Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1071
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Johansson, Boo
    Psykologisk utveckling: Intelligens och minne1989Inngår i: Läkartidningen, Vol. 86, s. 2778-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 102.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Johansson, Boo
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    En studie kring isolering och ensamhet bland äldre1983Inngår i: Ensamhet och isolering: rapport från ett seminarium, Jönköping: Institutet för gerontologi, Jönköping , 1983Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 103.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Johansson, Boo
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ensamhet1982Inngår i: Nordisk Psykologi: teori, forskning, praksis, ISSN 0029-1463, Vol. 34, nr 3, s. 303-311Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social isolation and loneliness are often considered to be important and frequent problems in old age. However, the empirical support for this notion is weak. Results from Swedish studies show that rather extensive social networks continue into old age. Only a small minority can be said to be isolated and suffering from feelings of loneliness. This minority, however, reports a lower life satisfaction, which can also produce physical and psychological problems. Increased attention must be directed toward such negative consequences of weak social networks. This is especially important in discussions of how to alter a social situation characterized by loneliness and isolation. It is emphasized that further research within this field must be based on more explicit theories.

  • 104.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Landahl, Sten
    Psychological functioning in 70- and 75-year-old people: Intellectual functions and cardiovascular disease.1979Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 105.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Landahl, Sten
    Steen, Bertil
    Steen, Gunilla
    SCAG-S: beteendeskattningsskala för geriatriska och psykogeriatriska patienter : en svensk version1980Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 106.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Landahl, Sten
    Steen, Bertil
    Steen, Gunilla
    Vasopressin of value as a drug in psychogeriatric medicine?: Evaluation of a double blind trial.1981Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 107.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Psykosociala aspekter på personlig hygien1977Inngår i: Personlig hygien, Stockholm: Liber , 1977, s. 12-19Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 108.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Socialpsykologiska problemområden i åldrandeprocessen1977Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldres flyttningar till service och vårdinstitutioner - erfarenheter från Vetanda kommun1983Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 60, nr 10, s. 539-544Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 110.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    McClearn, G
    Pedersen, N L
    A twin register of unlike sexed elderly swedes1995Inngår i: The 12th International Twin Congress, Richmond, 1995Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 111.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    McClearn, G E
    Genetic and environmental effects on symptoms of depression in old old twins1997Inngår i: World Congress on Psychiatric Genetics, 1997Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 112.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    McClearn, Gerald E
    Lichtenstein, Paul
    Pedersen, Nancy
    Genetic and environmental effects on exercise from early adulthood to old age1995Inngår i: Toward healthy aging: international perspectives, Albany, N Y: Center for the Study of Aging , 1995, s. 35-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 113.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Melin, Else
    Hypnotic susceptibility in old age: Some data from residential homes for old people.1975Inngår i: International journal of clinical and experimental hypnosis, ISSN 0020-7144, E-ISSN 1744-5183, Vol. 23, nr 3, s. 184-189Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 114.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Melin, Else
    Hypnotiserbarhet hos personer som bor på ålderdomshem samt ett försök till behandling av sömnbesvär med hjälp av suggestioner1973Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 115.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Mellström, Dan
    Persson, G
    Svanborg, Allvar
    Loneliness in the swedish aged1981Inngår i: Journal of Gerontology, ISSN 0022-1422, Vol. 36, nr 3, s. 342-349Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 116.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Mårtensson, Ewert
    Åldrandets psykologi1975Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 117.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Mårtensson, Ewert
    Åldrandets psykologi1976Inngår i: Psykologisk uppslagsbok, Natur & Kultur, Stockholm , 1976, s. 476-479Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 118.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Mårtensson, Ewert
    Malmberg, Bo
    Pensionering: Psykologiska och sociala aspekter1976Bok (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Nilsson, Lars
    Svanborg, Allvar
    Behavioural and clinical aspects: Longitudinal studies1988Inngår i: Psychological assessment of the elderly, London: Churchill Livingstone , 1988, s. 47-60Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 120.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Nordqvist, Persy
    Tubbin, Monica
    Arfwidson, Samuel
    Vårdbehov och medicinkonsumtion bland äldre på servicehus med helinackordering: En 14-årsuppföljning1983Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 121.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Norlin, Eva
    Olsson, Agneta
    Psykoterapi och andra metoder vid psykologisk behandling av äldre1974Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 122.
    berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Olsson, A
    Psykoterapi inom geriatrik, psykogeriatrik och social åldringsvård1974Inngår i: Nordisk Psykologi, Vol. 26, s. 119-128Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 123.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ruth, Jan-Erik
    Psykogerontologisk forskning om intelligens och kreativitet1982Inngår i: Nordisk Psykologi, Vol. 34, s. 275-289Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 124.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sjöberg, T
    Psykologens roll inom åldringsvården1976Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, Vol. 53, s. 48-52Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 125.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sjöås Karlsson, K
    Steen, Bertil
    Den fysiska miljön på sjukhem - patienter och personals synpunkter1977Inngår i: Sjukhuset,,,, Vol. 54, s. 324-327Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 126.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Steen, G
    Kohortskillnader och intellektuell förmåga1998Inngår i: 14. Nordiska kongressen i Gerontologi, Trondheim, 1998Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 127.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Kommunal och regional variation inom äldreomsorgen1989Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 128.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Torbjörn
    An orientation scale for geriatric patients1980Inngår i: Age and Ageing, ISSN 0002-0729, E-ISSN 1468-2834, Vol. 9, nr 4, s. 215-219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 129.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Torbjörn
    En orienteringsskala för geriatriska och psykogeriatriska patienter1978Inngår i: Nordisk Psykiatrisk Tidskrift, s. 507-512Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 130.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Torbjörn
    Långtidsvård - ett område för förändring1978Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, Vol. 55, s. 585-590Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 131.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Torbjörn
    Skattningsskalor för bedömning av den fysiska miljön hos service- och vårdanläggningar för äldre: BFMÄ-skalan1983Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 132.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Torbjörn
    Tjellden, A L
    Milieu treatment in a ward for psychiatric long-term care1977Inngår i: Scandinavian journal of social medicine. Supplementum, ISSN 0301-7311, Vol. 14, nr Suppl. 14, s. 163-172Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 133.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    On the Context of Elderly Persons' Occupational Performance2003Inngår i: Physical & Occupational Therapy in Geriatrics, ISSN 0270-3181, E-ISSN 1541-3152, Vol. 21, nr 3, s. 49-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the context of elderly persons’ occupational performance in order to expose factors affecting their opportunities to age successfully. The study design is a descriptive pilot study and consists of interviews, based on a standardized questionnaire, with thirteen elderly people in their home settings. The results show that the informants’ occupational performance problems are mostly related to their occupational function and physical environment. The informants seem to be satisfied with their life as elderly individuals, but with adequate support, aiming to increase their occupational performance, their wellbeing may increase to benefit both themselves and the society in which they live.

  • 134.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Technical support for family caregivers2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this project was to investigate if support received by family care givers in the form of products, technology and web-based services corresponds to their needs when taking care of a person aged over 65 years at home. Questionnaires related to activity limitations, need for support and received support were distributed nationally and answered by 368 family care givers and 332 occupational therapists, who had met family care givers within their services. Furthermore, 58 family care givers were individually interviewed. The results from the questionnaires demonstrated that family care givers experienced activity limitations with the person they take care of to a higher degree than their expressed need for support in the form of products/technology and web-based services. In addition, they stated their need for support as greater than that they had received. Family care givers experienced activity limitations with the person they took care of to a higher degree than occupational therapists within all nine activity areas in WHO’s classification of functioning, disability and health (ICF). Family care givers expressed a need for products/technology to a larger or to the same extent as occupational therapists. Exceptions were mobility and personal care, where occupational therapists perceived the need for products/technology as greater than the family care givers. When it comes to web-based services, data was not sufficient to enable a comparison between family care givers’ and occupational therapists’ perceptions. The results from the interview studies conducted in two counties indicated that information on what could be offered needs to be improved and that family care givers expressed a desire for improved follow-up of the prescriptions given. Their knowledge of web-based services was limited, but they considered them to be good, especially for others than themselves. Additionally, the family care givers thought that the products and technology they had become aware of needed to be developed to be more user-friendly, but felt that those they had received brought them security, safety and independence. In conclusion, it is important to consider the point of view of the family care giver and their perception of activity limitations with the person they take care of in order to provide relevant information and appropriate support in form of products, technology and web-based services for the person they are caring for.

  • 135.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Teknikstöd för anhörigvårdare2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.

  • 136.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Teknikstöd för anhörigvårdare2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.

  • 137.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Teknikstöd för anhörigvårdare2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom ramen för regeringens utvecklingsprogram "Teknik för äldre" har Hjälpmedelsinstitutet (HI) tilldelats 6 miljoner kronor/år under en treårsperiod, med början 2007, för uppdraget att utveckla kunskap inom området "Teknik för anhöriga som hjälper och vårdar närstående". I uppdraget ingår att genomföra en behovsstudie via enkäter och intervjuer med anhöriga för att få bättre kunskap om anhörigas situation i fråga om hjälpmedel och annat teknikstöd. HI beviljade i november 2007 medarbetare vid Hälsohögskolan i Jönköping, avdelningen för rehabilitering, utvecklingsstöd under en tvåårsperiod för att utföra denna behovsinventering. Syfte: Syftet med projektet är att kartlägga och beskriva de behov av stöd som anhörig-närståendevårdarna har av produkter och/eller teknologi samt webbaserade tjänster, när de vårdare en äldre person över 65 år i hemmet samt att kartlägga i vilken utsträckning erhållet stöd motsvarar behoven. Metod: Datainsamling sker genom ett frågeformulär som har skickas ut till ca 1000 anhörigvårdare/närståendevårdare och 1000 arbetsterapeuter runt om i Sverige. Intervjuer med ett mindre antal anhörigvårdare/närståendevårdare (ca 60) i Jönköpings län kommer också att genomföras. Förväntat resultat: Tydliggörande av behov och erfarenheter av produkter och/eller teknologi samt webbaserade tjänster i hemmet hos olika grupper av anhörig-/närståendevårdare till personer över 65 år. Dessutom avser projektet att belysa i vilken utsträckning de hjälpmedel som förskrivs motsvarar de behov som finns. I sin förlängning kan projektet leda till utveckling av nya produkter och ny teknologi. Konklusion: Projektet är pågående.

  • 138.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Teknikstöd för anhörigvårdare2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.

  • 139.
    Björklund, Anita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henriksson, Marlene
    Teknikstöd för anhörigvårdare: Problem, behov och försörjning av produkter/teknologi och webbaserade tjänster2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.

  • 140.
    Blomdahl, Christina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Gunnarsson, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Fou Växjö.
    Guregård, Suzanne
    Södra Älvsborgs sjukhus.
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    A realist review of art therapy for clients with depression2013Inngår i: The arts in psychotherapy, ISSN 0197-4556, E-ISSN 1873-5878, Vol. 40, nr 3, s. 322-330Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Depression is a serious disease affecting an individual's entire life-situation, which can lead to great suffering and a reduced level of activity in everyday life. The aim of this study is to explore and describe how art therapy works regarding therapeutic factors, application, and circumstances for clients with depression. A systematic literature search of relevant databases was carried out to find articles concerning art therapy for depression, meeting criteria for reproducibility. This yielded 16 articles published in seven journals. The art therapy methods employed in each selected study were then examined and compared in order to understand the healing mechanism or mechanisms. These healing mechanisms are here termed “therapeutic factors”. The analysis resulted in eight therapeutic factors; self-exploration, self-expression, communication, understanding and explanation, integration, symbolic thinking, creativity, and sensory stimulation. No general conclusions could be drawn regarding circumstances, but the results indicate that art therapy can be performed successfully in a wide variety of clinical situations. The results were discussed in relation to International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) core sets for depression.

  • 141.
    Bokenberger, Kathleen
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Pedersen, Nancy
    Karolinska Institutet.
    Gatz, Margaret
    University of Southern California.
    Dahl, Anna
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    The Type A behavior pattern and cardiovascular disease as predictors of dementia2014Inngår i: Health Psychology, ISSN 0278-6133, E-ISSN 1930-7810, Vol. 33, nr 12, s. 1593-1601Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Research has suggested that greater psychophysiological reactivity to stress increases risk of dementia and that those with the Type A behavior pattern (TABP) are predisposed to elevated stress reactivity and cardiovascular disease (CVD), but no study has evaluated the associations among TABP, CVD, and dementia, prospectively. Hence, the present study aimed to investigate dementia risk in relation to TABP and CVD.

    Methods: A population-based cohort of 1,069 persons with a baseline mean age of 64.81 years from the Swedish Twin Registry was followed consecutively for up to 23 years. Based on self-reported items, TABP was measured using 6 scales: Ambition, Stress, Hard-driving, Neuroticism, Cynicism, and Paranoia. CVD was self-reported and dementia was diagnosed adhering to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, third edition, revised (DSM-III-R) or Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fourth edition (DSM-IV) criteria.

    Results: TABP was generally not associated with dementia risk. However, significant interaction effects of stress, paranoia, and cynicism with CVD on dementia risk were observed. That is, for those with CVD, high scores on stress, paranoia, and cynicism were associated with increased risk of dementia (hazard ratio [HR] = 1.43, 95% confidence interval [CI] = 0.95-2.15; HR = 1.39, 95% CI = 0.83-2.33; HR = 1.25, 95% CI = 0.76-2.06, respectively), whereas for those who did not have CVD, high scores on these measures appeared to be protective (HR = 0.76, 95% CI = 0.50-1.14; HR = 0.55, 95% CI = 0.34-0.89; HR = 0.50, 95% CI = 0.29-0.84, respectively).

    Conclusion: Some features of TABP confer an increased risk for dementia in those with CVD, whereas those without CVD are protected. When evaluating the risk of dementia, CVD and personality traits should be taken into consideration.

  • 142.
    Boström, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Lundgren, Dan
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Promoting sense of security in old-age care2013Inngår i: Health, ISSN 1949-4998, E-ISSN 1949-5005, Vol. 5, nr 6A2, s. 56-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The concept of security is related to the experience of health but has ever so often been argued from a risk perspective rather than from a promotional perspective. The experience of older persons’ sense of security in private homes and in nursing homes seems to be missing when it comes to promote aging well throughout the life span. This study aimed to describe and analyze factors related to the sense of security of older persons receiving care in nursing homes in Sweden. Design and Methods: The study was based on a questionnaire from a total of 495 persons aged ≥ 65 in private homes (n = 350) or nursing homes (n = 145) in Sweden. Results: Secure relationships, sense of control, and perceived health were significantly related to the subjects’ sense of security. No significant relationships were found between sense of security and having a personal emergency response alarm. Implications: Experience of sense of security from the older person perspective differs depending on the context. To promote the sense of security within the care of older persons, methods on how to establish secure relations as well as the sense of control and knowledge need to be further tested, developed and analyzed together with older persons.

  • 143.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Teknik och åldrande.2011Inngår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 330-347Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 144.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Trygghet - på vems villkor? Uppfattningar om och erfarenheter av trygghet hos äldre personer med behov av omsorg2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med avhandlingen var att bidra till ökad förståelse av hur äldre personer med skiftande omsorgsbehov uppfattade och erfor trygghet, i ordinärt och särskilt boende.

    Avhandlingens två första studier baserades på material från fokusgruppintervjuer med totalt 45 äldre personer boende i seniorboende. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys (I, II). Den tredje studien bestod av en sekundäranalys av en brukarenkät till 350 äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst och 145 äldre personer i särskilt boende. Materialet bearbetades med deskriptiv och analytisk statistik (III). I den fjärde studien följdes tre äldre personer, genom djupintervjuer och observationer under 12-16 veckor, vid flytt till särskilt boende och den första tiden på särskilt boende. Även detta material analyserades med kvalitativ innehållsanalys (IV).

    Avhandlingens resultat visar bland annat att de trygghetslarm som de äldre hade erfarenhet av uppfattades som begränsande då larmets korta räckvidd gav orsak till minskad frihet, otrygghet, oro och rädsla (I). Övervakningsteknik, där den äldres person och position övervakas i större omfattning, ansågs inte som något problem att använda när omsorgsinsatserna ökade, så länge detta medförde ökad trygghet (II). Upplevd hälsa, relationstrygghet samt kunskap och kontroll var faktorer som var positivt relaterade till hur äldre personer med äldreomsorg uppfattade och erfor trygghet i vardagen, både i ordinärt och i särskilt boende (III). Flytt till särskilt boende som innebar att stegvis överlämna sitt livoch sin kontroll till omsorgspersonalen, ledde till en känsla av ökad säkerhet för de äldre personerna men inte nödvändigtvis till känsla av trygghet (IV).

    Resultatet tolkades i förhållande till Antonovskys salutogena teori där de tre koncepten meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet, tillsammans utgör grunden för känsla av sammanhang (KASAM).

    Sammanfattningsvis uppfattade och erfor äldre personer trygghet som så meningsfull att de kunde tänka sig att ge avkall på en del av sin frihet, integritet, självständighet och självbevarande för att uppnå den. De äldre personerna beskrev att resurser som personal och trygghetslarm stärkte tryggheten, men att hanterbarheten av dessa resurser kan stärkas ytterligare, i både ordinärt boende och särskilt boende. Resultaten visaratt äldre personers begriplighet av vardagen relaterar positivt till uppfattningar och erfarenheter av trygghet. Äldre personer saknar dock begriplighet avseende exempelvis trygghetslarm och nya rutiner, vilket får negativ inverkan på deras trygghet. Äldre personer bör ges större utrymme att själva beskriva trygghet utifrån sina unika villkor. För att stärka trygghet på äldre personers villkor, oavsett deras omsorgsbehov, bör således hanterbarheten, men framförallt begripligheten, stärkas.

  • 145.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Vad finns det för aktörer och vad gör de för äldre i Jönköpings län?: En kartläggning på uppdrag av Regionförbundet Jönköpings län med fokus på kommersiella företag, offentliga resurser, allmännyttiga, ideella och trossamfund samt utbildning i länet.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 146.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    What do old persons think about the first generation of security systems?2010Inngår i: Gerontechnology / [ed] Sixsmith, A & Gutman, G, 2010, s. 266-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Older people don’t always know what new technology can do, so it may be difficult to outline needs, constraints and specifications. The marketing functions, the demand for technology and the supply of technology therefore needs to be strengthened. Though many older persons rely on various assistive technologies in their daily life and therefore represent a large group of consumers with the experience of existing technology, their influence over the technology they have access to as well as their involvement in design processes and product development is also very small.

    Aim: This study has two objectives; the first is to describe older people's experiences about using their existing security systems. The second is to highlight and make the older peoples thoughts and wishes available in further development and innovations of the second generation of context-aware distributed assistive systems, like wireless sensor network (WSN).

    Method: Five focus group interviews including 7-10 persons were conducted. Totally, 45 community living men and females (75-85 years of age) without home help and who had not been diagnosed with dementia participated. Data were analyzed by content analysis and selected into six themes.

    Result: The preliminary results show that the old persons feel dissatisfied as well as unsafe with their present security alarms. They feel limited when security alarms are only fit in their own apartment, and therefore they feel insecure and restricted in their freedom. They are experiencing a need to compensate the lack of safety with other products or persons. They also report that they have received poor information, which affect their sense of security. The elderly seem to have specific needs with their alarm systems that might be useful in further development of context-aware distributed assistive systems as well as ethical issues also has arisen in the discussion about enlarged alarm systems.

  • 147.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sexualitet och åldrande.2011Inngår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 221-240Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 148.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Kjellström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Older persons have ambivalent feelings about the use of monitoring technologies2013Inngår i: Information Technology and Disabilities, ISSN 1073-5127, E-ISSN 1073-5127, Vol. 25, nr 2, s. 117-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: As they age, older persons prefer to continue to live in their own homes. Sensors in the environment and/or bodily worn systems that monitor people might contribute to an increased sense of safety and security at home, but also raise concerns about the loss of privacy by surveillance. Little is known about how older persons, living at home independently and stating good health, perceive monitoring technology in terms of personal privacy.

    OBJECTIVE: to identify and describe how older persons, perceive monitoring technology in terms of personal privacy.

    METHOD: A qualitative study based on five focus group interviews was used. Concepts of "freedom" and "surveillance" were used as content areas in the data analysis.

    RESULTS: The results comprised three categories of ambivalence; "independence vs. security", "privacy vs. intrusion", and "in the best interest of me vs. in the best interest of others". These three categories merged into the overarching theme "maintaining a sense of self" which illustrates a desire to maintain control of one's life as long as possible.

    CONCLUSIONS: Older persons generally have positive feelings and attitudes toward technology and strive to maintaining a sense of self as long as possible, by having control. They stated high value to privacy, but valued being watched over if it ensured security. To feel good and bad about monitoring technologies, rather than good or does not necessarily lead to feelings of conflict.

  • 149.
    Bouillon, Kim
    et al.
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Kivimäki, Mika
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Hamer, Mark
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Sabia, Severine
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Fransson, Eleonor
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Singh-Manoux, Archana
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Gale, Catharine R.
    MRC Lifecourse Epidemiology Unit, University of Southampton, Southampton, UK.
    Batty, G. David
    Department of Epidemiology and Public Health, University College London, London, UK.
    Measures of frailty in population-based studies: An overview2013Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 13, nr 64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Although research productivity in the field of frailty has risen exponentially in recent years, there remains a lack of consensus regarding the measurement of this syndrome. This overview offers three services: first, we provide a comprehensive catalogue of current frailty measures; second, we evaluate their reliability and validity; third, we report on their popularity of use.

    Methods: In order to identify relevant publications, we searched MEDLINE (from its inception in 1948 to May 2011); scrutinized the reference sections of the retrieved articles; and consulted our own files. An indicator of the frequency of use of each frailty instrument was based on the number of times it had been utilized by investigators other than the originators.

    Results: Of the initially retrieved 2,166 papers, 27 original articles described separate frailty scales. The number (range: 1 to 38) and type of items (range of domains: physical functioning, disability, disease, sensory impairment, cognition, nutrition, mood, and social support) included in the frailty instruments varied widely. Reliability and validity had been examined in only 26% (7/27) of the instruments. The predictive validity of these scales for mortality varied: for instance, hazard ratios/odds ratios (95% confidence interval) for mortality risk for frail relative to non-frail people ranged from 1.21 (0.78; 1.87) to 6.03 (3.00; 12.08) for the Phenotype of Frailty and 1.57 (1.41; 1.74) to 10.53 (7.06; 15.70) for the Frailty Index. Among the 150 papers which we found to have used at least one of the 27 frailty instruments, 69% (n = 104) reported on the Phenotype of Frailty, 12% (n = 18) on the Frailty Index, and 19% (n = 28) on one of the remaining 25 instruments.

    Conclusions: Although there are numerous frailty scales currently in use, reliability and validity have rarely been examined. The most evaluated and frequently used measure is the Phenotype of Frailty.

  • 150. Braungart Fauth, Elisabeth
    et al.
    Zarit, Steven H
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Mediating relationships within the Disablement Process model: a cross-sectional study of the oldest-old2008Inngår i: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, Vol. 5, nr 3, s. 161-179Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 101 - 150 of 1071
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf