Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 170
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Strindberg face aux femmes2013Inngår i: Etudes germaniques, ISSN 0014-2115, E-ISSN 2426-5543, Vol. 68, nr 4, s. 605-624Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    L’objectif de cette étude consiste à présenter les recherches sur Strindberg qui mettent au centre la question de la femme, avec l’intention d’en proposer une lecture critique. Depuis les années 1960, il est possible d’observer dans les recherches strindbergiennes certaines transformations dans l’approche de la question de la femme, d’une part, en raison de l’avancement des méthodes, d’autre part, en raison des changements dans la société. Nous abordons quelques aspects cruciaux pour la compréhension des recherches sur le genre féminin chez l’auteur, à savoir, l’impact de la vie privée sur l’œuvre, l’influence de la société et la vie politique, ainsi que l’approche esthétique et littéraire des textes de Strindberg. Nous arrivons à la conclusion que les méthodes sont de plus en plus élaborées, que l’esthétique du genre remplace progressivement l’interrogation sur les idées de Strindberg sur le statut de la femme et, finalement, que des études comparatives, notamment entre les écrits littéraires des femmes et ceux de Strindberg, sont également fécondes pour rendre Strindberg lisible pour une génération émancipée. 

  • 102.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Swedish Feminist Voices Travelling toward Comics Art2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 103.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    The circulation of the word: Transmission and reception of literature in the periphery2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 104.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    The genre of argumentation in the digital age – a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 105.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    The place of African Sub-Saharan francophone literature in Sweden2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 106.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    The Swedish Gaze on Female Francophone Literature2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is part of the larger project French Culture beyond National Borders. Transmission and Reception of French and Francophone Literature in Sweden – 1995-2015, in collaboration with Mickaëlle Cedergren (Stockholm University). The main aim is to observe changes in the reception of French culture by analyzing how literature is transferred and received in the academia, through  cultural agencies and in the press (Espagne 1999). The current study is focusing on six female Francophone authors and the reception in the Swedish press between 2000 and 2013 of their translated novels, in order to articulate how the intersection between French and Francophone culture is perceived from a Swedish perspective. The authors are women, contemporary – born after 1965, and originate from sub-Saharan Africa. The delimitations correlate with our hypothesis that the latest generation of African postcolonial authors illustrates a new literary beginning (Helgesson 2011), and that female authors are particularly innovative concerning narrative strategies, taboos, ideologies and identity (De Meyer & Kortenaar 2009; 86). The main question asked in the study is: Which types of intertextuality and reception are generated through the cultural contact? Our criteria for the analysis are based on J-M Moura’s theoretical work on Francophone literature and cover the tension between language and culture, expressions of exoticism, recurrent themes in the corpus and, finally, intercultural and intertextual aspects (Moura 1999). The results show how Swedish critics make use of the Francophone literature, confirming certain ideas about French culture and about African culture, but also putting forward a Swedish or Scandinavian cultural tradition and/or ideology (Lindberg 2010). The results contribute to our knowledge about how the circulation of literature globally and in Europe engender intercultural encounters, cultural change and, in extension, a better understanding of the Other.

  • 107.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Vivre en Suède: rythmer l'hiver2013Inngår i: Choses qui font battre le cœur / [ed] Mai YOSHINO, Tokyo, Japan: Kogakusha , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Download (pdf)
    omslag
  • 108.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Vässade pennor och skrattets makt2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Cedergren, Mickaëlle
    Stockholms universitet.
    La nouvelle voie littéraire francophone ou la voix des minorités: Les littératures francophones dans la presse suédoise entre 2005 et 2014.2014Inngår i: Les francophonies littéraires : connexions, déconnexions, contacts, interstices, marges et ruptures / [ed] Marcelin VOUNDA et Désiré ATANGANA KOUNA, Yaoundé: Atelier de Critique et de Créativité Littéraires, Presses universitaires de Yaoundé , 2014Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Literatures in the French language have become difficult to delimit in a time when their reconstruction and expansion are in full bloom. Until recently, the term “francophone” has been defined as French literature originating from outside of the Hexagon, as post-colonial literature and as minor literature, while today it signifies a cosmopolite literature. How is this tendency perceived outside of France and what place is given to French literature rooted in France in this new configuration?

    In order to answer these questions, this study focuses on the journalistic reception of literatures in the French language in Sweden between 2005 and 2014. Situated in a semi-peripheral zone, Sweden is nevertheless an agency for global literary legitimation with a pronounced interest in African francophone literature. The findings localize this increased interest to 2006, where the critics particularly attempt to underscore an image of marginality, as well as of hybrid identity when commenting on this type of francophone literature. Sweden perceives this literature in an intercultural context, where France in most cases merges with the world, as if there was a need to recognize a different and new francomonde [franco-world] literature

  • 110.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Cedergren, Mickaëlle
    Stockholms universitet.
    Vers un renouvellement du canon de la littérature francophone: Les enjeux de l’enseignement universitaire en Suède2015Inngår i: Revue de littérature comparée, ISSN 0035-1466, E-ISSN 1965-0264, Vol. 354, nr 2, s. 231-243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Even if francophone literature is expanding its territory throughout the world, its status remains ambiguous on the global field and in processes of canonization. The results in this article show for the first time which status and function are granted to francophone literature in higher education abroad, in this case in Sweden and specifically in courses of French as a Foreign Language. The study is based on a classification of the most taught literary works in French during the last 15 years at three strategically chosen universities. The analysis is focusing on a revaluation of the literary canon in the academic context abroad. Various didactic demands are revealed as essential criteria for a selection diverging from the traditional canon. Furthermore, it is brought to light that awarded literature (for example Nobel and Goncourt) as well as extra-occidental francophone literature less covered by media, make their way to the North. Probably, Sweden wishes to stay accommodating and neutral when choosing to receive and teach the whole range of literature published in French.

  • 111.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Johansson, Sverker
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    The argumentative genre in social media - a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The argumentative genre in social media – a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics.

    Johansson, Sverker & Lindberg, Ylva

    The crowdsourced encyclopediaWikipedia is the 6th most visited of all websites. Wikipedia articles are written in a social process with heated arguments on dedicated discussion pages, one for each Wikipedia article. As Myers (2010) observes, English-language Wikipedians employ traditional means to support their arguments, but also Wikipedia-specific argumentative criteria, such as Neutral Point of View, No Original Research and Verifiability; cf. Androutsopoulos (2006).

    The structure, openness and global scope of Wikipedia makes it feasible to extract large parallel  corpora of argumentative writing from many different cultures, debating many different topics. In the first stage of our project, we have done a quantitative study of Wikipedia arguments, comparing the volume of debate surrounding the same 1,000 articles on 25 different language versions of Wikipedia. With this data, we compare argumentation, both on the same topic between languages, and between topics in the same language. Preliminary results show that cultural differences in sheer discussion volume are small, but that some interesting patterns are present.

    In a second stage, we proceed with qualitative analysis of argumentative Wikipedia texts in selected languages. In the qualitative analysis we will present the intersection between standard and Wikipedia-specific argumentation, as well as the cultural transfer of Wikipedia argumentation between language versions.

    The results will contribute to our knowledge about how digital literacy is related to traditional literacy and how teachers can meet new demands on writing practices, by integrating social media (Baron 2010. Sofkova Hashemi 2008, Erixon 2012).

    References:

    Androutsopoulos, J. (2006). Introduction: Sociolinguistics and computer-mediated communication. Journal of Sociolinguistics, 10 /4, 419-438.

    Erixon, P.-O. (2012). Svenskämnet i ett nytt medieekologiskt sammanhang. In Skar, G. & Tengberg, M. (red.). Svenskämnet i går, i dag, i morgon. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur, 178-193.

    Myers, G. (2010). The Discourse of Blogs and Wikis. London:Continuum.

    Sofkova Hashemi, S. (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska barn. In Domeij, R. (red.). Tekniken bakom språket. Stockholm: Norstedts, 121-142.

  • 112.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Johansson, Sverker
    Högskolan i Dalarna.
    Wikipedia in the translanguaging classroom2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 113.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Experiencing virtual spaces through Amor and Eros: L1-language teaching and literary competence2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 114.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Kärleksintriger i ny tappning: förkroppsligade berättelser genom interagerande aktivitet2015Inngår i: Framtida berättelser: Abstracts för sektionsföredrag: NNMF5: Den femte nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning: Vasa 3-4.12 2015, Vasa: Åbo Akademi , 2015, s. 29-30Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I dagens undervisningssammanhang är det vanligt att multimedialt material används tillsammans med tryckt skönlitteratur. Skönlitterära texter kan också ha ett annat gränssnitt än traditionella böcker och dessa båda former befruktar ömsesidigt varandra. Klassiska, skönlitterära kärleksberättelser, liksom dagens populärkulturella skildringar av kärlek, erbjuder förlagor till kärleksintriger, vilka sedan kan iscensättas i sociala medier, däribland Second Life (SL). Den virtuella världen SL har intresserat flera forskare (t.ex. Boellstorff 2008; Lindberg 2013; Lindberg, Manderstedt & Palo 2015; Wang, Steinvall & Deutschmann 2014), men sällan som källa till litteraturdidaktiskt inriktat studium.

    Denna explorativt inriktade studie fördjupar tidigare resultat kring litterär interaktivitet (Lindberg 2013; Manderstedt & Palo 2009; Palo & Manderstedt 2011) genom att undersöka hur kärleksintriger aktiveras i SL och hur dessa intriger bär spår av litterära förlagor. I aktiverandet av berättelser är begreppet prosumers centralt (Jenkins 2006). Prosumers konsumerar och producerar berättelsens intriger simultant, genom interaktion (Olin-Scheller & Wikström 2010).

    I studien används netnografiskt inriktade observationer (jfr. Kozinets, 2010; Hine, 2015), vilka analyseras i ljuset av actor-network theory (Latour, 2005), narrativa teorier (Ryan 2001) och teori om vad rumslighet betyder för det observerade (Lefebvre 1991).

    Utgångspunkten är att inte bara förståelsen för hur en intrig skapas, utan också hur det förkroppsli-gade elementet av aktivitet kan bidra till litterär kompetens, likt en ny form av ”learning-by-doing” i skrivsammanhang. Exempelvis kan deltagare skapa och driva berättelsens relationer bakom sina representationer eller avatarer. ”Ploten” är levd och ständigt i förändring, men också läsbar, då den går att följa på skärmen (Olsen och Gang-Qin 2011).

  • 115.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Palo, Annbritt Palo
    Luleå tekniska universitet.
    Experiencing virtual spaces through Amor and Eros: L1-language teaching and literary competence2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In today’s digitalized world, text is no longer bound to a book, nor social activities to the actual world. This context, where virtual and real spaces are blurred, transforms reading and writing activities, as well as views on personal relationships (Buckingham Shum & Ferguson, 2012:8: Murray 2011; Turkle, 2005; 2011). Literary narration is perceived as more closer to fiction and distant from reality, since readers are more passive in the part-taking of the story. However, in digital environments, especially those distributed in three dimensions, readers merges with the author since participants have to invent and live the story at the same time. Thus, the created narrative becomes real and the participant’s feeling of risking oneself is augmented. Since multimodal features of the virtual environments activate several senses creating an immersive experience, the present study perceive virtual spaces as an important complement to reading and writing, with the potential to enhance motivation and learning about narrative features. The curricula for compulsory and secondary school in Sweden state that reading and writing in different media are part of the subject of Swedish (Skolverket, 2011a, 2011b). Both activities are linked to the development of identity, knowledge and understanding of the surrounding world. Reading and writing embrace cognitive and emotional development and offer tools to interpret and critically analyse different types of genres and content. This study focuses the theme of love and erotic love, in particular related to avatars in social media like Second Life and games like World of Warcraft (See Lindberg 2013), and ask questions about plot, environment, characters and other narrative features that literary and virtual experiences have in common. The in-world observations and analysis are carried out with netnographic methodology (Kozinets 2010), focusing on environment, interaction, activities and communication at different levels, as well as on identities appearing in the observed material. The results consist of a critical study of the theme in virtual communicative contexts and provide tools for teachers to make use of virtual environments in order to help pupils achieve the curricular objectives. The latter part is further problematizing and deepening results of a previous Swedish study (Manderstedt & Palo 2009).

  • 116.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Argumenterande text: En jämförande studie mellan stadier2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Att lära sig hantera argumenterande genrer: Utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp.

    För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för ”arbetslivet och för vidare studier” (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumente­rande.

    I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht 2012. Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln ”Vad är poängen med universitetsutbildning?”. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning.

    I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mot­tagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är ”en blandning av olika framställningsformer” (Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten.

    Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy – en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november 2011. Presentationens resultat kommer att relateras till pilotun­dersökningens.

  • 118.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Att skriva diskursiva texter med olika språkliga bakgrunder2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att skriva diskursiva texter är en konst som behöver tränas. Otillräcklig träning har lett till stora problem för nyblivna studenter, vilket dagens utbildningsdebatt visar. För att kartlägga vad elever/studenter kan respektive inte fullt ut behärskar har vi i en tidigare studie undersökt texter skrivna av blivande svensklärare. I pågående studie ägnar vi oss åt motsvarande texter producerade av elever i årskurserna 7 och 9 på högstadiet samt 1 och 3 på gymnasiet.

    Vår forskning visar tydligt att vi inte kan ge samma typ av stöd till alla elever/studenter, eftersom grupperna är heterogena. Därför finner vi det viktigt att studera likheter och skillnader mellan olika skribentgrupper. För vissa tycks exempelvis framför allt textarbetet, såsom mottagar- och genreanpassning, bereda problem, medan det för andra snarare är språket som utgör en stötesten. För ytterligare andra föreligger dubbla svårigheter när både textarbete och språk är problematiska. Till detta kan fogas andra problem med skrivandet såsom olika typer av läs-och skrivsvårigheter.

    Presentationen fokuserar på en jämförelse mellan elever i ÅK 1 på gymnasiet som har svenska som modersmål och sådana som har svenska som andra språk. I det senare fallet gör vi ytterligare en uppdelning i skribenter som fötts i Sverige eller kommit hit under sina första levnadsår och elever/studenter som anlänt senare. Avgränsningen är vansklig, vilket framgår av debatten kring hur man ska organisera undervisningen i svenska för personer med svenska som andra språk (http://www.andrasprak.su.se/).

    Studien inramas av en textsyn där kriterier såsom språk- och kulturbakgrund, kontext, erfarenhet och historia tas hänsyn till som individuella resurser, vilka aktiveras i textarbetet. I förlängningen krävs därför en vidare analys, där tolkningsprinciper från området critical literacy griper in (Janks, 2010. García, 2011; 2012.).

    Själva undersökningsarbetet baserar sig på grounded theory. Mer precist har vi utgått från hypotesen att god argumentation förutsätter ett visst mått av både organisation och tydlighet i argumentationen och av mottagar- och genreanpassning. I fokus för undersökningen ligger därför dels hur argumentationen i textmaterialet är uppbyggd (form, innehåll och struktur), dels hur skribenter anpassar sina texter till mottagare och till genre. Detta gör det nödvändigt att arbeta tvärvetenskapligt. Vi använder oss av både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder kompletterat med Toulmins argumentationsmodell (2003). Utöver detta tittar vi, när det gäller texter skrivna av elever med annat modersmål än svenska, också på språket i sig med processbarhetsteorin som bas (Pienemann, 2011). Resultaten pekar mot en didaktik i samverkan med elevens unika språk- och kulturtillgångar.

  • 119.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Att utveckla skrivkompetens på gymnasiet2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I en digitaliserad värld kommer allt fler människor i situationer där de använder skrift för att kommunicera (Westman, 2010), såväl i yrkesliv som privat. Samtidigt visar forskning att utvecklingen av skrivkompetenser under skoltiden, inte minst när det gäller diskursiva och argumenterande texttyper, uppvisar brister (Ask, 2005, 2007; Bergh Nestlog 2009; Ciolek-Ciastek 2008; Johansson 2010; Lindberg & Sandblom, 2013a; Nyström 2000).

    I en pilotundersökning, Progression i en genre (Lindberg & Sandblom, 2013a), av ca 40 texter från årskurs 7 och 9 respektive årskurs 1 och 3 på gymnasiet framkommer bl.a. två problem när det gäller progression i skrivutvecklingen. Ett är att det diskursiva, argumenterande skrivandet i årskurs 7 är svagt utvecklat, trots att eleverna hade behövt den kompetensen i mötet med mer avancerade texttyper i olika ämnen. Ett annat problem är att den utveckling som sker under högstadiet tycks avstanna till stor del under gymnasiet och många studenter som sedan går vidare till högre studier är dåligt förberedda för kraven på att skriva akademiskt (Ask, 2005; Lindberg & Sandblom, 2013b). Detta övergripande resultat kan man koppla till Kroghs (2014) forskning om stadieövergångar. Krogh visar exempelvis på att gymnasieelever inte utmanas i sin språkliga kreativitet, då uppgifterna har mycket strikta ramar och inte tillåter språkligt skapande. Silverström (2007) visar även på att gymnasieelever har svårt att frigöra sig från den berättande genren då de skriver diskursivt, vilket vår studie problematiserar.

    Ifrågavarande undersökning syftar till att belysa de språkliga och textuella resurser som elever aktiverar då de ställs inför att skriva en diskursiv text, där ramarna inte är entydigt fastställda. Studien utgår från nämnda pilotundersökning men vill fördjupa kunskapen om hur skrivundervisningen kan förbättras på gymnasiet. Därför fokuserar vi i nästa steg på ett material som omfattar ca 200 texter skrivna av elever i årskurs 1 på gymnasiet.

    Analysen utgår från Grounded theory. Den huvudsakliga metoden är kvalitativ men kompletteras i viss mån med kvantitativ analys. För att belysa så många facetter av skrivkompetens som möjligt arbetar vi tvärvetenskapligt och använder språk- och litteraturvetenskapliga modeller samt argumentationsmodeller (särskilt Toulmin 2003) i analysen. I blickpunkten ligger identifiering av olika former av textkompetenser, där mottagaranpassning och genreanpassning är två viktiga aspekter. På en mikro- och en makro-nivå visar resultaten vilka kompetenser elever spontant mobiliserar i en given skrivaktivitet. De ger också indikationer om vad undervisningen bör fokusera tydligare på för att en effektivare progression ska uppnås.

    Sammanfattningsvis visar våra resultat att det behövs ett tydligare fokus i undervisningen på att hjälpa elever att förstå hela processen när man skriver och tolkar texter. Målet är en undervisning som, på grundval av de kompetenser elever har, förmår lotsa dem till en flexibel användning av de språkliga medel som står till förfogande i olika textsammanhang, både vid skrivande och läsande.

    Presentationen avslutar med tankar kring passande didaktik för att möta det vi ser i resultaten.

  • 120.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Basic concepts of the theory of genre and the analysis of argumentative writing2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In our conference paper we will make an in-depth study of the relation between, on the one hand, basic notions in genre theory, genre, activity type and style, as used for instance in Fairclough (1992) and Cope & Kalanzi (1993) and, on the other hand, the outcome of an investigation into the nature of argumentative writing on different levels of the Swedish school system and in higher education.

     

    There is still much work to be done when it comes to helping people to learn how to write discursive texts. (See the results of a pilot study to be found in Lindberg & Sandblom, 2013.) The need for more research in this area has been brought to attention by for example Ask (2007); Bergh Nestlog (2009); Ciolek-Ciastek (2008); Johansson (2010) and Nyström (2000) and is further emphasized due to changes within the Swedish school system. A consequence of these changes has been that more focus has been put on the proficiency of pupils to adapt their writing to given circumstances.

     

    This situation motivated an investigation of argumentative texts produced by pupils in upper secondary high school (grades 7 and 9), college students (grades 1 and 3) and students at university level studying to become teachers of Swedish (one group during their second semester of Swedish and one during their third semester).

     

    The method used in the investigation rests upon Grounded theory (Bryman, 2011, s. 513ff.) which allows an interaction between the analysis of the data and theoretical considerations. The focus of interest has been the form, content and structure of the argumentation but also the way the authors of the texts adapt their writing to the recipient and to the genre.

     

    The analysis is mainly qualitative, based on a close reading of the texts, but some aspects have been supplemented with a quantitative analysis. We assume, as do many others, that different levels of description are necessary in order to grasp the flexibility of language use depending on the given situation, the aim and the recipient of the text. We have therefore used theories and methods from several different areas: linguistics, literature and Toulmin’s model of argumentation (2003). This choice of methods is also motivated by the wish to avoid too rigid a conception of notions such as genre and text type.

  • 121.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Blivande svensklärare skriver argumenterande text2013Inngår i: Literacy i læringskontekster / [ed] Dagrun Skjelbred, Aslaug Veum, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 122.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Svenskämnets tre inneboende svårigheter2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Svenskan i skolan kan sägas bestå av tre svårigheter: genrer, progression, och mångfald. Genremängden gör det svårt för lärare att lotsa elever till en förståelse för hur språk fungerar beroende på situation, syfte, mottagare och medium. Vår undersökning av argumenterande texter på högstadiet och gymnasiet visar att fokus bör ligga på funktionalitet och flexibilitet – genreegenskaper och språkets många möjligheter att realisera dessa. Det andra problemet utgörs av brister i progression inom skrivande. Varför kan så få elever i årskurs 7 argumentera? Och varför är progressionen i skriftlig argumentation så dålig på gymnasiet? Ett intensivare arbete med ett gemensamt metaspråk för textarbete och för språkliga medel är nödvändigt. Det tredje problemet, mångfalden inom elevgrupper, är svårhanterat men ger samtidigt nya möjligheter. Alla elevgrupper har kompetenser som genom arbete över gruppgränser skulle kunna främja andra elevers skrivinlärning.

  • 123.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Svensson, Anders
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Mediernas och språkets ömsesidighet: En enkätundersökning om blivande lärares tankefigurer kring språk och medier2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Språk och medier är intimt sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra. Medierna (analoga och digitala) är inga oskyldiga verktyg med vilka språket förmedlas eller skriftspråk produceras. Språket i sociala medier får konsekvenser för språket i samhället samtidigt som språket i samhället påverkar språket i medierna. Språk är föränderligt och förändringarna blir mer omfattande och snabbare genom att olika språkkulturer möts och blir tillgängliga via de moderna medierna. Dagens elever växer upp i denna dynamik och kommer till skolan med olika språk som de informellt ”lärt” via medier. Skolan måste i sin språkundervisning vara medveten om och förhålla sig till de språk- och genrehybrider medietätheten ger upphov till.

    För att utveckla språkämnenas användning av medier har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie- och språkdidaktisk inriktning. Ett inledande steg i detta arbete är att med en enkätstudie fånga in vad blivande lärare vet om och hur de tänker kring den beskrivna dynamiken. Denna förståelse ska ligga till grund för utvecklandet av medie- och språkdidaktiska arbetssätt i undervisningen av blivande lärare och i förlängningen ute i den dagliga skolverksamheten.

    Enkäten undersöker inte bara kopplingen mellan språk och medier, utan även blivande lärares tankar kring sin egen och elevers medieanvändning. För att få en referenspunkt till antagandena om elever, undersöker vi även elevers användning. Enkäten ställer slutligen också frågor om de blivande lärarnas dagliga användning av medier.

     

    Samtliga studenter på lärarprogrammet vid Högskolan i Jönköping kommer att få besvara enkäten under början av september 2011. Speciella frågor kommer också att gå ut till högstadie- och gymnasieelever på skolor i Ulricehamn och Gränna. För att få ett internationellt jämförelsematerial kommer enkäten också att utformas på franska till studenter vid Enssib i Lyon i Frankrike. Alla studenter och elever får avge sina svar under lektionstid. Eftersom enkäten kommer att ligga på webben kan svaren direkt importeras för analys i SPSS. Arbetet med att tolka resultaten kan påbörjas så snart svaren analyserats, dvs. från mitten av september.

     

    De resultat som kommer att presenteras vid konferensen kommer att vara fokuserade på svensklärarstudenters svar på frågeställningarna om kopplingen mellan medier och språk: Hur man tror medierna påverkar språket generellt och hur man tror den egna medieanvändningen påverkar det egna språket samt hur elevers medieanvändning påverkar elevers språk. Som en logisk följd av dessa frågeställningar ställs också frågor om hur man ser på vilka konsekvenser detta får för svenskundervisningen i skolan.

  • 124.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Svensson, Anders
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Swedish language teachers and social media: Preconditions for integrating social media into language teaching2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    SCIRA 2013 (Literacy and the social media/Digital literacy)

    – Anders Svensson & Ylva Lindberg, HLK, Jönköping

    Normer och attityder i ett allt mer digitaliserat svenskämne.

    När skriftkulturen förändras genom de digitala medierna, håller även svenskämnet på att förändras (Erixon 2012). Privata och offentliga texter glider in i varandra, liksom privata och offentliga skriftpraktiker (Meyrowitz 1985). Även om skolan i flera avseenden kommit långt med att integrera ny teknik i undervisningen, betyder det inte att lärare arbetar medvetet för att svara upp mot de datormedierade skrivmöjligheter som används i samhället (Sofkova Hashemi 2008). Digital literacy kan ses som en kompetens som byggs i samverkan, via nätet och mot ett gemensamt mål (Gee & Hayes, 2011; Kalantzis and Cope 2011). Vi menar dock att denna kompetens även beror av attityder och normer gentemot medierna.

    I vår studie har vi via en enkät tillfrågat alla studenter, däribland blivande svensklärare, på Högskolan för lärande och kommunikation (Jönköping) under vt 2011 om deras syn på medier i förhållande till språk. Deras svar kompletteras med intervjuer med svensklärare på fältet. I materialet urskiljer vi i stora drag dels en normativ uppfattning om vilka medier som har företräde, dels en mer öppen attityd till medieanvändning. Vi kallar dessa större grupper för ”whatevers” och ”controlers” (Baron 2010). Intervjuerna ger indikationer om hur de olika kategorierna arbetar didaktiskt i svenskan och hur deras attityder påverkar svenskans innehåll och metoder.

    Resultaten väcker även frågor kring hur lärarutbildningen förhåller sig till begreppet medier, då en stor del av de blivande svensklärarna uppvisar normativa attityder som kan kategoriseras som ”controlers”.

    Referenser:

    Baron, N. S. (2010). Always On: Language in an Online and Mobile World. Oxford: Oxford University Press.

    Erixon, P.-O. (2012). Svenskämnet i ett nytt medieekologiskt sammanhang. In Skar, G. & Tengberg,

    M. (red.). Svenskämnet i går, i dag, i morgon. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur, 178-193.

    Gee, J. P. & Hayes, E. R. (2011). Language and Learning in the Digital Age. New York: Routledge.

    Cope, Bill, Kalantzis, Mary & Magee, Liam (2011). Towards a semantic web: connecting knowledge in academic

    research. 1. publ. Oxford: Chandos.

    Meyrowitz, Joshua (1985). No sense of place: the impact of electronic media on social behavior. New York:

    Oxford University Press.

    Sofkova Hashemi, S. (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska barn. In Domeij, R.

    (red.). Tekniken bakom språket. Stockholm: Norstedts, 121-142.

  • 125.
    Lindström, Clare
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    ‘Drown’ or ‘drowning’ – what is the difference?: How patterns of variation and powerful examples contribute to creating conditions for enhanced student learning of the grammatical structure, the progressive aspect2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Lindström, Clare
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Intending Learning: A Report of a Learning Study about the Grammatical Structure, the Progressive Aspect, with 6th grade English Language Learners in Sweden2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 127.
    Lindström, Clare
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Intending Learning: A Report of a Learning Study about the Grammatical Structure, the Progressive, with 6th grade English Language Learners in Sweden2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 128.
    Link, Amanda
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    "De har med sig kunskaper i engelska som jag inte gett dem": Lärares syn på extramural engelska2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevernas tillgång till olika digitala medier har under de senaste 10 åren ökat. Flera elever möter idag det engelska språket utanför skolan i form av olika aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till den engelska som eleverna har med sig in i klassrummet.  Begreppet extramural engelska innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med på fritiden. Studien har en fenomenografisk inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare på tre olika skolor har medverkat i studien. Resultatet visar att lärarna försöker att inkludera elevernas extramurala engelska i undervisningen, Lärarna ser dock både möjligheter och hinder med att använda elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Samtliga lärare ser elevernas extramurala engelska som något positivt och tycker det är bra att eleverna lär sig engelska utanför skolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Lundin, Barbro
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Dialogue features in football articles over a period of fifty years2013Inngår i: Language and Dialogue, ISSN 2210-4119, Vol. 3, nr 3, s. 402-420Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this diachronic study of dialogic features in football, articles from three different sports events have been focused: The World Cups 1958, 1974 and the Euro Cup 2004. This period of almost 50 years distinguishes itself as a time period when new channels for communication have emerged: television, Internet, computer-mediated communication. This has made it possible to bridge the gulf between the communicators. Dialogue features such as questions, directives, addressing the readers with you (second person singular) and using an inclusive we are numerous in the football articles studied. The articles show an increasing tendency to address the readers with you in the articles from Euro 2004. Moreover, the sports writers refer to given responses from readers in the articles from 2004.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Svensson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Ungdomars fiktionsvanor2017Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 2, nr 5, s. 30-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 131.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Svensson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Worlds of Many Languages: Learning from Fiction in Multimodal Text Universes2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Most young people in their late teens in Sweden, and probably also in many other parts of the world, devote several hours every day to fictional stories. The stories help them to construct realites, create identities, and can, in the most concrete sense, be used as tools in different ways, Bruner (1986) claims. Narrative forms of expression are, however, currently in transition. Novels becomes games, games become movies, movies become TV-series and so on, and everything is mediated digitally and globally in a convergence culture (Jenkins 2006). This cultural transfer places great demands on young people's cutural, medial, and linguistic skills.

    Based on studies conducted through surveys and media journals among people aged 17-18 years, the paper discusses theoretical aspects relevant for literary studies and foreign language learning in a broad sense. The first aspect is transformation (Brummett 1991), that is, the usefulness of combining fragments of different cultures, languages, media, and modalities into text mosaics. This transformation is made possible through various transferal processes, such as the transfer of a story from one medium to another, from one genre to another, from one culture to another etc. Transformation is an essential part of a second aspect, narrative competence (Lundström & Olin-Scheller 2014), which is needed to become a participant in so-called multimodal text universes. In these, an initial story, for example, the story of Harry Potter, is in a constant move between different cultural spaces, semiotic systems, and languages in a way that makes it impossible to isolate the learning of a single language in the way that is or was often achieved in the organisation of institutionalized language teaching. Hence, this paper shows and discusses how the use of fictional stories functions as a way to transgress through different cultural and linguistic systems, and in extension functions as a means for language acquisition.

  • 132.
    Manderstedt, Lena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning. Luleå tekniska universitet.
    VFU i svensklärarutbildning - konsekvenser för skolan och svenskämnet2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    VFU i svensklärarutbildning – konsekvenser för skolan och svenskämnetDet planerade föredraget tar sin utgångspunkt i min nyutgivna doktorsavhandling, Växelspel med förhinder: skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning, och lyfter fram de mest centrala resultaten som har bäring på skolämnet svenska, eller på relationen mellan lärarutbildning och skolverksamhet. Empirin, som samlades in under 2009, utgörs av material från svensklärarutbildningar vid 22 lärosäten: Drygt 400 policy- och styrdokument samt 15 intervjuer med lärarutbildare och svensklärarstudenter. Analysmetoder som använts är diskurs- respektive dokumentanalys. Dokumentanalysen utgår ifrån en modell som medger analys av olika nivåer i lärarutbildningen, vilket varit en fördel då jag velat belysa såväl lärosätens externa som interna relationer. Det teoretiska ramverket har konstruerats främst med utgångspunkt i ett antal teorier: diskursteorin företräds främst av Michel Foucault (2003; 1993;1980; 1970) och teori från den kritiska diskursanalysen, som förespråkas av Norman Fairclough (2003; 1995; 1992; 1989). Läroplansteoretiska perspektiv hämtas bland annat från Göran Linde (2000; 2006) och Tomas Englund (2008; 2005; 1986) och organisationsteori främst från Gunnar Bergs skolorganisatoriska analysram (2003). Slutligen används ett antal professions- och kunskapsteoretiska perspektiv, bland annat av Thomas Brante (2009) och Ingela Josefson (1991; 1999; 2001). Resultatet visar att VFU positioneras svagare än högskoleförlagd utbildning (HFU), trots talet om VFU:ns betydelse för studentens yrkesidentitet. De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder. En kritisk punkt i genomförandet är bedömningen. VFU förläggs mestadels i språkligt inriktade kurser. En betoning på kreativitet och förmåga att skapa stimulerande lärmiljöer återfinns i utbildning för undervisning mot yngre år, men inte för äldre år. Vilka konsekvenser detta kan få för skolämnet svenska går jag in på i presentationen. Vidare identifieras olika kulturer och förhållningssätt till såväl svenskämnet som läraryrket på lärosäten och i skolverksamheter. Flera studenter vittnar om att de ute på skolorna möter ett motstånd när det gäller den ämneskunskap de har med sig och att de får sitt yrkesval ifrågasatt av lärarutbildarna. Vilket eller vilka svenskämnen som egentligen ska iscensättas i VFU är otydligt eftersom ämnesinnehållet i VFU formuleras vagt till förmån för allmänna och personligt knutna lärarkunskaper. Den blivande lärare som formuleras i styr- och policydokumenten är således personligt kompetent, men har en relativt svag ämnesidentitet. Växelspelet mellan teori och praktik, som dominerar retoriskt, visar sig diskursivt i en ”verklighetsklyfta” som ännu inte har överbryggats. Min studie vittnar om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor, inte minst för en diskussion om lärarutbildningens gemensamma uppdrag att utbilda blivande svensklärare, samt vad detta uppdrag betyder ifråga om ämnesinnehåll och svenskläraridentitet. 

  • 133.
    Manderstedt, Lena
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Luleå tekniska universitet.
    Palo, Annbritt
    Luleå tekniska universitet.
    Expressing the Self in selfies2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents part of a project exploring how young people understand and make use of online locations. Virtual spaces are used to negotiate norms (Palo & Manderstedt, 2011), provide learning opportunities, interactivity and an understanding of spatiality, but entail risks. In Swedish curricula for compulsory and secondary school, L1 teaching includes multimodal texts (Skolverket, 2011a, 2011b). Teachers are to include text types like web texts or self-writing, the latter connected with the selfie phenomenon. We analyse teenagers’ selfies and captions from Facebook as partly fiction; the person “writes” the self through the images and captions, contributing to a text archive (cf. Derecho, 2006).Media ecology encompassing technology, communication, culture and education is a point of departure (McLuhan, 1967; McLuhan and Fiore, 1967; Ong, 2005; Bruner, 2002; Postman, 1970; Strate, 2006). The prosumer perspective is central, i.e. a consumer also producing media (Jenkins, 2006; Olin-Scheller & Wikström, 2010). Intersectional and semiotic perspectives have been adopted (De los Reyes & Mulinari, 2014; Butler, 2006 [1999]; Kress, 2010; Kress & Selander, 2012; Van Leeuwen & Jewitt, 2001). Gee (2005) provides a theoretical approach to Facebook as a semiotic domain. The preliminary results show four main categories in the material: “to girl oneself” (cf. Nilsson, 2013), “to boy oneself”, “to muscle oneself” and “to perform a life style”. Our study highlights the selfies and comments as fiction, as stories of the selves, construed and constructed, like traditional autobiographies.

    Download (pdf)
    Presentation
  • 134.
    Manderstedt, Lena
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Luleå tekniska universitet.
    Svensson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Palo, Annbritt
    Luleå tekniska universitet.
    Think of it as a Challenge: Problematizing Pedagogical Strategies for Assessing and Examining Web-based University Courses2014Inngår i: Next Generation Learning Conference NGL2014, Falun, Sverige, 19/03/14 - 20/03/14, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Following the digital revolution in education, Swedish universities increasingly give students the option to study online. For students, web-based alternatives offer freedom to choose from a larger selection of courses and give them a chance to participate regardless of location. Universities are also able to present themselves to a larger student base than what is provided by the immediate geographical environment.

    One implication of the digital revolution is the increasing number of students, which places demands on universities and teachers to deal with a larger diversity concerning students’ individual prerequisites, needs, and their expectations.

    In order to improve the quality and guarantee the validity of examinations in web-based courses, it is crucial to identify the pedagogical challenges specific to online teaching and learning. The aim of this study is to present and problematize a number of pedagogical strategies concerning assessment and examination, thereby contributing to the awareness of pedagogical challenges prevalent in web-based examination and education.

    The method of the project is a case study with empirical data gathered from three literary web-based courses, “The Vampire Story from Dracula to Twilight” (7.5 credits), “Popularizing the Classics: From Elizabeth Bennet and Alice to Bridget Jones and Neo” (7.5 credits) and “Gender, Literature and Media” (7.5 credits), with a total of approximately 750 participants given at Luleå University of Technology in 2010, 2011 and 2013. The empirical material encompasses the course material with particular focus on examination assignments, statistics concerning completion rates, student course evaluations, both qualitative and quantitative, as well as teachers’ reflections.

    The results show that there are three elements that are particularly significant when developing and teaching web-based university courses. First, the teacher’s subject knowledge, pedagogical skills and ICT competences contribute to a successful teaching and learning process. These factors help create a progressive development towards more complex and less subjective assignments. Second, the choice of teaching methods and examination strategies is imperative in order to create an interactive learning environment and a collective identity both of which are significant contributing factors to maintain a low student drop out rate in online courses. Third, it is fruitful to construct a wide range of examination assignments (for example quiz, blog, reflection, wiki and analytical essay). This will create the most varied and “secure” examination environment possible and ensure that one learning process is not favoured over another.

  • 135.
    Naaman, Perla
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Chukro, Maylin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Boksamtalets effekter: En litteraturstudie om att främja språkutveckling genom elevers delaktighet i boksamtal2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 136.
    Nicoobayan, Azadeh
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    På spaning efter Cinelitteracitet: En granskning av filmämnet i de nyutgivna läroböckerna för Svenska Gy112012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy.

    Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research.

    This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education.

    Fulltekst (pdf)
    På spaning efter Cinelitteracitet
  • 137.
    Nicoobayan Shiri, Azadeh
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Cinelitteracitet i svenskämnet: En granskning av filmmediets position i skolan2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum.

    The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum.

    The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish.

    The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Nilsson, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Berättande simuleringar: Om datorspel och lärande i GY11:s litteraturundervisning2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen försöker kartlägga hur och om datorspel kan användas i samma syfte som skönlitteratur i den litteraturundervisning som GY11 föreskriver. Fokus ligger på beröringsytor mellan skönlitteratur och datorspel gällande lärande; främst identitetsskapande, moral och etik men också stilistiska drag och litteraturvetenskapliga begrepp. Med två exempel, Fallout: New Vegas och Grand Theft Auto IV, visas hur berättandet i datorspel kan ge mediet en plats i gymnasieskolans litteraturundervisning, samt hur immersion, perspektiv och interaktivitet kan ge spelare något som inte skönlitteratur kan ge läsare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Ordqvist, Anna
    et al.
    Rehabilitation Medicine Department of Medicine and Health Sciences Linköping University and Pain and Rehabilitation Centre Linköping, Sweden.
    Falkmer, Marita
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. School of Occupational Therapy and Social Work, Curtin University, Perth, Australia.
    Parsons, Richard
    Shipping and Marine Technology Human Factors Chalmers University of Technology Göteborg, Sweden.
    Leung, Denise
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Department of Education, Municipality Council of Norrköping.
    Dahlman, Joakim
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Fleischer, Håkan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. School of Occupational Therapy and Social Work, CHIRI, Curtin University, Perth, WA, Australia.
    Girdler, Sonya
    School of Occupational Therapy and Social Work Curtin University, Australia Rehabilitation Medicine.
    Falkmer, Torbjörn
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. La Trobe University School of Health Sciences, Jönköping University, Sweden.
    Information and repetition change children's visual strategies when viewing magic tricks with and without gaze cues2013Inngår i: Perceptual and Motor Skills, ISSN 0031-5125, E-ISSN 1558-688X, Vol. 116, nr 1, s. 144-162Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Gaze cues and direct gaze attract visual attention. However, few studies have explored visual cues in children within realistic contexts. The effect of information and repetitive stimulus presentation has not been thoroughly studied with dynamic stimuli. The aim of the present study was to investigate how information affects the visual strategies of children measured by the number of fixations on certain areas of interest and their durations. Furthermore, this study examined the effect of gaze cues and direct gaze. In two consecutive experiments, children’s visual strategies when viewing magic tricks were measured by an eye tracker. Gaze cues were only present in Experiment 1.The results showed that repetitive stimulus presentation and information caused children to change their visual strategies when viewing magic tricks with and without gaze cues. However, the effect was larger when the gaze cues were not present. These findings in children were similar to those in adults.

  • 140.
    Palo, Annbritt
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Manderstedt, Lena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Luleå tekniska universitet.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Nordenstam, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    ‛Sweet sixteen’: role models, initiation and the Self2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The presentation is part of an interdisciplinary project examining and describing how teenagers make use of spaces in the 21st century. This study focus on the construction of role models in literature for young adults and in virtual communities. Several contemporary novels put on center stage a young female’s way to adulthood. These novels are also examples of media convergence, with the same content narrated in different media platforms, like fan forums and films (Jenkins 2006a; 2006b). As previously observed, interacting readers negotiate and renegotiate concepts of selves through reading and writing practices, like posts in fan forums and blogs (Manderstedt & Palo, 2009; Palo & Manderstedt, 2011). This study aims to identify and analyze the construction of behaviour and identity formation, represented in literature, and virtual communities devoted to these literary worlds. The specific objective is to contribute with knowledge about young adults’ perception and use of role models affecting their comprehension of self. In Sweden, where the L1 teaching includes multimodal texts and non-Swedish texts (Skolverket, 2011a, 2011b), this knowledge can help L1 teachers and teacher educators design the teaching of literature. The material consists of the first novels from Suzanne Collins’ The Hunger Games series and Veronica Roth’s Divergent series, the filmed versions thereof and data from four fan communities, discussing the literary works or films. The choice of collecting data from both contemporary popular literature/texts and fan communities draws on Swedish perspectives on literary studies and reading (Olin-Scheller & Wikström, 2010; Persson, 2012; Lindgren Leavenworth & Isaksson, 2013). Textual and visual analysis methods are applied on the material as well as an intersectional approach (de los Reyes & Mulinari, 2014). Concept of gender performance and the gaze are used analytically (Butler, (2006[1999]); de Lauretis, 2007), as well as theory on social semiotic (Kress, 2010; Kress & Selander, 2012). Findings suggest that in these novels and their converged media, the choices made by the female protagonist during her transition into adulthood marks the beginning of a personal development for the fictive character, but also of a change of the fictive universe.

  • 141.
    Pino Rodríguez, Aymé
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Korpus SAELEs uppbyggnadsmetodik, resultat och framtiden2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 142.
    Pino Rodríguez, Aymé
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Un estudio contrastivo basado en corpus del uso del conector entonces/då por aprendices suecos de español como lengua extranjera2014Inngår i: Nordic Romanist Congress, Iceland, August 12-15, 2014, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    La presente comunicación describe y analiza el uso y frecuencia del conector entonces/då en 135 textos producidos por 45 aprendices suecos de español como lengua extranjera, de nivel de conocimiento A2-B1 según la escala del Marco Común Europeo de Referencia para las Lenguas (MCERL). Los resultados obtenidos se comparan con un número similar de textos extraídos de dos corpus de control: un corpus de hispanohablantes (corpus de control de hispanohablantes- CEDEL2) y otro de nativos suecos (corpus de control suecos- ARGUS). El estudio aporta nuevos conocimientos acerca de las características de la interlengua de nativos suecos en el referido nivel de aprendizaje. Los textos argumentativos forman parte del Corpus denominado SAELE (Suecos aprendices de español como lengua extranjera), una compilación de textos electrónicos de lengua escrita de aprendices de lengua extranjera.

  • 143.
    Pino Rodríguez, Aymé
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Un estudio contrastivo basado en corpus: suecos aprendices de ELE y nativos suecos e hispanos2013Inngår i: 5th International Conference on Corpus Linguistics, Universidad de Alicante, 14-16 March, 2013: Corpus Resources for Descriptive and Applied Studies: Current Challenges and Future Directions, Alicante: Universidad de Alicante , 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    En el presente estudio se realiza un análisis cuantitativo y cualitativo del uso de combinaciones de palabras con los verbos creer, pensar y opinar en 135 textos recopilados en el Corpus SAELE (Suecos Aprendices de Español como Lengua Extranjera) que fueron producidos por 45 estudiantes de dos universidades suecas.  Los resultados obtenidos se compararon con dos corpus de control: uno de hablantes nativos de español (subcorpus del CEDEL2) y otro de hablantes nativos suecos (subcorpus ARGUS).

    El objetivo principal fue examinar las formas de uso de dichas combinaciones de palabras en la muestra de estudio, comparado con las de hispanohablantes y nativos suecos de los corpus de control. El estudio recopila datos sociolingüísticos, y de la competencia de los participantes que se corresponde con el nivel A2-B1 según el Marco Común Europeo de Referencia para las Lenguas (MCERL).

    Se constataron diferencias en uso y frecuencia de la producción de las combinaciones de palabras con los verbos creer, pensar y opinar entre los aprendices suecos de español como lengua extranjera y los participantes de los corpus de control: (a) los aprendices suecos de E/LE utilizan más frecuentemente la combinación creo que, mientras que los nativos suecos prefieren la combinación  tror att cuando esta equivale a creo quetycker att cuando se corresponde a opino que; (b) los nativos hispanohablantes (subcorpus CEDEL2) utilizan la combinación creo que más frecuentemente que los nativos suecos (subcorpus ARGUS), pero menos que los aprendices suecos de E/LE; (c) los nativos suecos (subcorpus ARGUS)  sobreusan  tycker att/ opino que con relación a aprendices suecos de E/LE y  nativos hispanohablantes, mientras que los aprendices suecos (corpus SAELE) utilizan más pienso que respecto a los participantes de los corpus de control; (d) los aprendices suecos de E/LE utilizan las combinaciones de palabras estudiadas en ocasiones de la misma forma que los hispanohablantes, pero en otras aparecen matizadas por ‘lo no nativo’en el contexto lingüístico.

    Los aprendices suecos de E/LE muestran una competencia léxica y gramatical correspondiente al nivel A2 hacia el B1 (MCERL), observándose diferencias individuales debido a factores como la edad, el tiempo de estudio de E/LE en Suecia o un país hispanohablante y habilidades en la destreza escrita.

  • 144.
    Rodin, Niklas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Progression i argumentation: En undersökning av skriftlig argumentation i årskurs 72011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:

    - Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?

    - Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?

    - Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?

    Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition. Undersökningen visar också att en mindre del av eleverna valde att skriva en diskuterande text istället för en renodlad argumentation. Eleverna har i de flesta fall en god känsla för blandningen av den argumenterande och berättande texttypen. I diskussionen redogörs för hur texterna skulle kunna användas i ett formativt arbetssätt för att diskutera kunskaps-kvalitéer.

    Fulltekst (pdf)
    Progression i argumentation
  • 145.
    Samuelsson, Ulli
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa.

    Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier.

    För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde.

    Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Samuelsson, Ulli
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Olsson, Tobias
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Digital inequality in primary and secondary education: findings from a systematic literature review2014Inngår i: Media and education in the digital age: concepts, assessments, subversions / [ed] Matteo Stocchetto, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2014, s. 41-62Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 147.
    Sandblom, Elisabet
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Forskning kring lärande, text och språk: Projektet Progression i en genre.2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 148.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Lindberg, Ylva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Diskursiv mångfald: En makro- och mikroanalys av elevtexter från svenska och svenska som andraspråk i åk 1 på gymnasiet2014Inngår i: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam & Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, s. 73-97Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 149.
    Ström, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Andersson, Josefine
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik.
    Media Literacy – förutsättningar, hinder och kompetenser: En litteraturstudie om förutsättningar och hinder för elevers utveckling av digitala media literacy-kompetenser2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Svensson, Anders
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsforskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Collective Memory and Grief: Local Media Agenda Setting and Mourning Media Consumer's Reception2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On September the 7th , in 2011, all players and managers in KHL team Lokomotiv Yaroslavl were killed in a plane crash. Among the victims were the Swedish goalie Stefan Liv. The collective grief stroke not only his home district but gripped nationwide and also included people far beyond Sweden’s borders. Men and women, old and young, addicted fans and people totally indifferent to ice hockey expressed personal sorrow and sympathy with Stefan Liv’s family, friends and home team HV71.

    The vast majority of these grieving people had never met Stefan Liv in person. Yet people mourned, as one does when a close and dear person passed away. Interviews, with a selection of local people of different origin, age, gender and interest in ice hockey, show how close this relation was. The interviews display varied but also consistent perceptions about Stefan Liv as a role model, both on and off the ice hockey rink. Besides these perceptions may have been formed under the influence of recurring media representations of the goal keeper, interviews indicated that media contributed to the reproduction of the ongoing collective grief, partly by retelling their own representations, and partly by publishing bereaved people’s private memories and perceptions of Stefan Liv.  

    In light of sociological theory of collective memory, and drawing on agenda setting and reception theory, this extended abstract examines the relation between bereaved people’s memories and images and the media representations of an admired and mortally wounded sports celebrity. Through a content analysis of local media coverage during the weeks after the accident, the media representation of Stefan Liv is constructed. This is compared with the interviewees’ perception in order to highlight the link between the local media agenda setting effects and the media consumers’ reception.

1234 101 - 150 of 170
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf