Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 249
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Fischl, Géza
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap.
    Granath, Kaj
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap.
    Bremner, Craig
    Charles Sturt University, School of Communication and Creative Industries, Wagga Wagga, Australia.
    Mapping architectural engineering students' learning in group design exercises2018Ingår i: Proceedings of the 14th International CDIO Conference, Kanazawa Institute of Technology, Kanazawa, Japan, June 28 - July 2, 2018 / [ed] C. Bean, J. Bennedsen, K. Edström, R. Hugo, J. Roslöf, R. Songer & T. Yamamoto, Kanazawa: Kanazawa Institute of Technology , 2018, s. 849-859Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Architectural engineering encompasses urban planning and architectural design exercises that are part of professional development  In contrast to the engineering discipline, the regularity of well-defined familiar tasks does not predominate in a design studio. However, to be able to work along with a larger pool of professionals and increase the potential for creative problem solving it is imperative to provide an engineering education that challenges the conventions of its framework. Consequently, students encountering design problems without prior experience need to assume responsibility for their interpretation of the problems in which they are being challenged. The aim of this pilot study was to survey, describe and analyze the problem-solving approach among undergraduate students in relation to their control strategies and successive learning. The study was completed in Jönköping, Sweden. In an online survey (N=32) using convenience sampling, students' locus of control (LOC) as the measure for control strategies over their learning situation was assessed in three school years within the undergraduate program. Additionally, three focus group interviews were performed to shed light on how individual learning modes manifested on different LOC levels and in respective school years. Descriptive statistics showed a trend that students' LOC is moving from external to be more internal by the advancement in their studies. Accordingly, they would over time develop a preference for group design exercises that are more problem-oriented,  rather than  assignment-based,  thus  matching  a  more  internal  LOC. Although the trend was clear, statistically significant differences were not found between the measured variables (LOC, gender, age, school year: subject major), possibly due to the low sample  size. The  focus  group  interviews  supported  the  trend,  where  students'  initial frustration over unclear instructions and dependence on external control gradually shifts toward  a  more  reflective  attitude  and  a  greater  feeling  of  internal  control,  individual competence and professional development.

  • 102.
    Fonad, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Lidingö Stad.
    Carlsson, Mona
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Lidingö Stad.
    Barn utforskar sin förskolegård: Förskolebarns perspektiv på sin utemiljö2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra.

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker.

    Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård.

    Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn.

    Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård.

  • 103.
    Fredriksson, Nellie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Vissa saker måste vi lämna hemma”: En kvalitativ studie av lärares inställning till att implementera elevers digitala multimodala erfarenheter i undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever i dagens skola lever i en värld med ökad digitalisering där hänsyn till en allt större mängd texter av olika slag är relevant. Samtidigt som unga blir allt mer vana vid digitala multimodala medier har deras erfarenheter av populärkultur och nya medier under en lång tid haft en låg status i pedagogiska sammanhang. Syftet med studien var därför att få en bild av lärarnas inställningar till elevernas digitala multimodla erfarenheter och hur dessa kan implementeras i undervisning. Studien möjliggjordes med hjälp av ekologisk systemteori.

    Studien har en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs 1-3. Materialet analyserades genom ljudupptagningar från intervjuerna som spelades in och sedan transkriberades. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna i nuläget upplever sig ha en bild av elevernas digitala multimodala texterfarenheter men inte har något speciellt tillvägagångssätt för att ta reda på dessa och att de inte heller implementerar dem i sin undervisning på ett sätt som de är medvetna om. Däremot får lärarna en bild av elevernas erfarenheter genom samtal och kan använda sig av medieringsformer som eleverna är vana vid för att fånga deras intresse.

  • 104.
    Fridborg, Esther
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Estetiska lärprocesser genom lärares ögon: Lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i ämnet svenska2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska.

    För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats:

    • Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning?
    • Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning?

     

    Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning.

  • 105.
    Fräjdin, Evelina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    "Våra guldstunder": En kvalitativ studie om lärares beskrivning av arbete med högläsning i årskurs 1 och 2.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar lärares arbete med högläsning i sin undervisning. Läsförståelse är en viktig grund i skolans alla ämnen och ett återkommande kunskapskrav genom hela grundskolan. Syftet är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1 – 2 beskriver sitt arbete med högläsning. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för studien: Vilket syfte har lärare med sin högläsning? Hur arbetar lärarna med högläsning i sin undervisning? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med högläsning? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som utgår från att människor utvecklas genom sociala aktiviteter där stöttning är viktigt för att utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts och totalt har sex lärare intervjuats. Materialet har analyserats och diskuterats i förhållande till forskning inom området. Resultatet visar att lärarna har flera olika syften med högläsning. Den kan syfta till att skapa en gemensam läsupplevelse eller öka elevers läsintresse, men syftet kan också vara att utveckla elevers läsförståelse. Hur och hur mycket lärarna använder högläsning i sin undervisning skiljer sig åt. Enligt lärarna är fördelarna med högläsning många medan nackdelarna är få.

  • 106.
    Frödén, Sophia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Skönlitteratur – ”en outnyttjad resurs”: En kvalitativ studie om fyra grundskollärares undervisning med skönlitterära böcker2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas ämnet läsning av skönlitteratur i undervisning. Studien syftar till att undersöka lärares arbete med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig grundskollärare till användning av skönlitteratur i sin svenskundervisning? Vilka metoder och läraktiviteter tillämpar grundskollärare i sin undervisning kring skönlitteratur? Hur utformar lärare sin läsundervisning för att möjliggöra elevers utveckling av läsförståelseförmåga?

    Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin, grundad av Lev Vygotskij, vars idé är att lärande är en social process och att kunskap utvecklas i samspel med andra. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med grundskollärare där materialet har jämförts, diskuterats och satts i relation till tidigare forskning inom området. Studiens resultat visar att grundskollärare är positivt inställda till läsning av skönlitterära böcker i svenskundervisning då det visar sig främja elevers såväl läsutveckling som läsintresse. Däremot är det något som kräver tid och engagemang. De läraktiviteter som grundskollärare tillämpar i sin undervisning är läs- och bokprojekt, läsläxor, högläsning och olika typer av samtal. Vad beträffar utveckling av läsförståelseförmåga arbetar lärare kring läsförståelsestrategier med skönlitterära böcker som medel eller med läromedel som komplement.

  • 107.
    Frödén, Sophia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Damberg, Therese
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Läsa bör man...: En litteraturstudie om skönlitteratur i svenskundervisning, sedd ur ett lärarperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande:

    • Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur?

    • Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande?

    • Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur?

    Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

  • 108.
    Gardefors, Moa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Dagman, Antonia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    "Syftet med utevistelsen på förskolegården är ju att barnen ska få frisk luft": En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av lärandemöjligheter på förskolegården.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande studie berör beskrivningar av vilka hinder respektive möjligheter till lärande som förskolegården erbjuder, vilken roll förskollärarna beskriver sig inta samt vilket syfte barns utevistelse på förskolegården har. Vi vill genom studiens resultat bidra till att inspirera förskollärare att tänka kring förhållningssättet gentemot förskolegården samt uppmuntra förskollärare att använda den som ett läranderum. Vi vill uppfylla syftet genom följande frågeställningar:

    • Hur påverkas förskollärarnas arbete av förskolegårdens organisation och utformning?
    • Hur beskriver förskollärarna sin roll samt på vilket sätt barns lärande uppmärksammas på förskolegården?
    • Hur beskriver förskollärarna syftet med barns utevistelse på förskolegården?

     

    I studien används den utvecklingspedagogiska teorins synsätt på barns lärande och utveckling som grund. Vi har genomfört en etnografisk studie där vi, genom triangulering, tillämpat flera metoder och fått fram ett resultat som baseras på utbildade förskollärares erfarenheter om lärande på förskolegården, där vi genomfört fyra semistrukturerade djupintervjuer med efterföljande samtalspromenader. I intervjuerna framkom det att lärandet på förskolegården sällan sker vid planerade tillfällen. Samtliga förskollärare upplever sig vara begränsade av på vilket sätt förskolegården utformats och organiserats, vilket påverkar den roll förskolläraren intar, samt bidrar till konsekvenser för barns lärande och utveckling. I studien framkommer att det huvudsakliga syftet med utevistelsen är att barn skall få frisk luft och utöva sin grovmotorik.

  • 109.
    Gillberg, Claudia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    A Troubling Truth: Chronic Illness, Participation and Learning for Change2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Groth, Simon
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Sjöholm, Stina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Udd, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid: En diskursanalys av förskollärares fokusgruppsamtal om det kompetenta barnet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.

  • 111.
    Gruffman, Evelina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Koppling mellan läroböcker och styrdokument: Läroboksanalys av aktuella läroböcker2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 112.
    Hagelberg, Elin
    Högskolan i Jönköping.
    "Vad som är rätt och fel i vad som är rätt och fel": En kvalitativ studie av lärares bedömningar i etik med särskilt fokus på värdegrundskonflikter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bedömer elever inom etik med särskild fokus på värdegrundskonflikter. För att uppnå studiens syfte har det gjorts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra verksamma lärare har deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang kring frågorna samt likheter och skillnader i deras svar. Vid genomförandet av intervjuerna samt analysen av det empiriska materialet har hermeneutiken som teori varit utgångspunkten. Resultatet är uppdelat i sex kategorier utifrån forskningsfrågorna. Vid resultatet har det framkommit att det finns många utmaningar med bedömningen i etik samt att lärarna bedömer eleverna på olika sätt.

  • 113.
    Hanell, Gabriella
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Elever i koncentrationssvårigheter: En kvalitativ studie om läsinlärning hos elever som be- döms vara i koncentrationssvårigheter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I lärarutbildningen har det funnits möjlighet att tillägna sig olika tillvägagångssätt för hur undervisning i klassrummet planeras och struktureras. Detta har utvecklat ett starkt intresse hos mig för att söka vidare kring hur elever i koncentrationssvårigheter hanteras i klassrum. Inom området koncentrationssvårigheter och läsinlärning fattas det forskning. Därmed är området i behov av vidare forskning.

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i skolans tidigare år beskriver läsinlär- ning hos elever som bedöms vara i koncentrationssvårigheter. Detta gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex lärare från tre olika skolor och intervjumaterialet analysera- des genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visar att de lärare som blev intervjuade har en överensstämmande syn på elever i koncentrationssvårigheter. Lärarna anser att undervisningen bör vara strukturerad och väl planerad, men även att undervisningen bör variera inom det igenkända. Möjligheterna att dela på gruppen och att fler lärare arbetar tillsammans ses som mycket positivt. Men att nivåanpassa de texter som eleverna stöter på anses vara en utmaning.

    Studien visar att koncentrationssvårigheter påverkar läsinlärningen till viss del, men att andra faktorer kan påverka läsinlärningen. 

  • 114.
    Hanna-Dawod, Amale
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Saleh, Fatin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ”Man kan visa sig mer till världen”: En kvalitativ studie om arabisktalande gymnasieeleversupplevelser av flerspråkighet2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan.

    Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen.

    Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten. De åtta intervjuade ungdomarna lyfter fram en kulturell tillhörighet i både den svenska och den arabiska kulturen och upplever sig ha en dubbelidentitet som kännetecknas av flexibilitet i sättet att vara och tänka.

    Flerspråkigheten skapar olika kanaler till lärande enligt informanterna där språk stödjer och befruktar varandra. Den är en resurs som kan utnyttjas bättre i lärandet till flerspråkiga elevers fördel för att bättre nå skolframgång. Tillgången till mer än ett språk och därmed tillgången till mer än en kultur vidgar perspektiven i sättet att tolka och se på världen.

    Att läsa det egna modersmålet är en rättighet i Sverige och trots de begränsningar och svårigheter som finns upplevs modersmålsundervisningen som en positiv verksamhet i skolan. Upplevelser av undervisningen som den bedrivs idag ger oss en utvidgad bild för att kunna förbättra modersmålsundervisningen. Önskemål som framförs är bland annat att arbeta tematiskt med stoff som harmoniserar med övriga skolämnen och ta in dialogen mer i inlärningsprocessen.

    För att nyttja den resurs som finns i flerspråkighet krävs ett perspektivbyte och ett förändrat arbetssätt i skolan. Om skolan satsar på flerspråkiga elever och ser dem som en tillgång kan deras språkkunskaper komma samhället till gagn inom en snar framtid. Flerspråkighet öppnar dörrarna till en större värld.

  • 115.
    Hansson, Henrik
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Matematikdidaktisk forskning. Learning Study.
    Keyfactors to promote a sustainable culture of an adaptive form of Lesson/Learning study in Sweden and what the keyfactors implies to leadership2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Hanzén, Lowisa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Undervisning i fritidshem: Hur uppfattar och beskriver lärare och elever undervisning i fritidshem?2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva hur lärare och elever uppfattaroch upplever undervisning i fritidshem, vilket besvarades genom följande forskningsfrågor: Hur uppfattar lärare i fritidshem arbetet med undervisning? Hur beskriver eleverna undervisning i fritidshem? Hur uppfattar och upplever lärare i fritidshem arbetet med att elever ska få möjlighet till reflektion samt känna delaktighet i undervisning?

     

    Genom kvalitativ metod: semistrukturerade intervju och naturliga samtal i samband med observationer, samlades empiri in för att svara mot studiens syfte. Resultatet visar att lärarna anser att fritidshemmets undervisning i stor utsträckning påverkas av strukturella förutsättningar, exempelvis tid, storlek på elevgrupp, lokaler och personalresurser. Det framkommer också att processer för undervisning ser olika ut beroende på vad lärarens planering utgår från: läroplanens centrala innehåll eller val av aktivitet. Slutligen visar resultatet att lärare i fritidshem beskriver ett komplicerat förhållande med att bereda eleverna möjlighet till både reflektion och delaktighet i fritidshemmets frivilliga kontext. 

     

  • 117.
    Hedman, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Läsförsteålse för andraspråkselever: En undersökning hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att öka läsförståelsen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar:

    -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse?

    -          Hur används det material som läraren utgår från?

    För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

  • 118. Hedman, Rebecca
    et al.
    Johansson, Sofia
    Läsutveckling hos andraspråkselever: Betydelsefulla faktorer för lärande2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är:

    Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska?

    För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

  • 119.
    Hellberg, Erika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelse och multimodala texter: En kvalitativ studie om lågstadielärares erfarenheter av att arbeta med multimodala texter och läsförståelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka verksamma 1-3-lärares uppfattning om användningen av multimodala texter i undervisningen och hur multimodala texter kan stödja elevers läsförståelse. För att kunna besvara syftet har följande forskningsfrågor besvarats:

    ·         Vilka medier förekommer i lärarnas undervisning?

    ·         Vilka modaliteter förekommer i multimodala texter som lärarna använder?

    ·         Hur integrerar lärarna multimodala texter för att utveckla elevers läsförståelse?

    Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv som har som utgångspunkt i tecken och deras egenskaper och funktioner. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har tre lärare från en stor kommun deltagit och två från en mindre kommun.

    Resultatet visar på att samtliga lärare använde multimodala texter i undervisningen däremot var det bara en av lärarna som hade förkunskaper om begreppet. För övriga lärare var multimodala texter ett nytt begrepp. De deltagande lärarna använde sig av multimodala texter för att bland annat kunna variera undervisningen och på det visset kunna nå ut till alla elever. De multimodala texterna användes även för att förstärka undervisningens syfte genom att kombinera olika sociala modaliteter. Resultatet visade även på att de multimodala texter som förekom mest inrymde de semiotiska modaliteterna bild och typografisk text.

  • 120.
    Herco, Adnan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Gympa på skärmen: En kvalitativ studie om IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande.

    Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video.

    Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna.

    Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar.

    Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare.

  • 121.
    Hirsh, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    A tool for learning? An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Education Plans2011Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 31, nr 1, s. 14-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of this study is how assessment in Individual Education Plans (IEPs) is expressed through targets and strategies for future learning, given to pupils in Swedish compulsory school. Drawing on socio-cultural perspectives and using qualitative content analysis as a method, the IEP is viewed as a tool for learning, and two models for analysing the textual aspects of this tool are developed.The results show that the being aspect – pupils’ personality and behaviour – is involved in target-strategy combinations in various ways. They also indicate difficulties in formulating targets and strategies that are concrete and individual. The content of the target-strategy types are discussed in relation to the tool-for-learning aspect. An increased focus on learning targets and concrete strategies, and a view of the individual as part of an adaptable learning environment, is suggested in the conclusion.

  • 122.
    Hirsh, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    IUP – verktyg för lärande?2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 9, s. 33-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Hirsh, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    The individual education plan: a gendered assessment practice?2012Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 19, nr 4, s. 469-485Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this study is gendered differences and similarities in the distribution of individual education plan (IEP) targets given to pupils in Swedish schools. IEP writing is seen as part of teachers´ formal assessment practice. Through qualitative content analysis of data, two main target types emerged: learning targets, related to school subject learning; and being targets, related to personality, behaviour and attitude. Whilst the distribution of learning targets in the different sub-categories was similar for boys and girls, clear differences were found in the distribution of different types of being targets. Possible reasons for the gendered distribution of being targets are discussed from a doing-gender perspective. In addition, the paper discusses what is actually assessed in IEPs, whether there is a relation between the `ideal pupil´ and gender and whether the strong focus on being aspects detracts from focus on learning aspects.

  • 124.
    Hornbrink, Viktoria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Eleverna kan vägleda om de får chansen: Elevers syn på relationsskapande och fritidslärares ledarskap i fritidshemmet2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om fritidslärares ledarskap och syftet är att ur elevernas perspektiv beskriva hur fritidslärare bör vara i fritidshemmet för att eleverna ska trivas och må bra. Eleverna beskriver viktiga egenskaper fritidslärare bör ha samt vikten av relationsskapande mellan fritidslärare och elever.

    Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är följande:

    1. Hur beskriver eleverna fritidslärares ledarskap i fritidshemmet?
    2. Vad är det som möjliggör relationsskapande mellan elever och fritidslärare?

    Studien är kvalitativ och inspirerad av etnografi. De metodiska verktyg som använts för att få svar på studiens frågor är observation, fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har gjorts på ett fritidshem med elever i årskurs 3. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är elevers perspektiv samt sociokulturellt perspektiv.

    Studiens resultat visar att eleverna har en önskan om att fritidslärare ska engagera sig i relationen till dem genom interaktion genom deltagande i aktiviteter. Elevernas berättelser visar även på att många tillgängliga fritidslärare skapar trygghet.

  • 125.
    Hourmz, Walita
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Kan du läsa högt för mig?: En stuide om högläsningsstunden i förskoleklass genom observationer och intervjuer.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet mellan lärare och barn under högläsningsstunden i en förskoleklass. Fokus i denna studie ligger på hur läraren kommunicerar med barnen under högläsningsstunden för att få dem delaktiga i berättelsen. Vidare är syftet att undersöka vad läraren anser att högläsningsstunden kan betyda för barnen.

     

    En kvalitativ metodansats med ett sociokulturellt perspektiv utifrån tre angreppssätt har använts för att studera den begränsade företeelsen högläsningsstunden. Två olika observationer i tre förskoleklasser och fyra intervjuer med lärare har genomförts. Antalet deltagande barn är 54. Ljudinspelning användes under observationerna samt vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats genom frekvenstabell, samtalsanalys och innehållsanalys. Genom dessa tre datainsamlingsmetoder ökar studiens trovärdighet.

    Resultatet: Samspel mellan lärare och barn förekommer i alla tre förskoleklasser. Lärarna förklarar svåra ord och ställer flera frågor under högläsningsstunderna. Studiens resultat visar att  lärarna ser högläsningsstunden som en del av barnens språkutveckling och inte minst för flerspråkiga barn. Vidare framkommer det i resultatet att de fyra lärarna betraktar högläsningsstunden som en social aktivitet, där lärandet sker i samspel med andra samt att barnen utvecklar sitt ordförråd, bokstavskunskap och sin fantasi. 

  • 126.
    Hult, Caroline
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Wallstål, Jenny
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Lång vistelsetid i förskolan: En kvalitativ studie utifrån nio förskollärare2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    LENGTH OF STAY IN PRESCHOOL

    A qualitative study based on nine pre-school teachers

  • 127.
    Hård, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Svensson, Amanda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Utomhuspedagogik: En litteraturstudie om en naturlig lärmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en bild av vilken påverkan utomhuspedagogik har på undervisningen. Studier visar att lärare och pedagoger upplever utomhuspedagogik som främmande och obekvämt, och irrelevanta argument hör till vanligheten. Detta trots att forskning visar på att elever utvecklas positivt både socialt och kunskapsmässigt ute i naturen. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ litteraturstudie där forskning från främst Sverige har analyserats. Vi valde framförallt svensk forskning då vårt intresse varit den svenska skolan och dess läroplan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individs behov och erfarenheter. Utomhuspedagogik kan vara en sådan anpassning och resultatet vi fått fram pekar på att arbetssättet till störst del gynnar elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Både det sociokulturella- och det konstruktivistiska perspektivet av lärande talar för att utomhuspedagogik kan vara till stor fördel när det gäller kunskapsinhämtning för elever. Samhället blir allt mer mångkulturellt och detta syns även i klassrummet där det talas mer än bara ett språk. Vår studie prövar därför även hur utomhuspedagogik kan vara stöd vid integrering av nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket.

    Slutsatsen är att lärare måste bli medvetna om utomhuspedagogikens fördelar. Att använda sig av naturen som redskap gynnar såväl den enskilda eleven som hela gruppen. Studien avslutas med en diskussion där resultatet jämförs med de tidigare erfarenheter och kunskaper vi har. Resultatet vi erhållit har gjort att vi båda funnit ett intresse för utomhuspedagogik och vi hoppas kunna applicera detta på vår framtida roll som lärare i årskurs 4–6. 

  • 128.
    Inal, Daniella
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Mångkulturalitet i fritidshem: En kvalitativ studie om fritidspedagogers kommunikativa arbete med nyanlända elever2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 129.
    Ingvarsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Avaheden, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Positionssystemet - Möjligheter och begränsningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding. Resultatet visade att språket är en viktig faktor i förståelsen av positionssystemet. Utvecklingen av förståelsen för positionssystemet tar lång tid men kan stödjas av undervisning som innehåller tio-grupperingar, alternativa räkneord och rätt konkret material. Förståelsen för positionssystemet visade sig även ha ett starkt samband med goda färdigheter i addition.

  • 130.
    Jensen, Hanne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    "Sen blev det lättare och nu är det jätteenkelt": En kvalitativ studie om elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning om elevers läs- och skrivinlärning belyser lärares åsikter av ämnet samt de faktorer som är viktiga för en gynnsam läs- och skrivutveckling, dock saknas elevernas perspektiv och upplevelser gällande sin inlärning. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling och deras tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva. Med syftet som utgångspunkt kommer följande frågor att besvaras:

    • Hur beskriver elever betydelsen av att lära sig läsa och skriva?
    • Hur beskriver elever sin egen läs- och skrivutveckling?
    • Hur skiljer sig upplevelser och erfarenheter åt mellan olika elever, som enligt läraren har haft olika individuella förutsättningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen?

    Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med elever i en årskurs 2, samt en intervju med elevernas klasslärare. Den hermeneutiska teorin och tillvägagångssättet ligger till grund för studien. Resultatet visar att elevers upplevelser och tankar är av stor betydelse, för att lärare ska  ha möjlighet att förstå hur elever upplever sin läs- och skrivutveckling. Det framkommer vissa skillnader i elevernas upplevelser, som kan ha sin grund i deras varierande förutsättningar då läs- och skrivinlärningen påbörjades. Vissa elever menar att vikten av att lära sig läsa och skriva är för att det krävs i det vuxna livet och andra elever anser att det är betydande när de ska läsa eller skriva i skolan, för att ha möjlighet att klara av skolarbetet. Fyra av sex elever har upplevt viss problematik i sin läs- och skrivutveckling och menar att det varit svårt med att stava, skriva långa ord och att läsa mycket text.

  • 131.
    Jiremyr, David
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Kajsa, Sundén
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    ”Man tänker inte på att det är ett lärande”: En intervjustudie om sällskapsspel i undervisningssyfte2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i fritidshem använder sig av sällskapsspel i undervisningssyfte. Vi har intervjuat fem personer i olika åldrar och med olika arbetsuppgifter men i grunden är de lärare med inriktning mot fritidshem. Det har gett oss ett övergripande resultat i denna studie och vi kan konstatera att det skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor använder sällskapsspel i undervisningen flitigt och tycker att det är en viktig del för elevernas lärande medan andra skolor använder sig inte alls av sällskapsspel utan satsar mer på det digitala spelet. Genom analysen framträdde fem olika teman som var svenska och språkkunskaper, matematik genom sällskapsspel, sociala relationer, intresse och kunskap samt tid. Resultatet visar att med utgångspunkt i dessa fem teman att sällskapsspel används i viss mån utifrån lärarens intresse i ett undervisningssyfte.

  • 132.
    Johansson, Anette
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Engström, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsmiljö Industriell produktion.
    Effectual learning in SME’s – activities promoting transformation in place of frustration2016Ingår i: Australian Centre for Entrepreneurship Research Exchange Conference 2016: Conference proceedings / [ed] Per Davidsson, Queensland University of Technology, Australian Centre for Entrepreneurship Research , 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper takes its starting point in an empirical problem, to which we believe current research have difficulties offering operational solutions. The root of the problem lies in the tensions between the common held expectations of small firms (SMEs) to contribute to society’s growth and innovation – and the different factors which makes such accomplishment challenging, including lack of time and the need to master different skills. Upon adding uncertainty with regards to goal definition; information scarcity or overflow and the pressure to manage an ever-changing market, this triggers frustration at instances where innovative action is needed the most.

    The paper builds upon the idea that human interaction result in learning that either transforms or reproduces the processes involved. This relates back to the ideas of an organization’s need to explore new as well as exploit existing products and processes. The challenge for SMEs to deal with these both types of learning – and ultimately release innovative capacity – is at the core of this paper. We find that nature of the problem; degree of complexity and level of competence in the problem area are all important determinants for the chosen activities which also relates to the fit with the effectual learning processes.

  • 133.
    Johansson, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Assaf, Carola
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Elevers uppfattningar om sitt lärande och dess meningsfullhet i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån elevers perspektiv undersöka vad eleverna själva uppfattar att de lär sig och vad som är meningsfullt lärande för dem. Följande frågeställningar har legat till grund för denna undersökning.

    • Vad uppfattar eleverna att de lär sig i fritidshemmet?
    • Vad uppfattar eleverna som meningsfullt lärande i fritidshemmet?

    Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats där samtalspromenader har legat till grund för insamling av data.

    Tio semistrukturerade intervjuer har gjorts med elever i årskurs tre som är inskrivna i fritidshemmet. Analys av transkriberingarna har givit studien ett resultat som visar på att eleverna kunde beskriva och sätta ord på sitt lärande. Följande beskrivningskategorier har hittats som besvarar studiens frågeställningar: Rörelse, Kognitiv förmåga, Skapande och Bra kompis. Samlärande, Sortera och klassificera samt Vardagsnytta.

  • 134.
    Johansson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Johansson, Marie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    En lekmiljö för alla?: – en kvalitativ studie om dockvråns roll i jämställdhetsarbetet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet.

    Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är:

    • ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de?
    • ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där?

    Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen.

    Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

  • 135.
    Johansson, Jesper
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Matematikdidaktik.
    Undervisning i elementär algebra med generella symboler: eller hur jag blev kompis med μ2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att testa, utveckla och jämföra elevers förmåga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck där den obekanta variabeln är av, för eleverna, familjär natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel λ eller σ. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i årskurs 1 har fått undervisning i ämnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvärdigt test. Totalt har 87 elever på gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien. Materialet i rapporten kommer från elever som började på Ållebergsgymnasiet i Falköping 2011 och 2012.

    Här visas med 99 procentig och 72 procentig säkerhet att lösning av förstagradsekvationer och förenkling av algebraiska uttryck upplevs som svårare när de genomförs med en generell symbol, som λ eller σ, jämfört med en känd dito, som x, då elever kommer direkt från grundskolan. Det visas även med 85 procentig och 75 procentig säkerhet att lösningsfrekvensen för uppgifterna är högre då symbolen x används.

    Efter 32 timmars extraundervisning i symbolhanterande algebra, där de introducerats för det grekiska alfabetet, så gick lösningsfrekvenserna på likartade uppgifter upp med 30 – 200 % och hamnade i området 0,85 – 0,95. Skillnaden i upplevd svårighetsgrad och lösningsfrekvens försvann inom ekvationslösningen men kvarstod för förenklingsuppgifter.

    Studiens resultat visar på en linjär korrelation mellan resultat på det inledande diagnostiska provet och betyg från grundskolan. Elever med betyget G presterar med mer än 90 procentig säkerhet sämre än elever med betyget VG eller MVG. En linjär korrelation mellan lösningsfrekvens och upplevd svårighetsgrad kunde befästas vid såväl det inledande som avslutande testet.

    Resultaten har jämförts med resultat från en liknande studie som gjordes kring 2000. Vi fann att eleverna i denna studie högst troligt sämre förberedda från grundskolan då de börjar gymnasiet men efter en termin är de minst lika bra eller bättre. 

  • 136. Johansson, Matilda
    et al.
    Karlsson Einarsson, Sofie
    “Paddagogik” i förskolan: En kvalitativ studie om förskolebarns utbildning med lärplattan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur lärplattan används i förskolebarns utbildning. Mot bakgrund av syftet ställs följande frågor:

    • Hur kommer lärplattans användning till uttryck i förskolebarns utbildning?
    • På vilket sätt kommunicerar barn sina erfarenheter av lärplattan?

    Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet vilket tar sin grund i barns erfarenheter och hur de kommuniceras. Studiens metod är deltagande observation av barn med integrerade barnsamtal. I resultatet framkommer barns gemensamma lärande samt att en närvarande pedagog är viktig för utvecklig av digital kompetens. Genom att barn approprierar varandras kunskaper utvecklas de inom den proximala utvecklingszonen. Lärplattan används som ett medierande verktyg i flera olika sammanhang. Resultatet av studien visar att paddagogiken är ytterst relevant för förskolebarns utbildning med lärplattan. Resultatet visar vidare att med hjälp av lärplattan genereras samspel mellan barn vilket skapar möjligheter för dem att utvecklas både själva och med hjälp av andra.

  • 137.
    Johansson, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hur utvecklas ordförrådet?: En studie av fem lärares arbete i förberedelseklasser och på mottagningsenheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 138.
    Johansson, Örjan
    et al.
    Umeå Universitet.
    Tarasov, Vladimir
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Informationsteknik. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik, JTH, Jönköping AI Lab (JAIL).
    CaseMaster – an interactive tool for case-based learning over the network2004Ingår i: @ - Learning in Higher Education II / [ed] F. Buchberger & K. Enser, Linz: Trauner Verlag , 2004, s. 66-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research in the field of networked learning is steadily growing due to high capabilities of computer and telecommunication systems. Tools are developed to support web-based learning and the case method is often used in different ways to teach various subjects. The goal of the CaseMaster project was to develop a Web-based platform supporting presentation of and work with cases as well as other learning scenarios over the Web and to test this way of working. CaseMaster allows creating cases (course content) as a non-linear structure like a story with one start, but with many possible different endings. A typical case often includes problems that need to be solved, connected questions, and a portfolio. First, a teacher creates a case and stores it in CaseMaster, then students work with the case and the teacher overviews the students' results, and, finally, a follow-up seminar is conducted. CaseMaster has been successfully used in the PharmaPaC project for learning pharmacology and the SwedKid project for learning more about i.e. treatment of minorities, the position of recent refugees and immigrants. The platform was also used in the course "ICT and learning" at IML. The advantages of this platform are as follows. CaseMaster advocates human interaction and gives possibility for solving problems together. CaseMaster encourages a blended learning with human meetings and discussions without attempts to replace the teacher. It does not direct the students through the content. The students will be able to create their own paths through the case and argue for their decisions. In further research, we will concentrate on evaluation of the technical functionality of CaseMaster and investigation of how much CaseMaster affects the learning process compared with traditional ways of working.

  • 139.
    Jonsson, Kim
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Specialpedagogik.
    När den ordinarie undervisningen inte räcker till: En kvalitativ analys av extra anpassningar och särskilt stöd i årskurs 1-32017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Syftet uppnås utifrån följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar görs för elever i läs- och skrivsvårigheter? Vilka särskilda stöd ges för elever i läs- och skrivsvårigheter? Vilka rutiner finns gällande extra anpassning och särskilt stöd?

     

    De teoretiska perspektiv som studien grundar sig på är ett sociokulturellt perspektiv på lärande och specialpedagogiska perspektiv (kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv). Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som alla är verksamma i årskurs 1-3 på olika skolor. Fenomenografi har använts som forskningsansats när lärarnas svar har analyserats utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas sätt att arbeta har både likheter och skillnader. Likheterna består främst i arbetssätten och arbetet med särskilt stöd. Skillnaderna framkommer i första hand i dokumentationen som skiljer sig åt på informanternas skolor. En slutsats som görs är att bestämmelserna kring arbetet med extra anpassning mottagits väl av lärarna som upplever att de nu kan fokusera mer på elevernas utveckling än dokumentation.

  • 140.
    Jonsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Hannah, Hallgrehn
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Att anpassa en lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: En kvalitativ studie av lärares erfarenheter på fyra fritidshem2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av att anpassa den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet med utgångspunkt från elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras behov eller diagnos. Studien fokuserar på följande forskningsfråga: Vilka möjligheter respektive svårigheter finns enligt lärare i fritidshem av att organisera och anpassa fritidshemsmiljön för elever med NPF- behov eller diagnos? Studien var kvalitativ och fyra intervjuer har genomförts med lärare i fritidshem. Innehållsanalys har valts som analysmetod och det insamlade intervjumaterialet har bearbetats med utgångspunkt i den analysen. I resultatet framkom att anpassning av fritidshemsmiljön görs på olika vis, till exempel benämns struktur som en viktig del i organiseringen. Fasta veckoscheman och bildstöd är två exempel på struktur som lärarna benämnde. Något som även framkom i resultatet var vikten av att skala av intrycken i fritidshemsmiljön såsom neutral färgskala, sänka ljudnivån och sänka belysningen. Möjligheter som framkom i resultatet av att anpassa fritidshemsmiljön var bland annat att hela elevgruppen gynnas av de anpassningar som nämnts ovan. Andra möjligheter som framkom var resurser, ekonomi och att tänka utanför boxen. Med det sistnämnda menade läraren att man måste tänka utanför klassrummets fyra väggar för att skapa andra lärandemöjligheter. De svårigheter som framkom var utrymme, elevantal, arbetslag, tidsbrist, planeringstid och profession.

  • 141.
    Jonsson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Shatri, Suhrete
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Samverkan mellan lärare i fritidshem och lärare i den obligatoriska skolan: En kvalitativ studie av de båda lärarkategoriernas uppfattningar av samverkan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 142.
    Josefsson, Sofie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vad handlar det om?: En studie om elevers tolkningar av texter.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever spenderar övervägande tiden i undervisningen på att lyssna, och betydligt mindre tid på att läsa (Adelmann, 2009). Att läsa är dock inte mindre viktigt. En av skolans uppgifter är att utveckla elevernas läsförmåga, så att de både kan läsa, använda och förstå texter (Lundberg & Herrlin, 2005). Denna uppsats handlar om hur fem elever i årskurs två tolkat läromedelstexter utformade för läsning mellan raderna. Eleverna använde sig utav både sin hörförståelse och läsförståelse för att ta till sig texterna. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för hur elever i årskurs två tolkar texter som de själva läst och som de lyssnat på. Uppsatsens forskningsfrågor är:

    • Hur tolkar eleverna i studien de texter som de själva läst?
    • Hur tolkar eleverna i studien de texter som de lyssnat på?

    Eleverna intervjuades enskilt. I intervjuerna fick eleverna läsa och lyssna på åtta olika texter för att därefter svara på frågor till dem. I resultatet beskrivs hur eleverna tolkat texterna och besvarat intervjufrågorna. Elevernas svar analyserades utifrån Bowyer-Crane och Snowlings (2005) inferenskategorier samt textrörlighetsbegreppet med utgångspunkt i Brink (2009). Att göra inferenser innebär att dra slutsatser (Inference, 2005), och i detta fall utifrån texter. Textrörlighet beskrivs av Brink (2009) som förmågan att kunna reflektera över innehåll eller söka information i texter (att vara i texten) samt koppla den till andra texter eller erfarenheter (att röra sig mellan texter och ut från texten).  Inferenskategorierna och textrörlighet utgör både analysverktyg och teori. Resultatet visar att olika elever kan tolka samma texter på helt skilda sätt, vilket är viktigt att ha i åtanke som pedagog. Det framkom också att de elever som deltagit i intervjuerna var textrörliga och klarade av att göra olika slags inferenser beroende på vilka frågor som ställdes.

  • 143.
    Jörblad, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. christian.jorblad@gmail.com.
    Att vara med och bestämma: Några lärares syn på elevers inflytande på fritidshemmet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är ta reda på några lärares syn på och erfarenheter av elevers inflytande på fritidshemmet. I studien söks svar på både möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande.

    För att få svar på undersökningsens syfte har en kvalitativ metod använts. Fyra verksamma lärare har intervjuats från olika skolor.

    Resultatet visar att alla lärarna har en positiv inställning till elevinflytande. Lärarnas erfarenheter av området innefattar både råd av olika slag och att eleverna själva får välja och påverka de vardagliga aktiviteterna. Detta sker oftast i samspel med lärarna. Det vanligaste sättet verkar vara att eleverna är med och bestämmer via klassråd och omröstningar. Lärarna har också en önskan om att det ska finnas mer elevinflytande på fritidshemmen. Exempelvis stora barngrupper och olika viljor kan påverka. Lärarna menar att när eleverna får vara med och bestämma blir verksamheten mer kreativ och eleverna nöjdare.

  • 144.
    Kanat, Sema
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Nielsen, Agnes
    Högskolan i Jönköping.
    Elevgrupperingar på fritidshemmet: En studie om fritidslärares uppfattningar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje elev ska ges förutsättningar att skapa och upprätthålla goda relationer. Syftet med studien var att undersöka och beskriva fritidslärares uppfattningar om varför olika grupperingar skapas och vilka faktorer som kan påverka elevgrupperingar. För att få svar på forskningsfrågorna användes ett målinriktat urval där sex respondenter intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ tolkningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Då studien undersöker fritidslärares uppfattningar användes en fenomenografisk metodansats. Studien lutar mot det sociokulturella perspektivet, där mediering blir ett centralt begrepp för relationsskapande. Genom intervjuerna framkom det att intressen, trygghet och likhet är faktorer som blir avgörande i elevernas grupptillhörighet.

  • 145.
    Karlsson, Alexandra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Vad kan du göra när du inte förstår vad du läser?: En kvalitativ studie om lärares användande av läsförståelsestrategier i svenskundervisningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).

     

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.

     

    Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna.                                                                                              

  • 146.
    Karlsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Steen, Ellinor
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Förskollärares användning av det verbala språket som redskap: En kvalitativ studie om samspel och flerspråkighet i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att flerspråkighet i förskolan kan vara en utmaning och barns språkliga bakgrund lätt hamnar i skymundan i verksamheten. Utifrån ett maktperspektiv kan förskollärares förhållningssätt vara väsentligt för att ge barn förutsättningar att kommunicera. I styrdokument för förskolan beskrivs förskollärares uppdrag vara komplext men en helhetssyn på barnet ska genomsyra verksamheten för att tillgodose barns behov och utmana dem.

    Studien syftar till att bidra med kunskap kring förskolans arbete med flerspråkighet. Intresset är riktat mot det verbala språket som kommunikativt redskap. Genom följande frågeställning undersöks studiens syfte: Hur beskriver förskollärare att det verbala språket används som ett redskap i samspel med flerspråkiga barn?

    En kvalitativ undersökning har gjorts där sju förskollärare har intervjuats. Empirin har analyserats ur en tematisk analysmetod.  Det sociokulturella perspektivet har tillfört infallsvinklar till studien med hjälp av främst Säljö, Wertsch och Svensson. Synen på språk och språkutveckling är även den inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

    I studiens resultat framkommer det att förskollärarna använder det verbala språket som kommunikativt redskap men ofta i kombination med andra redskap som finns att tillgå. I det verbala språket använder de kroppen och sig själva som medierande redskap och vikten av att möta barnen utifrån deras förutsättningar betonas vara viktigt. Det verbala språket uttrycks vara en maktposition där de vuxna kan kontrollera vilken tid och vilka förutsättningar som ges till kommunikation samt om barnens språkliga bakgrund uppmärksammas. Resultatet pekar på olika infallsvinklar gällande förhållningssättet till barnens språkliga bakgrund och det påverkar vilka möjligheter barnens ges till att kommunicera.

  • 147.
    Karlsson, Mimi
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Persson, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Användningen av böcker som ett verktyg i arbetet med att bryta normer: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar angående högläsning och vad som kan komplicera arbetet tolkad ur ett normkritiskt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visade att högläsning i förskolan oftast inte hade något planerat syfte utöver språkutveckling och förmedla de klassiska sagorna (Damber, Nilsson, Ohlsson, 2013; Kåreland och Lindh-Munther, 2005). Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur förskollärarna beskriver deras arbetssätt inför högläsning, under högläsning och vid uppföljning av högläsning och sedan tolka förskollärarnas beskrivningar i förhållande till att utmana och bryta normer, det vill säga utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien vill vi ta reda på vad som kan komplicera användandet av böcker som ett verktyg i arbetet med att bryta normer. Studien gjordes genom en kvalitativ metod och bygger på det normkritiska perspektivet, normkreativitet och Probst (1990) teori om litteratur. Studiens empiri samlades in genom intervjuer och ljudupptagning. Materialet tolkade vi sedan utifrån ett normkritiskt och normkreativt perspektiv för att synliggöra vad som kunde komplicera användandet av böcker som ett verktyg i arbetet med att bryta normer. Resultatet synliggjorde tre områden, dessa tre är språkutveckling prioriteras vid högläsning, dilemman om högläsning på vilan och klassiska sagor som ett kulturarv

  • 148.
    Karlsson, Sofi
    Högskolan i Jönköping.
    Elevers uppfattning av tallinjen i Vektor: En observation och fokusgruppsintervju av elevers uppfattning och betydelse av tallinjen i Vektor.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 149.
    Keller, Christina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Informatik.
    Cernerud, Lars
    Vasteras City.
    "I need to look my students straight in the face": A case study of academic seminars online2012Ingår i: Hawaii International Conference of Education 2012, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The academic seminar has, since Socrates, been the core of university culture. With the advent of the educatinal technology of virtual learning environments, opportunities of performing academic seminars online have come into existence. The aim of this study was to explore the perceived advantages and disadvantages of performing academic seminars online. The advantages of online seminars were opportunities of reflection and deep learning provided by asynchronous seminars. Furthermore, students not being able to do themselves full justice in classroom seminars performed better in online seminars. The prominent disadvantage of online seminars was their lack of spontaneous real-time interaction, and lack of clues such as body language, in teacher-learner interaction. Based on the findings of the study, university teachers carefully need to consider the underlying reasons for choosing a classroom seminar or an online seminar, and prepare themselves accordingly.

  • 150.
    Kilhammar, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Lärandemodeller i Gnosjöregionen: Utvärderingsrapport2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är nyckelfaktorer för företagens konkurrenskraft och tillväxt. De villkor som framförallt småföretag verkar under, gör att satsningar på kompetens‐ utveckling ofta blir lågprioriterat. Projektet  ”Lärandemodeller i Gnosjöregionen” hade till syfte att stärka regionens konkurrenskraft genom att stödja kompetensförsörjningen för små och medelstora företag i regionen. Målet för den analysfas som den här utvärderingsrapporten omfattar var att kartlägga och ta fram tydliga, systematiska och välförankrade arbetsmodeller för att stärka individens möjligheter till livslångt lärande” (projektansökan, s 8). Arbetsmodellerna innefattade kartläggning och analys av företagens kompetens och kompetensbehov, samt matchning mellan företagens behov och utbildningsanordnares utbud. Vidare förväntades att arbetet med projektet skulle stärka kontakterna mellan enskilda företag, företagsorganisationer och utbildningsanordnare.

    Inom ramen för projektet utformades en kompetensmodell för kartläggning och analys av kompe‐ tens och kompetensbehov vid företag, där branschorganisationernas valideringsinstrument användes som bas. Modellen testades vid ett mindre företag inom skärteknik och en koncern med tre ingående företag inom gjuteribranschen.  En skiss på en utbildningsportal för att underlätta matchning mellan företagens behov och utbildningsutbudet togs också fram.  

    Projektet utvärderades genom intervjuer med medarbetare och ledning vid de två företag där modellen testades, samt genom intervjuer med styrgruppsmedlemmar och projektledning. Arbetet i projektet följdes kontinuerligt där utvärderaren tog del av dokumention, hade kontinuerliga samtal med projektledning, deltog vid styrgruppsmöten samt vid genomförande av tester och återkoppling vid de aktuella företagen.

    Resultatet visar att ledare och medarbetare vid de företag där modellen testades upplevde att modellen var relevant för ändamålet och att testerna gav en bild av vilket behov av kompetensutveckling som fanns vid företaget. Det mest framträdande problemområdet som   identifierades var att testerna inte gav rättvisa för de personer som har läs‐ och skrivsvårigheter samt bristande kunskaper i svenska språket. Där kan det krävas en utveckling av modellerna och även valideringstesterna för de ska ska ge rättvisande bild av anställdas kompetens. Kompetensmodellen uppfattades som användbar för företagen, samtidigt som det uttrycktes att det finns ett fortsatt behov av externt stöd för att genomföra kartläggning och analys.

    Kompetensmodellen har utvecklats under projektets gång och är fortfarande under utveckling. Inför den planerade ansökan för genomförandeprojekt, tydliggjordes processerna och ett arbete med dokumentation av processerna påbörjades. Detta för att tydliggöra för företagen vad modellen handlar om, så att de lättare kan ta ställning till om de vill delta i projektet och använda modellen.

    I utvärderingsrapporten analyseras resultaten  och rekommendationer ges för vad som bör läggas vikt vid i ett eventuellt genomförandeprojekt. Det huvudsakliga målet för projektets analysfas bedöms ha uppnåtts i och med att en fungerande kompetensmodell utformats och testats. Däremot har arbetet med matchningsverktygen mellan företagens behov och utbildningsutbudet i regionen inte kommit lika långt. Kontakterna mellan enskilda företag, företagsorganisationer och utbildnings‐ anordnare i regionen har inte heller stärkts i den utsträckning som önskats. Ett gediget grundarbete har dock genomförts vilket resulterat i ett värdefullt lärande för ingående parter, vilket ger en god grund för ett genomförandeprojekt.

12345 101 - 150 av 249
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf