Change search
Refine search result
1234 151 - 181 of 181
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Pettersson, Sara
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Robertsson, Sara
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    "Mm, fröken kan inte skratta!": En kvalitativ studie om lek och pedagogers delaktighet i leken - ur barns perspektiv.2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, ur barns perspektiv, få mer kunskap om lek och pedagogers delaktighet i leken. Vi vill även undersöka vad pedagogen har för roll vid icke delaktighet i leken samt om pedagogens delaktighet i leken i inomhus- och utomhusmiljön skiljer sig åt. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi stött på olika sorters dilemman huruvida pedagoger ska vara delaktiga i leken eller ej. Genom att undersöka detta ur barns perspektiv bidrar vi med barnens beskrivningar som kan berika oss som förskollärare men även andra som arbetar inom förskoleverksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och begreppen synkretiskt skapande, artefakter, proximala utvecklingszonen, scaffolding. Detta för att möjliggöra att studera hur barnen i samspel integrerar med varandra. De metodval som har använts i studien är enskilda intervjuer, gruppintervjuer och deltagande observationer.

    ​Resultatet åskådliggör att leken på förskolan mestadels innehöll beskrivningar om lekar som betraktas vara fria, eftersom dessa lekar inte innehöll beskrivningar av initierande pedagoger. De lekar som betraktas vara styrda beskrevs endast av ett fåtal barn samt var lekar innehållande tydliga regler. Barnen beskrev även pedagogers delaktighet i leken som obefintlig i inomhusmiljön. Stundom framkom det att barnen önskar mer delaktighet av pedagogerna men att pedagogerna inte finner det av intresse, enligt barnen. Barnen beskrev pedagogerna som frånvarande i leken och pedagogernas roll var att kommunicera med varandra, iordningsställa måltider samt att de var stillastående på en specifik plats. I resultatet framkom det ytterligare att pedagogernas delaktighet i utomhusmiljö endast äger rum i lekar innehållande tydliga regler. De uttrycker även en önskan om att pedagogerna ska vara mer delaktiga i utomhusmiljön och företrädesvis i lekar innehållande tydliga regler.

  • 152.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, CHILD.
    Behövs specialpedagoger i förskolan?2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 4, p. 384-390Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att vart fjärde barn i förskolan mår dåligt och har psykiska, emotionella och/eller sociala problem. Rapporter från pedagoger i förskolan visar att de sett en förändring där allt yngre barn mår dåligt jämfört med tidigare decennier. En aktuell fråga är därför i vilken utsträckning som förskollärarna har stöd från specialpedagoger för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Oftast finns ett antal specialpedagoger anställda i en kommun och de har till uppgift att serva flera förskolor. I den kommun vi studerat finns tre specialpedagoger som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Frågan är vilken roll specialpedagogerna har i förskolan och vilken funktion de anser sig ha? Resultatet visar bland annat att deras viktigaste funktion är som rådgivare, handledare och bollplank till personalen. De har även en viktig roll när det gäller att upprätta handlingsplaner i samarbete med föräldrarna. Specialpedagogerna bedömer att behovet av deras kompetens ökar kontinuerligt och de ser läroplanen som ett stöd i arbetet.

  • 153.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Children’s health and wellbeing2016In: Children and childhood: Some international aspects, Nova Science Publishers, Inc., 2016, p. 147-156Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the long tradition in the social welfare field the number of children in Sweden who do not feel well has increased. This statement is based on reports from preschool teachers and includes young children (1-5 years old). The purpose of this chapter is to stress the present situation and what can be done to better work to raise healthy and secure children who also feel well. The aim is to discuss how the quality in preschool affects children’s wellbeing? Quality does not only mean happy children and satisfied parents but also competent staff with positive attitudes and systematic quality work. It appears from research that enough time for pedagogical planning and follow-up, small child groups, high teacher density and low staff turnover are also essential. The results also show that the most critical aspects for supporting children’s health and development are quality improvements based on equality, an efficient value system, a useful curriculum, scientifically based teacher training and a school/preschool for all.

  • 154.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    En förskola på vetenskaplig grund: Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan2014Conference paper (Other academic)
  • 155.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande: Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan2012In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, no 4-5, p. 416-424Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Nästan alla barn i Sverige går i förskola och förskoleperioden betraktas som en av de mest intensiva perioderna i barns liv och utveckling. Under denna period läggs grunden till barnens framtida möjligheter, både när det gäller socialisation, trygghet och kommunikation med omgivningen. Att personalen i förskolan är kvalificerade pedagoger har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. Förskolepersonal omfattar både förskollärare och barnskötare som dock har olika roller. Fokusgruppsintervjuer med fyra förskolechefer om betydelsen av den nya läroplanen samt kvalitetsarbete i förskolan har genomförts. Totalt spelades åtta timmar in på band och dessa har transkriberats i sin helhet. Resultatet visar att god kvalitet i förskolan bidar till barns hälsa och välbefinnande. Slutsatsen är att kvalitetshöjande arbete är nödvändigt för förskolans utveckling.

  • 156.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Let's read a book!Reading aloud in preschool to support children's language development: An evaluation of a development project in a Swedish municipality2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The paper is based on a municipal project with focus on language development which led to a three year long cooperation between a Swedish municipality and Jönköping Universtiy. The target group is eleven municipal preschools, serving 573 children between one and five years of age and divided into 23 child units. Reading aloud and story telling are in focus and the preschools have answered a questionnaire with 15 questions with sub-items. Let's read a book is one out of a number of sub-studies conducted in order to develop and improve the systematic qualitly work in preschool.

  • 157.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Låt oss läsa en bok: ett språkutvecklingsprojekt i förskolan i Habo kommun2013In: Läsning : medlemsblad för SCIRA - den svenska riksorganisationen för läsundervisning och läsforskning, ISSN 0349-9855, Vol. 38, no 2, p. 8-11Article in journal (Other academic)
  • 158.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Preschool Heads and staff members' opinions of the Swedish National Curriculum for Preschool in Sweden2012In: Early Childhood Care and Education: The Second Annual International Scientific Conference, Moscow, Russia, 2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the Swedish National Curriculum for Preshcool (Lpfö 98, rev. 2010) the corner stones are learning, play, education and care. Preschool is today part of the common school system and to reach the national goals planning, assessment, follow up and development are essential aspects. The aim of this longitudinal study is to develop a link between science, practice and preschool education in order to strengthen the scientific bases and raise the quality in preschool. Focus is on implementation of the curriculum and quality work. Data are collected with questionnaries and interviews. The systematic quality work will at sight lead to increased learning, health and well-being in the children.

  • 159.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Preschool heads and staff members' opinions of the Swedish national curriculum for preschool in Sweden2012In: Collection of Articles of the Second Annual International Scientific Conference EARLY CHILDHOOD CARE AND EDUCATION. Moscow, 2012. ISSN 2308-6408. [CD], Moscow: Ministry of Science and Education , 2012Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is based on a presentation held in Moscow in December 2012.

  • 160.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan: Ett treårigt samverkansprojekt mellan HLK och Habo Barn- och utbildningsförvaltning(2011-2014)2013Conference paper (Other academic)
  • 161.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Varför behövs specialpedagoger i förskolan?2013Manuscript (preprint) (Other academic)
  • 162.
    Renblad, Karin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Thörnberg, Monica
    Habo kommun.
    Hellberg, Carin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Brodin, Jane
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Research circle on children's learning with focus on language development in preschool2013Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The poster session is based on material elaborated by three of the preschools in Habo municipality, Jönköping county, participating in a research circle with focus on improvements of language development. The areas stressed in the circle are reading aloud and storytelling. The staff working with the posters are: Margareta Johansson and Madelaine Wulf, Bagaregatan förskola, Marie Gustafsson, Linda Brunninge and Christina Isaksson, Västra Kärr förskola and Helena Gustafsson and Monica Ojala, Slätten förskola. Focus on the research

  • 163.
    Richt, Emma
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Walfridsson, Therese
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    En studie om sagoberättandets användning inom förskolan2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?

    I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex förskollärare och är vår datainsamlingsmetod i denna studie. Resultatet har vi tolkat med hjälp av den hermeneutiska spiralen vilket innebär en tolkning av texten med strävan att få fram en innebörd och mening som respondenten haft. Studien visar att förskollärarna anser att sagoberättandet är en viktig del i språkutvecklingen. Sagoberättandets metoder som använts är läsa högt, muntligt berättande och dramatisering av sagor.  Användningen av dessa metoder varierar mellan de förskollärare som ingick i studien. Resultatet visar att antalet barn har en påverkan i förskollärarnas val av metoder vid sagoberättandet.

  • 164. Rosero, Ivan
    et al.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Cole, Michael
    Ambiguous Coordination: Collaboration in Informal Science Education Research2011In: Versus: Quaderni di Studi Semiotici, ISSN 0393-8255, Vol. 112/113, p. 215-240Article in journal (Refereed)
  • 165.
    Sarja, Annelie
    et al.
    University of Jyväskylä, Finland.
    Poikonen, Pirjo-Liisa
    University of Jyväskylä, Finland.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Förskoledidaktik.
    Interprofessional Collaboration in Supporting Transition to School2012In: Transitions and Transformations in Learning and Education / [ed] Päivi Tynjälä, Marja-Leena Stenström, Marjatt Saanivaara, Dordrecht: Springer, 2012, 1, p. 87-101Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter presents a cyclic model of interprofessional collaboration to support children in their transition from preschool to school. The conceptual model is based on activity theory and the concepts of expansive learning and boundary crossing. The expansive cycles of interprofessional teamwork are described as the connections between the team versus the collective and also as internalization versus externalization levels of activities. The process involves the following four expansive phases:

    1. Selecting a problem of boundary work (the team, internalization)

    2. The analysis of systemic level contradictions (the collective, internalization)

    3. The development of new boundary-crossing forms of joint activities (the collective, externalization)

    4. Adapting these new actions to practice (the team, externalization)

    In this chapter, these phases of boundary work are outlined in a review of theory, earlier research findings and empirical data. Developmental intervention is the method through which expansive learning cycles are facilitated.

  • 166.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Hvit, Sara
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Skepö, Hanna
    Berglund, Jenny
    Drawing on children's language - and text experiences - a source for reading and writing engagement?2013Conference paper (Other academic)
  • 167.
    Simonsson, Frida
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Österberg, Fanny
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    ”Matematik är en sådan självklarhet”: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra till kunskap om matematikundervisning av de yngsta barnen i förskolan. Studien genomfördes med sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar i förskolan med de yngsta barnen, det vill säga ett–treåringar. Studiens datainsamling och empiriska material analyserades med hjälp av Bishops sex matematiska aktiviteter, i en tematisk analys.

    I studiens resultat framkom att förskollärarna använder sig av tre didaktiska utgångspunkter när de matematiserar med de yngsta barnen i förskolan. De didaktiska utgångspunkterna är att förskollärarna planerar förskolans miljö och material, kommunicerar matematiska begrepp och utgår från barns intressen. Förskollärarna planerar förskolans miljö och material för att barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiserande genom material som förskollärarna skapar och där de organiserar en matematisk miljö. Förskollärarna planerar för en lekfull miljö med lättåtkomligt material för att synliggöra matematik för barnen. Barnen får då möjlighet att bli delaktiga i sin egen vardag, genom att de exempelvis lättare kan nå olika material. Förskollärarna kommunicerar bland annat matematiska begrepp med barnen, dels för att underlätta för barnens framtid på förskolan, men även för senare skolgång. När förskollärarna matematiserar med de yngsta barnen utgår de från barnens enskilda intressen för att kunna möta barnen i deras vardag till exempel i leken och på så sätt utmana dem i deras matematiserande.

  • 168.
    Sjögren, Emma
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    "Ibland blir det bara hej och hej då!": En intervjustudie om åtta förskollärares erfarenheter av det dagliga mötet med barnens föräldrar2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 169.
    Sossna, Lena
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Åhlander, Vanessa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Kamratrelationer i förskolan: En studie om det praktiska arbetet kring planering av och ingripande i leken för att främja kamratrelationer i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 170.
    Steen, Emma
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Ring, Jeanette
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Oftast är det ju ganska smidigt lösta lösningar: En studie om förskollärares upplevelser kring en inkluderande verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolan kan vara eller kan bli en förskola för alla barn, även för de barn som utmanar förskollärare att tänka om och tänka nytt. Mer specifikt syftar studien till att undersöka hur förskollärare beskriver normer och metoder i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter, hur de beskriver begreppen inkludering och exkludering och hur de beskriver barn i behov av särskilt stöd och en förskola för alla barn. Vi har genomfört en kvalitativ studie och har använt oss av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Som analysverktyg har vi använt Nilholms (2005, 2007) tre perspektiv, det kategoriska, det relationella och dilemmaperspekivet. Huvudresultatet visar att förskolläraryrket innehåller en rad dilemman som visar komplexiteten i professionen. En förskola för alla barn inbegriper yrkesetiska ställningstaganden som grundar sig i ett förhållningssätt och bemötande som ser till alla barns individuella behov och förutsättningar med barnens bästa som grundtagande.    

  • 171.
    Stenebrand, Catrin
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Rye, Jannike
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Fysisk aktivitet i förskolan: En intervjustudie av sex förskollärares syn på miljö och ansvar2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 172.
    Sunesson, Linda
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Ivarsson, Sigrid
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Yoga i förskolan: En kvalitativ studie av förskollärares uppfattningar om yoga i förskolan2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar yoga och de eventuella skillnader som framkommer i verksamheten efter yogaanvändningen, samt om den kan vara en metod för att motverka stress hos barn. Resultatet visar att förskollärarna uppfattade att det finns olika förhållningssätt till yoga i förskolan. Intervjupersoner ansåg att barnyoga ska vara roligt, spännande och lekfullt. Däremot uppfattades yogaanvändningen med barn i behov av särskilt stöd i somliga fall som komplicerad. Detta eftersom barnen, i vissa situationer, kan ha svårt att koncentrera sig eller utföra de fysiska rörelserna. Resultatet visar dessutom att yoga inte alltid prioriteras, på grund av tidsaspekt eller personaltäthet. I resultatet framkom yoga som estetik, i form av rörelse och språk, för att kunna praktisera yoga i linje med läroplanen. Barnen uppfattades även stärka sin fysiska förmåga såsom kroppskontroll och motorik. De uppfattades även som lugnare och tryggare efter yogapraktiserandet.

    Metoden som har använts i studien är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Sex förskollärare som arbetar med barnyoga i förskolan har intervjuats. Tre intervjuer utfördes i personligt möte och tre gjordes på telefon. I analysen, vilken gjordes utifrån en fenomenografisk utgångspunkt, framträdde tre huvudteman: Yoga som övertygelse: hur förskollärarnas entusiasm kan ha påverkat hur de ser på yogapraktiserandet i förskolan. Yoga som åtgärd: vilka effekter yogaanvändningen uppfattades ge i den dagliga verksamheten. Yoga som verktyg: om och hur yoga kan användas som verktyg för att arbeta med läroplanen. Samt förskollärarnas uppfattningar om yoga kan vara ett verktyg för barnen att hantera stress genom livet.

  • 173.
    Svensson, Evelina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Löfgren Helge, Linnéa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Österberg, Nikita
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    "Det ska ju vara något positivt att kunna flera språk!": En studie om förskollärares upplevelser av flerspråkiga barns inflytande i förskolans miljöer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter förskollärare har av flerspråkiga barns inflytande i förskolans miljöer. I studien undersöktes hur förskollärares upplevelser och erfarenheter ligger till grund flerspråkiga barns möjligheter till inflytande, och om deras modersmål tas tillvara på i de miljöer de vistas i. Studiens syfte undersöktes genom följande frågeställningar:

    • Vilka erfarenheter har förskollärare av barns olika modersmål i förskolans undervisning?
    • Hur upplever förskollärare att flerspråkiga barn får inflytande att använda sina modersmål i förskolan?
    • Hur upplever förskollärare att de tar tillvara på flerspråkiga barns modersmål i förskolans miljöer?

    Vår studie har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv för att få förståelse för förskollärarnas erfarenheter av objektet flerspråkiga barns inflytande. Metod för studien har varit kvalitativ. Vi har samlat in data med semistrukturerade, enskilda intervjuer, för att lyfta var och en av förskollärarnas upplevelser och erfarenheter.

    Resultatet visar att samtliga förskollärare upplever att mer kunskap inom flerspråkiga arbetssätt är önskvärt eftersom flera språk är berikande för verksamheten. Förskollärarna har erfarenheter av att flera språk i förskolan möjliggör lärande och utveckling och viljan att arbeta flerspråkigt är stor och förskollärares intentioner är höga. Genom barns perspektiv får flerspråkiga barn inflytande i miljöer de vistas i. Får flerspråkiga barn utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet menar förskollärarna att det blir gynnsamt för barns lärande och utveckling. 

  • 174.
    Tell, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Arvidsson, Isabelle
    ”Stopp, det är jag, det är min integritet, min lilla ram.”: En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med förskolans värdegrund i relation till barns integritet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med förskolans värdegrund i relation till barns integritet. Vilket uppnås utifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer beskriver förskollärare påverkar deras arbete med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Följande studie är kvalitativ och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt elva förskollärare. Studien har inspirerats av livsvärldsfenomenologin som handlar om att närma sig och skapa förståelse för människors subjektiva upplevelser samt uppfattningar av ett fenomen. De analysbegrepp som genomsyras i studien utifrån teorin är: livsvärld, den levda kroppen och intersubjektivitet. Den insamlade empiri har analyserats utifrån en tematisk analys.

    Resultat visar förskollärares beskrivningar av, verksamhetens struktur, betydelsen av strategier och ett förhållningssätt att känna sig tillfreds med. En slutsats med följande studie är att personaltäthet, den fysiska miljön och tid till diskussion avser faktorer som påverkar arbete med barns integritet. Studien påvisar även att gemensamma strategier behövs och anses vara värdefulla i förskollärares arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet.

  • 175.
    Tiberg, Alexandra
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Rydholm, Anna
    "Har de åsikter och tycker att läroplanen är skit så lyssnar vi ju inte på det": En fenomenologisk studie om vårdnadshavares delaktighet i förskolans verksamhetsamt i det systematiska kvalitetsarbetet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 176.
    Turesson, Jonna
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Lind, Andrea
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    "Göra vad de vill, springa som galningar": En kvalitativ studie om utomhusmiljöns betydelse för barns lek och lärande2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har förskollärares föreställningar om utomhusmiljön varit i fokus. Syftet har varit att undersöka hur förskollärare beskriver utomhusmiljön betydelse för barns lek och lärande. Vi har valt att fokusera på följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare barns lek och lärande i utomhusmiljön? Vilket material erbjuder förskollärare för att stimulera barns lek och lärande i utomhusmiljön? Hur ser förskollärare på sin roll i utomhusmiljön?

    De analysbegrepp som använts i studien har varit medierande redskap och appropriering. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod med sex förskollärare på sex olika förskolor.

    Av resultatet framgår tre teman: Förskollärarnas beskrivningar om barns lek och lärande i utomhusmiljön, material som stimulerar barns lek och lärande i utomhusmiljön samt förskollärarens roll i utomhusmiljön. Ur resultatet hävdar förskollärarna att lek och lärande inte går att särskilja på grund av att barn lär sig samtidigt som de leker sina lekar. Förskollärarna anger att de vill erbjuda natur-rikt material som är ofärdigt som de menar ska ge barn möjligheter till att fantisera kring. De vill även erbjuda liknande material ute som inne då det bidrar till ytterligare dimensioner.  Det framgår även att förskollärarna anser att deras roll är tudelad, dels att ge barn en fri zon där de kan leka fritt eller ibland anordna mer planerade aktiviteter.

  • 177.
    Vinqvist, Sophia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Karlsson, Alicia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    "Bara det finns kärlek runt omkring": - en fokusgruppsstudie om hur det talas om familjer i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 178.
    Westerlund, Theres
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Serikoff, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Att matematisera med yngre barn: En studie på hur förskollärare synliggör matematikens begreppsvärld för 1-3-åringar2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 179.
    Wistrand, Susanne
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Lindberg, Annika
    Jönköping University.
    Hållbar utveckling i förskolans undervisning: En rättighetsdiskurs för barn i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 180.
    Wulff, Sofie
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Uthas, Emma
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Kommer förskoleklassen bli den nya ettan?: En kvalitativ studie om att lärare befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att vinna kunskap om hur lärare inom förskola och förskoleklass uppfattar övergången mellan förskola och förskoleklass. Fokuset har varit på möjligheter och hinder lärarna upplever vid övergången mellan förskola och förskoleklass, lärarnas uppfattningar kring leken för barn och elever samt vilka eventuella konsekvenser lärarna anser det kan bli när förskoleklassen blir obligatorisk.

    Vi valde att använda oss av tre fokusgrupper för att samla in vår empiri och det var endast förskollärare som deltog i vår studie. Fokusgrupperna består av Flora där tre lärare deltog, Azalea där fyra lärare deltog och Timotej där två lärare deltog. Empirin analyserades genom en tematisk analysmetod där begreppen social (dis-) kontinuitet, progression samt gränsland har fungerat som analysbegrepp.

    Resultatet visar att lärarna upplever att de befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola. En av anledningarna till detta är att lärarna i förskoleklassen arbetar i en verksamhet där både förskolans och skolans traditioner ska mötas. Detta resulterar i att lärarna i förskoleklassen inte har möjlighet att endast fokusera på sin egen verksamhet fullt ut. Lärarna diskuterar även kring de eventuella konsekvenser det kan medföra att förskoleklassen blir obligatorisk då det framkommer i vårt resultat att lärarna är oroliga för att det endast i framtiden kommer arbeta grundskollärare i förskoleklassen. De ser också förändringar i barns och elevers lek. En förändring är att barn och elever har svårt att hålla ihop leken längre stunder.

  • 181.
    Åkerblom, Annika
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Alvegård, Christer
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Awareness of language use in conceptualization: a study of children's understanding of movement and gravity2011In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 55, no 3, p. 255-271Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to examine the role of children’s awareness of the function of language use in expressing understanding. Preschool and elementary school children were asked two questions presenting a problem that could be described in classical mechanics and basic astronomy. They were then encouraged to reflect on their own language use when expressing their conceptions of the physical phenomena they had discussed. The article concerns learning from a phenomenographic perspective, with emphasis on the interplay between language use and meaning-making when developing understanding. Understanding is seen as an activity, while awareness of language use in understanding is regarded as an important aspect. 40 children in preschool and elementary school (six and ten years old respectively) participated in an empirical, qualitative investigation. A particular dialogue format was used, that has been developed within the intentional-expressive approach. Dialogue excerpts where the children expressed awareness of their own language and understanding were selected from the empirical material, and contextual analysis was used to delimit qualities of awareness expressed in these excerpts. The qualities of awareness were grouped in four descriptive categories: 1) awareness of the relation between language form and language meaning; 2) awareness of the nature of understanding; 3) awareness of the expressive function of language for new meaning; and 4) awareness of the function of language use in understanding. A widened definition of language awareness is proposed and discussed, in which awareness of the close relationship between language use and meaning-making is taken into consideration.

1234 151 - 181 of 181
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf