Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 531
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Espvall, Majen
    Brenner, Sten-Olof
    Att förstå andras mening1997Ingår i: Nordisk sosialt arbeid, ISSN 0333-1342, E-ISSN 1504-3037, Vol. 17, nr 4, s. 224-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 102.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Espvall, Majen
    Pryde, Joanna
    Brenner, Sten-Olof
    The Repertory Grid Technique in Social Work Research, Practice and Education2003Ingår i: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117, Vol. 2, nr 4, s. 477-491Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides a brief introduction to the Repertory Grid Technique and aims to demonstrate the use of the technique in different social work contexts. The Repertory Grid Technique draws from an open interview procedure that requires respondents to classify and evaluate elements within the environment on a numerical scale according to their own personal constructs. The result of this interview is a cognitive matrix of elements and constructs that can be explored in both a qualitative and a quantitative manner. Several applications for the practice, education and research of social work are suggested, with the overall purpose to heighten the perception of individuals' mental construction of their social life.

  • 103.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Frivilligt socialt arbete i svenska muslimska församlingar: Tradition, organisation, integration.2011Ingår i: Socionomens forskningssupplement, ISSN 0283–1929, Vol. 29, nr 1, s. 34-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svenska muslimska församlingar är inte bara religiösa mötesplatser utan också centra för organiseringen av sociala välfärdsinsatser. I denna studie ges, för första gången i Västeuropa, en riksrepresentativ bild av muslimska församlingars frivilliga sociala arbete men också en analys av den roll sådana insatser spelar ur ett integrationsperspektiv. Bidrar muslimskt socialt arbete till att skapa inåtriktade parallellsamhällen eller bidrar det, tvärtom, till att skapa nya band till det omgivande samhället?

  • 104.
    Borell, Klas
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Hidden Voluntary Social Work: A Nationally Representative Survey of Muslim Congregations in Sweden2011Ingår i: British Journal of Social Work, ISSN 0045-3102, E-ISSN 1468-263X, Vol. 41, nr 5, s. 968-979Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is based on a nationwide survey of local Muslim congregations (n  =  105) and focuses on the patterns and function of voluntary social work carried out by the congregations. Muslim congregations in Sweden are not only religious meeting places, but also social meeting places and centres for the organisation of a broad range of social welfare services: outreach activities, support to newly arrived immigrants and activities for children and young people. The work is carried out on a voluntary basis at the intersection between the congregation and the community. Muslim voluntary social work appears to be most intensive in smaller municipalities with a large amount of unemployment. The dominant discourse on Islam in Europe has claimed that Muslim social work is part of an attempt to create self-sufficient enclaves that impede the integration of Muslim immigrants into the wider society. Claims of this type seem, however, to be largely unfounded. The Swedish Muslim congregations that carry out the most voluntary social work are those most interested in co-operation with other organisations and with authorities of different types and those that have the most positive experiences of the wider society.

  • 105.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Motstånd och stöd: en studie av svenska muslimska församlingar2010Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 47, nr 4, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 106.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    NIMBY-forskningen: En kritisk granskning2001Ingår i: Socialt perspektiv, Vol. 80, nr 3/4, s. 37-57Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Religion, etnicitet och organisation2010Ingår i: Invandrare & Minoriteter, ISSN 1404-6857, nr 1, s. 13-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flertalet muslimska samfund i Sverige är mångetniska mötesplatser för troende från olika kulturer och islamska traditioner. Församlingarna söker en gemensam andlig plattform och vägar för att utveckla nya organisationsformer.

  • 108.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Samverkan eller Isolering?: Svenska muslimska församlingar2011Ingår i: SSTs Årsbok 2011, Stockholm: SST, Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund , 2011, s. 13-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Sällström, Anna
    Nordlander, Johanna
    Lundkvist, Elisabeth
    Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?2011Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 1, s. 63-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.

  • 110.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Living Apart Together: Balancing Intimacy and Autonomy in Old Age: Invited Symposia, Repartnering After Late Life Widowhood: The Gendered Perspective2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Living Apart Together in Old Age: Womens Boundary Making and The Social Construction of Home2000Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Reconceptualising Intimacy and Ageing2002Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Reconceptualising Intimacy and Ageing: Living apart together2003Ingår i: Gender and ageing: Changing roles and relationships / [ed] Sara Arber, Kate Davidson and Jay Ginn, Buckingham: Open University Press, 2003, s. 47-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Ældre par: Hvert sit hjem2000Ingår i: Gerontologi og samfund, ISSN 0900-114X, Vol. 16, nr 4, s. 85-87Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Hultman, Barbro
    Lindmark, Dag
    Experience sampling method: att studera social handlande in situ1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Den nätverksbaserade förvaltningsmodellen - exemplet Ädel1998Ingår i: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Flexibel nätverkssamverkan - exemplet Ądel1998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 118.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Kan staten styra implementeringsnätverk?1998Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 79, nr 3, s. 249-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 119.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Old-Age Care in Implementation Networks1998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Samhället som nätverk: Om nätverksanalys och samhällsteori1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Ądelreformen: Ett exempel på flexibel nätverkssamverkan?1998Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 122.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Lindqvist, Rafael
    Välfärdspolitikens nya organisatoriska sammanhang: Avslutning1998Ingår i: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998, s. 180-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Larsson, Anna-Lena
    Roller och handlingsmiljöer i manliga majoritetskulturer: En explorativ studie av kvinnliga teknikstudenter1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Lindblom, Jonas
    På var sida av Cannon River: En fallstudie av Liberal Arts2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Lindqvist, Rafael
    Inledning1998Ingår i: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Röjde, Anders
    Using Experience Sampling in Home Care Research1996Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Borell, Klas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Westermark, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Siting of human services facilities and the not in my back yard phenomenon: a critical research review2018Ingår i: Community Development Journal, ISSN 0010-3802, E-ISSN 1468-2656, Vol. 53, nr 2, s. 246-262Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Current research on local siting conflicts are primarily about environmental threats. Following a boom during the two last decades of the 1900s, research on community opposition to the establishment of human services is a shrinking field with inadequate articulation and comparisons of various approaches. The aim of this research review is to critically scrutinize the first wave of research on local protests against human services and expose and contrast later approaches in order to lay the necessary groundwork for synthesis attempts. The first wave approach is characterized by its far-reaching generalization claims; all local protests against perceived social threats were seen as instances of Not In My Back Yard protests and as a function of general, hierarchically arranged attitudes toward client groups. By contrast, in later attempts to shed light upon neighbourhood protests, real life protests against the establishment of human services – not general attitudinal data – are focused upon. But the degree of contextualizing varies greatly within this more protest-centred research. The indirect approach is based on data that are collected in interviews with human service administrators and concern the extent and duration of neighbors’ protests, while in the direct approach the protests are studied as such, and especially issues having to do with the local protests’ ability to generate public support. In this article, the alternatives to the first wave of research on siting conflicts have been demonstrated for the first time and contrasted with each other. This is a necessary requirement and a first step for efforts to provide the syntheses that this research area so sorely needs.

  • 128.
    Boren, Taylor
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    Granlund, Mats
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Wilder, Jenny
    Mälardalen University, Västerås.
    Axelsson, Anna Karin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Sweden’s LSS and social integration: An exploration of the relationship between personal assistant type, activities, and participation for children with PIMD2016Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, nr 1, s. 50-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish personal assistance system, facilitated through Swedish legislation (known as the LSS), allows children with profound intellectual and multiple disabilities (PIMD) to receive subsidized personal assistance. This assistance may be either a hired professional from outside the family or a parent paid as a personal assistant. The type of personal assistant can impact activity selection. As noted by bio-ecological systems theory, participation in “systems” beyond the household is important for a child’s cognitive and social development, including the development of children with disabilities. The authors explored whether children’s personal assistant type (i.e., external or parental) is related to their presence in socially integrative activities (SIAs) versus non-socially integrative activities (NSIAs). The relationship between children’s activity engagement and their personal assistant type was examined via a descriptive, comparative study based on a questionnaire. Sixty families answered, providing quantitative data about personal assistance type across 56 common family activities. Children’s external assistants showed a greater presence in SIAs than children’s parental assistants, who showed a greater presence in NSIAs. The level of activity engagement between personal assistant type, however, had a less direct relationship. In accordance with bio-ecological systems theory, activity selection can influence the child’s cognitive and social development. Ultimately, this study suggests that external assistants partake in more SIAs than parental assistants, likely as a function of providing respite for families. This respite stems from the LSS’s implicit role for external personal assistants to also serve as relief for parents. In turn, by facilitating exposure to broader systems, these external assistants can play a critical role in children’s social and cognitive development.

  • 129.
    Boström, Isak
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Koivisto, Alexander
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Arbete kring barn vid familjehemsplacering: Socialsekreterares förhållningssätt gällande arbete kring barns utveckling vid familjehemsplacering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine how the social service workers reflect on their work in cases when a child is placed in foster care. Both with people who works with the child before the decision and the placement is made and the people who works with it after after the placement. The study examined how social workers worked with the aspects of relationships and contact, both between social worker and the biological parent but also between the child and the child's biological parents. This study provides a understanding of how social workers reflect on concepts such as attachment and relationships during the process of foster care, both before and after the placement is done. The investigation has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with social workers who are a part of the process either before or after the placement is done. Four interviews have been conducted with social workers that are involved before the placement and four interviews have been conducted with social workers who are involved after the placement. In the thematic data analysis of the empirical interview material was coded. At first, an initial coding was done. After that a selective coding was carried out where the codes that were recurrent and significant for the study was made into the themes that made the results of the study.

     

    The results of the study show that the process of placing a child in foster care is complex. Attachment, relationships and the juridical process was aspects of this process that the participants considered important. A child's attachment was something they considered important because it was of great importance for a child's development. The relationships were something that the participants considered to be a challenge to work with. The clients need to get a new social worker after the placement which complicates the work regarding relationships. There is also a conflict of interest and a difficulty to cooperate between the parties. The juridical process is an aspect were the participants considered needed improvement. The participants considered them to have to minimal of an influence on the process. They considered that they needed more influence because the people who works in the legal system do not have the same amount of knowledge considering a child’s development that the participant have.

  • 130.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Så skapas trygghet vid flytt hemifrån2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 131.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Trygghet utifrån den äldres perspektiv2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 132.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ekberg, Kristina
    Enheten för projektledning och verksamhetsutveckling i Jönköpings Kommun.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ågren, Helena
    Jönköpings kommun.
    Stärka tryggheten i flytt till särskilt boende2016Ingår i: 10 förbättringar från DIALOGEN: En långsiktig strategi för att utveckla en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst / [ed] Stefan Österström, Jönköping: Jönköpings kommun, socialtjänsten , 2016, s. 133-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De flesta kan kanske känna igen sig i en situation då flytt till särskilt boende blir aktuellt, oavsett om det gäller en nära anhörigs flytt eller sin egen. Våra skäl och orsaker till flytten kan variera men behovet av vård och omsorg är ofta detsamma. I en tid av livet då skörheten gör sig påmind och behovet av hjälp och stöd ökar, kan flytten bli ett känslosamt möte mellan det förflutna och en oviss framtid. Att arbeta för att få den äldre personen att känna trygghet under hela flyttprocessen och även under den första tiden på det särskilda boendet blir därför viktigt. Socialtjänsten och Hälsohögskolan har sedan 2013 genomfört ett samverkansprojekt i syfte att fördjupa kunskapen om äldres upplevelse av trygghet i flyttprocessen, för att på så vis förbättra och stärka den.

  • 133.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Sandberg, Jonas
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    How older people perceive and experience sense of security when moving into and living in a nursing home: [Hur äldre personer uppfattar och erfar trygghet i flytt till och boende i särskilt boende för äldre. En fallstudie]2017Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 20, nr 5, s. 697-710Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Trygghet är viktigt genom hela livet, inte minst som äldre med tilltagande funktionedsättningar. Kunskap behövs gällande äldre personers uppfattning av trygghet i flytt från ordinärt till särskilt boende. Syftet med studien var att öka förståelsen av hur äldre personer med skiftande omsorgsbehov uppfattar och erfar trygghet, i flytt från ordinärt till särskilt boende. En explorativ fallstudie med intervjuer och observation av tre äldre personer i åldrarna 87, 88 och 91 år genomfördes över en tidsperiod på 3 -4 månader; före flytten till särskilt boende; 3 -5 dagar efter flytt; 2 -4 veckor efter flytt då genomförandeplanen ägde rum och slutligen efter 12 -16 veckor efter flytt. Vid varje intervjutillfälle användes samma fokusområden och följdfrågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet, vilket resulterade i ett huvudtema och fyra kategorier. Huvudtemat indikerar äldre personer genom hela flyttprocessen behöver anpassa sig till den nya miljön på särskilt boende för att uppleva trygghet. Anpassning till de nya rutinerna gav visserligen struktur i vardagen och uppfattades som en säkerhet, men inte nödvändigtvis som trygghet. Då de äldre personerna kunde behålla kontrollen och kunskapen över dagliga rutiner, och kände sig som en del av den nya sammanhang uppfattas de en känsla av trygghet.

  • 134.
    Bothén, David
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Tauriainen, Jarkko
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Ungdomsbrottslighet: Risk och skydd i familjerelationer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt risk- och skyddsfaktorer i föräldra-barnrelationer och syskonrelationer, och deras eventuella påverkan på ungdomars brottslighet. Vidare skulle utredas om dessa relationer och brottslighet påverkas av ungdomars kön, upplevelsen av området de bor i, eller om ungdomen haft tidigare kontakt med socialtjänsten till följd av sitt eget beteende. Studien genomfördes på ett urval om 1 324 pojkar och flickor, i åldrarna 13 till 17 år (genomsnittsålder = 14,3 år), som en del i LoRDIA-projektet. En hög nivå på föräldrars kunskap om deras barns aktiviteter uppvisade en skyddande effekt mot ungdomars brottsliga beteende. Denna skyddseffekt är särskilt viktig för den grupp ungdomar, som tidigare varit i kontakt med socialtjänsten. Ungdomars frivilliga delande av information med sina föräldrar, uppvisade också en skyddande påverkan. Syskonrelationer uppvisade få och svaga effekter på ungdomsbrottslighet. Dessa effekter försvann också, i jämförelser som inkluderade föräldrars tillgång till information. Resultaten visade också att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars brottsmönster. Förutom att pojkar begår fler brott än flickor, fann studien också att det finns skillnader i hur föräldrar hanterar sina barns brottsliga beteende, beroende på ungdomens kön. För de risk- och skyddsfaktorer som utforskas i denna studie, gäller generellt att dessa inte påverkas av ungdomens upplevelse av sitt bostadsområde.

  • 135.
    Byrén, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Therese, Eknäs
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Vem är din chef och vem vill du att din chef ska vara?: En studie om personalen inom äldreomsorgens syn på ledarskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 136.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD.
    “You have to have a certain feeling for this work”: Exploring tacit knowledge in elder care2014Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

  • 137.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    NISAL ‒ National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköping University, Norrköping, Sweden.
    Bengtsson, Staffan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Reflection in action: implications for care work2015Ingår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 16, nr 2, s. 285-295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the issue of reflective practice, as suggested by Schon. The aim is to analyze instances of reflective practice in elder care, in order to depict individual and collective work. Reflective practice is prevailing as a way of emphasizing the value of practical knowledge and enhancing its status. Reflexivity is thinking about what and why we do something. Moreover, reflexivity is a way of incorporating knowledge with our own personal selves, making it a very personal matter. Using reflective practice in elder care enables learning, leading to improved quality of care. However, individual reflection must be accompanied by collective reflection; this is crucial to improve quality of care.

  • 138.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Söderqvist Forkby, Åsa
    Department of Social Work, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    The concept of home – unaccompanied youths voices and experiences [Hem-begreppet. Ensamkommande ungas röster och erfarenheter]2020Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett boende alternativ för ensamkommande unga i Sverige är hem för vård och boende (HVB). Att komma till ett nytt land och skapa förutsättning för känslomässig tillhörighet är mer komplext än att få tillgång till en fysisk byggnad. Syftet med den här studien är att kritiskt diskutera hembegreppet baserat på ungdomarnas egna upplevelser, delgett i nio olika fokus-grupps intervjuer. Intervjuerna utfördes i efterdyningarna av en turbulent tid då det 2015 anlände över 35,000 ensamkommande unga i Sverige. Ett transnationellt teoretiskt perspektiv breddar förståelsen och sträcker sig över nationella gränser där hem länkas samman till människor, processer och olika geografiska platser. Det är svårt att skapa en miljö som motsvarar den emotionella samhörighet som de unga beskriver i studien. Tidigare forskning har visat att personal på HVB relaterar till den institutionella miljön i termer av ett hem, resultatet av vår studie visar dock att de ungas förståelse av begreppet skiljer sig åt. Personalens sätt att relatera till HVB som hem understryker snarare avsaknaden av hemlika element från de ungas perspektiv och skapar således frustration. Personalen behöver vara medvetna om de olika tolkningarna och reaktionerna som deras kommunikation genererar, för att kunna bemöta olika behov.

  • 139.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Delaktighet i tvärinstitutionella flerpartssamtal2012Ingår i: Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter / [ed] Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2012, 1, s. 91-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Fallberättelser om arbetslivsinriktad rehabilitering: En fokusgruppsstudie2013Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en fokusgruppsstudie där personliga handläggare/FK-koordinatorer från Försäkringskassan och rehabiliteringssamordnare från landstingets vårdcentraler i blandade grupper berättade om lyckade och misslyckade fall av arbetslivsinriktad rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka vad dessa båda aktörsgrupper uppfattar som lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsfall samt att studera eventuella skillnader mellan handläggarnas och samordnarnas uppfattningar och/eller berättelser.

    Sex fokusgrupper med 5-10 deltagare per grupp genomfördes i samband med lärandeseminarier på tre olika platser i Jönköpings län. Totalt medverkade 44 personer, varav hälften från Försäkringskassan och hälften från Landstinget. Samtalen i fokusgrupperna spelades in som digitala ljudfiler och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades enligt modeller för narrativ analys. Totalt identifierades 51 fallberättelser vilka studerades närmare utifrån om berättaren beskrev ärendet som en lyckosam eller misslyckad rehabilitering, vilken huvudaktör berättaren genom sin anställning representerade (FK eller LJ), grundläggande problematik i historien och vad berättaren lyfte fram som avgörande för att det specifika ärendet kunde räknas som lyckat eller misslyckat.

    Analysen av fallberättelserna visar på både samstämmighet och skillnader mellan FK-koordinatorernas och rehabiliteringssamordnarnas uppfattning om vad som utgör lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsärenden. Vad som kategoriseras som lyckade och misslyckade eller problematiska rehabiliteringsfall tycks för båda aktörsgrupperna utgöra en kvalitativ beteckning som kan ses utifrån många olika perspektiv– ur den försäkrades/patientens eller den professionelles synvinkel.

    Generellt betonar båda aktörsgrupperna behovet av samverkan för att nå framgång i rehabiliteringsärenden. Ömsesidig kritik mot riktas mot sjukvården respektive Försäkringskassan som ”ansiktslösa” organisationer/myndigheter.

    De skillnader som framträder mellan respektive aktörsgrupps berättelser kan förstås utifrån skilda arbetsvillkor och därmed skillnader i känslan av utsatthet för kritik. Trots att samtalen i fokusgrupperna till en del präglades av det upparbetade samarbetet mellan FK-koordinatorer och rehabiliteringssamordnare – och att detta betonades som viktigt och avgörande i många fallberättelser – framstår de båda funktionerna främst som representanter för två olika aktörer med olika roller och ansvar i rehabiliteringsprocessen.

  • 141.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Multiparty talk: Negotiating needs, capacities and experiences2009Ingår i: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 142.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Talk about work capacity2009Ingår i: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 143.
    Bülow, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Linköpings universitet.
    Narratives and accounts in cross-institutional, multi-party talk about work capacity2013Ingår i: Social workers and users encounters: narrative and accounting practices / [ed] Isabella Paoletti, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 144.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Care and living conditions for older people with severe mental illness in a Swedish municipality2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 145.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Blended voices and co-narration in lay– interprofessional talk about return-to-work2013Ingår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 10, nr 3, s. 289-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the co-production of narratives based on an analysis of audio recordings from 12 statutory lay–interprofessional meetings involving clients and concerning rehabilitation for return-to-work. Using Bakhtin’s (1981) notion of voice in a similar vein to Mishler (1984), it is argued that a voice represents a specific normative order, displayed in the way of speaking. The premises of the approach taken is that citizens’ problems and needs are often presented as stories and that this particular type of meeting opens up the possibility for what Wertsch (1991) calls multi-voicedness. Three patterns of co-narrating the client’s story of illness and the process of rehabilitation were found. In the most frequently recurring form, there was one primary storyteller and another participant who joined in as a co-teller. Another pattern was that dyadic co-narrated episodes commonly drew on prior contacts between the two storytellers. A third salient feature was how storytelling episodes involved revoicing an absent expert – that is, the interactional move when a speaker makes use of someone else’s words, and what Bakhtin (1981) calls rhetorical double-voicedness. Due to the multi-voicedness character, co-narrated stories in lay–interprofessional meetings often represent two or more perspectives and are founded on the blending of voices.

  • 146.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011Ingår i: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Nilsson, Gunilla
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Grön rehabilitering i praktiken: En kvalitativ studie av realiserandet och upplevelsen av en terapeutisk verksamhet i landstinget i Jönköpings län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den studie som redovisas i denna rapport har genomförts av forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Rapporten utgör den kvalitativa delen av utvärderingen av projektverksamheten Grön rehab som landstinget på försök driver sedan årsskiftet 2012-2013. Studiens övergripande syfte var att studera hur grön rehabilitering realiseras i mötet mellan deltagare och natur, deltagare och personal, och mellan deltagarna, samt undersöka deltagarnas motiv och mål för sitt deltagande i Grön rehab, deras upplevelse av att delta och vilken betydelse de tillskriver att deltagandet har haft i deras rehabiliteringsprocess och för deras arbetsförmåga och hälsa.

    Verksamheter under namn som grön rehabilitering har växt fram ur teorier om sambanden mellan naturens egenskaper och dess betydelse för människans hälsa. Tre olika discipliner har lämnat viktigt bidrag till den vidare utvecklingen mot användning av natur och trädgård i behandlande sammanhang. Hit hör design- och landskapsteorier som formulerat vissa grundantaganden om den gröna miljöns utformning. Aktivitetsteorier, som utgår från att människan är en aktiv varelse med behov av aktivitet och rörelse, har bidragit med forskning om hur olika slags aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte. Slutligen har miljöpsykologin bidragit med kunskaper om hur och varför människan uppfattar gröna miljöer som lugnande och stress-lindrande.

    Grön rehab i Jönköpings län bedrivs som ett tidsbegränsat projekt med placering vid ett av landstingets naturbruksgymnasier. Det innebär att man delar på resurser som växthus och djurstallar. I projektet Grön rehab ingår arbetsterapeut (100 %), psykolog (50 %) samt trädgårdsmästare och djurinstruktör på 20 % vardera. De båda senare arbetar också på naturbruksgymnasiet där de har sin ordinarie anställning. Verksamheten är organiserad som en kurs där deltagarna kommer till Grön rehab tre timmar per dag, två dagar i veckan under tio veckor. Den övergripande organiseringen av Grön rehab innebar att Dag ett varje vecka hade fokus på gruppsamtalet och att dag två innehöll ett ”grönt” inslag. Som gröna aktiviteter räknades både sådana i trädgården/växthuset och sådana med djur. Grön rehab räknas som en behandlande insats och deltagarna kommer på läkarremiss från vårdcentraler och liknande.

    Den kvalitativa studien bygger på en serie individuella intervjuer med samtlig personal i projektet samt på individuella intervjuer med personer som deltagit i Grön rehab under hösten 2013. Totalt ingår 12 intervjuer med personal och 12 intervjuer med deltagare. Personalen intervjuades mellan två och fyra gånger per person under olika tidpunkter i två olika kurser. Deltagarna intervjuades mellan en och fyra månader efter kurstidens slut. Utöver intervjuer ingår i studien data från besök i de miljöer som ingår i Grön rehab. Dessa besök genomfördes utanför kurstid och med personal som guide. Som data räknas även projektbeskrivning och broschyren med rubriken ”Grön rehabilitering” som Landstinget i Jönköpings län har producerat och som distribueras via bland annat landstingets hemsida.

    Analysen av personalintervjuerna visar att skogspromenaden är den aktivitet som förekommer mest frekvent (i princip varje kursdag) och att gruppsamtalet av samtlig personal betraktas som den överordnade aktiviteten i Grön rehab. Gruppsamtalen förs primärt inne i ”Lillstugan” en gång varje vecka. De leds av psykolog och arbetsterapeut gemensamt. Genom att båda samtalsledarna medverkar i samtliga aktiviteter den kursdagen hände det att samtalet fortsatte eller flyttades till exempelvis skogen. Under skogspromenaderna eftersträvade personalen ett fokus på medveten närvaro (mindfulness). Påbjuden tystnad varvades med korta samtal och reflektioner omkring det som kunde erfaras med olika sinnen. Deltagarna uppmanades att känna på bark och mossa, notera lukten av regn, lyssna till vinden och att iaktta naturens växlingar över tid och i förhållande till olika väderlek, samt att gå långsamt. Andra ”gröna” aktiviteter som genomfördes i växthuset eller i trädgården, liksom aktiviteter med djur utgjorde en mindre del av verksamheten. Arrangemanget med en samtalsdag och en ”grön” dag per vecka, betyder att deltagarna var engagerade i trädgårdssysslor omkring en timme vid fem olika tillfällen, och att lika mycket tid lades på aktiviteter med djur. Deltagarna möttes för gruppsamtal vid totalt tio tillfällen. Dessa beskrevs oftast pågå i mer än en timme.

    Sammanfattningsvis framgår av studien att det behövs

    • en tydlig programförklaring med uttalat stöd i befintlig nationell och internationell forskning och med beskrivning av vad behandlingsinsatsen Grön rehab syftar till.

    • en diskussion om Grön rehab’s möjliga betydelse för olika målgrupper.

    • följeforskning kvantitativt och kvalitativt för att kunna bedöma värdet av behandlingsinsatsen Grön rehab på kort och lång sikt. Alternativt att under en två-årsperiod driva Grön rehab som ett forskningsprojekt.

    • handledning av erfaren trädgårdsterapeut som resurs i behandlings-verksamheten.

    • utvecklas en strategi för att hantera krockar med naturbruksgymnasiets verksamhet.

  • 148.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Seitl, Camilla
    Högskolan Väst.
    Bo, Rolander
    Futurum, Landstinget i Jönköpings län.
    PR-team som modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län: Arbetsrapport2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar och diskuterar resultatet av en studie omkring en regionalt i Jönköpings län framtagen modell för rehabiliteringsutredning i primärvården – PR-team. Studien bygger på tre olika material och har genomförts som tre separata delstudier. Resultaten för delstudierna redovisas i rapporten var för sig.

    Den första delstudien bygger på material från ett register över samtliga patienter i primärvården i Jönköpings län som har en sjukskrivning som överstiger 28 dagar. Resultat från delstudien visar att en högre andel män genomgår PR-team vid privata vårdcentraler jämfört med kvinnor och att PR-teamutredningar vid offentliga vårdcentraler i en tredjedel av fallen genomfördes under de första 90 dagarna av sjukskrivningsperioden. Vidare noterades att psykisk ohälsa angavs oftare för kvinnor än för män samt att nästan dubbelt så många kvinnor som män avslutades mot arbete eller studier.

    Den andra delstudien bygger på observationer av genomförda möten i rehabiliteringsteamet där den sammanvägda bedömningen av rehabiliteringsutredningen diskuteras och dokument­eras. I delstudien ingår även intervjuer med mötesdeltagare i så kallade PR-teammöten. Resultatet visar att ett PR-teammöte utgörs av flera delar och att en relativt stor del av mötestiden handlar om hur dokumentationen ska ske och hur olika tolkningar ska göras för att kunna fylla i blanketten på ett korrekt sätt. Det märktes stor skillnad mellan teamen vilket sannolikt berodde på respektive teams vana att arbeta enligt modellen för PR-team samt möjligen en påverkan av att observeras och spelas in.

    Den tredje delstudien är en analys av dokumentationen från 177 rehabiliteringsutredningar. Analysen visar att dokumentationen utgör en textgenre som nästan helt saknar uttalade subjekt. Det gäller både patienten som texten handlar om och den/de personer som gör bedöm­ningen. I den tematiska analysen framstår smärtproblematik som den främsta anledningen till att en teamutredning genomförs. Tre fjärdedelar av utredningarna handlade om kvinnor. Lång sjukskrivningshistoria, låg utbildning och migrationshistoria framstod som särskilda sårbarhetsfaktorer där såväl att patientens framtidsbild som att teamets bedömning pekade mot ringa förutsättningar för återgång till arbete.

  • 149.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Thunqvist Persson, Daniel
    Cedersund, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Linköpings universitet.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 150.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Wilinska, Monika
    University of Stirling, Scotland, UK.
    Delaktighet i avstämningsmöten2014Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om de lagstadgade möten som kallas avstämningsmöten. Det är Försäkringskassan som kallar olika aktörer till dessa flerpartssamtal, för att utreda arbetsförmågan hos en sjukskriven person (här: försäkrad), och eventuella behov av rehabilitering för att denne ska kunna återgå till arbete. Syftet med det här redovisade forskningsprojektet var att studera den kommunikativa processen i sådana möten avseende främst de försäkrades delaktighet och upplevelse av mötet. Studien bygger på observationer av åtta avstämningsmöten som spelades in i sin helhet med ljud och bild, samt på intervjuer med samtliga medverkande efter mötets slut. Materialet har bearbetats kvantitativt med analys av talutrymmet mätt i antal ord och kvalitativt genom analys av det kommunikativa samspelet.

    Resultatet visar att de försäkrades delaktighet var relativt stor beaktat deras andel av talutrymmet. Detta fördelades dock inte jämnt över mötet, vilket analytiskt kunde delas upp i fem olika faser utifrån vilka slags frågor som behandlades och hur detta gick till. Bland de faser som identifierades, var de försäkrades andel av talutrymmet störst i den som handlade om att beskriva aktuellt hälsotillstånd och i fasen som kallats för bedömning av arbetsförmåga, evaluering och planering. Ett mönster som märktes var att de försäkrades talutrymme sjönk väsentligt när mötet involverade fler än fyra personer. Ingen av de försäkrade uppgav dock att någon part eller person deltog ”i onödan” och därmed hade kunnat undvaras. Tvärtom beskrev de sig nöjda med valet av deltagare. Förekomsten av flera aktörer tycktes för de försäkrade utgöra en garanti att deras ärende skulle behandlas omsorgsfullt och med omtanke.

    Som ett generellt mönster konstateras att de avstämningsmöten som ingår i studien tycktes främja och stödja ett aktivt deltagande av alla berörda parter inklusive den försäkrade. De försäkrade uppmuntrades att berätta ur sitt eget perspektiv. Detta var särskilt tydligt i de två faser där deras talutrymme var störst. Dessa två fynd hör sannolikt samman med att samtalssituationer som innebär att personer tilldelas, och kan göra anspråk på, en tydlig berättarroll nästan per automatik innebär ett större talutrymme jämfört med en dialog som bygger på frågor och svar. I beslutsprocessen (den femte fasen) var den försäkrades roll avsevärt mindre och i vissa fall minimal. I allmänhet tycktes besluten fattas om den försäkrade snarare än tillsammans med honom.

    Avstämningsmötet framstår med tydlighet som ett så kallat institutionellt möte. Enligt samhällsvetenskaplig forskning karaktäriseras ett sådant av en tydlig agenda och markerade institutionella roller. Den studerade mötestypen skiljer sig dock från många andra institutionella samtal genom att involvera aktörer från minst två olika fält på arenan för rehabilitering med inriktning mot arbete. Dessa aktörer är Försäkringskassan och sjukvården samt i flera fall arbetsgivaren. Konstellationen innebär att samtalet utgick från flera olika perspektiv under dessa möten. Den försäkrade tilltalades ofta ur ett livsvärldsperspektiv genom att få frågor ställda på ett vardagligt sätt och med utgångspunkt i personliga upplevelser, såsom: ”hur mår du”, ”hur känner du dig?”. I analysenmärks dock, att när däremot den försäkrade själv förde in ett sådant perspektiv i andra sammanhang än i förhållande till aktuell hälsa tenderade rehabiliteringsaktörerna glida undan och skifta till ett institutionellt perspektiv. Detta kan vara en förklaring till varför den försäkrade totalt sett använde sig i anmärkningsvärt liten utsträckning av ett livsvärldsperspektiv. En annan förklaring kan vara ovana och osäkerhet att mötas i ett tvärinstitutionellt sammanhang tillsammans med personer med vilka den försäkrade har en annan relation som t.ex. patient eller anställd. Som en konsekvens av framstår den försäkrades roll i avstämningsmötet såsom oklar.

    Den försäkrades perspektiv stärktes emellertid genom att ingå i allianser (alignment/aligning) med olika rehabiliteringsaktörer. När så hände var det genomgående den institutionella parten som tog det första initiativet, aldrig den försäkrade. Ett viktigt resultat är att samspelet i mötet på ett påtagligt sätt påverkas av hur framför allt rehabiliteringsaktörerna agerar visavi den försäkrade. Detta innebär att handläggaren från Försäkringskassan, i sin egenskap av mötesledare, spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning den försäkrade gesmöjlighet att bli delaktig. Detta förutsätter att FK-handläggare har goda kunskaper i samtalskonst såväl som i regelverk och samtalsmetoder. Samtidigt måste grundläggande förutsättningar för delaktighet diskuteras då det handlar om ett institutionellt möte och ett möte som ur den försäkrades synvinkel inte kan betecknas såsom helt frivilligt.

    De försäkrade uttryckte emellertid tillfredsställelse med sitt möte och beskrev en känsla av att ha varit mötets centralperson. De försäkrade betonade också arbete som något mycket viktigt för dem. I ett framtidsperspektiv föreställde de sig som friska och arbetande. För att nå dit ter sig avstämningsmötet som en praktiktisk och välmotiverad arena. Kombinationen arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassa öppnar vägen för en ingående och förutsättningslös dialog med den som är sjukskriven omkring den aktuella livssituationen. Varierande svar från de försäkrade angående behovet av information inför ett avstämningsmöte tyder dock på att det finns både skäl och möjlighet att utveckla sättet att informera och att modifiera informationsmaterial i förhållande till individens specifika situation och förutsättningar.

1234567 101 - 150 av 531
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf