Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan, Kristianstad.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Kompetensen måste höjas på särskilda boenden för äldre2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 45, s. 1984-1986Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer som bor och vårdas på särskilt boende (säbo) har omfattande omvårdnadsbehov och ofta nedsatt kognitiv funktion, de är ofta multisjuka och har många olika läkemedel samtidigt.

    Om en god vårdkvalitet ska kunna garanteras, måste kompetensen bland vårdpersonalen höjas, framför allt avseende specifik geriatrisk kompetens.

    En betydande andel av de äldre som bor och vårdas på säbo avlider också där, trots att förutsättningarna för att ge en god palliativ vård vid livets slut är begränsade.

  • 2.
    Ekman, Aimée
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Forskningsplattformen socialt arbete.
    Richt, Bengt
    Linköpings Universitet .
    Tonvikt på vikt tungt för de tyngsta2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 38, s. 1679-1680Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Engström, Sven
    et al.
    Futurum, Region Jönköpings län.
    Arvidsson, Eva
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Futurum, Region Jönköpings län.
    André, Malin
    Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet.
    Så vill vi organisera vårdcentraler: 838 allmänläkares inställning – de flesta positiva till personlig patientlista om den är rimligt stor [How do we want to organize health centres? 838 Swedish general practitioners' attitudes to a personal patient list]2021Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 118, artikel-id 21026Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sverige presterar i internationell jämförelse sämst avseende personlig läkarkontinuitet. Personliga patientlistor kan öka kontinuiteten, men vad tycker svenska allmänläkare?

    838 allmänläkare besvarade en webbenkät. 91 procent av svarande under 66 år önskade en personlig patientlista om den är rimligt stor, ca 1 160 personer. Ansvaret för listan bör delas inom ett arbetslag av läkare eller ett team. Tid för kollegial dialog är nödvändig för effektivitet, trivsel och patientsäkerhet.

    Sverige skulle behöva 11 150 allmänläkare. I dag finns 5 000. Radikala satsningar för rekrytering av läkare till primärvården krävs, liksom övergångslösningar, till exempel listning på andra specialister och på team.

  • 4.
    Engström, Sven
    et al.
    Futurum, Jönköping.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet.
    Nordvall, Dennis
    Qulturum, Region Jönköpings län.
    Albinsson, Gunnar
    Futurum, Jönköping.
    Arvidsson, Eva
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Futurum, Jönköping.
    Hög personlig läkar­kontinuitet i primärvård förenad med färre besök på akutmottagning: En populationsbaserad studie i Jönköpings sjukvårdsregion2019Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 116, nr 51-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    HUVUDBUDSKAP

    Hög personlig läkarkontinuitet i primärvård var förenad med lägre antal läkarbesök på akutmottagningar.

    Sambandet mellan hög personlig läkarkontinuitet och lägre antal läkarbesök på akutmottagning var störst för gruppen yngre vuxna.

    God tillgänglighet till läkarbesök på vårdcentral var inte förenad med lägre antal akutmottagningsbesök.

    God tillgänglighet till telefonrådgivning av sjuksköterska på vårdcentral var inte förenad med lägre antal akutmottagningsbesök.

  • 5.
    Engström, Sven
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping.
    Lindström, Kjell
    Ersättningsmodeller för vårdcentraler kan förbättras: ACG-systemet medför överdriven diagnosregistrering som kan göra patienter sjukare2020Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 117, nr 17/18, s. 596-597Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Trots att det saknas vetenskapliga studier av hur ACG-systemet fungerar som ersättningssystem för vårdcentraler används det i 14 av 21 regioner.

    Alla dessa 14 regioner tillämpar relativ ACG-viktning, vilket skapar en tävling i registrering av diagnoser: den vårdcentral som inte ökar sina diagnosregistreringar i samma grad som övriga får en sjunkande ACG-vikt och därmed minskad ekonomisk ersättning.

    Vår granskning av över 4 500 journalanteckningar påvisade ett mycket stort antal icke relevanta diagnosregistreringar som konsumerat arbetstid och medför medicinska risker.

    Patienter, som i dag ofta läser sina journaler och ser alla sina diagnoser, riskerar att uppleva sig sjukare än de är.

  • 6. Fasth, A.
    et al.
    Andersson-Gäre, Boel
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Reumatiska sjukdomar hos barn viktigt specialområde: benmärgstransplantation ger ökat hopp för de svårast sjuka2000Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 97, nr 24, s. 2968-2973Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic inflammatory joint disorders can be viewed as a spectrum of disease presenting one set of characteristics during childhood and another in adulthood. Few of the disorders are specific for children of a specific age, even if some conditions might be very rare in certain age groups. Juvenile idiopathic arthritis is a new name suggested for pediatric chronic inflammatory joint disorders. Drug therapy is based on the same principles as for adults: an aggressive approach with NSAID-drugs and low dose methotrexate in combination with local steroid injections. New drugs like TNF-blockade and COX-2 inhibitors are almost untested in children, with the exception of etanercept which has been studied in children with polyarticular disease and proven to be very effective. For rare cases with very severe joint disease hematopoietic stem cell transplantation is under evaluation.

  • 7.
    Fröding, Elin
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Edvinsson, J.
    Region Jönköpings län.
    Mellqvist, J.
    Region Jönköpings län.
    Ros, A.
    Region Jönköpings län.
    PIR – patientsäkerhet i realtid – lämpade sig väl under pandemin2020Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 117, nr 48, s. 1587-1589Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The adaptation of the healthcare needed in the covid-19 pandemic poses challenges to patient safety. Proactive patient safety work must continue even under conditions such as a pandemic. Methods are needed that assess and support patient safety as the work is carried out. Patient safety in real time appears to be such a useful method in which patient record review to identify patient harm is combined with interviews with patients and healthcare staff. The method was used in wards and intensive care units (ICU) for covid-19 patients in Region Jönköping County. Patient harm was found in ICU care. Patients were overall satisfied with the care, and in the interviews with healthcare staff areas for improvement were identified. Valid indicators for patient record review to evaluate patient harm in covid-19 need to be developed. To judge if patient harm in care of a Covid-19 is avoidable or not is difficult since the level of knowledge and treatment principles in the disease develops very fast.

  • 8.
    Fröding, Elin
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Mellqvist, Joanna
    Region Jönköpings län.
    Saric, Mikael
    Region Västernorrland.
    Proaktivt patientsäkerhetsarbete i den psykiatriska slutenvården [Proactive work with patient safety in psychiatry, Patient safety in Real time in Psychiatry]2022Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 119, nr JulyArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Metoder behövs för att värdera och stödja det proaktiva patientsäkerhetsarbetet i den patientnära vården. Patientsäkerhet i realtid i psykiatrin (PiRiP) kan vara en sådan metod.

    PiRiP innefattar journalgranskning av pågående vårdtillfällen, samtal med patienter och personal samt återkoppling och diskussion av resultat.

    Diskussion med personal kring patienternas synpunkter, iakttagna risker och styrkor i den patientnära vården kan vara värdefull för att öka kunskap och medveten­heten om betydelsen av det egna arbetssättet för patientsäkerheten.

    PiRiP inkluderar grundläggande förutsättningar för patientsäkerhet beskrivna i Socialstyrelsens nationella handlingsplan för patientsäkerhet.

  • 9.
    Fröding, Elin
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Ros, Axel
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    A cultural shift is needed to improve patient safety: En kulturförändring behövs för att öka patientsäkerheten2023Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 120, nr 7 AugustArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a recently published thesis, we propose a cultural shift in the assessment of suicide as an incident of severe patient harm, from a focus on errors and an often speculative avoidability, to healthcare's ability of risk management over time. Patient safety work needs to change in line with the development of knowledge in patient safety. This means a cultural change in the view of patient safety, with a clearer focus on healthcare's abilities in risk management and learning. Legislation and regulations regarding healthcare and the supervisory authority need to support this cultural change in assessment and investigations of patient harm.  A shift from a focus on errors and deviations to quality and positive outcomes of care, proactive patient safety work, risk management, patient safety culture and management commitment is needed.

  • 10.
    Gerdner, Arne
    et al.
    Runnagården, Örebro Läns Landsting.
    Bodin, Lennart
    Yrkesmedicinska enheten, Örebro Läns Landsting.
    Söderfeldt, Björn
    Socialmedicinsk avdelning, Örebro Läns Landsting.
    Minnesotamodellen på Runnagården - bakgrundsfaktorer och resultat1989Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 86, nr 32-33, s. 2671-2674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Janson, S.
    et al.
    Barnrättsakademin, Örbero universitet.
    Andersson-Gäre, Boel
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap inom vård och socialt arbete.
    Blennow, M.
    Södersjukhuset, Stockholm.
    Är barnen fortfarande osynliga vid familjevåld?2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 14, s. 1027-1028Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Johansson, Yvonne A
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Tsevis, Theofanis
    Tema åldrande, Karolinska universitetssjukhuset.
    Bogdanovic, Nenad
    Tema åldrande, Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska Institutet.
    Kenne Sarenmalm, Elisabeth
    Sahlgrenska akademin; FoU, Skaraborgs sjukhus.
    Delirium bör bedömas enhetligt och strukturerat i vården2018Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, artikel-id 2018;115:E4IIArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Monwell, Bodil
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Blix, Olof
    Beroendemottagningen, Psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
    Bülow, Per
    Psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Ämneslista som kognitivt stöd gav utförligare uppgifter om droganvändning: Jämförelse av två metoder för utredning av opioidberoende2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 48, s. 2178-2180Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Monwell, Bodil
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Johnson, Björn
    Malmö högskola.
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Opiater eller opioider?: dags att städa bland begreppen2015Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 43, s. 1928-1929Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Mårtensson, Jan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Sexrådgivning viktig vid kardiovaskulär sjukdom: Återgång till sexuell aktivitet ett vanligt problem2014Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, artikel-id CZH4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Frekvensen av erektil dysfunktion bland män och sexuell dysfunktion hos kvinnor med kardiovaskulär sjukdom är dubbelt så hög som i normalpopulationen. Återgång till sexuell aktivitet efter en kardiovaskulär händelse är ett vanligt problem, och information efterfrågas om hur sexuell aktivitet kan återupptas. Hälso- och sjukvårdspersonal inom hjärtområdet är medvetna om vikten av att diskutera sexuell funktion och aktivitet, men vet inte vilka specifika råd de ska ge. I en konsensusrapport från de amerikanska och europeiska hjärtförbunden AHA och ESC är därför avsikten att sammanfatta evidensen relaterad till sexuell rådgivning vid kardiovaskulär sjukdom och att vägleda läkare, sjuksköterskor, och annan hälsooch sjukvårdspersonal i praktiserandet av sexrådgivning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 16.
    Nilsson, Sven E.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Anders Andersson: bortglömd medlem av Svenska akademien.2006Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 103, nr 37, s. 2678-2679Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Nilsson, Sven E.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Frida Kahlo suffered probably of post-polio syndrome.2004Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 101, nr 46, s. 3696-3697Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Nilsson, Sven E.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Pulserande elektromagnetiska fält och placebo gav samma effekt2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 32-33, s. 2167-2170Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Nilsson, Sven E
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Dolby, J
    Ockander, Leif
    Åstrand, B
    Computer terminal in the physician's office to assist drug prescription1982Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 79, nr 9, s. 760-762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Nilsson, Sven E.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Nilsson, Martin S
    Nilsson , Erik D
    Nilsson, Peter M
    Långtidsöverlevnaden vid diabetes har successivt förbättrats: Lång sjukdomsduration kan ge information om protektiva möjligheter.2005Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 102, nr 28-29, s. 2066-2070Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Nordenström, Jörgen
    et al.
    Karolinska institutet.
    Thor, Johan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Karolinska institutet.
    Bästa praxis - en nyckel till bättre vårdkvalitet och mer effektiv vård2016Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, s. 34-37, artikel-id DWYWArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medicinska paradigm har en tendens att samlas under mer eller mindre lättfattliga begrepp. De senaste decennierna har paradigmen »evidens« och »kvalitet« dominerat [1]. Paradigmet skiftar nu mot »värde«.

  • 22. Pedersen, Nancy
    et al.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Johansson, Boo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Johansson, Kurt
    Viitanen, Matti
    Winblad, Bengt
    Gatz, Margaret
    Genetiska faktorer ligger ofta bakom Alzheimers sjukdom: Stor tvillingstudie skall klarlägga sambanden arv-miljö1998Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 95, nr 22, s. 2585-2588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Rejler, Martin
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Höglandssjukhuset, Eksjö, Sweden .
    Fabisch, Anna
    Qulturum, Region Jönköpings län, Sweden .
    Petersson, Christina
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare).
    Henriks, Göran
    Qulturum, Region Jönköpings län, Sweden.
    Andersson-Gäre, Boel
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Ersätt kvalitetsregistren med förbättringsnätverk: Registerbaserade förbättringsnätverk bör ersätta nuvarande nationella kvalitetsregister2017Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 114, nr 17, s. 760-762Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Samuelsson, Gilis
    Dehlin, Ove
    Gustafsson, Lars
    Hagberg, Bo
    Nordlund, Ingvar
    Psykisk ohälsa bland äldre inte bara demens: Långsiktigt perspektiv viktigt inom omsorgen1991Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 10, s. 863-866Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Thor, Johan
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Region Stockholm.
    Andersson, Ann-Christine
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap. Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Andersson-Gäre, Boel
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. Studies on Integrated Health and Welfare (SIHW). Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Förbättringskunskap behöver fortsatt tillämpas i vården [Improvement knowledge has been applied when changing health services - and continues to be needed]2023Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 120, artikel-id 22154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förbättringskunskap har tillämpats i förändringsarbetet inom vården i Sverige i stor utsträckning sedan ämnet introducerades i Läkartidningen år 2002.

    Flera tillämpningar har dokumenterats i vetenskapliga publikationer med koppling till förbättrade kliniska utfall, ofta visade i nationella kvalitetsregister.

    Förbättringsvetenskap bidrar till utvärdering och utveckling av förbättringskunskapstillämpning.

    Patienters och närståendes erfarenhet och kunskap integreras i nyare beskrivningar och tillämpning av förbättringskunskap.

    Förbättringskunskap behöver tillämpas av såväl kliniska medarbetare som ledare och uppdragsgivare för att möta kommande utmaningar för hälso- och sjukvården.

  • 26.
    Wijma, Barbro
    et al.
    IKE, Linköpings universitet, Linköping - Genus och medicin Linköping, Sweden.
    Persson, Alma
    Linkopings universitet Tema Genus - Linkoping, Sweden Linkopings universitet Tema Genus - Linkoping, Sweden.
    Ockander, Marlene
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare).
    Brüggemann, Jelmer
    Linköpings universitet - Institutionen för TEMA - Teknik och social förändring Linköping, Sweden.
    Kränkningar i vården är vanligt förekommande - viktigt med aktivt arbete mot att patienter kränks [Abuse in healthcare - lessons learned during two decades of research]2019Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 116, nr 3, s. 84-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients' experience of abuse in health care (AHC) is common, and may cause long-lasting suffering. In Sweden, lifetime prevalence is estimated at 20 per cent among female patients and 8 per cent among male patients, and a background of other abuse is a risk factor. Most health care staff have experience of patients who have been abused, but the topic is surrounded by silence from both patients and caregivers. Models for training staff in groups have been evaluated and a more proactive stance can be fostered. Department heads and health care authorities are responsible for providing staff with options to counteract AHC. Caregivers need training in how to carry out consultations with patients who say they have been abused in health care, and this training should be included in efforts to increase quality of care. Changes are within reach but educational efforts are urgent.

1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf