheten noggrant, kontrollera objektsbeskrivningen och lyssna till säljaren om denne vill att någon ytterligare information skall framkomma av besiktningsprotokollet. Om besiktningsmannen förbisett någon defekt som anses upptäckbar kan denne få bära felansvaret för den defekten. Det är dock mycket troligt att besiktningsmannen har en ansvarsförsäkring som täcker eventuella kostnader. Köparens undersökningsplikt förändras på så sätt att köparen endast ansvarar för att kontrollera besiktningsprotokollet och utifrån detta avgöra om en fördjupad undersökning bör ske av någon del i fastigheten. Om så bedöms nödvändigt får köparen stå för kostnaden som den fördjupande undersökningen resulterar i eftersom köparen vanligtvis ej kan utföra denna på egen hand. Köparen bär felansvaret gällande en viss defekt om defekten borde ha upptäckts vid en grundligare undersökning som var befogad med anledning av vad som antecknats i besiktningsprotokollet. Säljarens upplysningsplikt kvarstår på så sätt att säljaren skall kontrollera besiktningsprotokollet och upplysa besiktningsmannen om det finns någon ytterligare information som bör framgå av protokollet. Säljaren ansvarar för ett visst fel, om denne ej upplyst besiktningsmannen om samtlig relevant information gällande den specifika delen av fastigheten där felet finns, och förfarandet kan klassas som svikligt förledande eller ohederligt handlande. Vidare ansvarar säljaren liksom tidigare för dolda fel, fel som varken besiktningsmannen eller köparen (köparens anlitade fackman) uppmärksammat eller borde ha lagt märkte till.

    Det bör poängteras att säljarens felansvar gäller framför besiktningsmannens. Innebörden därav är att säljaren ansvarar om ett förtigande angående ett visst förhållande kan anses som svikligt förledande men samtidigt rör ett förhållande som besiktningsmannen borde ha uppmärksammat. Säljarens felansvar aktualiseras även framför köparens undersökningsplikt om motsvarande konflikt gällande felansvaret uppstår mellan säljaren och köparen.

    Denna alternativa ansvarsfördelning torde vara mer rimlig än den nuvarande. En följd är att köpeskillingen i större utsträckning motsvarar värdet på den fastighet som säljs. Dessutom möjliggörs en utformning av klara riktlinjer angående vad som förväntas av parterna eftersom felansvarets bestämmande inte är lika beroende av omständigheterna i det specifika fallet. Det faktum att säljaren har betydligt större kännedom om fastigheten som säljs än köparen bör vidare avspeglas i felansvaret, vilket är resultatet av ovanstående förslag. Att fastighetsköpet dessutom innefattar ett ansenligt penningbelopp borde vara anledning nog för att förändra köparens situation och göra denna mer betryggande. Sannolikt resulterar en dylik förändring av ansvarsfördelningen i ett minskat antal tvister gällande fel i fastighet.

  • 173.
    Claesson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Business Restructuring: The applicability of the arm's length principle for intangibles with an uncertain value at the time of the restructuring2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis is based on the regulations found in the OECD model and the OECD TP guidelines concerning the arm’s length principle. The core of the arm’s length principle is that transactions between associated enterprises should be treated the same as transactions between independent enterprises. This principle can be found in Article 9 of the OECD model. One transaction that may fall within the scope of Article 9 of the OECD model is business restructuring. Business restructuring was previously an unregulated TP area but with the new OECD TP guidelines, from 2010, regulations have been formulated. The aim with thesis is therefore to examine how the arm’s length principle should be applied to the new guidelines for business restructurings of intangibles with an uncertain value at the time of the restructuring.

    In order to answer the question set out in this thesis some of the factors that affect the application of the arm’s length principle have been examined separately. Firstly the arm’s length principle that is the generally accepted TP method used by both taxpayers and tax administrations in order to find a fair price for transactions between associated enterprises. The principle seeks to identify the controlled transaction and thereafter find a comparable uncontrolled transaction that is similar to the transaction performed between the associated enterprises. The second part examined the meaning of the term business restructuring according to the new guidelines since there is no other legal or general definition. Business restructurings are defined as cross-border redeployments of functions assets and risks, performed by MNEs. As long as a transaction falls within this definition it will be subjected to the arm’s length principle for tax purposes. The third part examined intangibles since that also lack a general definition. The identification and valuation of intangibles is a complex and uncertain thing to do for both taxpayers and tax administrations. When applying the arm’s length principle it is however found that the issue of identification of what constitutes and intangible may be unnecessary. The aspect that should be considered is instead the value of the intangible or more precise, the value that independent enterprises would have agreed upon in a similar situation.

    The applicability of the arm’s length principle to business restructurings of intangibles with an uncertain value at the time of the restructuring should be found by performing a comparability analysis. In order to perform a comparability analysis, the controlled transaction firstly has to be identified. Thereafter, a comparable uncontrolled transaction needs to be found. An equivalent uncontrolled transaction may not be found in all cases and it should in those cases be examined what independent enterprises would have done if they had been in a comparable situation.

    The arm’s length principle should be applied to business restructurings of intangibles with an uncertain value in the same manner as for any other uncontrolled transaction. The issues for this type of a transaction become the identification of what constitutes a business restructuring and also how to determine a fair value for the intangibles. The OECD TP guidelines lack some guidance as to the issues that can occur when a comparable uncontrolled transaction cannot be found. This creates an unsatisfactory guesswork for both taxpayers and tax administrations when trying to determine what independent enterprises would have done if they had been in a similar situation. This creates an unnecessary uncertainty when trying to apply the arm’s length principle. 

  • 174.
    Claesson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Uppfyllelseorten för den förpliktelse som talan avser: Artikel 5.1 b) Bryssel I-förordningen vid avtal om utförande av tjänster2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States.

  • 175.
    Dahlin, Daniel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kvicklund, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Hemstatshinder inom EG-rätten: Med inriktning på de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas. Beskattning sker av ännu inte realiserade tillgångar med anledning av utflyttningen. Den typen av beskattning som följer av personaloptionsreglerna är ett exempel på en så kallad exit-skatt.

    Första steget i utredningen består i att bestämma huruvida personaloptionsreglerna kan utgöra ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital inom unionen. Då hindret uppställs av hemvistlandet är det enligt vår terminologi att ses som ett hemstatshinder då det kan avskräcka landets medborgare eller bosatta från att utnyttja rätten till fri rörlighet. Vi har kommit till slutsatsen att de svenska personaloptionsreglerna utgör ett otillåtet hemstatshinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital.

    Andra steget utgörs av att utreda huruvida de svenska personaloptionsreglerna kan rättfärdigas genom fördraget eller rule of reason-testet. Vad det gäller fördragets bestämmelser om avsteg från principen om fri rörlighet i artiklarna 39 och 58 EG anser vi inte att dessa kan berättiga exit-skatt-bestämmelsen i personaloptionsreglerna. Under rule of reason-testet prövas rättfärdigandegrunderna skattesystemets inre sammanhang, effektiv skattekontroll och behovet av att förhindra skatteflykt i förhållande till personaloptionsreglerna. Med hänsyn till praxis från EGD och analysen i uppsatsen synes personaloptionsreglerna inte kunna rättfärdigas genom dessa.

    Då vi anser att bestämmelsen i 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL inte kan berättigas vare sig genom fördraget eller rule of reason-testet utgör regeln således ett otillåtet hemstatshinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital. Konsekvensen av att ett hinder anses otillåtet är att regeln inte får tillämpas av medlemsstaten.

  • 176.
    Dahlkvist, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Uhrbom, Sara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Grov vårdslöshet vid ansvarsbegränsning inom sjörätten: Begränsning av skadestånd vid skada på gods2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
  • 177.
    Dalentoft, Tomas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Toftgård, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    International Arbitration: Arbitration Agreements and the writing requirement2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En ständigt ökande internationell handel leder till en ökning i antalet tvister mellan parter från olika länder. Då nationella domslut är svåra att få erkända och verkställda i en främmande stat har skiljedomsförfaranden ökat i antal. Regelverket kring att få en skiljedom erkänd och verkställd i en främmande stat utgörs främst av New Yorkkonventionen från 1958 med 142 fördragsslutande stater till dags dato. New Yorkkonventionen möjliggör att en internationell skiljedom lättare kan erkännas och verkställas i en främmande stat. Dock måste vissa kriterier vara uppfyllda och ett av de mest omdebatterade och domstolsprövade kriterierna är det skriftliga formkravet för skiljeavtal.

    Skriftlighetskravet regleras i Artikel II(2), New Yorkkonventionen och påvisar att skiljeavtalet måste vara undertecknat av parterna eller inkluderat i brev- eller telegramväxling för att vara giltigt. Ett giltigt skiljeavtal formar grunden för en verkställbar skiljedom. Kravet i sig är relativt tydligt men med teknologins frammarsch och det faktum att nationella domstolar tolkar skriftlighetskravet olika har kraven för att uppnå skriftlighetskravet skiftat från land till land. Framförallt har olika sätt att sluta avtal tillkommit under de 50 år som New Yorkkonventionen har existerat och även det ökande antalet internationella skiljedomsförfaranden har ifrågasatt grunden för skriftlighetskravet. UNCITRAL har genom en modellag om kommersiella skiljeförfaranden försökt skapa enhetlighet om hur skriftlighetskravet skall tolkas och vad som krävs för att uppnå kravet. Utgångspunkten för UNCITRAL’s arbete har varit att förändra nationell lagstiftning och därmed uppnå målet om harmonisering av skriftlighetskravet.

    Uppsatsen gör en internationell utblick i tre länder, Australien, Italien och Sverige. De tre länderna är fördragsslutande stater till New Yorkkonventionen men deras nationella lagstiftning skiftar markant. Sverige påvisar inte något skriftlighetskrav för skiljeavtal och Italien har tolkat skriftlighetskravet restriktivt. Australien har fullt ut inkorporerat den modellag som UNCITRAL har utarbetat gällande kommersiella skiljeförfaranden. Utblicken visar även i flera rättsfall hur olika tolkningen av skriftlighetskravet blir beroende på den nationella lagstiftningen och inställningen till skriftlighetskravet.

    En analys av rättsläget påvisar att tröskeln för att uppnå skriftlighetskravet tenderar att luckras upp. Det framkommer även att skriftlighetskravet inte är i fas med hur internationell handel praktiseras idag. Skriftlighetskravet är ofta ett formalistiskt problem vad gäller avtalsslut och konstituerar ett krav utan funktion. Därtill har de försök som gjorts från överstatligt håll misslyckats med att undanröja osäkerheten och skiftningar i tolkningen. För att uppnå enhetlighet krävs en genomarbetning av New Yorkkonventionen, alternativt att fler stater anammar UNCITRAL’s modellag och därmed undanröjer de nationella olikheter som existerar idag.

  • 178.
    Danielsson, Emma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Patientens rätt till ersättning vid skada inom hälso- och sjukvård: En analys av problematiken med patientskadelagen2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
  • 179.
    Danielsson, Emma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Årets gränsbelopp: Vem kan betraktas som ägare vid årets ingång2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Being able to know how use the rules about how taxes works, allows a shareholder with qualified holding in a closely held company, to pay less taxes. When the owner of the share makes an agreement, which the ownership rights transfers later than the actual date for when legal contract is written. The question is therefore who can consider being the new owner at the beginning of the year and taking part of the benefits. Do the ownership rights transfer on the contract date or the date of access?

    When a buyer purchase a share during the year, he may not partake of any threshold amount, then the expected time is for those who are owners at the beginning of the year. The contract date and the date of the access are two different concepts which provide a few questions when actually the ownership rights transfer occurs. In those circumstances, the time is important for both parties.

    Tax law and civil law can collide with each other, decide when a transfer of ownership takes place. In tax law, it does not usually matter if a valid right moment occurs, as opposed to civil law. When parties agree that access to the share can take place later, it is in the most cases an interpretation of the wording in the agreement. However, mostly cases are based on the contract date. A seller consider to have difficulties to get around the regulations. Even when the date of access is consider, the seller is not given credit even if he is the owner according to civil law.

  • 180. Danielsson, Hans
    et al.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Familjeägda aktiebolag och generationsskiften: En översikt2005 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Danilovic, Branko
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Råder det diskrepans mellan 8 kap. 4 § UB och vissa EU-rättsliga förordningar som reglerar gränsöverskridande verkställighet av domar?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.

    Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats. Istället skall domen efter ansökan kunna intygas vara en europeisk exekutionstitel av domstolen i den medlemsstat där domen har meddelats. Med ett sådant intyg får domen därefter verkställas fritt i samtliga medlemsstater utan något mellanliggande förfarande.

    Förordningarna reglerar inte hur själva verkställigheten skall gå till. Verkställigheten skall ske i enlighet med den nationella lagstiftning i medlemstaten där verkställighet begärs. För svenskt vidkommande skall betalningsdomar verkställas genom utmätning.

    Enligt svensk rätt får verkställigheten inte slutföras förrän betalningsdomen vunnit laga kraft. Enligt EEO-förordningen å andra sidan får verkställigheten slutföras omedelbart.

    Det finns en någorlunda stor sannolikhet att en utländsk dom vinner laga kraft innan en verkställighetsförklaring gör detsamma. Enligt svensk rätt skulle det i sådant fall vara tillåtet att verkställa domen fullt ut medan reglerna i Bryssel I-förordningen inte skulle tillåta annat än vidtagande av säkerhetsåtgärder i ett sådant skede.

    Det är också möjligt att den svenska regeln om begränsningar i verkställigheten strider mot diskrimineringsförbudet i Amsterdamfördraget eller den allmänna principen om likabehandling.

  • 182.
    Davidsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Thulin, Sara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Legal Status of Domain Names: A Business Context2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Domain names are still a relatively unknown occurrence and despite being a natural part in

    most people’s every-day life, there are few who reflect over their importance. The original

    function of domain names was merely to serve as technical addresses and to facilitate the

    locating of websites on the Internet. Today domain names are much more than this. In

    addition to the address function, domain names may also serve as indications of goods,

    services, businesses or information. The domain name is usually the first contact one gets

    with a website and it has become crucial for businesses to have their company name or

    trade marks registered as domain names. The issue of the legal status of domain names has

    mainly been discussed from an American point of view and in Sweden this discussion has

    almost entirely fallen under the radar. If the legal status of a domain name were clear, it

    would be easier for businesses to avail themselves of the value of that domain name. It

    would possibly even contribute to strengthening the legal protection for the domain name

    holder, in for example insolvency or bankruptcy procedures.

    Intellectual property exists in many different forms, the main being patents, trade marks,

    copyright and design rights. Although there are many differences between them, they all

    have in common that they establish property protection over intangibles such as ideas,

    inventions, signs and information. As a domain name is not a physical object, there can be

    no doubt that it is an intangible. The question is whether it is property. Intellectual

    property is not a static area and it can, in line with societal and technological development,

    be expanded to include new types.

    The legal status of domain names is generally discussed in the light of the close connection

    they have with trade marks. Except from their original function, the trade mark function of

    domain names can probably be considered as one of the most commonly accepted. It is

    indicated in this thesis that that function contributes to that a domain name can be

    considered as a distinctive sign and thereby obtain protection, in the same way as an

    unregistered trade mark.

    According to current accounting rules, businesses may, to some extent, avail themselves of

    the value of a domain name. Domain names are under certain circumstances identified as

    intangible assets and even as ‘similar rights’ to for example trade marks and patents in

    accounting and taxation situations.

    At this time it is not possible to legislate on the area of the legal status of a domain name

    on a Community level, as this most likely would have to include a consideration of the

    existence of property rights and consequently fall outside the legislative powers of the

    Community.

    Both the legal development and the legal discussions on the topic of the legal status of

    domain names in Sweden have been relatively sparse. Nonetheless, there have been some

    interesting opinions.

    By investigating what positions the different authorities, academics and practitioners have

    taken on the legal status of domain names it can be concluded that the prevailing opinion

    in Sweden is that domain names are not considered as property. The reason for this seems

    to be that domain names as such, are in fact no more than technical constructions and that

    by registering a domain name the registrant only becomes the holder of a contractual right.

    However, there are some diverging opinions which could suggest that the legal status of

    domain names in Sweden is not yet settled. The aspects which are then taken into

    consideration include that domain names have developed to become important and

    valuable assets for an increasing number of businesses. A domain name is a precondition

    for the creation of a website and therefore of crucial importance for, in particular, online

    based businesses. However, they are of increasing importance for all businesses to reach

    out to and compete over the same customers.

    It is advocated that the fact that domain names are freely traded with indicates that domain

    names are property. It has also been questioned whether an asset with a true economic

    value, such as a domain name, can exist without being considered as an item of property.

    The steps taken in other jurisdictions have shown that the legal status of domain names is

    not even clear in some of the countries with the greatest experience of domain names.

    Nonetheless, the legal status is given attention in those countries and the discussion has

    been initiated. In general, it can be concluded that the development seems to go toward

    higher awareness of the value of domain names.

  • 183.
    Delibalt, Maryna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder: Granskning av den så kallade ventilen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2009 har reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter inom företag som ingår i en intressegemenskap trätt i kraft. Reglerna begränsar den generella avdragsrätten för utgifter som gäller i Sverige.

    Ränteavdragsbegränsningsreglerna är avsedda att stoppa endast konstlade ränteupplägg. Samtidigt vill lagstiftaren inte att dessa regler ska drabba de transaktioner som företag genomför av affärsmässiga skäl, varför undantag från begränsningen i ränteavdraget infördes. Enligt undantaget medges ränteavdrag om ränteintäkter hos det mottagande företaget beskattas med minst 10 procent i det land där det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Det förekommer dock situationer när beskattning med 10 procent inte kan genomföras. Transaktionerna som omfattar ränteutgifter handlar däremot uppenbarligen inte om sådana skatteupplägg som reglerna är avsedda att motverka. I sådana fall finner lagstiftaren behov av en kompletteringsregel, den s.k. ventilen.

    Ventilregeln innebär att ett företag kan medges avdrag för ränteutgifter till ett företag i en intressegemenskap om förvärvet och skulden som ligger till grund för förvärvet är huvud-sakligen affärsmässigt motiverade. Författaren anser att regeln kan medföra tolknings och tillämpningsproblem. Uppsatsen syftar därför till att genom analys av gällande rätt utreda i vilken utsträckning företag kan använda sig av den s.k. ventilen.

    Det konstateras i uppsatsen att det kan uppstå svårigheter för företag att särskilja skattehänsyn från företagsekonomiska överväganden vilket krävs för att åberopa ränteavdrag med stöd av ventilen. Slutligen kommer författaren fram till att ventilregeln ska användas med försiktighet på grund av bedömnings- och bevissvårigheterna. Därmed kan även administrativa kostnader uppkomma till följd av dokumentation och kvantifiering.

  • 184.
    Deniz, Nathalie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Armlängdsprincipen i lånetransaktioner: Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.

    Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen.

  • 185.
    Dohlmar, Erik
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    Giner, Eric
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap.
    BEPS Action 8: Finns förutsättningar för att de angivna målen uppfylls?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.

    Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande. Därmed ska BEPS action 8 se till att bolag inte kompenseras endast på grund av att de är den legala ägaren av immateriella tillgångar. Transaktioner innehållande immateriella tillgångar ska prissättas med den metod som ger det mest tillförlitliga priset. Vid sidan av de traditionella prissättningsmetoderna medger OECD i rapporten, användandet av alternativa prissättningsmetoder baserade på exempelvis ekonomiska beräkningar.

    Uppsatsförfattarna anser att det trots uttalade problem finns förutsättningar att uppnå uppsatta mål. Detta på grund av ökade möjligheter till vinstallokeringar baserade på bidragande till värdeskapande. Den kritik som uppsatsförfattarna presenterar baseras på en risk för en ökad börda och osäkerhet för koncerner då bedömningarna vad som krävs för att skapa värde, är subjektiv och även på grund av den osäkerhet som uppstår vid tillämpningen av alternativa prissättningsmetoder.

  • 186.
    Dreijer, Catarina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Samuelsson, Caroline
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Documentation requirements on transfer pricing: A comparative study of international guidelines2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna magisteruppsats är en komparativ studie av internationella riktlinjer för dokumentation av internprissättning.

    Internprissättning reglerar hur närståendetransaktioner inom internationella koncerner skall värderas. Då de inblandade parterna står i intressegemenskap med varandra kan villkoren bakom transaktionerna skilja sig från vad oberoende parter skulle kommit överens om. Det är därmed svårt att bestämma ett korrekt pris på de besläktade transaktionerna, varför internpriser skall bedömas i enlighet med armlängdsprincipen.

    För att kunna bevisa att aktuella transaktioner gjorts på armlängds avstånd måste en internationell kon-cern upprätta dokumentation som visar hur priserna bestämts och varför de skall anses vara armlängdsmässiga. Dokumentation är därmed ett försök att bestämma internpriser i överensstämmelse med armlängdsprincipen.

    Trots att armlängdsprincipen följs av de flesta skattemyndigheter i bedömningen av internpriser, appliceras den på olika sätt. Kravet att möta flertalet olika nationella regelverk skapar ökade kostnader för de internationella företagsgrupperna. De löper dock stor risk att bli utsatta för dubbelbeskattning eller dokumentationsrelaterade sanktioner om de inte uppfyller respektive lands krav.

    För att underlätta den administrativa bördan samt de kostnader som uppstår har OECD utvecklat rikt-linjer gällande internprissättning, “The OECD Transfer Pricing Guidelines”, där kapitel V reglerar do-kumentation. Riktlinjerna grundar sig på principer om en sund företagsanda (prudent business manage-ment), vilket betyder att skattemyndigheters behov av information skall vägas mot den kostnad och börda det innebär för skattebetalaren att samla in eller upprätta dokumenten.

    PATA och EU har i respektive handelsområde försökt harmonisera de nationella dokumentationskraven genom att presentera nya internationella föreskrifter inom ramen för OECDs riktlinjer. I en strävan att efterfölja den internationella utvecklingen vad gäller dokumentation av internpriser har Sveriges Regering gett ut en proposition där införande av nationella dokumentationskrav för internprissättning föreslås.

    Ett grundläggande problem gällande det aktuella området är de olika synsätten på armlängdsprincipens fastställande. Harmonisering av endast dokumentationskrav kan därför inte ensamt lösa problemen med armlängdsmässig internprissättning. Vidare innebär de utvärderade instrumenten en harmonisering på högsta nivå, varför syftet att underlätta skattebetalares börda och kostnader ej heller uppfylls.

  • 187.
    Dreveborn, Isabel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mutor och Bestickning: inom den privata sektorn2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.

    För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt. Huvudmannens valfrihet leder således troligtvis till att flertalet fall undgår åklagarens granskning. För att ändå upprätthålla en viss standard har svensk kod om gåvor, förmåner och andra belöningar i näringslivet presenterats i SOU 2010:38. Tyvärr uppstår ingen konsekvens vid kodöverträdelse, vilket gör att koden saknar den tyngd som ur ett straffrättsligt perspektiv krävs för faktisk efterlevnad. Detta betyder dock inte att koden är utan verkan eftersom alla åtgärder i kampen mot korruption är positiva eftersom de bidrar till att skapa en sundare marknad.

    För att svensk domstol ska kunna beivra ett brott som begåtts utomlands måste domstolen ha jurisdiktion över brottet i fråga. Domstolens får jurisdiktion enbart om anknytning mellan brottet och Sverige kan påvisas. Vidare följer av principen om dubbel straffbarhet att brottet även måste definieras som ett brott i det land där gärningen begåtts. En möjlighet för Sverige, som skulle vidga landet jurisdiktion, vore att prioritera universalitetsprincipen framför dubbel straffbarhetsprincipen. Universalitetsprincipen innebär att ett brott är så allvarligt att det ligger i flertalets intressenters intresse att bekämpa det. Eftersom mut- och bestickningsbrott är av så allvarlig art och hindra länder utveckling fallet mut- och bestickningsbrott troligtvis under denna kategori.

    Sammanfattningsvis skulle den svenska mut- och bestickningslagstiftningen bli mer effektiv gentemot privata subjekt med verksamhet utomlands ifall lagstiftningens var mer tillämpar på den privata sektorn samtidigt som avsteg från dubbel straffbarhetsprincipen genomfördes. Svensk kod om gåvor, förmåner och andra belöningar i näringslivet kan dock bidra till att öka standarden inom näringslivet vilket på så sätt kan ha en positiv inverkan i kampen mot korruption.

     

  • 188. Duman, Nahrin
    EU kommissionens initiativ om styrelsesammansättningar i aktiemarknadsbolag: Ur ett svenskt perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 189.
    Duman, Nahrin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    sambolagens efterlevnadsskydd otillräckligt?: en studie i efterlevande sambos rättsliga ställning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Over the last 50 years the number of cohabiting couples in Sweden has increased gradually. Many of these couples are not aware of the legal scope of the Cohabitants Act and, unfortunately, many believe that the protection for the surviving partner is the same as for surviving spouse. That fact is that the enforcement protection for cohabiting couples and spouses differ significantly. This misconception consequently leads to that many couples do not prepare any financial protection for each other in case of one of them dies. The status of cohabitants has been under discussion for several decades, and it has been considered that the protection for the surviving partner is not enough. The purpose of this study is to examine the enforcement protection for cohabitants and also how it can be modified to meet the need for increased protection.

    During the process of this paper it has become apparent that the enforcement protection is inadequate and hence need to be reviewed. The best solution would be to introduce the civil rights of inheritance to cohabitants. It would lead to enforcement protection occurring without cohabitants need to take actions themselves. This benefits in particular, the proposition of cohabiting couples who are not aware of the content of the Cohabitation Act. An alternative to succession is to abolish the statutory share of inheritance of the direct heirs. Thus cohabitants may protect each other by bequeathing the entire estate to their partner. Finally, an increase of the base amount or extension of the concept of joint property in the Cohabitants Act, may improve the protection for surviving cohabitants. As the numbers of cohabiting couples has increase, in my opinion, it is a matter of course that the law fallows development of society through the extension of protection for the surviving spouse.

     

  • 190.
    Dunmark, Lenny
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Corporate establishment in China: A comparative study of establishment options available for an Aktiebolag when entering the Chinese market.2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    There are many Swedish companies active on the Chinese market, since China’s accession to the WTO the year 2001 China has gotten even more interesting. China’s WTO accession does not only make it easier for Swedish companies to be present in China, it also provides Chinese companies an increased opportunity to access the Swedish market. Currently Chinese companies active in Sweden only counts for a small share of the total amount of the foreign companies present in Sweden, while there are several Swedish companies present in China.

    The Chinese legislation for the various entities is extensive. Just as in Sweden, China applies a civil law system with a written constitution. While China is a communistic one-party state Sweden is democratic nation with several parties. The communistic legacy is reflected in the Chinese legislation. There are several types of entities that appeals to a foreign investor in the Chinese legislation while there in the Swedish legislation only exist one kind of entity that counts as a legal person with limited liability. In both nations there exists the possibility of establishing a Representative Office however it is not allowed to conduct any kind of profit making business. There is in neither state any severe obstacles from establishing a company, there is only a demand for residency within the EEA in the Swedish legislation. According to many Swedish companies present in China it seems that bureaucracy in China is the major difficulty, it is perceived as complicated and time-consuming

    For foreign companies it is important to respect the culture in the foreign country. The Chinese culture is different from the western and there are some concepts that are valuable to be familiar with. Guanxi can be compared to having a powerful network which may perform miracle with the time-consuming Chinese bureaucracy and mianzi which is more than just having a good reputation. How the company is perceived is highly important in China.

  • 191.
    Ebadi, Sheida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Direktkravsrätt vid enteprenadavtal: Huvudregel eller sällsynt undantag?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grundläggande princip inom svensk rätt är att en part skall hålla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begränsning. Innebörden av rättsprincipen är att i händelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersättningsanspråk mot sin avtalspart. Regeln innebär att en part som åsamkats skada på grund av någon utomstående inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingår vanligtvis en beställare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir då en utomstående part till beställaren eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan de två parterna. Kontraktskedjan består således av beställaren, huvudentreprenören (främre led i kedjan) och underentreprenören (bakre led i kedjan).

    Principen om avtalets subjektiva begränsning innebär att om bakre led orsakar skada på entreprenaden eller beställarens egendom, skall beställaren rikta ersättningskrav mot främre led. Främre led får då återkravsrätt mot underentreprenören. Under vissa omständigheter kan det dock vara till fördel för indirekt skadelidande om denne kan rikta ersättningskrav direkt mot skadevållaren, exempelvis vid främre leds insolvens.

    Uppsatsens syfte är att utreda huruvida en beställare av entreprenad har rätt att rikta krav mot skadevållaren i bakre led, så kallad direktkravsrätt. Direktkravsrätten har, direkt eller indirekt, diskuterats i rättsfall och i ett fåtal fall har direktkrav varit möjligt. Flertalet rättsfall berör entreprenader där användning av standardavtal är normen. Genom dessa avtal har huvudentreprenören givits ett strikt ansvar för fel och skada på entreprenaden. Huvudentreprenören är även strikt ansvarig för skada som underentreprenörer orsakar på entreprenaden. Vid skada på annan egendom än entreprenaden finns emellertid ansvarsbegränsningar som inskränker beställarens möjligheter att utfå ersättning som täcker hela skadan. Genom rättsfall och doktrin har villkoren i standardavtalen ansetts utgöra en spärr mot beställarens möjligheter att rikta direktkrav mot bakre led. I fall där avtalet mellan beställaren och främre led inte innehållit villkor likt de i standardavtalen, har beställaren tillerkänts direktkravsrätt.

    Direktkravsrätten är ett kontroversiellt område där motståndare varnar för långtgående konsekvenser, såsom omfattande kretsar av skadelidande och rättsosäkerhet. Förespråkare av direktkrav menar däremot att varje fall är unikt och behöver inte nödvändigtvis medföra negativa konsekvenser.

    I det senaste rättsfallet där direktkrav tillerkändes en beställare av entreprenad ansåg Högsta Domstolen (HD) att indirekt skadelidande innehade ett konkret och närliggande intresse i den skadade egendomen. HD ansåg att intresset bör ha varit tydligt för bakre led varför direktkravet inte kunde anses leda till rättsosäkerhet eller till omfattande kretsar av skadelidande. Förutom det nu nämnda intresset är det mycket svårt att uppställa kriterier för när och varför direktkrav kan tillerkännas en beställare av entreprenad. Kravrätten är ännu ett relativt oprövat rättsområde varför tydliga riktlinjer och kriterier ännu inte finns. Genom ifrågavarande rättsfall är det emellertid visat att direktkravsrätt, i vissa fall, är möjligt vid entreprenadförhållanden.

  • 192.
    Ebadi, Solmaz
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Johansson, Mirja
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Music File Sharing: Genius Technology or Copyright Infringement?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Dagens fildelningsteknologi i peer-to-peer nätverk är genial. Peer-to-peer är nätverk bestående av flera sammankopplade datorer som möjliggör fildelning mellan användare. En betydande mängd av de delade filerna utgör dock olagliga kopior; uppladdning och nedladdning av sådana filer bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är därför både genial teknologi och upphovsrättsintrång.

    Peer-to-peer teknologin har väckt stor debatt i media, både nationellt och internationellt. Frågan kring illegal nedladdning av musik är ett internationellt dilemma eftersom musik är en global handelsvara. Sverige har kritiserats av organisationer som Recording Industry Association of America (RIAA) för att vara en frizon för fildelare. Tillgången till internet och bredband är väldigt hög i Sverige, vilket är en anledning till varför många svenskar fildelar. Det svenska företaget The Pirate Bay som använder sig av BitTorrent protokollet, är skapare till en av världens populäraste fildelningssajter. Webbsidan erbjuder gratis nedladdning av bland annat musik, film och programvara. I likhet med de flesta peer-to-peer nätverk innehåller The Pirate Bay’s hemsida upphovsrättsskyddat material som ofta har blivit tillgängliggjort utan upphovsrättshavarens medgivande. Till följd av detta har ett flertal organisationer och företag inom musik- och filmindustrin ingett en stämningsansökan mot The Pirate Bay.        

    The Pirate Bay är åtalade för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen. I motsats till den amerikanska lagen om upphovsrätt innehåller inte den svenska upphovsrättslagen några uttryckliga bestämmelser rörande medhjälp till brott mot upphovsrätt. Upphovsrättslagen hänvisar istället till brottsbalken som stadgar att förberedelse och medverkan till brott är olagligt och straffbart. I dagsläget finns endast ett fåtal svenska rättsfall angående upphovsrättsintrång men inga fall kring medhjälp till upphovsrättsintrång. En bidragande faktor kan vara att rättsområdet ständigt ändras; upphovsrättslagstiftningen anpassas kontinuerligt till den tekniska utvecklingen. Bristen på svenska rättsfall leder till att upphovsrättslagens tillämpning blir oförutsägbar, vilket kan vara skadligt för rättsäkerheten. Internationella organisationer som exempelvis RIAA anser att den svenska upphovsrättslagen är ineffektiv och att ändringar behöver göras för att upprätthålla upphovsrättens grundläggande syfte.      

    Upphovsrätten är till viss del en harmoniserad lagstiftning ur ett globalt perspektiv. Eftersom internet och fildelning genom peer-to-peer nätverk är ett internationellt fenomen behöver upphovsrättslagen ytterligare harmonisering på ett internationellt plan. I dagsläget pågår en implementering av Europeiska Unionens (EU:s) sanktionsdirektiv som tillerkänner större rättigheter till upphovsrättshavare. Direktivet innehåller bestämmelser som förenklar möjligheten för rättighetshavare att vidta åtgärder mot personer som begår upphovsrättsintrång, vilket på sikt kan komma att bidra till en ökad mängd rättsfall. Sanktionsdirektivet har samtidigt kritiserats för att vara alltför långtgående och inskränker människors rätt till privatliv.

    Fildelning genom peer-to-peer nätverk är förmånligt för konsumenter genom att utbudet av musik är stort, lättillgängligt och till en låg kostnad; samtidigt ger nätverken artister möjligheten att nå ut till en bredare publik. Konsumenter är nödvändiga för musikindustrin eftersom de inhandlar musiken. Dock är det viktigt att upprätthålla det fundamentala syftet med upphovsrätt, vilket är att ersätta upphovsrättshavaren för sitt verk och fungera som ett incitament till att stimulera skapade. Utan de ekonomiska rättigheterna skulle uppmuntran att skapa nya alster gå förlorad, och musikproduktionen skulle minska. Trots att upphovsrätten rättfärdigas genom att skydda rättighetshavare så är det även angeläget att understryka värdet av konsumenterna. Det är därför av stor vikt att balansera samtliga parters intressen.

    Det är nödvändigt att marknadsföra och utveckla fler lagliga fildelningsalternativ för att upprätthålla upphovsrättens syfte och samhällets intresse. Digital musik har till viss del ersatt det traditionella Compact Disc (CD) formatet. Musikindustrin måste därför samarbeta med bland annat internetleverantörer för att ta till sig den digitala utvecklingen av musik och erbjuda bättre lösningar till konsumenter. För närvarade har den svenska befolkningen otillräckliga kunskaper inom upphovsrätt, varför mer utbildning behövs. Avslutningsvis, skulle marknadsföring och utbildning kunna bidra till en minskning av den illegala fildelningen och gynna alla parters intressen.       

  • 193.
    Edman, Tove
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Institutet för utländsk rätt.
    Svantesson, Linnea
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Institutet för utländsk rätt.
    Europeiskt arvsintyg: En granskning av det internationella arvsintyget i EU:s arvsförordning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är undersöka arvsintyget som rättshandling och diskutera dess följder på svensk arvsrätt. Det europeiska arvsintyget är en europeisk rättshandling som kommer införas i augusti 2015 i samband med EU:s nya arvsförordning. Arvsintyget är menat att förenkla processen vid gränsöverskridande arvsfrågor genom att legitimera de berörda parterna. Vilka enligt förordningen är: arvtagare, testamentstagare, boutredningsmän och testamentsexekutorer. I och med den nya arvsförordningen kommer hemvistprincipen få en större roll inom den europeiska arvsrätten och arvsintyget kan då användas för att förmedla ett domslut/bestämmande från en medlemsstat till en annan. Även universalitetsprincipen är av stor vikt vid behörighetsfrågor om gränsöverskridande arv, då den innebär att all kvarlåtenskap ska ingå i samma boutredning. Eftersom arvsintyget är en europeisk rättshandling kommer den ha rättsverkan i alla EU-länder som är bundna av arvsförordningen. Därför kommer ett beslut från myndighet/domstol i en medlemsstat även gälla i andra medlemsstater, vilket meddelas genom arvsintyget. Detta leder till att nationell lag i viss kapacitet blir gränsöverskridande, vilket kräver strikt reglering. Arvsintyget kan inte i sig självt räknas som en fördelning av kvarlåtenskap, lagvalsavtal eller liknande. Det kan dock ligga till grund för beslutande angående arvsskifte. Arvsintyget kan anses vara en kvittens av ett beslut från en medlemsstat, vilket ska gälla även i andra medlemsstater. Arvsintyget kommer i Sverige utfärdas av Skatteverket och kommer betydligt underlätta för EU-medborgare vid gränsöverskridande arvsfrågor.

  • 194.
    Ehlde, Malin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Persson, Malin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    The Savings Directive: Is the Savings Directive 2003/48/EC in Breach of the Free Movement of Capital Provided for by Articles 56-60 EC?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sparandedirektivet träder i kraft 1 juli 2005, efter många års diskussioner kring det och efter att flera förslag har röstats ner.

    Sparandedirektivet innebär att en individ från en Medlemsstat som mottager ränteinkomst härrörande från sparande i ett annat Medlems land blir beskattad i Medlemsstaten där han eller hon bor. Detta skall ske genom automatiskt utbyte av information rörande ränteinkomster på besparingar mellan Medlemsstaterna. Några länder har fått dispans från informations utbytet under en viss tid och kommer då istället att påföra en källskatt.

    Den fria rörligheten av kapital blev liberaliserad fullt ut i och med att artiklarna 1 och 4 i Direktiv 88/361/EEC gavs direkt effekt. Huvudbestämmelserna från det direktivet blev senare implementerade i EG fördraget. Enligt artikel 56 EG är alla restriktioner på fri rörlighet av kapital förbjudna. I artikel 58 EG hittas dock undantag till denna fria rörlighet. Ett exempel på en möjlig rättfärdigande grund för en restriktion är möjligheten för Medlemsstater att behandla individer skattemässigt olika beroende på var de är bosatta och beroende på var kapitalet är placerat.

    För att kunna rättfärdiga en restriktion på den fria rörligheten av kapital måste också vissa grundläggande principer följas, framförallt proportionalitetsprincipen och principen om rättssäkerhet.

    Denna uppsats utreder om Sparandedirektivet bryter mot den fria rörligheten av kapital uppställd i artiklarna 56-60 EG, genom att analysera om Direktivet utgör en restriktion och i så fall vilka rättfärdigandegrunder som är möjliga att använda.

    Slutsatsen, baserat på vår utredning, blir att Sparandedirektivet utgör en restriktion på den fria rörligheten av kapital, eftersom det troligtvis kommer att avskräcka personer från att placera besparingar utomlands, då de kommer att bli beskattade i den stat de bor i alla fall. Restriktionen är dock möjlig att rättfärdiga genom 58 (1) (b) EG. Därför bryter Sparandedirektivet inte mot fri rörlighet av kapital.

  • 195.
    Ehn, Lynn
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den rådande tolkningen av samma eller likartad verksamhet: Konsekvenser vid generationsskiften i fåmansföretag2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    On the 26th of January 2010, the Supreme Administrative Court in Sweden gave five rulings which greatly affect the possibility to keep a close company within a family by transferring the ownership of the company to the next generation. The five rulings concern the interpretation of the prerequisite, same or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.    

    The prerequisite is fulfilled when an entire or parts of a business is transferred to another close company and the receiving company’s business activity is within the framework of the transferring company’s business activity or when the companies have a similar connection. Depending on which shares that are being evaluated, the prerequisite can refer to both the shares in the receiving or the transferring company. When the prerequisite is fulfilled, a standardized amount of the business income will be taxed as capital gains and the surplus will be taxed as earned income. This tax treatment will continue as long as the original shareholder or a family member is active in either of the companies. 

    The present interpretation of the prerequisite results in problems when shareholders want to transfer ownership of the company to the next generation and at the same time place some of the business income in a passive asset management company. The current interpretation of the prerequisite shows that the shares in the asset management company are affected and will continue to be affected by the previous business activity, when it is controlled by the next generation. Therefore, the special tax treatment will continue to affect the original shareholder.  

    The current interpretation of the prerequisite results in a more favorable tax treatment when the original shareholder sells the company to a third party instead of transferring ownership to the next generation.

  • 196.
    Ehn, Lynn
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande underprisöverlåtelser: Är villkoret om skattskyldighet i Sverige förenligt med EU-rätten?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten.

    Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.

    Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.

    Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.

  • 197.
    Eklund, Cathrine
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Aktieförsäljning till underpris via utländskt bolag: Kan förfarandet angripas med hjälp av metoder mot skatteflykt i svensk rätt?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.

    Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt. Förfarandet var för handen i RÅ 2008 not. 169 och framställningen syftar till att ur ett rättseffektivitetsperspektiv utreda om förfarandet kan angripas med hjälp metoder mot skatteflykt i svensk rätt där en närmare studie av principen om rättshandlingars verkliga innebörd, skatterättslig genomsyn och skatteflyktslagen omfattas. Syftet är vidare att utreda det eventuella behovet av en förändring av gällande rätt för att bidra till förbättrad rättseffektivitet i det här avseendet.

    Principen om rättshandlingars verkliga innebörd innebär en omklassificering av den beteckning den skattskyldige åsatt rättshandlingen till rättshandlingens verkliga innebörd då det föreligger diskrepans mellan dess form och innehåll. De företagna rättshandlingarna i RÅ 2008 not. 169 kan inte omklassificeras då de är verkliga och inte felrubricerade. Det har genom RÅ 2004 ref. 27 konstaterats att det inte finns någon möjlighet att i praxis underkänna civilrättsligt giltiga rättshandlingar då de genomförts endast i skattesyfte. Att en sådan praxismetod mot skatteflykt inte existerar har även bekräftats genom RÅ 2008 not. 169. Av den anledningen kan inte förfarandet angripas med hjälp av skatterättslig genomsyn. Den enda möjligheten att angripa förfarandet är med hjälp av skatteflyktslagen. Enligt min åsikt bör förfarandet som var för handen i RÅ 2008 not. 169 kunna angripas med hjälp av skatteflyktslagen då de fyra rekvisiten för detta är uppfyllda. Skatteflyktslagen behöver därför enligt min mening inte genomgå en förändring för att uppnå högre rättseffektivitet.

  • 198.
    Eklund, Christian
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott: Beskattningskonsekvenser och förutsebarheten2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Magister uppsats inom skatterätt

    Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott

    Författare: Christian Eklund

    Handledare: Björn Westberg

    Datum: 2009-12-14

    Ämnesord

    Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalning

    Sammanfattning

    Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare.

    I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna.

    Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget

    närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats.

    Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.

  • 199.
    Eklöw, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gynnas aktörer från ett land utanför EU på den inre marknaden?: Vid tillhandahållandet av elektroniska tjänster2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år. Statistiken visar endast handeln i USA, men ger ändå ett mått på den framfart som skett de senaste åren rörande elektronisk handel.

    Inom gemenskapen har rådet fastställt en rad harmoniseringsregler, främst i det sjätte mervärdesskattedirektivet . I syfte att harmonisera de mervärdesskatterättsliga reglerna för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan aktörer etablerade i olika medlemsstater. Den inre marknaden är förvisso avsedd för aktörer etablerade inom EU, men man kan inte bortse från det faktum att även aktörer i tredjeland har tillträde till den inre marknaden.

    För att utreda om aktörer från tredjeland gynnas framför aktörer etablerade i gemenskapen i tillhandahållande av elektroniska tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen är bestämmandet av platsen av betydelse. Först fastställs om transaktionen faller inom ramen för artikel 2 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Där konstateras att mervärdesskatt skall betalas för tjänster som tillhandahålls inom landets territorium av en skattskyldig. För fastställande av ”landets territorium” hänvisas till artikel 3, se bilaga 4. Det andra steget är att konstatera om den som tillhandahåller tjänsten betraktas som skattskyldig enligt artikel 4.1, se bilaga 5 till uppsatsen. Är kriterierna i artikel 2 och 4 uppfyllda går man vidare till artikel 9 för bestämmandet av platsen.

    Ursprungslandsprincipen och destinationslandsprincipen ligger till grund för bestämmandet av vilken stat som har beskattningsrätt, först fastställs omsättningslandet och därigenom platsen för tillhandahållandet. Destinationslandsprincipen och ursprungslandsprincipen kräver ett förtydligande. Från början tillämpades ursprungslandsprincipen för att nå den inre marknaden. Destinationslandsprincipen är den rådande men kommissionens långsiktiga mål är att gå över till ursprungslandsprincipen. Trots detta ändras i dagsläget regler för att passa destinationslandsprincipen.

    Tillhandahållande av elektroniska tjänster existerade inte vid utformandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Följaktligen saknades begreppet elektroniska tjänster i direktivet. Då rådet antog direktiv 2002/38/EG infördes begreppet elektroniska tjänster samt ett tydliggörande av vad som var att anse som platsen för tillhandahållande. Begreppsdefinitionen var dock inte uttömmande och rådet antog förordning 1777/2005 där elektroniska tjänster definieras både i förordningen samt tillhörande bilaga. Klassificeringen av elektroniska tjänster sker på samma vis oberoende av platsen för tillhandahållandet. Däremot skiljer sig bestämmandet av omsättningsland och platsen beroende på om en aktör är etablerad i en medlemsstat eller ej.

    Innan direktiv 2002/38/EG antogs kunde aktörer från tredjeland undgå mervärdesbeskattning då de tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga i gemenskapen. Rådets intention vid antagande av direktivet var att undanröja snedvridning av konkurrensen samt att tydliggöra reglerna om platsen för tillhandahållande i de fall då aktörer var etablerade i tredjeland.

    Med direktiv 2002/38/EG antogs den regel som bestämmer platsen för tillhandahållande till den där aktören är registrerad. I samband med detta infördes den ordning vilken innebär att aktörer från tredjeland skall registrera sig för mervärdesskatt i en medlemsstat.

    Även det fasta driftstället har betydelse för bestämmande av platsen. I vissa fall är det fasta driftstället att anse som platsen och i andra fall är huvudkontoret platsen för tillhandahållande. Begreppet fast driftställe nämns i artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, men ingen definition ges av vad som omfattas eller vilka kriterierna är. För att fastställa detta är man hänvisad till EG-domstolens praxis då inget uttömmande svar ges i direktiven. Gällande elektroniska tjänster och inkomstskatterätt kan i vissa fall en server utgöra ett fast driftställe, det är inte möjligt inom mervärdesskatterätten.

  • 200.
    Ekström, Åsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mellberg, Martina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn: Gränsdragning avseende förvärvarens status2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade. Påföljden vid undlåtenhet att tillämpa omvänd skattskyldighet är skattetillägg.

    Utformningen av lagens rekvisit är synnerligen vag. För att omvänd skattskyldighet ska aktualiseras, ska förvärvaren av en byggtjänst vara en sådan förvärvare som själv i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster eller vara en förvärvare som tillhandahåller förstnämnda förvärvare sådana tjänster. Denna formulering har, i kombination med avsaknaden av praxis på området, resulterat i en avsevärd svårighet att i gränsfallen avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Gränsdragningar som är aktuella är bland annat mellan leverans av vara och tillhandahållande av tjänst, mellan byggtjänster och andra tjänster samt mellan att endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster och att mer än tillfälligt göra detta. Därtill kommer bedömningen av hur länge en förvärvare ska anses omfattas av reglerna om denne helt bytt verksamhetsinriktning och inte längre är i byggbranschen. Fråga uppstår också om huruvida det, förvärvare och tillhandahållare emellan, föreligger en upplysnings- respektive undersökningsplikt rörande förvärvarens status. Skatteverket har stor betydelse för utformningen av riktlinjer och för lagens tillämpning, en uppgift som lämpligtvis borde anförtros åt domstolsväsendet.

    Uppsatsen behandlar gränsdragningsproblem som uppstår till följd av rekvisitens utformning. Dessa leder i sin tur till exempelvis ökad administration och felaktigt debiterad moms. Ur rättsäkerhetsaspekt kan påpekas att den enskilde i gränsfallen har mycket liten möjlighet att förutse beskattningskonsekvensen av en transaktion och tenderar därför att tillämpa omvänd skattskyldighet för säkerhets skull, snarare än för att bedömning gjorts att transaktionen faller inom ramen för tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Den rättsosäkerhet som gränsdragningsproblemen för med sig, framstår därför som den mest anmärkningsvärda konsekvensen av rekvisitens utformning.

    Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget, analysera gränsdragningsproblematiken och att lämna förslag på riktlinjer för vad som kan tänkas vara mer än tillfälliga tillhandahållanden av byggtjänster, för att lättare kunna avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Möjliga bedömningsgrunder för att fastställa vad som menas med att inte endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster, anser vi vara regelbundenhet, tjänstens omfattning och tjänstens värde i förhållande till övrig omsättning. Bedömningsgrunderna har sin förankring i Tysklands utformning av reglerna om omvänd skattskyldighet för byggsektorn och i ett av de få uttryck Skatteverket har lämnat för vad som skulle kunna tänkas tjäna som vägledning för vad som ska betraktas som inte endast tillfälligt.

1234567 151 - 200 av 1028
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf