Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agic, Haris
    et al.
    Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
    Samuelsson, Tobias
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Samhällsstudier och didaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier.
    Föräldrastödsprogram för utrikesfödda föräldrar: Vad händer när manualbaserade föräldrastödsprogram översätts och implementeras i svensk kontext?2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 5, s. 545-552Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.

  • 2.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldres flyttningar till service och vårdinstitutioner - erfarenheter från Vetanda kommun1983Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 60, nr 10, s. 539-544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Björck-Åkesson, Eva
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Simeonsson, Rune
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Varför behövs en barnversion av ICF?2003Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 6, s. 510-514Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Borell, Klas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Anmälan av Hess & Blanchard-Fields: Social Cognition and Aging2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 78, nr 4, s. 282-283Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 445-458Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idag betonas vikten av utomhusaktiviteter för människors hälsa och välbefinnande. Att utforska och lära ute i naturen handlar om att lära med alla sinnen, d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Artikeln baseras på EU-projektet Learning in Motion med fokus på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet var att utröna om och i så fall hur utomhusaktiviteter kan ge fysisk och sensorisk stimulering för personer med intellektuella funktionshinder. Studien baseras på intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Resultatet visade att deltagarnas välbefinnande och livskvalitet ökar förutsatt att miljön är tillgänglig och anpassad. Vistelse ute i naturen stimulerade och motiverade deltagarnas lärande och sociala inkludering. Bristen på ett systematiskt lärande i utomhusmiljö saknas dock ofta och är nödvändigt för denna målgrupp.

  • 6.
    Bülow, Pia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    "Röster" i samtal om arbetsförmåga: Kommunikativa processer i avstämningsmöten2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 275-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på material från en studie om avstämningsmöten – ett institutionellt flerpartssamtal där Försäkringskassan, försäkrad och ytterligare minst en part t.ex. arbetsgivaren bedömer den enskildes arbetsförmåga. Utifrån begreppet ”röst” analyserades nio inspelade avstämningsmöten. Ett kommunikativt mönster framträdde med fyra olika röster: medicinens, arbetslivets, regelverkets och livsvärldens röst. Den mångröstade karaktären är sannolikt av stor vikt för att förstå komplexiteten, dynamiken och svårigheterna som hör ihop med dessa möten. Studien är gjord genom Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR), Linköping.

  • 7.
    Cernerud, Lars
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Keller, Christina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Informatik.
    Modell för kvalitetsbedömning av högskoleutbildningar i folkhälsovetenskap2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, nr 2, s. 122-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Fridlund, Bengt
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Larsson, PA
    Hjärtinfarkt: resultatet av biopsykosocial stress sett ur ett vårdvetenskapligt perspektiv1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 1, s. 44-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Granlund, Mats
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. CHILD. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Almqvist, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Eriksson, Lilly
    Delaktighet i skolmiljöer för barn och ungdomar med funktionshinder2002Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 79, nr 6, s. 538-545Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Jansson, Peter M.
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Avhandlingspresentation; Våldets onda cirklar2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 108-108Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Karltun, Anette
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Industriell organisation och produktion.
    Utvärdering av interventionsarbete med hälsofrämjande åtgärder: en metodologisk ansats.2006Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 83, nr 2, s. 130-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att forskare utvärderar hälsofrämjande interventioner genom attlåta deltagarna besvara samma standardfrågor vid före- och eftermätning och mäter interventionens effekt som en statistisk skillnad mellan mättillfällena. Det finns en risk att resultaten av en sådan beräkning blir missvisande av det skälet att undersöknings-personen tolkar svarsskalorna för respektive standardfråga olika av vid de olika mättillfällena (Westlander, 2004).

    Denna risk har tidigt uppmärksammats av Golembiewski et al (1976) som pekade på att vi här har att göra med en psykometrisk problematik som är särskilt tydlig i interventioner. Frågan gäller huruvida individens egen måttstock för att bedöma eller värdera ett visst förhållande/område är densamma efter som före interventionen eller om måttstocken har förändrats beroende på att undersökningspersonen fått nya erfarenheter inom begreppsområdet. Golembiewski (ibid) kallar detta fenomen för betaförändring och i denna uppsats används fortsättningsvis denna term.

    Syftet med uppsatsen är att empiriskt illustrera förekomsten av betaförändring och dess eventuella konsekvenser för tolkning av resultaten med ledning av en modell av Terborg et al (1980). Vi använder ett material hämtat från en studie av ett hälso-främjande interventionsarbete inom postutdelningsverksamheten, Posten Sverige AB.

  • 12.
    Karltun, Johan
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Industriell organisation och produktion.
    Deltagare, experter och förändringsagenter i hälsofrämjande utvecklingsarbete2006Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2, s. 156-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar kort upp mina erfarenheter från forskning om förändringsarbete i små tillverkande träindustrier. Min roll i dessa förändringsarbeten har varit både forskarens och förändringsagentens, med forskning på respektive i företagen. Forskningsansatserna har i några fall varit observerande och utvärderande och i några andra fall utgjorts av aktionsforskning där min egen roll har varit att försöka åstadkomma förändringar samtidigt som jag utvärderat förändringsprocesserna. Artikeln utgörs av en reflektion och en analys av de roller som finns i ett förändringsarbete med en fokusering på den professionella förändringsagentens möjliga roller. Det dilemma som finns i forskarrollen vid studier av förändring behandlas inte här utan där hänvisas läsaren till andra publikationer, t ex Svensson (2002).

  • 13.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Informationens betydelse för äldres användning av gånghjälpmedel1987Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 64, nr 9, s. 383-385Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Nilsson, Håkan
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Mindful hållbart åldrande – holistiskt åldrande i ny belysning2016Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, nr 6, s. 692-703Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Nilsson, Håkan
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet, Karolinska Institutet.
    Mindfulness – terapier och paradoxer2016Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, nr 1, s. 106-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 16.
    Persson, Roland S
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 2, s. 139-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln sammanställer aktuell forskning över det tvärvetenskapliga fenomenetintellektuell särbegåvning. Syftet är att genom en syntes av en mycketomfattande och skiftande internationell litteratur föreslå en teoretisk definitionför skandinaviskt vidkommande genom att kontextualisera begreppet. Med utgångspunktfrån normalfördelningen kan man anta att det i en population finns ungefär 15-20% måttligt särbegåvade individer (benämns också högpresterande), 2-4% högeligen särbegåvade, högst 0,003% exceptionella och färre än 0,00002% genialt särbegåvade. I sammanhang där medelnormer dominerar riskerar en majoritet av dessa att på olika sätt marginaliseras eller till och med stigmatiseras eftersom de är per definition extrema. En normalpopulationhar sällan problem att uttrycka förståelse för och inkludera de som uppfattas som svaga och oförargliga. Det är däremot vanligt att högpresterande och särbegåvade snarast misstänk-liggörs eller exkluderas därför att de utgör ett mer eller mindre omedvetet hot mot sin omgivning. Detta får uppenbara sociala, pedagogiska och kliniska konsekvenser, vilka diskuteras i korthet.

  • 17.
    Renblad, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Behövs specialpedagoger i förskolan?2014Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 4, s. 384-390Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att vart fjärde barn i förskolan mår dåligt och har psykiska, emotionella och/eller sociala problem. Rapporter från pedagoger i förskolan visar att de sett en förändring där allt yngre barn mår dåligt jämfört med tidigare decennier. En aktuell fråga är därför i vilken utsträckning som förskollärarna har stöd från specialpedagoger för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Oftast finns ett antal specialpedagoger anställda i en kommun och de har till uppgift att serva flera förskolor. I den kommun vi studerat finns tre specialpedagoger som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Frågan är vilken roll specialpedagogerna har i förskolan och vilken funktion de anser sig ha? Resultatet visar bland annat att deras viktigaste funktion är som rådgivare, handledare och bollplank till personalen. De har även en viktig roll när det gäller att upprätta handlingsplaner i samarbete med föräldrarna. Specialpedagogerna bedömer att behovet av deras kompetens ökar kontinuerligt och de ser läroplanen som ett stöd i arbetet.

  • 18.
    Renblad, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande: Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 4-5, s. 416-424Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nästan alla barn i Sverige går i förskola och förskoleperioden betraktas som en av de mest intensiva perioderna i barns liv och utveckling. Under denna period läggs grunden till barnens framtida möjligheter, både när det gäller socialisation, trygghet och kommunikation med omgivningen. Att personalen i förskolan är kvalificerade pedagoger har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. Förskolepersonal omfattar både förskollärare och barnskötare som dock har olika roller. Fokusgruppsintervjuer med fyra förskolechefer om betydelsen av den nya läroplanen samt kvalitetsarbete i förskolan har genomförts. Totalt spelades åtta timmar in på band och dessa har transkriberats i sin helhet. Resultatet visar att god kvalitet i förskolan bidar till barns hälsa och välbefinnande. Slutsatsen är att kvalitetshöjande arbete är nödvändigt för förskolans utveckling.

  • 19.
    Seing, Ida
    et al.
    Linköpings universitet.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet.
    Nordenfeldt, Lennart
    Linköpings universitet.
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet.
    Avstämningsmötet som arena för förhandling om arbetsförmåga2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 408-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I studien analyseras på vilka grunder individers arbetsförmåga bedöms, med utgångspunkt i nio avstämningsmöten mellan sjukskrivna, Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivare. Fokus riktas mot hur parterna diskuterar och resonerar om arbetsförmåga och hur aktörerna ser på sin och övriga parters roll i rehabiliteringsprocessen. Avstämningsmötena utmärktes av en förhandling om arbetsförmåga och vilka aktörer som hade rehabiliteringsansvaret för den sjukskrivne. Studien visar att sjukskrivnas arbetsförmåga i hög grad bestämdes av arbetsgivarens anpassningsmöjligheter. Bedömningen av arbetsförmåga grundades således i praktiken på relationen mellan individens förmåga och arbetets förutsättningar. Studien visar också hur läkares arbetsförmågebedömningar, trots att de ibland bygger på osäkra uppskattningar, används som objektiva expertutlåtanden i diskussioner om sjukpenning och återgång i arbete.

  • 20.
    Sidenvall, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad.
    Äldre kvinnors matlagning och måltidsvanor2001Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 312-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Hjälpbehov hos mycket gamla hemmaboende: en totalundersökning!1997Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 6-7, s. 290-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Johansson, Lennarth
    Anhörigvårdens omfattning i Sverige2002Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2, s. 119-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Lundén, Britt
    Chockhöjda hemtjänsttaxor: hur gick det för vårdtagarna?1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 3, s. 57-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Samuelsson, Gilis
    Ingvad, Bengt
    Werner-Gustavsson, Mona
    Formellt och informellt stöd till en grupp äldre dementa1991Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 5, s. 259-264Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Samuelsson, Gillis
    Att sluta sitt liv på institution: Det longitudinella perspektivet1986Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 5-6, s. 257-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Waerness, K
    Avlönat och oavlönat omsorgsarbete- myter och verklighet1982Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 9, s. 353-359Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27. Trygged, Sven
    et al.
    Hedlund, Ebba
    Kåreholt, Ingemar
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Sociala konsekvenser av sjukdom - exemplet stroke2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 4, s. 613-629Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allvarliga sjukdomar kan medföra stora sociala konsekvenser för de drabbade. Konsekvenserna varierar beroende på sjukdom och påverkas av de drabbades socioekonomiska position före insjuknandet. Tre registerstudier om situationen efter en stroke visar att 1)personer med högre utbildning och högre inkomst har större sannolikhet att återkomma i arbete, 2)personer med högre utbildning separerar i lägre utsträckning än personer med lägre utbildning och 3)personer med låga inkomster har en förhöjd risk att avlida i förtid efter en stroke. En fjärde studie, byggd på intervjuer, visar att personer som återgått i arbete efter en stroke har fortsatta besvär med trötthet och sårbarhet. Eftersom sociala orättvisor även skapar ojämlikheter på hälsans område så krävs att insatserna mot stroke sätts in i ett brett socialpolitiskt perspektiv.

  • 28. Tryggred, Sven
    et al.
    Hedlund, Ebba
    Kåreholt, Ingemar
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Våldutsatta kvinnor drabbas av långsiktiga negativa ekonomiska konsekvenser2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 4, s. 604-612Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utsatthet för våld kan medföra långvariga konsekvenser. Studien tar upp långsiktiga ekonomiska konsekvenser för våldsdrabbade kvinnor med fokus på behovet av försörjningsstöd. Den sammanfattar två registerstudier som undersökt den ekonomiska utvecklingen för 6085 kvinnor 18-64 år som utsatts för våld som krävt sjukhusvård. Gruppen jämförs med 55 016 kvinnor i befolkningen. Analyser görs med logistiska regressioner. Utsatthet för våld ökar risken för långvariga negativa ekonomiska konsekvenser både för kvinnor med och utan barn. Lågutbildade kvinnor löper störst risk att råka ut för våld men alla som drabbas löper en väsentligt förhöjd risk att behöva försörjningsstöd. Den förhöjda risken kvarstår upp till tio år efter vårdtillfället.

  • 29.
    Wendt, Lill-Kari
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Oral hälsa.
    Kariesrisk kan förutses redan hos småbarn1996Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 73, s. 285-289Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf