Change search
Refine search result
21222324 1151 - 1168 of 1168
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1151. Wijk, H
    et al.
    Sivik, L
    Steen, B
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Color and form as support for picture recognition in old age2001In: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 13, no 4, p. 298-308Article in journal (Refereed)
  • 1152. Wijk, Helle
    et al.
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Sivik, L
    Steen, Bertil
    Colour discrimination, colour naming and colour preferences among individuals with alzheimer's disease1999In: International Journal of Geriatric Psychiatry, ISSN 0885-6230, E-ISSN 1099-1166, Vol. 14, no 12, p. 1000-1005Article in journal (Refereed)
  • 1153.
    Wikby, Anders
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Natural Science and Biomedicine. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Månsson, Ingrid A.
    Johansson, Boo
    Strindhall, Jan
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Natural Science and Biomedicine. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Biomedical Platform.
    Nilsson, Sven E.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    The immune risk profile is associated with age and gender: findings from three Swedish population studies of individuals 20-100 years of age.2008In: Biogerontology (Dordrecht), ISSN 1389-5729, E-ISSN 1573-6768, Vol. 9, no 5, p. 299-308Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Earlier we identified an Immune Risk Profile (IRP) of very old individuals, 86-94 years of age, characterised by an inverted CD4/CD8 ratio and associated with persistent cytomegalovirus infection and an increase in the numbers of CD3+CD8+CD28- cells. In the present study we included data from a population-based sample in the age range of 20-79 years to examine the prevalence of individuals with an inverted CD4/CD8 ratio relative to age and gender across the entire adult lifespan. Immunological monitoring that was conducted included analysis of the numbers of T-cells in the subsets CD3+, CD3+CD4+, and CD3+CD8+ as well as CD3+CD8+CD28+, CD3+CD8+CD28-, and CD8+CD45RA+CCR7+. There was found to be a significant lowering of the numbers of CD3+, CD3+CD4+, and CD3+CD8+, and of the CD8+CD45RA+CCR7+ cells across the adult life-span. Notably, the prevalence of individuals with an inverted CD4/CD8 ratio increased from about 8% in the age range of 20-59 years to about 16% in the age range of 60-94 years. The mortality rate in individuals with an inverted CD4/CD8 ratio also increased significantly above the age of 60. Interestingly, the proportion of individuals with an inverted CD4/CD8 ratio was found to be significantly higher in men, whereas the numbers of CD3+CD4+ helper and CD8+CD45RA+CCR7+ naive cells and the CD4/CD8 ratio were found to be significantly higher in women. These results highlight the importance of functioning of the thymus in the development of IRP and may partly account for the differences between sexes in terms of longevity.

  • 1154. Wilhelmson, Katarina
    et al.
    Allebeck, Peter
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Steen, Bertil
    Mortality in three different cohorts of 70-year-olds: The impact of social factors and health2002In: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 14, no 2, p. 143-151Article in journal (Refereed)
  • 1155. Wilhelmsson, K
    et al.
    Allbeck, P
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Steen, B
    Förändringar i överlevnad hos tre kohorter av 70-åringar, vilken roll spelar hälsotillståndet och olika sociala faktorer1998In: 14. Nordiske Kongress i Gerontologi, Trondheim, 1998Conference paper (Refereed)
  • 1156.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work.
    Torgé, Cristina Joy
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Severe mental illness from a life course perspective – the meaning of times and spaces. Narratives by older people living in homes for the Elderly2018Conference paper (Refereed)
  • 1157. Wray, L
    et al.
    Beverly, E
    Gold, C
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Pedersen, N
    McClearn, G E
    Socioeconomic status, health behaviors and comorbidity2004In: 17. Nordiska Kongressen i Gerontologi, Stockholm, 2004Conference paper (Refereed)
  • 1158.
    Xu, Z
    et al.
    Department of Epidemiology, School of Public Health, Tianjin Medical University, Tianjin, China.
    Qi, X
    Department of Epidemiology, School of Public Health, Tianjin Medical University, Tianjin, China.
    Dahl, Anna
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Xu, W
    Department of Epidemiology, School of Public Health, Tianjin Medical University, Tianjin, China.
    Waist-to-height ratio is the best indicator for undiagnosed Type 2 diabetes2013In: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 30, no 6, p. e201-e207Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims

    Early detection of diabetes is important for the prevention of diabetic complications. The best adiposity index for indicating Type 2 diabetes mellitus remains unclear. We aimed to identify the optimal adiposity measure among BMI, waist circumference, waist–hip ratio and waist-to-height ratio to indicate undiagnosed Type 2 diabetes and impaired fasting glucose in Chinese adults.

    Methods

    A total of 7567 participants aged 20–79 years were included in this study. Impaired fasting glucose was defined as a fasting plasma glucose level of 6.1–6.9 mmol/l in participants without diabetes. Undiagnosed Type 2 diabetes was identified as fasting plasma glucose ≥ 7.0 mmol/l when neither a history of diabetes nor use of hypoglycaemic drugs was present. Body weight, height, waist and hip circumferences were measured following standard procedures. Data were analysed using logistic regression and areas under the receiver operating characteristic curves.

    Results

    Of the 7567 participants, 536 were defined as having impaired fasting glucose and 690 were patients with Type 2 diabetes, including 290 (3.8%) persons with undiagnosed diabetes. In multivariate logistic regression, the odds ratios of waist-to-height ratio (≥ 0.5) were stronger than BMI (≥ 24 kg/m2), waist circumference (≥ 85 cm in men and ≥ 80 cm in women) and waist–hip ratio (≥ 0.85) for undiagnosed Type 2 diabetes and impaired fasting glucose. Among the four indices, waist-to-height ratio ≥ 0.5 showed the largest area under the receiver operating characteristic curve for diagnosing undiagnosed Type 2 diabetes (0.725, 95% CI 0.693–0.756) and impaired fasting glucose (0.662, 95% CI 0.638–0.687).

    Conclusions

    By comparison with BMI, waist circumference and waist–hip ratio, waist-to-height ratio ≥ 0.5 may be the best indicator for undiagnosed Type 2 diabetes and impaired fasting glucose.

  • 1159. Zarit, Steven H
    et al.
    Johansson, Boo
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Changes in Functional Competency in the Oldest Old: A Longitudinal Study.1995In: Journal of Aging and Health, ISSN 0898-2643, E-ISSN 1552-6887, Vol. 7, no 1, p. 3-23Article in journal (Refereed)
  • 1160. Zarit, Steven
    et al.
    Johansson, Boo
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Functional impairment and co-disability in the oldest-old: A multidimensional approach1993In: Journal of Aging and Health, ISSN 0898-2643, E-ISSN 1552-6887, Vol. 5, no 3, p. 291-305Article in journal (Refereed)
  • 1161. Zhang, H.
    et al.
    Xu, Weili
    Aging Research Center.
    Dahl, Anna
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Xu, Z.
    Wang, H-X.
    Qi, X.
    Relation of socio-economic status to impaired fasting glucose and Type 2 diabetes: findings based on a large population-based cross-sectional study in Tianjin, China2013In: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 30, no 5, p. 157-162Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: Studies on the relationship between socio-economic status and Type 2 diabetes mellitus in the Chinese population are sparse. We aimed to examine the relation of socio-economic status as represented by income, education and occupation to impaired fasting glucose, Type 2 diabetes, and the control of Type 2 diabetes in a large Chinese population.

    Methods: This study included 7315 individuals who were aged 20-79 years and living in Tianjin, China. Impaired fasting glucose and Type 2 diabetes were ascertained according to the 1999 World Health Organization criteria. Data were analysed using multinomial and binary logistic regression, with adjustment for potential confounders.

    Result: Among all participants, 532 (7.3%) persons had impaired fasting glucose, 688 (9.4%) persons had Type 2 diabetes, including 288 (3.9%) previously undiagnosed Type 2 diabetes. In fully adjusted multinomial logistic regression, compared with higher income (≥ 2000 yuan, $243.3/month), lower income (< 1000 yuan, $121.70/month) showed odds ratios (95% confidence intervals) of 3.31 (2.48-4.41) for impaired fasting glucose, 4.50 (3.07-6.61) for undiagnosed Type 2 diabetes and 4.56 (3.20-6.48) for diagnosed Type 2 diabetes. These results remained significant in the analysis stratified by education and occupation. Furthermore, persons who were retired were more likely to have impaired fasting glucose [odds ratio 1.91 (1.40-2.45)], undiagnosed Type 2 diabetes [odds ratio 2.01) 1.40-2.89] and diagnosed Type 2 diabetes [odds ratio 3.02 (2.12-4.22)]. Among the patients with Type 2 diabetes previously diagnosed, lower education (less than senior high school), non-manual work and unemployment were related to worse glycaemic control (fasting blood glucose level > 8.5 mmol/l).

    Conclusions: Lower income and retirement are associated with increased odds of impaired fasting glucose and Type 2 diabetes in Tianjin, China. Education and occupation may play a role in glycaemic control among patients with Type 2 diabetes.

  • 1162.
    Zupanic, E.
    et al.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Garcia-Ptacek, S.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Kåreholt, Ingemar
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Religa, D.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Kramberger, M.
    University Medical Centre, Ljubljana, Department of Neurology, Ljubljana, Slovenia.
    Norrving, B.
    Lund University, Skåne University Hospital, Department of Clinical Sciences Lund, Lund, Sweden.
    Eriksdotter, M.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    von Euler, M.
    Karolinska Institut, Medicine Solna and Clinical Science and Education, Södersjukhuset, Stockholm, Sweden.
    Differences between men and women with ischemic stroke with and without pre-stroke dementia2018In: European Stroke Journal, ISSN 2396-9873, E-ISSN 2396-9881, Vol. 3, no 1 (suppl.), p. 57-57Article in journal (Refereed)
  • 1163.
    Zupanic, E.
    et al.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Garcia-Ptacek, S.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Kåreholt, Ingemar
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Religa, D.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology- Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    Kramberger, M.
    University Medical Centre, Ljubljana, Department of Neurology, Ljubljana, Slovenia.
    Norrving, B.
    Lund University, Skåne University Hospital, Department of Clinical Sciences Lund, Lund, Sweden.
    Eriksdotter, M.
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Huddinge, Sweden.
    von Euler, M.
    Karolinska Institut, Medicine Solna and Clinical Science and Education, Södersjukhuset, Stockholm, Sweden.
    Differences between men and women with ischemic stroke with and without pre-stroke dementia2018Conference paper (Refereed)
  • 1164.
    Zupanic, Eva
    et al.
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Kåreholt, Ingemar
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Norrving, Bo
    Department of Clinical Sciences Lund, Neurology, Lund University, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Secnik, Juraj
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    von Euler, Mia
    Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset and Department of Medicine, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Winblad, Bengt
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Religa, Dorota
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Kramberger, Milica Gregoric
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Center for Alzheimer Research, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Johnell, Kristina
    Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Eriksdotter, Maria
    Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Garcia-Ptacek, Sara
    Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Acute stroke care in dementia: A cohort study from the Swedish Dementia and Stroke Registries2018In: Journal of Alzheimer's Disease, ISSN 1387-2877, E-ISSN 1875-8908, Vol. 66, no 1, p. 185-194Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    METHODS: Retrospective analysis of prospectively collected data 2010-2014 from the Swedish national dementia registry (SveDem) and the Swedish national stroke registry (Riksstroke). Patients with dementia who suffered an acute ischemic stroke (AIS) (n = 1,356) were compared with matched non-dementia AIS patients (n = 6,755). Outcomes included length of stay in a stroke unit, total length of hospitalization, and utilization of diagnostic tests and assessments.

    RESULTS: The median age at stroke onset was 83 years. While patients with dementia were equally likely to be directly admitted to a stroke unit as their non-dementia counterparts, their stroke unit and total hospitalization length were shorter (10.5 versus 11.2 days and 11.6 versus 13.5, respectively, p < 0.001). Dementia patients were less likely to receive carotid ultrasound (OR 0.36, 95% CI [0.30-0.42]) or undergo assessments by the interdisciplinary team members (physiotherapists, speech therapists, occupational therapists; p < 0.05 for all adjusted models). However, a similar proportion of patients received CT imaging (97.4% versus 98.6%, p = 0.001) and a swallowing assessment (90.7% versus 91.8%, p = 0.218).

    CONCLUSIONS: Patients with dementia who suffer an ischemic stroke have equal access to direct stroke unit care compared to non-dementia patients; however, on average, their stay in a stroke unit and total hospitalization are shorter. Dementia patients are also less likely to receive specific diagnostic tests and assessments by the interdisciplinary stroke team.

    BACKGROUND: Previous studies have shown that patients with dementia receive less testing and treatment for stroke.

    OBJECTIVES: Our aim was to investigate hospital management of acute ischemic stroke in patients with and without dementia.

  • 1165.
    Åberg-Holm, Charlotte Margareta
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Bemästring och livserfarenheter hos 100-åriga finlandssvenskar: - en studie av livsberättelser2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to show which coping strategies fennoswedish centenarians aged 100-103 have used throughout life. The study is conducted from a life course perspective, with focus on coping strategies in times of difficulties, but the study also sheds light on how centenarians experience life today and what they think of the future.

    Three women and two men were interviewed for the study in Finland. A qualitative content analysis was done to interpret the data.

    The result shows that the interviewed centenarians, as childen in the early 20th century Finland, had to cope by accepting and by leaving one’s fate in someone else’s hands.

    In adult life, however, the interviewees took control of their lives and often weighed the pros and cons to cope with difficulties. Today the centenarians want to maintain control even though they are in need of help, but also look back on and accept life as a whole. Some coping strategies are also present over longer periods in life, for example the need for social support, as well as the individual attitude.

    The result shows the importantance of allowing centenarians to maintain their autonomy in order to cope with difficulties.

  • 1166.
    Ågren, Helena
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköpings kommun.
    Självbestämmande och inflytande i vardagen: Äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The objective was to examine older people’s perceptions of autonomy and influence related to Framework Decision in Home Help Services. Respect of individual's rights of autonomy and influence are fundamental values and attitudes in Swedish elderly care. Framework Decision in the Home Help Services has the main goal of strengthening the individual’s right to decide for himself and have influence over how the Home Help Service should be carried out and when it should be performed.

     

    The study was conducted using qualitative method. Eight older persons participated in semi-structured interviews. The interviews were taped and transcribed verbatim, and the data was analyzed using qualitative content analysis. The participants were part of a pilot study aimed at developing Framework Decisionsin Home Help Services that subsequently would be implemented for all home care clients in the municipality.

     

    The analysis resulted in three categories that describe the older persons’ perceptions of autonomy and influence related to the Framework Decision in Home Help Services. The categories included 1) the older persons have vague notions about the meaning of the terms, 2) what the older persons think is important to have influence over, and 3) that the older persons perceive themselves to have influence in the moment but not in the planning. The participants expressed, among other things, that it is important to have control over when to get help service, how the cleaning is carried out and that there is flexibility on daily basis. One conclusion that can be drawn from this is that the things the older persons think is important to have self-determination and influence over is in line with the intentions of the introduction of the Framework Decision. Another conclusion is that the older persons feel that they have autonomy and influence in the moment, in the actual everyday life, but not in the planning of activities. A third conclusion is that all three salutogenic factors, comprehensibility, manageability and meaningfulness, are essential in order to achieve the Framework Decision’s intentions of greater autonomy and influence.

  • 1167.
    Ågren, Helena
    et al.
    Jönköpings kommun.
    Alfredsson, Marie
    Jönköpings kommun.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Westling, Hanna
    Jönköpings kommun.
    Rambeslut2016In: 10 förbättringar från DIALOGEN: En långsiktig strategi för att utveckla en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst / [ed] Stefan Österström, Jönköping: Jönköpings kommun, socialtjänsten , 2016, p. 41-59Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samverkan mellan Jönköpings kommun och Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping, genomfördes en intervjustudie parallellt med införandet av rambeslut under hösten 2015. Att respektera individens rätt till självbestämmande och inflytande är grundläggande värden och förhåll-ningssätt i svensk äldreomsorg. Rambeslut i hemtjänsten är ett salutogent arbetssätt som syftar till att i högre utsträckning stärka individens möjlighet till självbestämmande och att utöva inflytande över insatsernas utformning avseende hur och när de ska utföras. Den här studien gav viktig kunskap kring äldre personers uppfattning av begrepp som inflytande och självbestämmande och vad hemtjänsten bör fokusera på för att de äldre ska ha ett reellt inflytande och självbestämmande. Resultaten används till att utveckla äldre personers möjlighet till inflytande och självbestämmande.

  • 1168.
    Ågren, Margareta
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    En dag i taget: En rapport om livet vid 92 års ålder1995Report (Other scientific)
    Abstract [sv]

    Denna rapport förmedlar 92-åriga personers upplevelser av att vara och bli mycket gammal och visar hur man kan anpassa sig till livet i så hög ålder. Därför har deltagarna i djupintervjuer ombetts berätta fritt om sina erfarenheter av dagliga livet, kroppen och hälsan, familjen, minnen från förr och hur man såg på framtiden.

    Studien är en uppföljning av intervjuer som gjordes sju år tidigare, vid 85 års ålder, med samma 41 deltagare (samt ytterligare 88 personer) varav 30 var kvinnor och 11 män. Även dementa personer deltog. Alla kvinnorna var nu ensamstående, medan 4 män fortfarande levde tillsammans med sina hustrur. Vid 92 år bodde 10 personer på någon form av institution.

    I studierna har en kvalitativ forskningsmetod - fenomenografi - använts och resultaten från båda har här jämförts. Vid analysen av intervjuerna vid 85 års ålder fram-trädde sju olika kategorier, som speglar hur man levde, upplevde och anpassade sig till livet i så hög ålder. Samma typ av analys gjordes av 92-årsintervjuerna och det visade sig att inga kategorier hade tillkommit eller försvunnit. Heterogeniteten, d.v.s. de stora skillnaderna mellan individerna, fanns alltså kvar även om kategorierna hade ändrat karaktär något.

    Det hade skett en förändring i kategoritillhörigheten så att fler nu fanns i de åt höger, d.v.s. åt det mer negativa hållet. Några hade emellertid flyttats åt vänster och knappt hälften var kvar i samma kategori som vid 85 år, vilket visar på både stabilitet och förändring i deltagarnas liv.

    Förändringarna av kategorierna och i kategoritillhörigheten kunde härledas till förändringar i deltagarnas levnadsbetingelser och då främst till hur man upplevde försämringarna av sin hälsa.

    Det mest påfallande i jämförelsen av intervjuerna var, att ingen av deltagarna upplevde att undgått åldrandets negativa verkningar vid 92 års ålder. Trots de stora individuella olikheterna, fanns mycket gemensamt hos deltagarna. Alla hade t.ex. varit med om att kroppen hade försvagats i varierande grad, vilket medförde att man kände sig osäker och inte längre hade kontroll över kroppen och därför inte heller över sitt dagliga liv.

    För att kunna hantera de svårigheter man nu mötte använde sig deltagarna av olika anpassningsstrategier med tankens hjälp, som att sänka ambitionerna, att tappa lusten för det man inte längre kunde göra och väga det som var negativt mot mer positiva erfarenheter. Även om man försökte sysselsätta sig för att inte "bli sittande" så var anpassningsstrategierna nu mindre aktiva till sin karaktär än för sju år sedan.

    Om motgångarna kommit successivt kunde de accepteras - inte sällan hänförde man dem till åldern som tog ut sin rätt - men om deltagarna drabbats nyligen hade de betydligt sämre beredskap att anpassa sig till dem.

    Kroppen satte betydligt snävare gränser vid 92 år och man upplevde framför allt att ens frihet hade inskränkts sedan man blivit beroende av hjälpmedel eller av andra personer för att förflytta sig. Det fanns dock några som fortfarande gick långa promenader och dansade varje vecka (en man) även om antalet danser var färre nu. Det var också vanligt i de flesta kategorier att man försökte sköta sin kropp med rörelser och hälsosam mat, paradoxalt nog även personer som sagt att de inte ville leva längre.

    Hur man upplevde sin hälsa varierade mycket både mellan individerna och inom en och samma dag. För det mesta kände sig dock deltagarna varken helt friska eller helt sjuka utan som något däremellan - begreppet hälsa tycktes ha fått en annan innebörd.

    Livet nu hade därför mest kommit att fokuseras på hemmet, det vardagliga och familjen (främst barnen). Många jämnåriga anhöriga och vänner hade avlidit och att vara den ende eller äldste kvar i släkten medförde en mycket egendomlig ensamhets- och tomhetskänsla.

    De flesta kunde inte själva klara de dagliga sysslorna och en fjärdedel hade därför flyttat till sjukhem eller servicehus med helinackordering. Av de hemmabonde fick knappt hälften hjälp av hemtjänsten, och de barn som bodde någorlunda nära hjälpte föräldrarna regelbundet. Eftersom flera hade svårt att hålla sig sysselsatta med läsning eller handarbete fungerade det hushållsarbete man fortfarande kunde utföra som ersättning. Några, om än få, klarade sig utan hjälp alls och ytterligare några hjälpte andra; gick ut med sonens hund, skötte om tvätt eller tog ut vänner med gångsvårigheter på promenad.

    Hälsans och kroppens oberäknelighet medförde att ordet inte var mycket vanligt när deltagarna skulle beskriva vad de brukade göra; orkar inte, vågar inte, kan inte, vill inte och inte nu. Nuet verkade flera uppleva som mindre verkligt, eftersom de mentalt inte helt hade lämnat den tid när de förmådde göra mer samt för att de inte såg eller hörde verkligheten nu så tydligt eller kunde röra sig obehindrat i den.

    Ett annat ord man ofta använde i intervjusvaren var men. Det fungerade som en förbindelselänk när man vägde negativa erfarenheter mot positiva för att inför sig själv komma fram till ett accepterande av livet, både som det var nu och som det varit tidigare. Denna anpassningsstrategi var vanlig också vid 85 år och jag kallar den "åldrandets dialektik".

    Det faktum att man inte kunde förvänta sig att leva speciellt många år till var en livsbetingelse som var gemensam för alla deltagarna. Det framgick tydligt att man inte längre ansåg att man kunde prata om en framtid i egentlig mening, i motsats till 85-årsintervjun då man önskade att framtiden skulle se ut som livet gjorde för tillfället. Framtiden vid 92 år var istället synonym med en inväntan av döden. Detta hade man också hade accepterat, inte uppgivet utan på grund av att man kände en livsmättnad - man var ganska nöjd med vad man upplevt i sitt mycket långa liv och den tiden som eventuellt var kvar trodde man inte kunde medföra mycket positivt. Det korta framtidsperspektivet och den opålitliga hälsan medförde att nästan alla deltagarna berättade att de inte planerade framåt utan nu tog en dag i taget för att bl.a. kunna uppleva någon form av kontroll över sina liv. Tiden, tyckte de flesta, gick fort och till och med väldigt fort för en del. Det verkade inte bero på hur aktiv man var, utan huruvida man upplevde att man var sysselsatt. Ensamhet och långsamhet var nära kopplade till varandra - kände man sig ensam, gick tiden också långsamt.

    Drygt en tredjedel av deltagarna berättade spontant om sitt dåliga minne och sina svårigheter att förstå. De kunde ingående beskriva hur det var att inte komma ihåg, förstå vad de läste, vad de hörde eller hur man skulle utföra praktiska sysslor, t ex i köket. Några var mycket förtvivlade men andra använde olika strategier för att försöka klara av sådana situationer. Intresset för omvärlden fanns kvar hos de flesta. Några var mycket engagerade i politik både i och utanför Sverige men det var också vanligt att man hade väldigt svårt att se mänskligt lidande i krig och svält på TV.

    Uppfattningarna om hur det var att åldras i Sverige var oftast tvetydiga man hade en positiv inställning till sina privata förhållanden (man var nöjd med den hjälp man fick) och en övervägande negativ om de allmänna samhällsförhållandena för äldre. Man oroade sig för vad man läst och hört om indragningar i verksamheter som berörde äldre och flera var upprörda över hur dåligt man tyckte politiker och tjänstemän skötte sig.

    Långt ifrån alla kände sig gamla vid 92 års ålder. De som inte gjorde det (ungefär hälften och i de främre kategorierna), trodde att det berodde på att de fortfarande var nyfikna och intresserade av omvärlden. De övriga, som kände sig gamla ibland eller ständigt, menade att det var för att de upplevde kroppen, främst benen, som ett hinder. Den egna identiteten påverkades dock inte av om man kände sig gammal eller inte - det var ingen som beskrev sig som gammal på frågorna som handlade om självuppfattning.

21222324 1151 - 1168 of 1168
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf