Change search
Refine search result
123 101 - 127 of 127
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Kärleksintriger i ny tappning: förkroppsligade berättelser genom interagerande aktivitet2015In: Framtida berättelser: Abstracts för sektionsföredrag: NNMF5: Den femte nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning: Vasa 3-4.12 2015, Vasa: Åbo Akademi , 2015, p. 29-30Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I dagens undervisningssammanhang är det vanligt att multimedialt material används tillsammans med tryckt skönlitteratur. Skönlitterära texter kan också ha ett annat gränssnitt än traditionella böcker och dessa båda former befruktar ömsesidigt varandra. Klassiska, skönlitterära kärleksberättelser, liksom dagens populärkulturella skildringar av kärlek, erbjuder förlagor till kärleksintriger, vilka sedan kan iscensättas i sociala medier, däribland Second Life (SL). Den virtuella världen SL har intresserat flera forskare (t.ex. Boellstorff 2008; Lindberg 2013; Lindberg, Manderstedt & Palo 2015; Wang, Steinvall & Deutschmann 2014), men sällan som källa till litteraturdidaktiskt inriktat studium.

    Denna explorativt inriktade studie fördjupar tidigare resultat kring litterär interaktivitet (Lindberg 2013; Manderstedt & Palo 2009; Palo & Manderstedt 2011) genom att undersöka hur kärleksintriger aktiveras i SL och hur dessa intriger bär spår av litterära förlagor. I aktiverandet av berättelser är begreppet prosumers centralt (Jenkins 2006). Prosumers konsumerar och producerar berättelsens intriger simultant, genom interaktion (Olin-Scheller & Wikström 2010).

    I studien används netnografiskt inriktade observationer (jfr. Kozinets, 2010; Hine, 2015), vilka analyseras i ljuset av actor-network theory (Latour, 2005), narrativa teorier (Ryan 2001) och teori om vad rumslighet betyder för det observerade (Lefebvre 1991).

    Utgångspunkten är att inte bara förståelsen för hur en intrig skapas, utan också hur det förkroppsli-gade elementet av aktivitet kan bidra till litterär kompetens, likt en ny form av ”learning-by-doing” i skrivsammanhang. Exempelvis kan deltagare skapa och driva berättelsens relationer bakom sina representationer eller avatarer. ”Ploten” är levd och ständigt i förändring, men också läsbar, då den går att följa på skärmen (Olsen och Gang-Qin 2011).

  • 102.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Palo, Annbritt Palo
    Luleå tekniska universitet.
    Experiencing virtual spaces through Amor and Eros: L1-language teaching and literary competence2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In today’s digitalized world, text is no longer bound to a book, nor social activities to the actual world. This context, where virtual and real spaces are blurred, transforms reading and writing activities, as well as views on personal relationships (Buckingham Shum & Ferguson, 2012:8: Murray 2011; Turkle, 2005; 2011). Literary narration is perceived as more closer to fiction and distant from reality, since readers are more passive in the part-taking of the story. However, in digital environments, especially those distributed in three dimensions, readers merges with the author since participants have to invent and live the story at the same time. Thus, the created narrative becomes real and the participant’s feeling of risking oneself is augmented. Since multimodal features of the virtual environments activate several senses creating an immersive experience, the present study perceive virtual spaces as an important complement to reading and writing, with the potential to enhance motivation and learning about narrative features. The curricula for compulsory and secondary school in Sweden state that reading and writing in different media are part of the subject of Swedish (Skolverket, 2011a, 2011b). Both activities are linked to the development of identity, knowledge and understanding of the surrounding world. Reading and writing embrace cognitive and emotional development and offer tools to interpret and critically analyse different types of genres and content. This study focuses the theme of love and erotic love, in particular related to avatars in social media like Second Life and games like World of Warcraft (See Lindberg 2013), and ask questions about plot, environment, characters and other narrative features that literary and virtual experiences have in common. The in-world observations and analysis are carried out with netnographic methodology (Kozinets 2010), focusing on environment, interaction, activities and communication at different levels, as well as on identities appearing in the observed material. The results consist of a critical study of the theme in virtual communicative contexts and provide tools for teachers to make use of virtual environments in order to help pupils achieve the curricular objectives. The latter part is further problematizing and deepening results of a previous Swedish study (Manderstedt & Palo 2009).

  • 103.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Messina Dahlberg, Giulia
    University of Gothenburg, Sweden.
    Vigmo, Sylvi
    University of Gothenburg, Sweden.
    Goals, challenges and achievements in collaboration between the global South and the global North: Co-creating and developing global, digitallymediated education for teacher training programmes2019Conference paper (Other academic)
  • 104.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Argumenterande text: En jämförande studie mellan stadier2012Conference paper (Other academic)
  • 105.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att lära sig hantera argumenterande genrer: Utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp.

    För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för ”arbetslivet och för vidare studier” (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumente­rande.

    I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht 2012. Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln ”Vad är poängen med universitetsutbildning?”. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning.

    I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mot­tagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är ”en blandning av olika framställningsformer” (Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten.

    Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy – en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november 2011. Presentationens resultat kommer att relateras till pilotun­dersökningens.

  • 106.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att skriva diskursiva texter med olika språkliga bakgrunder2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Att skriva diskursiva texter är en konst som behöver tränas. Otillräcklig träning har lett till stora problem för nyblivna studenter, vilket dagens utbildningsdebatt visar. För att kartlägga vad elever/studenter kan respektive inte fullt ut behärskar har vi i en tidigare studie undersökt texter skrivna av blivande svensklärare. I pågående studie ägnar vi oss åt motsvarande texter producerade av elever i årskurserna 7 och 9 på högstadiet samt 1 och 3 på gymnasiet.

    Vår forskning visar tydligt att vi inte kan ge samma typ av stöd till alla elever/studenter, eftersom grupperna är heterogena. Därför finner vi det viktigt att studera likheter och skillnader mellan olika skribentgrupper. För vissa tycks exempelvis framför allt textarbetet, såsom mottagar- och genreanpassning, bereda problem, medan det för andra snarare är språket som utgör en stötesten. För ytterligare andra föreligger dubbla svårigheter när både textarbete och språk är problematiska. Till detta kan fogas andra problem med skrivandet såsom olika typer av läs-och skrivsvårigheter.

    Presentationen fokuserar på en jämförelse mellan elever i ÅK 1 på gymnasiet som har svenska som modersmål och sådana som har svenska som andra språk. I det senare fallet gör vi ytterligare en uppdelning i skribenter som fötts i Sverige eller kommit hit under sina första levnadsår och elever/studenter som anlänt senare. Avgränsningen är vansklig, vilket framgår av debatten kring hur man ska organisera undervisningen i svenska för personer med svenska som andra språk (http://www.andrasprak.su.se/).

    Studien inramas av en textsyn där kriterier såsom språk- och kulturbakgrund, kontext, erfarenhet och historia tas hänsyn till som individuella resurser, vilka aktiveras i textarbetet. I förlängningen krävs därför en vidare analys, där tolkningsprinciper från området critical literacy griper in (Janks, 2010. García, 2011; 2012.).

    Själva undersökningsarbetet baserar sig på grounded theory. Mer precist har vi utgått från hypotesen att god argumentation förutsätter ett visst mått av både organisation och tydlighet i argumentationen och av mottagar- och genreanpassning. I fokus för undersökningen ligger därför dels hur argumentationen i textmaterialet är uppbyggd (form, innehåll och struktur), dels hur skribenter anpassar sina texter till mottagare och till genre. Detta gör det nödvändigt att arbeta tvärvetenskapligt. Vi använder oss av både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder kompletterat med Toulmins argumentationsmodell (2003). Utöver detta tittar vi, när det gäller texter skrivna av elever med annat modersmål än svenska, också på språket i sig med processbarhetsteorin som bas (Pienemann, 2011). Resultaten pekar mot en didaktik i samverkan med elevens unika språk- och kulturtillgångar.

  • 107.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att utveckla skrivkompetens på gymnasiet2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I en digitaliserad värld kommer allt fler människor i situationer där de använder skrift för att kommunicera (Westman, 2010), såväl i yrkesliv som privat. Samtidigt visar forskning att utvecklingen av skrivkompetenser under skoltiden, inte minst när det gäller diskursiva och argumenterande texttyper, uppvisar brister (Ask, 2005, 2007; Bergh Nestlog 2009; Ciolek-Ciastek 2008; Johansson 2010; Lindberg & Sandblom, 2013a; Nyström 2000).

    I en pilotundersökning, Progression i en genre (Lindberg & Sandblom, 2013a), av ca 40 texter från årskurs 7 och 9 respektive årskurs 1 och 3 på gymnasiet framkommer bl.a. två problem när det gäller progression i skrivutvecklingen. Ett är att det diskursiva, argumenterande skrivandet i årskurs 7 är svagt utvecklat, trots att eleverna hade behövt den kompetensen i mötet med mer avancerade texttyper i olika ämnen. Ett annat problem är att den utveckling som sker under högstadiet tycks avstanna till stor del under gymnasiet och många studenter som sedan går vidare till högre studier är dåligt förberedda för kraven på att skriva akademiskt (Ask, 2005; Lindberg & Sandblom, 2013b). Detta övergripande resultat kan man koppla till Kroghs (2014) forskning om stadieövergångar. Krogh visar exempelvis på att gymnasieelever inte utmanas i sin språkliga kreativitet, då uppgifterna har mycket strikta ramar och inte tillåter språkligt skapande. Silverström (2007) visar även på att gymnasieelever har svårt att frigöra sig från den berättande genren då de skriver diskursivt, vilket vår studie problematiserar.

    Ifrågavarande undersökning syftar till att belysa de språkliga och textuella resurser som elever aktiverar då de ställs inför att skriva en diskursiv text, där ramarna inte är entydigt fastställda. Studien utgår från nämnda pilotundersökning men vill fördjupa kunskapen om hur skrivundervisningen kan förbättras på gymnasiet. Därför fokuserar vi i nästa steg på ett material som omfattar ca 200 texter skrivna av elever i årskurs 1 på gymnasiet.

    Analysen utgår från Grounded theory. Den huvudsakliga metoden är kvalitativ men kompletteras i viss mån med kvantitativ analys. För att belysa så många facetter av skrivkompetens som möjligt arbetar vi tvärvetenskapligt och använder språk- och litteraturvetenskapliga modeller samt argumentationsmodeller (särskilt Toulmin 2003) i analysen. I blickpunkten ligger identifiering av olika former av textkompetenser, där mottagaranpassning och genreanpassning är två viktiga aspekter. På en mikro- och en makro-nivå visar resultaten vilka kompetenser elever spontant mobiliserar i en given skrivaktivitet. De ger också indikationer om vad undervisningen bör fokusera tydligare på för att en effektivare progression ska uppnås.

    Sammanfattningsvis visar våra resultat att det behövs ett tydligare fokus i undervisningen på att hjälpa elever att förstå hela processen när man skriver och tolkar texter. Målet är en undervisning som, på grundval av de kompetenser elever har, förmår lotsa dem till en flexibel användning av de språkliga medel som står till förfogande i olika textsammanhang, både vid skrivande och läsande.

    Presentationen avslutar med tankar kring passande didaktik för att möta det vi ser i resultaten.

  • 108.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Basic concepts of the theory of genre and the analysis of argumentative writing2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In our conference paper we will make an in-depth study of the relation between, on the one hand, basic notions in genre theory, genre, activity type and style, as used for instance in Fairclough (1992) and Cope & Kalanzi (1993) and, on the other hand, the outcome of an investigation into the nature of argumentative writing on different levels of the Swedish school system and in higher education.

     

    There is still much work to be done when it comes to helping people to learn how to write discursive texts. (See the results of a pilot study to be found in Lindberg & Sandblom, 2013.) The need for more research in this area has been brought to attention by for example Ask (2007); Bergh Nestlog (2009); Ciolek-Ciastek (2008); Johansson (2010) and Nyström (2000) and is further emphasized due to changes within the Swedish school system. A consequence of these changes has been that more focus has been put on the proficiency of pupils to adapt their writing to given circumstances.

     

    This situation motivated an investigation of argumentative texts produced by pupils in upper secondary high school (grades 7 and 9), college students (grades 1 and 3) and students at university level studying to become teachers of Swedish (one group during their second semester of Swedish and one during their third semester).

     

    The method used in the investigation rests upon Grounded theory (Bryman, 2011, s. 513ff.) which allows an interaction between the analysis of the data and theoretical considerations. The focus of interest has been the form, content and structure of the argumentation but also the way the authors of the texts adapt their writing to the recipient and to the genre.

     

    The analysis is mainly qualitative, based on a close reading of the texts, but some aspects have been supplemented with a quantitative analysis. We assume, as do many others, that different levels of description are necessary in order to grasp the flexibility of language use depending on the given situation, the aim and the recipient of the text. We have therefore used theories and methods from several different areas: linguistics, literature and Toulmin’s model of argumentation (2003). This choice of methods is also motivated by the wish to avoid too rigid a conception of notions such as genre and text type.

  • 109.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Blivande svensklärare skriver argumenterande text2013In: Literacy i læringskontekster / [ed] Dagrun Skjelbred, Aslaug Veum, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, 2013Chapter in book (Refereed)
  • 110.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Dive iN – Diversity as Normality2017Conference paper (Refereed)
  • 111.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Svenskämnets tre inneboende svårigheter2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenskan i skolan kan sägas bestå av tre svårigheter: genrer, progression, och mångfald. Genremängden gör det svårt för lärare att lotsa elever till en förståelse för hur språk fungerar beroende på situation, syfte, mottagare och medium. Vår undersökning av argumenterande texter på högstadiet och gymnasiet visar att fokus bör ligga på funktionalitet och flexibilitet – genreegenskaper och språkets många möjligheter att realisera dessa. Det andra problemet utgörs av brister i progression inom skrivande. Varför kan så få elever i årskurs 7 argumentera? Och varför är progressionen i skriftlig argumentation så dålig på gymnasiet? Ett intensivare arbete med ett gemensamt metaspråk för textarbete och för språkliga medel är nödvändigt. Det tredje problemet, mångfalden inom elevgrupper, är svårhanterat men ger samtidigt nya möjligheter. Alla elevgrupper har kompetenser som genom arbete över gruppgränser skulle kunna främja andra elevers skrivinlärning.

  • 112.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Patterns of socialization into multiple academic writing spaces. On centers and peripheries2019In: Book of abstracts, 2019, p. 15-16Conference paper (Refereed)
  • 113.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping, Sweden.
    Dive iN – Diversity as Normality: A substudy on usage of digital resources across subjects in upper secondary school2018Conference paper (Refereed)
  • 114.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping, Sweden.
    In/ex/clusive communication in upper secondary school settings. The challenge of digital resources2018Conference paper (Refereed)
  • 115.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Svensson, Anders
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Media and communication science. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Mediernas och språkets ömsesidighet: En enkätundersökning om blivande lärares tankefigurer kring språk och medier2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Språk och medier är intimt sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra. Medierna (analoga och digitala) är inga oskyldiga verktyg med vilka språket förmedlas eller skriftspråk produceras. Språket i sociala medier får konsekvenser för språket i samhället samtidigt som språket i samhället påverkar språket i medierna. Språk är föränderligt och förändringarna blir mer omfattande och snabbare genom att olika språkkulturer möts och blir tillgängliga via de moderna medierna. Dagens elever växer upp i denna dynamik och kommer till skolan med olika språk som de informellt ”lärt” via medier. Skolan måste i sin språkundervisning vara medveten om och förhålla sig till de språk- och genrehybrider medietätheten ger upphov till.

    För att utveckla språkämnenas användning av medier har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie- och språkdidaktisk inriktning. Ett inledande steg i detta arbete är att med en enkätstudie fånga in vad blivande lärare vet om och hur de tänker kring den beskrivna dynamiken. Denna förståelse ska ligga till grund för utvecklandet av medie- och språkdidaktiska arbetssätt i undervisningen av blivande lärare och i förlängningen ute i den dagliga skolverksamheten.

    Enkäten undersöker inte bara kopplingen mellan språk och medier, utan även blivande lärares tankar kring sin egen och elevers medieanvändning. För att få en referenspunkt till antagandena om elever, undersöker vi även elevers användning. Enkäten ställer slutligen också frågor om de blivande lärarnas dagliga användning av medier.

     

    Samtliga studenter på lärarprogrammet vid Högskolan i Jönköping kommer att få besvara enkäten under början av september 2011. Speciella frågor kommer också att gå ut till högstadie- och gymnasieelever på skolor i Ulricehamn och Gränna. För att få ett internationellt jämförelsematerial kommer enkäten också att utformas på franska till studenter vid Enssib i Lyon i Frankrike. Alla studenter och elever får avge sina svar under lektionstid. Eftersom enkäten kommer att ligga på webben kan svaren direkt importeras för analys i SPSS. Arbetet med att tolka resultaten kan påbörjas så snart svaren analyserats, dvs. från mitten av september.

     

    De resultat som kommer att presenteras vid konferensen kommer att vara fokuserade på svensklärarstudenters svar på frågeställningarna om kopplingen mellan medier och språk: Hur man tror medierna påverkar språket generellt och hur man tror den egna medieanvändningen påverkar det egna språket samt hur elevers medieanvändning påverkar elevers språk. Som en logisk följd av dessa frågeställningar ställs också frågor om hur man ser på vilka konsekvenser detta får för svenskundervisningen i skolan.

  • 116.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Svensson, Anders
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Swedish language teachers and social media: Preconditions for integrating social media into language teaching2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    SCIRA 2013 (Literacy and the social media/Digital literacy)

    – Anders Svensson & Ylva Lindberg, HLK, Jönköping

    Normer och attityder i ett allt mer digitaliserat svenskämne.

    När skriftkulturen förändras genom de digitala medierna, håller även svenskämnet på att förändras (Erixon 2012). Privata och offentliga texter glider in i varandra, liksom privata och offentliga skriftpraktiker (Meyrowitz 1985). Även om skolan i flera avseenden kommit långt med att integrera ny teknik i undervisningen, betyder det inte att lärare arbetar medvetet för att svara upp mot de datormedierade skrivmöjligheter som används i samhället (Sofkova Hashemi 2008). Digital literacy kan ses som en kompetens som byggs i samverkan, via nätet och mot ett gemensamt mål (Gee & Hayes, 2011; Kalantzis and Cope 2011). Vi menar dock att denna kompetens även beror av attityder och normer gentemot medierna.

    I vår studie har vi via en enkät tillfrågat alla studenter, däribland blivande svensklärare, på Högskolan för lärande och kommunikation (Jönköping) under vt 2011 om deras syn på medier i förhållande till språk. Deras svar kompletteras med intervjuer med svensklärare på fältet. I materialet urskiljer vi i stora drag dels en normativ uppfattning om vilka medier som har företräde, dels en mer öppen attityd till medieanvändning. Vi kallar dessa större grupper för ”whatevers” och ”controlers” (Baron 2010). Intervjuerna ger indikationer om hur de olika kategorierna arbetar didaktiskt i svenskan och hur deras attityder påverkar svenskans innehåll och metoder.

    Resultaten väcker även frågor kring hur lärarutbildningen förhåller sig till begreppet medier, då en stor del av de blivande svensklärarna uppvisar normativa attityder som kan kategoriseras som ”controlers”.

    Referenser:

    Baron, N. S. (2010). Always On: Language in an Online and Mobile World. Oxford: Oxford University Press.

    Erixon, P.-O. (2012). Svenskämnet i ett nytt medieekologiskt sammanhang. In Skar, G. & Tengberg,

    M. (red.). Svenskämnet i går, i dag, i morgon. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur, 178-193.

    Gee, J. P. & Hayes, E. R. (2011). Language and Learning in the Digital Age. New York: Routledge.

    Cope, Bill, Kalantzis, Mary & Magee, Liam (2011). Towards a semantic web: connecting knowledge in academic

    research. 1. publ. Oxford: Chandos.

    Meyrowitz, Joshua (1985). No sense of place: the impact of electronic media on social behavior. New York:

    Oxford University Press.

    Sofkova Hashemi, S. (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska barn. In Domeij, R.

    (red.). Tekniken bakom språket. Stockholm: Norstedts, 121-142.

  • 117.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Wennerström, A.
    Motståndets poesi. Poesididaktik och samhälle i franska enligt fransk läroplan2019Conference paper (Refereed)
  • 118.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Wennerström, A.
    Poetry of resistance. Poetry didactics and societal relevance in the French school in Sweden2019Conference paper (Refereed)
  • 119.
    Palo, Annbritt
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Manderstedt, Lena
    Jönköping University, School of Education and Communication. Luleå tekniska universitet.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Nordenstam, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    ‛Sweet sixteen’: role models, initiation and the Self2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The presentation is part of an interdisciplinary project examining and describing how teenagers make use of spaces in the 21st century. This study focus on the construction of role models in literature for young adults and in virtual communities. Several contemporary novels put on center stage a young female’s way to adulthood. These novels are also examples of media convergence, with the same content narrated in different media platforms, like fan forums and films (Jenkins 2006a; 2006b). As previously observed, interacting readers negotiate and renegotiate concepts of selves through reading and writing practices, like posts in fan forums and blogs (Manderstedt & Palo, 2009; Palo & Manderstedt, 2011). This study aims to identify and analyze the construction of behaviour and identity formation, represented in literature, and virtual communities devoted to these literary worlds. The specific objective is to contribute with knowledge about young adults’ perception and use of role models affecting their comprehension of self. In Sweden, where the L1 teaching includes multimodal texts and non-Swedish texts (Skolverket, 2011a, 2011b), this knowledge can help L1 teachers and teacher educators design the teaching of literature. The material consists of the first novels from Suzanne Collins’ The Hunger Games series and Veronica Roth’s Divergent series, the filmed versions thereof and data from four fan communities, discussing the literary works or films. The choice of collecting data from both contemporary popular literature/texts and fan communities draws on Swedish perspectives on literary studies and reading (Olin-Scheller & Wikström, 2010; Persson, 2012; Lindgren Leavenworth & Isaksson, 2013). Textual and visual analysis methods are applied on the material as well as an intersectional approach (de los Reyes & Mulinari, 2014). Concept of gender performance and the gaze are used analytically (Butler, (2006[1999]); de Lauretis, 2007), as well as theory on social semiotic (Kress, 2010; Kress & Selander, 2012). Findings suggest that in these novels and their converged media, the choices made by the female protagonist during her transition into adulthood marks the beginning of a personal development for the fictive character, but also of a change of the fictive universe.

  • 120.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, T.
    Erik Dahlberg secondary school, Jönköping, Sweden.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Diversity in policies and practices of digital communication in Swedish upper secondary school2019In: INTED2019 Proceedings: 13th International Technology, Education and Development ConferenceValencia, Spain, 11-13 March, 2019 / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez & I. Candel Torres, IATED Academy , 2019, p. 2668-2677Conference paper (Refereed)
  • 121.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Dive iN, mångfald som normalitet2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Dive iN – Mångfald som normalitet

    Presentationen bygger på forskningsprojektet DiveiN (Diversity as normality) vars syfte är att problematisera begreppet mångfald, vilket diskuteras flitigt i både samhälle och forskning (BaggaGupta & Messina Dahlberg, 2018). Samtidigt vill vi bidra med kunskap om hur digitala kommunikativa praktiker formar och ger ramar för mångfald i undervisning och lärande. Presentationen redogör för en pilotstudie som genomfördes på en gymnasieskola med elever i årskurs två. Studiens övergripande frågor var:

    • Vilken mångfald syns i materialet?

    • Hur kan mångfald i digitala kommunikativa praktiker i skolan beskrivas?

    • Vilka är “the gaps” mellan digitala kommunikativa praktiker i samhället, styrdokument och praktiker i skolrelaterade kontexter?

    Datainsamlingen har skett genom en enkät om användning av digitala resurser i skolans alla ämnen, både i och utanför skolan. Enkätsvaren har sedan legat till grund för fokusgruppsintervjuer som rör elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, det stöd de får vid användning av digitala resurser i skolan, multimodala arbetssätt, spelbaserat lärande och skolrelaterad digital kommunikation.

    Resultaten visar på olikheter mellan grupper av skolaktörer och ämnen samt mångfald i en mängd aspekter av kommunikation. Exempelvis varierar elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, och om hur deras tillgång till och sätt att få stöd ser ut vid användning av digitala resurser. Resultaten visar också på mångfald i skolans digitala kommunikativa praktiker som nödvändiggör en mångfacetterad beskrivning av begreppet mångfald, en som inte bara beaktar grupper som exempelvis kön, språkbakgrund och funktionalitet utan också tar hänsyn till aspekter som är relevanta för det område som undersöks. För kommunikation är bl.a. skalor som monologisk – dialogisk, unilateral – polylateral och formell – informell relevanta. Skillnaderna i användandet av digitala resurser, tycks slutligen bekräfta bilden av en “new digital divide” som innefattar digital literacy och supportsystem, snarare än teknologin i sig, som det ursprungliga ”digital divide”-begreppet avsåg (Samuelsson, 2014; Warschauer, 2002; Warschauer & Matuchniak, 2010).

  • 122.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Diskursiv mångfald: En makro- och mikroanalys av elevtexter från svenska och svenska som andraspråk i åk 1 på gymnasiet2014In: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam & Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, p. 73-97Chapter in book (Refereed)
  • 123.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Form och funktion i argumenterande texter skrivna av gymnasieelever2016Conference paper (Other academic)
  • 124.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Diversity as Normality, Dive iN2018Conference paper (Refereed)
  • 125. Ståhlberg, Johannes
    Vi älskar olikhet...2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 126.
    Svensson, Anders
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Media and communication science. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Blivande svensklärare och sociala medier: Förutsättningar för integration av sociala medier i språkundervisning2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blivande svensklärare och sociala medier

    Läroplanen för grundskola och gymnasium i svenska 2011 talar om integrering av olika former av medieteknologi. Språk ska läras i olika situationer, genom skilda genrer och eleverna ges möjlighet att reflektera över olika typer av språk som medierna genererar. Det framgår således att medier inte bara är ett kommunikationsverktyg. Hur ser det då ut för blivande svensklärare i deras utbildning? Den senaste forskningen (Pearson Social Media Survey 2010, Hrastinski 2011) visar att sociala medier används just som kommunikationsverktyg mellan lärare och studenter, i syfte att organisera och informera. Men målet med dessa medier är mer ambitiöst ställt, då styrdokumenten visar att de ska vara en del av svenskämnet.

    Som ett första led i utvecklandet av tvärvetenskaplig didaktisk forskning vid högskolan i Jönköping, har därför en enkät genomförts i syfte att ta reda på villkoren för studenters medieanvändning. Frågor har ställts om studenters: - uppfattningar om medier - användning av medier och medieutbud - samt, uppfattningar om mediernas påverkan på språket Av de ca 700 respondenterna, som återstår efter bortfall, är 60 blivande svensklärare.

    En del av undersökningen fokuserar på sociala medier då dessa idag är väl integrerade i unga människors livsvärldar och informella lärande. Aktuell forskning visar att svenskundervisningen därför kräver matchning mellan elevernas erfarenheter och undervisningens innehåll (Olin-Scheller 2006). Ur detta perspektiv är det betydelsefullt att undersöka förutsättningarna för hur blivande svensklärare integrerar sociala medier i sin undervisning.

    I vår föredragning kommer vi att diskutera två viktiga förutsättningar för integration av sociala medier i, såväl högre som mer grundläggande, undervisning. Vi vill, för det första, problematisera förståelsen av begreppet sociala medier, för det andra, problematisera användandet av sociala medier i undervisning.

    När vi använder begreppet sociala medier, menar vi webbaserade applikationer på nätet som gör det möjligt för användarna att ta del av, producera och distribuera information. Vår undersökning visar att vi måste gå från att oreflekterat använda begreppet sociala medier till analys av varje applikations särdrag och användbarhet (Dawson 2007), samt i skolans fall hur de ska förstås i ljuset av ämnesdidaktisk forskning.

    Vår undersökning visar också att man vid integrering av sociala medier i undervisning måste ta hänsyn till olika kategorier bland användarna, i detta fall studenter och elever.

    Resultaten visar på gruppskillnader och därmed olika förutsättningar hos studenterna, som kan vara av betydelse för integreringen av sociala medier i undervisningen. Resultaten har vidare betydelse för utvecklingen av svenskämnet inom lärarprogrammet.

  • 127.
    Svensson, Anders
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Media and communication science. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Lärarstudenters exponering för mediernas språk: Svensklärarstudenters medieanvändning, utbud man tar del av och uppfattningar om framtida elevers medievanor.2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Språk och medier är intimt sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra. Medierna (analoga och digitala) är inga oskyldiga verktyg med vilka språket förmedlas eller skriftspråk produceras. Språket i sociala medier får konsekvenser för språket i samhället samtidigt som språket i samhället påverkar språket i medierna. Språk är föränderligt och förändringarna blir mer omfattande och snabbare genom att olika språkkulturer möts och blir tillgängliga via de moderna medierna. Dagens elever växer upp i denna dynamik och kommer till skolan med olika språk som de informellt ”lärt” via medier. Skolan måste i sin språkundervisning vara medveten om och förhålla sig till de språk- och genrehybrider medietätheten ger upphov till.

    För att utveckla språkämnenas användning av medier har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie- och språkdidaktisk inriktning. Ett inledande steg i detta arbete är att med en enkätstudie fånga in vad blivande lärare vet om och hur de tänker kring den beskrivna dynamiken. Denna förståelse ska ligga till grund för utvecklandet av medie- och språkdidaktiska arbetssätt i undervisningen av blivande lärare och i förlängningen ute i den dagliga skolverksamheten.

    Enkäten undersöker inte bara kopplingen mellan språk och medier, utan även blivande lärares tankar kring sin egen och elevers medieanvändning. För att få en referenspunkt till antagandena om elever, undersöker vi även elevers användning. Enkäten ställer slutligen också frågor om de blivande lärarnas dagliga användning av medier.

     

    Samtliga studenter på lärarprogrammet vid Högskolan i Jönköping kommer att få besvara enkäten under början av september 2011. Speciella frågor kommer också att gå ut till högstadie- och gymnasieelever på skolor i Ulricehamn och Gränna. För att få ett internationellt jämförelsematerial kommer enkäten också att utformas på franska till studenter vid Enssib i Lyon i Frankrike. Alla studenter och elever får avge sina svar under lektionstid. Eftersom enkäten kommer att ligga på webben kan svaren direkt importeras för analys i SPSS. Arbetet med att tolka resultaten kan påbörjas så snart svaren analyserats, dvs. från mitten av september.

     

    De resultat som kommer att presenteras vid konferensen kommer att vara fokuserade på svensklärarstudenters svar på frågeställningarna om kopplingen mellan medier och språk: Hur man tror medierna påverkar språket generellt och hur man tror den egna medieanvändningen påverkar det egna språket samt hur elevers medieanvändning påverkar elevers språk. Som en logisk följd av dessa frågeställningar ställs också frågor om hur man ser på vilka konsekvenser detta får för svenskundervisningen i skolan.

123 101 - 127 of 127
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf