Change search
Refine search result
192021222324 1051 - 1100 of 1174
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1051.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Paying Carers in Sweden1994In: Payment for Care: a comparative overview / [ed] Adalbert Evers; Marja A Pijl; Clare Ungerson, Aldershot: Avebury , 1994Chapter in book (Other academic)
  • 1052.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Policies and practices in support of family caregivers: Filial obligations redefined in Sweden?2006In: Journal of Aging & Social Policy, ISSN 0895-9420, E-ISSN 1545-0821, Vol. 18, no 3/4, p. 7-26Article in journal (Refereed)
  • 1053.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Rights to support for family carers.Conference paper (Refereed)
  • 1054.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    The changing balance of government and family in care for the elderly in Sweden and other European countries2005In: Australasian Journal on Ageing, ISSN 1440-6381, E-ISSN 1741-6612, Vol. 24, no June Supplement, p. 5-11Article in journal (Refereed)
  • 1055.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Johansson, Lennarth
    Hassing, Linda
    Gemensamt ansvar för de äldre eller Fjärde Budet: Vem skall taga sig an gamla föräldrar?2004Report (Other academic)
  • 1056.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Hassing, Linda
    Hvem har ansvaret for aeldreplejen?2004In: Aeldre Sagen, ISSN 0904-6216, no 6, p. 36-38Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1057.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Hassing, Linda
    Göteborg University.
    The Shifting Balance of Long-Term Care in Sweden2002In: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 42, no 3, p. 350-355Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: This study describes the Swedish debate on the role of family and state in care of elderly persons. It provides empirical evidence on the shifting balance of family, state, and market in the total panorama of elderly care. Design and Methods: Secondary analysis of older (1954) and more recent data sources (1994 and 2000) is used to assess living arrangements and care patterns for persons 75 years or older living in the community. Results: Total spending on aged adults has stagnated, and institutional care is shrinking in absolute and relative terms, but public Home Help for elders in the community is decreasing even more. Family members increasingly shoulder the bulk of care, but privately purchased care also seems to expand. This study calculates how public and informal care changed between 1994 and 2000: Informal care is estimated to have provided 60% of all care to elders in the community in 1994 and 70% in 2000. Implications: The results parallel a crisis of legitimacy of public elderly care in Sweden. They also call into question various metaphors used to describe patterns of care.

  • 1058.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Johansson, Lennarth
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Romören, T .I
    Samuelsson, Gillis
    Innan döden skiljer oss åt2003In: Aldring og livslöp, ISSN 1503-0849, no 1, p. 24-29Article in journal (Refereed)
  • 1059.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Johansson, Lnnarth
    Aging Research Center, Stockholm.
    Genom tidens lins: Offentlig eller civil äldreomsorg2015In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, Vol. 29, no 3, p. 40-41Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Survey data for Sweden 1954 - 2009 suggest that basically rather little has changed in patterns of care for older persons: The family provides most care, then and now. Recent cutbacks in public services are "balanced" by improved functioning among older persons and more access to near family, as more older persons have partners and off-spring.

  • 1060.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Larsson, Birgitta
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Att utbilda fram bra äldreomsorg2010In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, Vol. 24, no 3, p. 7-9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1061.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Larsson, Birgitta
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Sjöstrand, Peter
    Hemtjänst före ocg efter ÄDEL: En undersökning av hemtjänsten för mycket gamla i Jönköpings kommun1994Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1062.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Lindström, Staffan
    Zwörner, Max
    Swedish Report to Bonn Conference on Day Care1993In: Bonn Conference on Day Care, Dec 1-3, 1993Conference paper (Other scientific)
  • 1063.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Ljungqvist, Birgit
    Health and social networks as predictors of survival in old age1996In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 24, no 2, p. 90-101Article in journal (Refereed)
  • 1064.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Lundin, Lars
    Det riskabla åldrandet1994In: Välfärdsbulletinen, ISSN 0280-1418, no 2, p. 7-9Article in journal (Other academic)
  • 1065.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Lundén, Britt
    Chockhöjda hemtjänsttaxor: hur gick det för vårdtagarna?1999In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, no 3, p. 57-62Article in journal (Refereed)
  • 1066.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Löfstrand, Ami
    Närståendevård: Kunskapsläget och inventeringar i Norrköping : existerande stödformer och omsorgens omfattning : kunskapsläget och inventeringar i Norrköping1990Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1067.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Inventering av hemtjänst 1993: Rapport till Socialförvaltningen Jönköpings kommun1993Report (Other (popular scientific, debate etc.))
  • 1068.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Likhet inför äldreomsorgen?: Kommunala variationer och de anhöriga2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie sammankopplar officiell statistik och intervjuuppgifter för att beskriva och analysera variationer i offentlig vård och omsorg om äldre bland svenska kommuner år 2002/03. Likhet i tillgång på service och vård är ett överordnat värde i svensk socialpolitik: det är därför viktigt att studera de lokala olikheternas konsekvenser för de äldre och eventuella effekter för anhöriga och deras omsorg om de äldre.

    Andelen äldre i särskilt boende varierar mellan 4 och 11 procent och andelen hjälptagare i hemtjänsten mellan 4 och 13 procent, med större anhopning kring genomsnittet (8 procent för båda) för särskilt boende. Mellan dessa omsorgsformer råder inget samband, dvs. mer av det ena ersätter” inte mindre av det andra. Av viktigare resultat i studien märks att hemtjänstens nivå tycks ha samband med anhörigomsorgen: ju mer hemtjänst i kommunen, ju mer gör även anhöriga. Den offentliga hjälpen ersätter inte anhöriginsatser eller tvärtom, snarare råder en avsevärd överlappning mellan hjälp från anhöriga och hemtjänsten. Oavsett nivån på hemtjänsten är anhörigvården av större omfattning. Det råder stora skillnader kommunerna emellan i hur vanligt det är med ensamboende äldre med hjälpbehov. Att en del kommuner har mer omfattande hemtjänst än andra tycks på det hela taget rationellt: det är i genomsnitt fler äldre som bor ensamma och behöver hjälp i dessa kommuner än i kommuner med låg nivå på hemtjänsten. Totalt får drygt hälften av äldre som bor ensamma och behöver hjälp hemtjänst och tre fjärdedelar har någon form av offentlig insats, men samtidigt har mer än åtta av tio anhörighjälp. Om man överallt haft samma täckningsgrad på den offentliga, öppna omsorgen skulle det ha inneburit ”övervård” i en del kommuner och ”undervård” i andra. Totalt 11 procent av de äldre bor ensamma och behöver hjälp med ADL och totalt 8 procent har hemtjänst. Därtill kommer att ganska många har andra slag av insatser. Detta betyder att kommunerna når de flesta med påtagliga hjälpbehov, däremot kan tillgängliga data inte avgöra om den offentliga hjälpen också håller god kvalitet.

  • 1069.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Omsorg människor emellan: En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Omsorg som ges av anhöriga och närstående är omfattande i alla åldrar och regioner i Sverige, men allra mest bland personer i gruppen 45–64 år, då denna omfattar tre av tio personer. Det finns tecken på att omsorg ökar generellt, men omfattningen beror delvis på hur frågorna ställs: från cirka 10 till väl över 20 procent av befolkningen ger omsorg, beroende på hur man definierar vård och omsorg. Omkring 7 procent ger mer omfattande och intensivn omsorg, med dagliga insatser och med inslag av personlig omvårdnad.

    Den exakta nivån för omsorgen är svår att fastställa, men den är i varje fall hög och väl i nivå med den informella omsorgen i andra länder. Intensiteten – tidsinsatsen – är dock möjligen mindre än i t.ex. Spanien. En viktig skillnad är också att nordisk omsorg mest sker mellan hushåll, den kontinental- sydeuropeiska mer inom hushållen.

    En stor men ingalunda total del av omsorgen riktar sig till äldre personer. Intressant är att även äldre ofta är omsorgsgivare, för partner och andra. Omsorgsgivandet förefaller vara något mer jämställt i Sverige än på kontinenten, dvs. svenska män är omsorgsgivare nästan lika ofta som kvinnor, om än inte lika intensivt, och partneromsorg är ganska jämställd i Sverige. Anhörigomsorg tycks i Sverige vara klasslös, dvs. ungefär lika vanlig i alla samhällsskikt.

    Arbete och omsorg låter sig ofta förenas, både för män och för kvinnor. Orsaken är troligen att omsorgsgivande är vanligast i åldrar då många av andra skäl ”trappat ned” förvärvsarbetet och att omsorgen mer sällan är omfattande, daglig och ”tung” – för de flesta.

    Konsekvenser för arbetslivet får omsorgen ibland, men i stort sett endast när det handlar om omsorg för partner, föräldrar eller vuxna barn. Totalt är cirka var femte yrkesverksam också omsorgsgivare. Dessa tycks inte generellt ha sämre hälsa än de som inte har ett sådant åtagande. Om något gäller det motsatta, dvs. att omsorgsgivare har bättre hälsa än de som inte är omsorgsgivare. I en mindre grupp som vårdar partner eller annan nära anhörig kan dock hälsoproblem förekomma.

    Anhörigomsorg i Sverige och offentlig omsorg, främst hemtjänst, överlappar ofta varandra. Detta gäller särskilt hjälp till ensamboende äldre, en stor mottagargrupp. Många anhöriga klarar på egen hand sitt åtagande, men åtskilliga uttrycker också behov av offentligt stöd. Sådant stöd måste troligen ta sig olika former å ena sidan för dem som hjälper någon de bor tillsammans med och å andra sidan för dem – majoriteten – som hjälper någon i ett annat hushåll. Där är sannolikt en utbyggd och välfungerande hemtjänst och annan öppen omsorg ofta en lämplig stödform.

    Mer än en miljon svenskar är i dag omsorgsgivare för närstående. En del av den ökning man iakttagit beror troligen på ökande behov, men avspeglar nog också allmänt växande sociala nätverk: fler anhöriga betyder mer omsorgsgivande. Till en del kan ökande anhörigomsorg nog också härledas till att den offentliga omsorgen krympt i relation till hjälpbehoven i befolkningen.

  • 1070.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Seniorbostäder: snabb tillväxt av privata alternativ!1991In: Bygg & Bo Bättre, no 3Article in journal (Other scientific)
  • 1071.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    The long arm of the welfare state shortened: Home help in Sweden1996In: Scandinavian Journal of Social Welfare, ISSN 0907-2055, Vol. 5, no 2, p. 69-75Article in journal (Refereed)
  • 1072.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Äldres levnadsförhållanden 1988-2002: Hälsa, funktionsförmåga och vård- och omsorgsmönster2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med användning av SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 1988/89 och år 2002 beskrivs och analyseras aspekter av äldres levnadsförhållanden med särskild betydelse för behov av vård och omsorg, dvs. främst boendeformer, hälsa och funktionsförmåga samt hur ansvarsfördelningen mellan staten och de anhöriga ser ut i praktiken.

    Andelen ensamboende har knappast ökat under perioden, men andelen som bor med en partner enbart har ökat något, på bekostnad av andra hushållsformer. Generellt sett har de äldre ett ”tätare” socialt nätverk idag än tidigare, vilket rimmar med annan forskning. Ensamhetsupplevelser och önskan om mer kontakter förekommer, men är inte allmänt.

    Den subjektiva hälsoupplevelsen är i stort oförändrad och möjligen något bättre år 2002 än 1988/89, uppgifter om långvarig sjukdom och nedsatt rörlighet visar inga större förändringar. Män rapporterar genomgående bättre hälsa och ett s.k. hälsoindex visar en svag tendens till förbättrad hälsa, vilket skall ställas mot höjd genomsnittsålder bland alla äldre och i den äldsta gruppen. Upplevd oro och ängslan har inte blivit vanligare.

    Hur de äldre faktiskt klarar olika hushållsgöromål och den egna personliga omvårdnaden mättes med s.k. ADL-frågor. Totalt sett för alla dessa ADL funktioner skedde en klar förbättring, för alla äldre och för de äldsta (80 år och äldre), utöver vad hälsosituationen och höjd ålder (ovan) låter förmoda. Trots ökande antal mycket gamla är antalet hjälpbehövande i befolkningen (även mycket gamla hjälpbehövande) ungefär oförändrat eller t.o.m. något mindre år 2002 än tidigare. Förbättringen av hälsan tycks dock inte ha skett i samma takt som före 1988/89.

    Distinktionen mellan andel och antal hjälpbehövande har sin särskilda betydelse för den offentliga omsorgen: under perioden har allt färre – absolut och relativt – fått plats i ”särskilt boende” eller hemhjälp. Den offentliga omsorgen har dock krympt mindre än väntat om även service i form av färdtjänst m.m. beaktas. Äldreomsorgen når med detta vidare perspektiv många fler än om enbart ”särskilt boende” eller hemtjänst räknas med, men likväl färre år 2002 än 1988/89. Nedgången i offentlig hjälp har haft sin motsvarighet i ökande insatser från anhöriga: partner (lika många män som kvinnor), barn (särskilt döttrar) och andra närstående. Balansen mellan privat och offentligt har förskjutits. Tänkvärt är att lika många gamla ger hjälp som tar emot hjälp av något slag.

    Den offentliga hjälpen tycks av allt att döma nå dem som behöver den, ensam eller tillsammans med anhöriginsatser, eftersom andelen som säger sig få för litet hjälp inte har ökat. Troligen har de äldre själva och även deras anhöriga anpassat sina förväntningar till vad som är möjligt att få, men det är också tänkbart att hemtjänstens kvalitet urholkats. Man finner nämligen allt färre som skulle vända sig till hemtjänsten vid ett kortvarigt hjälpbehov. Äldre i ”särskilt boende” har socialt sett blivit mer lika (ensamboende) äldre generellt, men deras funktionsnedsättningar var betydligt större 2002 än 1988/89. Sammanfattningsvis tycks samexistensen av offentlig omsorg och anhörigomsorg hittills ha tillgodosett äldres behov av hjälp och vård.

  • 1073.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Pettersson, Thorleif
    Angeles Tortosa, Maria
    del Barrio, Elena
    Sancho Castiello, Mayte
    Religiositet och åldrande: del 1.2008In: Aldring og livsløp, ISSN 1503-0849, no 4, p. 11-16Article in journal (Refereed)
  • 1074.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Pettersson, Thorleif
    Tornstam, Lars
    Sancho Castiello, Mayte
    del Barrio, Elena
    Castejon, Penélope
    Tortosa, Maria Angeles
    Religiosity in Older Europeans2008In: 19th Nordic Congress of Gerontology, 2008Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1075.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Sancho Castiello, Maria
    Tortosa, Mayte
    Loneliness in Europe2007In: Gerontological Society of America 60th Annual Scientific Meeting, 2007Conference paper (Refereed)
  • 1076.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Wahlberg, Peter
    Dålig ekonomi att skära i hemtjänsten1996In: Kommunaktuellt, ISSN 0347-5484, no 14, p. -43Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1077.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Nilsson, Åke
    Guldbröllopslavinen och dess konsekvenser2004In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, no 3, p. 14-16Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1078.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Puga Gonzalez, Dolores
    Consejo Superior de Investigaciones Cientificas, Madrid.
    Sancho Castiello, Mayte
    INGEMA, Madrid.
    Tortosa, Maria Ángeles
    Universidad de Valencia.
    La familia, el Estado y el cuidado de personas mayores: Espana en el contexto internacional2011In: Debats, ISSN 0212-0585, no 2, p. 82-89Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1079.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Salva, Jyoti
    Davey, Adam
    Zarit, Steven
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Home and Community Based Services in Sweden: Responsiveness to changing demographics and needs2006Conference paper (Refereed)
  • 1080.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gilis
    Caring for Elderly Parents in Sweden: The Biographies of Two Groups of Elderly and Their Parents1990In: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 23, no 4, p. 226-231Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1081.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gilis
    Dehlin, Ove
    Gustafsson, Lars
    Hagberg, Bo
    Nordlund, Ingvar
    Psykisk ohälsa bland äldre inte bara demens: Långsiktigt perspektiv viktigt inom omsorgen1991In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, no 10, p. 863-866Article in journal (Refereed)
  • 1082.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gilis
    Ingvad, Bengt
    Werner-Gustavsson, Mona
    Formellt och informellt stöd till en grupp äldre dementa1991In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, no 5, p. 259-264Article in journal (Refereed)
  • 1083.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Att sluta sitt liv på institution: Det longitudinella perspektivet1986In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, no 5-6, p. 257-263Article in journal (Refereed)
  • 1084.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Ending One's life in a Nursing Home: A Note on Swedish Findings1988In: The International Journal of Aging & Human Development, ISSN 0091-4150, Vol. 27, no 2, p. 81-88Article in journal (Refereed)
  • 1085.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Om hjälpformer, omsorgsresurser och kvarboende1987Book (Other academic)
  • 1086.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Risk är något annat än genomsnitt2001In: Aldring & Eldre, ISSN 0801-9991, no 4, p. 22-26Article in journal (Other academic)
  • 1087.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Dehlin, Ove
    Hagberg, Bo
    Incidence of Dementia Related to Medical, Psychological and Social Risk Factors: A Longitudinal Cohort Study During a 25-Year Period2003In: Brain and longevity, Berlin: Springer , 2003, p. 117-129Chapter in book (Other academic)
  • 1088.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Hagberg, Bo
    Dehlin, Ove
    Formal support, mental disorders and personal characteristics: a 25-year follow-up study of a total cohort of older people2003In: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 11, no 2, p. 95-102Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present study was designed to describe the pattern of long-term formal support received by people with mental disorders, and to investigate the relationship between the medical, psychological and social characteristics of the participants and types of formal support. This study is based on a cohort (n = 192) of people born in 1902 and 1903 in a community in Southern Sweden. The research participants were assessed using interviews, psychological tests and medical examinations. Information was collected about the use of primary healthcare and social services. The first assessment took place when the cohort was aged 67 years, and then on eight further occasions until they were 92. The participation rate ranged from 72% to 100%. During the observation period of 25 years, 53% of people with dementia eventually received both home help and institutional care compared to 34% of people with other psychiatric diagnoses and 12% of people with good mental health. The last group had all physical health problems and/or problems with activities of daily living. However, 35% of the dementia group, 46% with other psychiatric diagnoses and 52% of people with good mental health did not receive any formal support. Males and self-employed people were significantly less likely to use formal support. The institutionalised group reported loneliness significantly more often than the other two groups. In a logistic regression analysis, loneliness, low social class, high blood pressure and low problem-solving ability were predictors of formal support use. People with a mental disorder, including dementia, were significantly more likely to use formal support compared to people with good mental health. Social factors were the main factors predicting formal support.

  • 1089.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    M'cCamish - Svensson, Cheryl
    Hagberg, Bo
    Dehlin, Ove
    Incidence and risk factors for depression and anxiety disorders: results from a 34-year longitudinal Swedish cohort study2005In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 9, no 6, p. 571-575Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study is based on a total cohort (N = 192) of people born in 1902 and 1903 and living in southern Sweden. Subjects were assessed at baseline when 67 years of age and on eight further occasions over 34 years or until death. The participation rate in the nine examinations ranged from 78-100%. Interviews, psychological tests, and medical examinations were used as well as information on medical diagnoses from primary health care records and hospital records. The cumulative probability for the development of clinical depression during the follow-up was 8% and for anxiety 6%. The incidence rate for depression and for anxiety was highest during the period 67-81 years. Persons with poor financial status were more likely to be diagnosed with depression but no significant risk factor for anxiety was found. Only 14% developed depression and anxiety during the follow-up period, females more often than men. The strongest risk factors for the development of depression were perceived economic problems.

  • 1090.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Samuelsson, Gillis
    Sjöberg, Ingrid
    Intergenerational Transfers: Aging Parents Living With Adult Children and Vice Versa1989In: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 22, no 2, p. 112-117Article in journal (Refereed)
  • 1091.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Savla, Jyoti
    Davey, Adam
    Zarit, Steven
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Home help services in Sweden: responsiveness to changing demographics and needs.2008In: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, Vol. 5, no 1, p. 47-55Article in journal (Refereed)
  • 1092.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Shea, Dennis
    Davey, Adam
    Femia, Elia E
    Zarit, Steven H
    Berg, Stig
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Smyer, Michael A
    Exploring Assistance in Sweden and the United States2003In: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 43, no 5, p. 712-721Article in journal (Refereed)
  • 1093.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Thorslund, Mats
    Caring for the Frail Elderly in Sweden1994In: The Graying of the World: Who Will Care for the Frail Elderly?, Binghamton, N.Y.: Haworth Press , 1994, p. 59-85Chapter in book (Other academic)
  • 1094.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Thorslund, Mats
    Ageing Research Center, Stockholm.
    Healthy aging in Sweden2013In: Healthy aging in sociocultural context / [ed] Andrew E. Scharlach & Kazumi Hoshino, New York: Routledge, 2013, 1, p. 33-41Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The authors describe demographic variations in Sweden with regard to age distribution, gender and ethnicity. They also analyze possible reasons for healthy longevity among Swedes and present future projections and related policy implications.

  • 1095.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Thorslund, Mats
    Old Age Care in Sweden1994In: International Handbook on Services for the Elderly, Westport, Conn.: Greenwood Publishing , 1994Chapter in book (Other academic)
  • 1096.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Thorslund, Mats
    Sweden: Ideals and Realities of Old Age Care in The Welfare State1994In: Eldercare, Distributive Justice, and the Welfare state: Retrenchment or Expansion, Albany, N.Y.: State University of New York Press , 1994, p. 25-42Chapter in book (Other academic)
  • 1097.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Thorslund, Mats
    Westlund, Peter
    Statistik från administrativa system1992In: Nordiskt seminarium kring statistik om service och omsorgen för äldre, 7-9 sept: Sigtuna, Sverige 7-9 september 1992, København: Nordisk statistisk sekretariat , 1992Conference paper (Other academic)
  • 1098.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Tortosa Chulia, Maria Ángeles
    Universidad de Valencia.
    Por qué tanta soledad entre las personas mayores en Espana?2013In: Unidiversiedad, ISSN 1889-6545, no 9, p. 18-19Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1099.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Tortosa Chuliá, Maria Ángeles
    Dpto de Economia Aplicada, Universidad de Valencia.
    Puga Gonzalez, Maria Dolores
    CSIC, Consejo Superior de Investigaciones Cientificas, Madrid .
    Older Persons in Spain and Sweden: A Welfare Resource1914In: Envelhecimento, Sociedade e saude: Teorias e praticas / [ed] Pocinho, Ricardo, Navarro Pardos, Esperanza & Jacob, Luis, Porto: Eudito , 1914, 1, p. 94-116Chapter in book (Other academic)
  • 1100.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
    Tortosa, Maria Angeles
    Difiere la soledad de los mayores segun paises?2005Conference paper (Refereed)
192021222324 1051 - 1100 of 1174
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf