Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 459
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Motstånd och stöd: en studie av svenska muslimska församlingar2010In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 47, no 4, p. 31-43Article in journal (Refereed)
  • 102.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Gerdner, Arne
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work.
    NIMBY-forskningen: En kritisk granskning2001In: Socialt perspektiv, Vol. 80, no 3/4, p. 37-57Article in journal (Other academic)
  • 103.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Religion, etnicitet och organisation2010In: Invandrare & Minoriteter, ISSN 1404-6857, no 1, p. 13-17Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flertalet muslimska samfund i Sverige är mångetniska mötesplatser för troende från olika kulturer och islamska traditioner. Församlingarna söker en gemensam andlig plattform och vägar för att utveckla nya organisationsformer.

  • 104.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Samverkan eller Isolering?: Svenska muslimska församlingar2011In: SSTs Årsbok 2011, Stockholm: SST, Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund , 2011, p. 13-16Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 105.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbetet, Östersund.
    Gerdner, Arne
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work.
    Sällström, Anna
    Nordlander, Johanna
    Lundkvist, Elisabeth
    Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?2011In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, no 1, p. 63-77Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.

  • 106.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Living Apart Together: Balancing Intimacy and Autonomy in Old Age: Invited Symposia, Repartnering After Late Life Widowhood: The Gendered Perspective2001Conference paper (Refereed)
  • 107.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Living Apart Together in Old Age: Womens Boundary Making and The Social Construction of Home2000Conference paper (Other academic)
  • 108.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Reconceptualising Intimacy and Ageing2002Conference paper (Other academic)
  • 109.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Reconceptualising Intimacy and Ageing: Living apart together2003In: Gender and ageing: Changing roles and relationships / [ed] Sara Arber, Kate Davidson and Jay Ginn, Buckingham: Open University Press, 2003, p. 47-62Chapter in book (Other academic)
  • 110.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Ghazanfareeon Karlsson, Sofie
    Ældre par: Hvert sit hjem2000In: Gerontologi og samfund, ISSN 0900-114X, Vol. 16, no 4, p. 85-87Article in journal (Other academic)
  • 111.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Hultman, Barbro
    Lindmark, Dag
    Experience sampling method: att studera social handlande in situ1995Report (Other academic)
  • 112.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Den nätverksbaserade förvaltningsmodellen - exemplet Ädel1998In: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998Chapter in book (Other academic)
  • 113.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Flexibel nätverkssamverkan - exemplet Ądel1998Conference paper (Other academic)
  • 114.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Kan staten styra implementeringsnätverk?1998In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 79, no 3, p. 249-260Article in journal (Refereed)
  • 115.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Old-Age Care in Implementation Networks1998Conference paper (Other academic)
  • 116.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Samhället som nätverk: Om nätverksanalys och samhällsteori1996Book (Other academic)
  • 117.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Ądelreformen: Ett exempel på flexibel nätverkssamverkan?1998Conference paper (Refereed)
  • 118.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Roine
    Lindqvist, Rafael
    Välfärdspolitikens nya organisatoriska sammanhang: Avslutning1998In: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998, p. 180-190Chapter in book (Other academic)
  • 119.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Larsson, Anna-Lena
    Roller och handlingsmiljöer i manliga majoritetskulturer: En explorativ studie av kvinnliga teknikstudenter1996Report (Other academic)
  • 120.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Lindblom, Jonas
    På var sida av Cannon River: En fallstudie av Liberal Arts2003Report (Other academic)
  • 121.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Lindqvist, Rafael
    Inledning1998In: Organisation och välfärdsstat / [ed] Rafael Lindqvist, Lund: Studentlitteratur, 1998Chapter in book (Other academic)
  • 122.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Röjde, Anders
    Using Experience Sampling in Home Care Research1996Conference paper (Other academic)
  • 123.
    Borell, Klas
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Westermark, Åsa
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Global Studies. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Siting of human services facilities and the not in my back yard phenomenon: a critical research review2018In: Community Development Journal, ISSN 0010-3802, E-ISSN 1468-2656, Vol. 53, no 2, p. 246-262Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Current research on local siting conflicts are primarily about environmental threats. Following a boom during the two last decades of the 1900s, research on community opposition to the establishment of human services is a shrinking field with inadequate articulation and comparisons of various approaches. The aim of this research review is to critically scrutinize the first wave of research on local protests against human services and expose and contrast later approaches in order to lay the necessary groundwork for synthesis attempts. The first wave approach is characterized by its far-reaching generalization claims; all local protests against perceived social threats were seen as instances of Not In My Back Yard protests and as a function of general, hierarchically arranged attitudes toward client groups. By contrast, in later attempts to shed light upon neighbourhood protests, real life protests against the establishment of human services – not general attitudinal data – are focused upon. But the degree of contextualizing varies greatly within this more protest-centred research. The indirect approach is based on data that are collected in interviews with human service administrators and concern the extent and duration of neighbors’ protests, while in the direct approach the protests are studied as such, and especially issues having to do with the local protests’ ability to generate public support. In this article, the alternatives to the first wave of research on siting conflicts have been demonstrated for the first time and contrasted with each other. This is a necessary requirement and a first step for efforts to provide the syntheses that this research area so sorely needs.

  • 124.
    Boren, Taylor
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare.
    Granlund, Mats
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. CHILD. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, CHILD.
    Wilder, Jenny
    Mälardalen University, Västerås.
    Axelsson, Anna Karin
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. CHILD.
    Sweden’s LSS and social integration: An exploration of the relationship between personal assistant type, activities, and participation for children with PIMD2016In: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, no 1, p. 50-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish personal assistance system, facilitated through Swedish legislation (known as the LSS), allows children with profound intellectual and multiple disabilities (PIMD) to receive subsidized personal assistance. This assistance may be either a hired professional from outside the family or a parent paid as a personal assistant. The type of personal assistant can impact activity selection. As noted by bio-ecological systems theory, participation in “systems” beyond the household is important for a child’s cognitive and social development, including the development of children with disabilities. The authors explored whether children’s personal assistant type (i.e., external or parental) is related to their presence in socially integrative activities (SIAs) versus non-socially integrative activities (NSIAs). The relationship between children’s activity engagement and their personal assistant type was examined via a descriptive, comparative study based on a questionnaire. Sixty families answered, providing quantitative data about personal assistance type across 56 common family activities. Children’s external assistants showed a greater presence in SIAs than children’s parental assistants, who showed a greater presence in NSIAs. The level of activity engagement between personal assistant type, however, had a less direct relationship. In accordance with bio-ecological systems theory, activity selection can influence the child’s cognitive and social development. Ultimately, this study suggests that external assistants partake in more SIAs than parental assistants, likely as a function of providing respite for families. This respite stems from the LSS’s implicit role for external personal assistants to also serve as relief for parents. In turn, by facilitating exposure to broader systems, these external assistants can play a critical role in children’s social and cognitive development.

  • 125.
    Boström, Martina
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Så skapas trygghet vid flytt hemifrån2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 126.
    Boström, Martina
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Trygghet utifrån den äldres perspektiv2015Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 127.
    Boström, Martina
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ekberg, Kristina
    Enheten för projektledning och verksamhetsutveckling i Jönköpings Kommun.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ågren, Helena
    Jönköpings kommun.
    Stärka tryggheten i flytt till särskilt boende2016In: 10 förbättringar från DIALOGEN: En långsiktig strategi för att utveckla en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst / [ed] Stefan Österström, Jönköping: Jönköpings kommun, socialtjänsten , 2016, p. 133-150Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De flesta kan kanske känna igen sig i en situation då flytt till särskilt boende blir aktuellt, oavsett om det gäller en nära anhörigs flytt eller sin egen. Våra skäl och orsaker till flytten kan variera men behovet av vård och omsorg är ofta detsamma. I en tid av livet då skörheten gör sig påmind och behovet av hjälp och stöd ökar, kan flytten bli ett känslosamt möte mellan det förflutna och en oviss framtid. Att arbeta för att få den äldre personen att känna trygghet under hela flyttprocessen och även under den första tiden på det särskilda boendet blir därför viktigt. Socialtjänsten och Hälsohögskolan har sedan 2013 genomfört ett samverkansprojekt i syfte att fördjupa kunskapen om äldres upplevelse av trygghet i flyttprocessen, för att på så vis förbättra och stärka den.

  • 128.
    Boström, Martina
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth Bravell, Marie
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Björklund, Anita
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Rehabilitation. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ADULT. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Sandberg, Jonas
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Nursing Science. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    How older people perceive and experience sense of security when moving into and living in a nursing home: [Hur äldre personer uppfattar och erfar trygghet i flytt till och boende i särskilt boende för äldre. En fallstudie]2017In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 20, no 5, p. 697-710Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sense of security is important throughout the lifespan not at least in advanced age with increased risks of functional declines and decreased social capital. Despite this, knowledge concerning older person’s perceptions and experiences of sense of security when moving into nursing homes is scarce. This study is a longitudinal, descriptive, exploratory case study with in-depth interviews and observations of three older persons in the age of 87, 88, and 91 years in a mid-sized municipality in the south of Sweden, in order to highlight how sense of security is experienced when moving into and living in a nursing home. Data were analysed using qualitative content analysis, which resulted in one main theme and four categories. The main theme, ‘Adaptation and sense of security’, indicates older persons’ need to adapt to the new context of the nursing home, and how this relates to their sense of security. The categories – ‘Control’, ‘Struggling for understanding’, ‘Lack of influence’, and ‘Grasping’ – suggest that older persons’ sense of security is reduced when they must adjust to routines without sufficient management and understanding. When able to maintain control over daily routines, and felt as a part of the new context, they perceived a sense of security.

  • 129.
    Bothén, David
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Tauriainen, Jarkko
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Ungdomsbrottslighet: Risk och skydd i familjerelationer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study, we have investigated risk and protective factors in parent-child relations and sibling relations, and their effects on juvenile delinquency. Furthermore, we wanted to research whether these relationships, and delinquent behavior, were affected by the gender of the youths, their experience of their neighborhood, or if the youths had previously been in contact with the social services on account of their own behavior. The study was conducted on a sample of 1 324 Swedish boys and girls, between the ages of 13 and 17 (M age = 14.3), as a part of the LoRDIA project. A high level of parental knowledge about the activities of their children, showed a protective effect against a youth’s delinquent behavior. The protective effect of parents’ access to information, is especially important for the group that had previously been in contact with the social services. A youth’s voluntary disclosure about his or her activities also showed a protective effect against delinquency. Sibling relationships showed a few, weak, effects on youths’ delinquent behavior. These, however, disappeared when compared to parents’ access to information. Further results showed apparent gender differences in delinquent behavior patterns among youths. Not only do boys commit more crimes than girls, but there are also differences in how parents handle their child’s delinquent behavior, depending on the child’s gender. In general, the risk and protective factors researched in this study, don’t seem to be affected by the youth’s experience of his or her neighborhood.

  • 130.
    Byrén, Jennifer
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Therese, Eknäs
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Vem är din chef och vem vill du att din chef ska vara?: En studie om personalen inom äldreomsorgens syn på ledarskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 131.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Bengtsson, Staffan
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. CHILD.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. CHILD.
    “You have to have a certain feeling for this work”: Exploring tacit knowledge in elder care2014In: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 4, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Increased care worker knowledge has been emphasized for improving quality of care for older persons in organized elder care in Sweden. However, care workers and national policies are not always corresponding, with observations suggesting that care workers emphasize tacit knowledge. The aim of this article is to explore the nature of this kind of knowledge and how it can be identified and described. Field notes from participant observations at two elder care units in Sweden serve as the empirical material. Knowledge use for staff in elder care is part of a process of knowledge making and knowledge shaping. Analysis of the field notes identified the themes of “feeling for work” and “acting and artistry” as parts of a tacit knowledge in elder care. The processes of knowledge and job execution are closely intertwined, making them difficult to separate or even understand without a deeper insight.

  • 132.
    Börjesson, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Quality Improvement and Leadership in Health and Welfare. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Cedersund, Elisabet
    NISAL ‒ National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköping University, Norrköping, Sweden.
    Bengtsson, Staffan
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work.
    Reflection in action: implications for care work2015In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 16, no 2, p. 285-295Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper addresses the issue of reflective practice, as suggested by Schon. The aim is to analyze instances of reflective practice in elder care, in order to depict individual and collective work. Reflective practice is prevailing as a way of emphasizing the value of practical knowledge and enhancing its status. Reflexivity is thinking about what and why we do something. Moreover, reflexivity is a way of incorporating knowledge with our own personal selves, making it a very personal matter. Using reflective practice in elder care enables learning, leading to improved quality of care. However, individual reflection must be accompanied by collective reflection; this is crucial to improve quality of care.

  • 133.
    Bülow, Pia
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Delaktighet i tvärinstitutionella flerpartssamtal2012In: Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter / [ed] Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2012, 1, p. 91-113Chapter in book (Other academic)
  • 134.
    Bülow, Pia
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Fallberättelser om arbetslivsinriktad rehabilitering: En fokusgruppsstudie2013Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en fokusgruppsstudie där personliga handläggare/FK-koordinatorer från Försäkringskassan och rehabiliteringssamordnare från landstingets vårdcentraler i blandade grupper berättade om lyckade och misslyckade fall av arbetslivsinriktad rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka vad dessa båda aktörsgrupper uppfattar som lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsfall samt att studera eventuella skillnader mellan handläggarnas och samordnarnas uppfattningar och/eller berättelser.

    Sex fokusgrupper med 5-10 deltagare per grupp genomfördes i samband med lärandeseminarier på tre olika platser i Jönköpings län. Totalt medverkade 44 personer, varav hälften från Försäkringskassan och hälften från Landstinget. Samtalen i fokusgrupperna spelades in som digitala ljudfiler och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades enligt modeller för narrativ analys. Totalt identifierades 51 fallberättelser vilka studerades närmare utifrån om berättaren beskrev ärendet som en lyckosam eller misslyckad rehabilitering, vilken huvudaktör berättaren genom sin anställning representerade (FK eller LJ), grundläggande problematik i historien och vad berättaren lyfte fram som avgörande för att det specifika ärendet kunde räknas som lyckat eller misslyckat.

    Analysen av fallberättelserna visar på både samstämmighet och skillnader mellan FK-koordinatorernas och rehabiliteringssamordnarnas uppfattning om vad som utgör lyckade respektive misslyckade rehabiliteringsärenden. Vad som kategoriseras som lyckade och misslyckade eller problematiska rehabiliteringsfall tycks för båda aktörsgrupperna utgöra en kvalitativ beteckning som kan ses utifrån många olika perspektiv– ur den försäkrades/patientens eller den professionelles synvinkel.

    Generellt betonar båda aktörsgrupperna behovet av samverkan för att nå framgång i rehabiliteringsärenden. Ömsesidig kritik mot riktas mot sjukvården respektive Försäkringskassan som ”ansiktslösa” organisationer/myndigheter.

    De skillnader som framträder mellan respektive aktörsgrupps berättelser kan förstås utifrån skilda arbetsvillkor och därmed skillnader i känslan av utsatthet för kritik. Trots att samtalen i fokusgrupperna till en del präglades av det upparbetade samarbetet mellan FK-koordinatorer och rehabiliteringssamordnare – och att detta betonades som viktigt och avgörande i många fallberättelser – framstår de båda funktionerna främst som representanter för två olika aktörer med olika roller och ansvar i rehabiliteringsprocessen.

  • 135.
    Bülow, Pia
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work.
    Multiparty talk: Negotiating needs, capacities and experiences2009In: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Conference paper (Refereed)
  • 136.
    Bülow, Pia
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work.
    Talk about work capacity2009In: Seventh Interdisciplinary Conference on Communication, Medicine & Ethics / [ed] Srikant Sarangi, 2009Conference paper (Refereed)
  • 137.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Linköpings universitet.
    Narratives and accounts in cross-institutional, multi-party talk about work capacity2013In: Social workers and users encounters: narrative and accounting practices / [ed] Isabella Paoletti, 2013Conference paper (Refereed)
  • 138.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work.
    Care and living conditions for older people with severe mental illness in a Swedish municipality2018Conference paper (Refereed)
  • 139.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ADULT.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work.
    Blended voices and co-narration in lay– interprofessional talk about return-to-work2013In: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 10, no 3, p. 289-316Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines the co-production of narratives based on an analysis of audio recordings from 12 statutory lay–interprofessional meetings involving clients and concerning rehabilitation for return-to-work. Using Bakhtin’s (1981) notion of voice in a similar vein to Mishler (1984), it is argued that a voice represents a specific normative order, displayed in the way of speaking. The premises of the approach taken is that citizens’ problems and needs are often presented as stories and that this particular type of meeting opens up the possibility for what Wertsch (1991) calls multi-voicedness. Three patterns of co-narrating the client’s story of illness and the process of rehabilitation were found. In the most frequently recurring form, there was one primary storyteller and another participant who joined in as a co-teller. Another pattern was that dyadic co-narrated episodes commonly drew on prior contacts between the two storytellers. A third salient feature was how storytelling episodes involved revoicing an absent expert – that is, the interactional move when a speaker makes use of someone else’s words, and what Bakhtin (1981) calls rhetorical double-voicedness. Due to the multi-voicedness character, co-narrated stories in lay–interprofessional meetings often represent two or more perspectives and are founded on the blending of voices.

  • 140.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Brukarens perspektiv och röst: Forskning och utvecklingsarbete med samtalet som grund2011In: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete / [ed] Lars Rönnmark, Borås: Högskolan i Borås , 2011, p. 79-87Chapter in book (Other academic)
  • 141.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. ADULT.
    Nilsson, Gunilla
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Grön rehabilitering i praktiken: En kvalitativ studie av realiserandet och upplevelsen av en terapeutisk verksamhet i landstinget i Jönköpings län2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den studie som redovisas i denna rapport har genomförts av forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Rapporten utgör den kvalitativa delen av utvärderingen av projektverksamheten Grön rehab som landstinget på försök driver sedan årsskiftet 2012-2013. Studiens övergripande syfte var att studera hur grön rehabilitering realiseras i mötet mellan deltagare och natur, deltagare och personal, och mellan deltagarna, samt undersöka deltagarnas motiv och mål för sitt deltagande i Grön rehab, deras upplevelse av att delta och vilken betydelse de tillskriver att deltagandet har haft i deras rehabiliteringsprocess och för deras arbetsförmåga och hälsa.

    Verksamheter under namn som grön rehabilitering har växt fram ur teorier om sambanden mellan naturens egenskaper och dess betydelse för människans hälsa. Tre olika discipliner har lämnat viktigt bidrag till den vidare utvecklingen mot användning av natur och trädgård i behandlande sammanhang. Hit hör design- och landskapsteorier som formulerat vissa grundantaganden om den gröna miljöns utformning. Aktivitetsteorier, som utgår från att människan är en aktiv varelse med behov av aktivitet och rörelse, har bidragit med forskning om hur olika slags aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte. Slutligen har miljöpsykologin bidragit med kunskaper om hur och varför människan uppfattar gröna miljöer som lugnande och stress-lindrande.

    Grön rehab i Jönköpings län bedrivs som ett tidsbegränsat projekt med placering vid ett av landstingets naturbruksgymnasier. Det innebär att man delar på resurser som växthus och djurstallar. I projektet Grön rehab ingår arbetsterapeut (100 %), psykolog (50 %) samt trädgårdsmästare och djurinstruktör på 20 % vardera. De båda senare arbetar också på naturbruksgymnasiet där de har sin ordinarie anställning. Verksamheten är organiserad som en kurs där deltagarna kommer till Grön rehab tre timmar per dag, två dagar i veckan under tio veckor. Den övergripande organiseringen av Grön rehab innebar att Dag ett varje vecka hade fokus på gruppsamtalet och att dag två innehöll ett ”grönt” inslag. Som gröna aktiviteter räknades både sådana i trädgården/växthuset och sådana med djur. Grön rehab räknas som en behandlande insats och deltagarna kommer på läkarremiss från vårdcentraler och liknande.

    Den kvalitativa studien bygger på en serie individuella intervjuer med samtlig personal i projektet samt på individuella intervjuer med personer som deltagit i Grön rehab under hösten 2013. Totalt ingår 12 intervjuer med personal och 12 intervjuer med deltagare. Personalen intervjuades mellan två och fyra gånger per person under olika tidpunkter i två olika kurser. Deltagarna intervjuades mellan en och fyra månader efter kurstidens slut. Utöver intervjuer ingår i studien data från besök i de miljöer som ingår i Grön rehab. Dessa besök genomfördes utanför kurstid och med personal som guide. Som data räknas även projektbeskrivning och broschyren med rubriken ”Grön rehabilitering” som Landstinget i Jönköpings län har producerat och som distribueras via bland annat landstingets hemsida.

    Analysen av personalintervjuerna visar att skogspromenaden är den aktivitet som förekommer mest frekvent (i princip varje kursdag) och att gruppsamtalet av samtlig personal betraktas som den överordnade aktiviteten i Grön rehab. Gruppsamtalen förs primärt inne i ”Lillstugan” en gång varje vecka. De leds av psykolog och arbetsterapeut gemensamt. Genom att båda samtalsledarna medverkar i samtliga aktiviteter den kursdagen hände det att samtalet fortsatte eller flyttades till exempelvis skogen. Under skogspromenaderna eftersträvade personalen ett fokus på medveten närvaro (mindfulness). Påbjuden tystnad varvades med korta samtal och reflektioner omkring det som kunde erfaras med olika sinnen. Deltagarna uppmanades att känna på bark och mossa, notera lukten av regn, lyssna till vinden och att iaktta naturens växlingar över tid och i förhållande till olika väderlek, samt att gå långsamt. Andra ”gröna” aktiviteter som genomfördes i växthuset eller i trädgården, liksom aktiviteter med djur utgjorde en mindre del av verksamheten. Arrangemanget med en samtalsdag och en ”grön” dag per vecka, betyder att deltagarna var engagerade i trädgårdssysslor omkring en timme vid fem olika tillfällen, och att lika mycket tid lades på aktiviteter med djur. Deltagarna möttes för gruppsamtal vid totalt tio tillfällen. Dessa beskrevs oftast pågå i mer än en timme.

    Sammanfattningsvis framgår av studien att det behövs

    • en tydlig programförklaring med uttalat stöd i befintlig nationell och internationell forskning och med beskrivning av vad behandlingsinsatsen Grön rehab syftar till.

    • en diskussion om Grön rehab’s möjliga betydelse för olika målgrupper.

    • följeforskning kvantitativt och kvalitativt för att kunna bedöma värdet av behandlingsinsatsen Grön rehab på kort och lång sikt. Alternativt att under en två-årsperiod driva Grön rehab som ett forskningsprojekt.

    • handledning av erfaren trädgårdsterapeut som resurs i behandlings-verksamheten.

    • utvecklas en strategi för att hantera krockar med naturbruksgymnasiets verksamhet.

  • 142.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. ADULT.
    Seitl, Camilla
    Högskolan Väst.
    Bo, Rolander
    Futurum, Landstinget i Jönköpings län.
    PR-team som modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län: Arbetsrapport2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar och diskuterar resultatet av en studie omkring en regionalt i Jönköpings län framtagen modell för rehabiliteringsutredning i primärvården – PR-team. Studien bygger på tre olika material och har genomförts som tre separata delstudier. Resultaten för delstudierna redovisas i rapporten var för sig.

    Den första delstudien bygger på material från ett register över samtliga patienter i primärvården i Jönköpings län som har en sjukskrivning som överstiger 28 dagar. Resultat från delstudien visar att en högre andel män genomgår PR-team vid privata vårdcentraler jämfört med kvinnor och att PR-teamutredningar vid offentliga vårdcentraler i en tredjedel av fallen genomfördes under de första 90 dagarna av sjukskrivningsperioden. Vidare noterades att psykisk ohälsa angavs oftare för kvinnor än för män samt att nästan dubbelt så många kvinnor som män avslutades mot arbete eller studier.

    Den andra delstudien bygger på observationer av genomförda möten i rehabiliteringsteamet där den sammanvägda bedömningen av rehabiliteringsutredningen diskuteras och dokument­eras. I delstudien ingår även intervjuer med mötesdeltagare i så kallade PR-teammöten. Resultatet visar att ett PR-teammöte utgörs av flera delar och att en relativt stor del av mötestiden handlar om hur dokumentationen ska ske och hur olika tolkningar ska göras för att kunna fylla i blanketten på ett korrekt sätt. Det märktes stor skillnad mellan teamen vilket sannolikt berodde på respektive teams vana att arbeta enligt modellen för PR-team samt möjligen en påverkan av att observeras och spelas in.

    Den tredje delstudien är en analys av dokumentationen från 177 rehabiliteringsutredningar. Analysen visar att dokumentationen utgör en textgenre som nästan helt saknar uttalade subjekt. Det gäller både patienten som texten handlar om och den/de personer som gör bedöm­ningen. I den tematiska analysen framstår smärtproblematik som den främsta anledningen till att en teamutredning genomförs. Tre fjärdedelar av utredningarna handlade om kvinnor. Lång sjukskrivningshistoria, låg utbildning och migrationshistoria framstod som särskilda sårbarhetsfaktorer där såväl att patientens framtidsbild som att teamets bedömning pekade mot ringa förutsättningar för återgång till arbete.

  • 143.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Wilinska, Monika
    University of Stirling, Scotland, UK.
    Delaktighet i avstämningsmöten2014Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om de lagstadgade möten som kallas avstämningsmöten. Det är Försäkringskassan som kallar olika aktörer till dessa flerpartssamtal, för att utreda arbetsförmågan hos en sjukskriven person (här: försäkrad), och eventuella behov av rehabilitering för att denne ska kunna återgå till arbete. Syftet med det här redovisade forskningsprojektet var att studera den kommunikativa processen i sådana möten avseende främst de försäkrades delaktighet och upplevelse av mötet. Studien bygger på observationer av åtta avstämningsmöten som spelades in i sin helhet med ljud och bild, samt på intervjuer med samtliga medverkande efter mötets slut. Materialet har bearbetats kvantitativt med analys av talutrymmet mätt i antal ord och kvalitativt genom analys av det kommunikativa samspelet.

    Resultatet visar att de försäkrades delaktighet var relativt stor beaktat deras andel av talutrymmet. Detta fördelades dock inte jämnt över mötet, vilket analytiskt kunde delas upp i fem olika faser utifrån vilka slags frågor som behandlades och hur detta gick till. Bland de faser som identifierades, var de försäkrades andel av talutrymmet störst i den som handlade om att beskriva aktuellt hälsotillstånd och i fasen som kallats för bedömning av arbetsförmåga, evaluering och planering. Ett mönster som märktes var att de försäkrades talutrymme sjönk väsentligt när mötet involverade fler än fyra personer. Ingen av de försäkrade uppgav dock att någon part eller person deltog ”i onödan” och därmed hade kunnat undvaras. Tvärtom beskrev de sig nöjda med valet av deltagare. Förekomsten av flera aktörer tycktes för de försäkrade utgöra en garanti att deras ärende skulle behandlas omsorgsfullt och med omtanke.

    Som ett generellt mönster konstateras att de avstämningsmöten som ingår i studien tycktes främja och stödja ett aktivt deltagande av alla berörda parter inklusive den försäkrade. De försäkrade uppmuntrades att berätta ur sitt eget perspektiv. Detta var särskilt tydligt i de två faser där deras talutrymme var störst. Dessa två fynd hör sannolikt samman med att samtalssituationer som innebär att personer tilldelas, och kan göra anspråk på, en tydlig berättarroll nästan per automatik innebär ett större talutrymme jämfört med en dialog som bygger på frågor och svar. I beslutsprocessen (den femte fasen) var den försäkrades roll avsevärt mindre och i vissa fall minimal. I allmänhet tycktes besluten fattas om den försäkrade snarare än tillsammans med honom.

    Avstämningsmötet framstår med tydlighet som ett så kallat institutionellt möte. Enligt samhällsvetenskaplig forskning karaktäriseras ett sådant av en tydlig agenda och markerade institutionella roller. Den studerade mötestypen skiljer sig dock från många andra institutionella samtal genom att involvera aktörer från minst två olika fält på arenan för rehabilitering med inriktning mot arbete. Dessa aktörer är Försäkringskassan och sjukvården samt i flera fall arbetsgivaren. Konstellationen innebär att samtalet utgick från flera olika perspektiv under dessa möten. Den försäkrade tilltalades ofta ur ett livsvärldsperspektiv genom att få frågor ställda på ett vardagligt sätt och med utgångspunkt i personliga upplevelser, såsom: ”hur mår du”, ”hur känner du dig?”. I analysenmärks dock, att när däremot den försäkrade själv förde in ett sådant perspektiv i andra sammanhang än i förhållande till aktuell hälsa tenderade rehabiliteringsaktörerna glida undan och skifta till ett institutionellt perspektiv. Detta kan vara en förklaring till varför den försäkrade totalt sett använde sig i anmärkningsvärt liten utsträckning av ett livsvärldsperspektiv. En annan förklaring kan vara ovana och osäkerhet att mötas i ett tvärinstitutionellt sammanhang tillsammans med personer med vilka den försäkrade har en annan relation som t.ex. patient eller anställd. Som en konsekvens av framstår den försäkrades roll i avstämningsmötet såsom oklar.

    Den försäkrades perspektiv stärktes emellertid genom att ingå i allianser (alignment/aligning) med olika rehabiliteringsaktörer. När så hände var det genomgående den institutionella parten som tog det första initiativet, aldrig den försäkrade. Ett viktigt resultat är att samspelet i mötet på ett påtagligt sätt påverkas av hur framför allt rehabiliteringsaktörerna agerar visavi den försäkrade. Detta innebär att handläggaren från Försäkringskassan, i sin egenskap av mötesledare, spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning den försäkrade gesmöjlighet att bli delaktig. Detta förutsätter att FK-handläggare har goda kunskaper i samtalskonst såväl som i regelverk och samtalsmetoder. Samtidigt måste grundläggande förutsättningar för delaktighet diskuteras då det handlar om ett institutionellt möte och ett möte som ur den försäkrades synvinkel inte kan betecknas såsom helt frivilligt.

    De försäkrade uttryckte emellertid tillfredsställelse med sitt möte och beskrev en känsla av att ha varit mötets centralperson. De försäkrade betonade också arbete som något mycket viktigt för dem. I ett framtidsperspektiv föreställde de sig som friska och arbetande. För att nå dit ter sig avstämningsmötet som en praktiktisk och välmotiverad arena. Kombinationen arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassa öppnar vägen för en ingående och förutsättningslös dialog med den som är sjukskriven omkring den aktuella livssituationen. Varierande svar från de försäkrade angående behovet av information inför ett avstämningsmöte tyder dock på att det finns både skäl och möjlighet att utveckla sättet att informera och att modifiera informationsmaterial i förhållande till individens specifika situation och förutsättningar.

  • 144.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. ADULT.
    Wilinska, Monika
    University of Stirling.
    Supported User Participation: Alignment in Multiparty Cross-Institutional Conversations about Work Capacity2014In: Abstract book 20:th EUMASS congress: scientific knowledge and good practice in insurance medicine and social security / [ed] The Scientific Committee of EUMASS 20th Congress in Stockholm 2014, Wout De Boer, 2014, p. 59-60Conference paper (Refereed)
  • 145.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Persson Thunqvist, Daniel
    Sandén, Inger
    Delaktighet i och genom samtal inom vård, omsorg och socialt arbete2012In: Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter / [ed] Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2012, 1, p. 7-15Chapter in book (Other academic)
  • 146.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Persson Thunqvist, DanielSandén, Inger
    Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter2012Collection (editor) (Other academic)
  • 147.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Sjökvist, Michael
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Rehabsamordnaren som länk i den samordnade rehabiliteringen: Uppföljning av arbetsmodell för vårdcentraler i Jönköpings län. Arbetsrapport2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 148.
    Bülow, Pia
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. ADULT.
    Thunqvist Persson, Daniel
    Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
    Cedersund, Elisabet
    Avdelningen Åldrande och social förändring, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Report (Other academic)
  • 149.
    Carrass, Kerstin
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Rosenlöf, Cathrine
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
    Framtidsverkstad som metod inom socialt arbete bland äldre: - aspekter av empowerment2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    In autumn 2005 a future workshop was implemented at Snickaren, an accommodation for seniors in Eksjö. The politicians in Eksjö wanted to engender an “all-activity-house”, a form of meeting place with good fellowship, meaningful activities and a developed influence among older persons. The aim of this qualitative interview study is to see which experiences some of the participants have from the workshop. On the basis of interviews with three of the older participants and with the coordinator of Snickaren we want to look into what the future workshop and the time after have meant for the interview persons and for Snickaren as an “all-activity-house”. Further the aim has been to see which aspects of empowerment we can find and what seems to promote respectively prevent empowerment in practice.

    The result indicates that most of the interview persons had positive experiences from the future workshop at Snickaren. It differs from one to another of our interview persons what the future workshop and the time after have meant. The workshop has meant less to someone and more to others. Several activities have started and more people seem to have joined Snickaren. Further more the result indicates that we can see aspects of empowerment on both individual and collective level and some factors that seem to promote respectively prevent empowerment in practice.

    Title: Future workshop as a method within social work with elderly people – aspects of empowerment

    Keywords: future workshop, empowerment, participation, social work – older people

  • 150.
    Cedersund, Elisabet
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work.
    On interaction and social pedagogy in elder care2011Conference paper (Refereed)
1234567 101 - 150 of 459
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf