The primary sector is of high importance to the economy and wellbeing of many countries. This is especially true for Ecuador, where 51 percent of the population living in rural areas earn their living through agriculture, livestock and fishing activities. Unfortunately, inequality has been growing between the rural and urban population, most noticeably in rural small-scale farmers that have less social capital and access to resources. Therefore, this study focuses on small-scale farmers, in a small town called Alluriquin, and how their way of farming can contribute to sustainable livelihoods. The empirical data has been collected through semi-structured interviews, where eleven different individuals have been interviewed. Previous research together with the theory of Amartya Sen will serve as the framework for this study.

In Alluriquin, the results show that crops such as sugarcane, yucca, cacao, plantain and bananas as well as the big interest in both cattle raising and dairy farming, helps the locals to maintain a sustainable livelihood. It can be learned from the results of this study and previous research that farmers are facing a lot of different challenges on a daily basis, and even though they had different methods of dealing with these issues, the challenges seem to be manageable. The outcome of this study shows how these eleven individuals are able to maintain a sustainable livelihood, and how this way of farming is influenced by both internal and external factors that might be harmful if they are not considered. This way of life does provide the local community with a blueprint to follow so that they can guarantee their immediate wellbeing and prepare themselves and their families for any unforeseen circumstances, achieving sustainable livelihoods inside rural communities.

This paper investigates the role of indigenous knowledge in relation to ideas of sus-tainability focusing on Guatemala. Previous research on environmental engagement and public understanding of science demonstrates the importance of including different perspectives, including traditional forms of knowledges such as for example indigenous knowledges. Environmental governance and management are areas in which indigenous peoples strive towards an acceptance of indigenous knowledge to be placed next to Western scientific knowledge. The struggle concerns the management and control of indigenous territories, but it also concerns the dismantling of a hier-archical understanding of knowledge, which lessens indigenous knowledge about ecosystems and about how to create a good life. Through the revitalization of indigenous knowledge and traditional practices, indigenous communities develop ideas and establishments to find paths towards socioeco-logical balance. This paper studies indigenous groups’ understandings of indigenous knowledge, their struggle to revitalise knowledge and their efforts for it to become validated. It uses decolonial theory in its analysis and raises questions of power structures and hierarchies within academia.

Livelihoods approaches focus on the poor and their knowledge and agency, but risk underplaying broader contextual forces which constrain and shape that agency. Livelihood trajectories approaches attend more fully to these structural, contextual dynamics. A three-year study using quantitative and qualitative methods investigated livelihood trajectories over two decades in a village affected by deforestation in Northeast Cambodia, and sought to identify critical junctures structuring those trajectories. A timber rush, a land rush, a turn to agriculture and ongoing competition to shape post-forest reterritorialisation were identified as the critical junctures. These transformed the physical environment, and initiated waves of migration which in turn transformed the social and economic structure and everyday life of the village. This valuably disrupts narrative simplifications associated with community forestry. The junctures furthermore suggest an analytical framework for understanding deforestation-livelihoods dynamics in other contexts, thus demonstrating how livelihood trajectories research might contribute to middle-level theory building.

Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

Denna studie har undersökt elevers kunskaper angående namngeografi samt läge- och storleksrelationer kopplat till Sverige, Norden, Europa samt världen. Studiens syfte är att undersöka om elevernas kunskaper påverkas av deras resvana, ursprung, kön eller annan vistelse utomlands. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Piagets kognitiva konstruktivism. Undersökningen är genomförd med en kvantitativ metod och respondenterna har bestått av 52 elever i tre olika klasser i årskurs 6. Respondenterna har fyllt i en enkät där de har fått besvara frågor angående deras resvana, vart de är födda, hur många plaster de har bott på samt om de har släkt utomlands. Respondenterna har även besvarat tolv frågeställningar kopplat till namngeografi samt läge- och storleksrelationer där respondenterna uppmanades att ringa in rätt svar bland fyra svarsalternativ. Avslutningsvis ombads respondenterna att konstruera en världskarta på ett blankt papper och markera ut världsdelarna samt Sverige. Resultatet av studien visar att de elever som är beresta har presterat bättre än de elever som inte har rest utanför Sverige. Studien visar även att de elever som har släkt utomlands har presterat bättre än de elever som inte har släkt utomlands. I sin helhet har flickorna presterat bättre än pojkarna och de elever som tillhör en annan könstillhörighet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tar till sig namngeografi utanför skolan och att resande och släkt utomlands kan bidra till sådana kunskaper.

Migration från landsbygd till städer har ökat och har blivit vanligare i norra städer i Mexiko. Studenter från ursprungsbefolkningar har inte alltid tillgång till högre utbildning i sina samhällen och migrerar därför till stadsområden. Efter migrationen kan de genomgå vissa utmaningar med att navigera sig i den urbana livsstilen. Med hjälp av translokalitetskonceptet tillämpade denna studie ett frågeformulär och semistrukturerade intervjuer för att undersöka orsakerna till fem inhemska studenters migration och deras erfarenheter av olika translokala omständigheter. Resultatet och analysen tydde på att studenterna hade både liknande och olika upplevelser i de olika translokala arenorna. Analysen visade att anledningarna till studenternas migration ofta var kopplade till utbildningsmöjligheter, men de uttryckte också olika ambitioner och planer inför framtiden. Vidare visade sig anpassningen till deras nya stadsmiljö vara utmanande. De upplevde både en negativ och positiv känsla av plats i Monterrey, men Mision del Nayar, universitetet och andra inhemska studenter hjälpte dem också att känna tillhörighet. De erfarenheter som studenterna hade av de olika translokala arenorna formade deras berättelse och påverkade därmed deras känsla av plats och känsla av tillhörighet. Avslutningsvis påvisade studien att studenterna dagligen upplevde translokala identiteter. 

Denna studie syftar till att förstå hur förändringsprocessen i det tidigare särskilt utsatta området Gårdsten i Göteborg, upplevs av boende i området, med fokus på trygghet och inkludering. Förorten har fram tills mars 2019 klassat som ett särskilt utsatt område enligt polisen. Den positiva utvecklingen som skett sedan 1997, under ledning av bostadsbolaget Gårdstensbostäder, verkar vara unik och kallas för Gårdstensmodellen. En av de mest framträdande aspekterna av denna modell är dess fokus på boendeinkludering i olika utvecklingsplaner för området. Kunskap om hur invånarna upplever modellen är viktigt eftersom den numera rekommenderas som en förebild för andra utsatta områden. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av invånare i Gårdsten, vilka analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförs och kopplas till Jürgen Habermas teori om deliberativ demokrati. Resultatet visar att det finns delade meningar om effektiviteten av boendeinkluderingen och även ifrågasättande av Gårdstensbostäders metoder.  Trots allt visar resultatet även att invånare upplever att en positiv förändring har skett i Gårdsten och majoriteten anser också att andra utsatta områden kan lära av det som Gårdsten uppnått. Uppsatsen argumenterar för att de deliberativa processerna i området kan förbättras även om det är svårt att fullt ut implementera deliberativ demokrati i praktiken.

Factors influencing teachers’ selection of content in geography teaching is a fundamental didactic matter. The purpose of the present study was to investigate whether Swedish geography teachers’ informal and formal experiences have influenced their interest in geography and if so, in what way. The results disclosed that informal experiences like outings, holidays, and childhood memories have a significant impact. The results also revealed that childhood experiences might increase the comprehension of how nature and mankind are connected, and how various places differ. Selective traditions showed to be strong, i.e. geographic names and map reading were prioritized while at excursions, physical geography was particularly dominating. We argue that in the geography teacher education, didactics should include methods for field studies, giving emphasis also to the part dealing with human geography. Forthcoming teachers need to reflect on how to make didactic choices in order to renounce the selective traditions in the subject.

Indigenous peoples have for the past decades increasingly argued that not only is their traditional knowledge to be recognized in the management of their traditional territories, but that Indigenous control and self-governance over territories and natural resources are crucial for long-term sustainability of the land and cultural revitalisation of its people. In recent years, the Saami in Sweden have also presented themselves as pathfinders, offering advice and solutions for a more sustainable future not only for the Saami society, but for all of Sweden. This paper investigates how Saami claims for rights and stewardship in environmental management are related to Saami cultural revitalisation, within a Swedish colonial framework. It is based on an investigation of the Saami policy positions expressed in policy documents and opinion pieces produced by organisations representing the Saami, linking claims for rights and environmental stewardship with cultural revitalisation and a more sustainable development for all.

Small Island Developing States are known to be extra sensitive to environmental changes due to their geographical location and characteristics, and many are known as luxurious tourist destinations. This study explores how Mauritius and the Seychelles are affected by and deal with climate change and the negative impacts of tourism. The study connects to globalisation and sustainable tourism frameworks while analysing vulnerability and resilience in both countries, as well as how the countries work towards the 2030 Agenda for Sustainable Development. The method used is a mixed qualitative method with interviews and a text analysis of websites and official documents. The result indicates that both Mauritius and the Seychelles are highly vulnerable to climate change, especially in their coastal zones, which is further increased by tourism practices and development of tourism facilities. The study also highlights that both countries lack resilience to environmental changes. Both Mauritius and the Seychelles strive to work towards the 2030 Agenda, through policymaking on state level and through non-governmental organisations aligning their projects to the Sustainable Development Goals. The result also shows that there is a need to create a more sustainable tourism sector in each country to protect both the environment and the countries’ economies. This study aims to be a contribution to the research field of Small Island Developing States and to increase the understanding of Mauritius and the Seychelles’ particular characteristics and vulnerabilities.

Syftet med studien var att synliggöra om elever i svenska skolor i årskurs 5 har stereotypa föreställningar om Afrika kopplat till skola och levnadsförhållanden. Studien har utgått från tre forskningsfrågor som lyder, hur föreställer sig eleverna att levnadsförhållandena ser ut för barn i Afrika? Hur föreställer sig eleverna att skolorna ser ut och fungerar i Afrika? Om och i så fall varför har elever stereotypa föreställningar om Afrika? Studien är gjord i form av en kvantitativ undersökning där digitala enkäter ligger till grund för insamling av data.  Enkäterna har fyllts i av 93 elever i årskurs 5, fördelade på tre olika skolor i tre olika städer. Resultatet visar att eleverna i studien har en ensidig bild av att Afrika är en nödställd och ekonomiskt utsatt världsdel. I studien presenteras och diskuteras Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori i relation till elevernas föreställningar om Afrika. Elevernas föreställningar grundar sig dels i medias sätt att porträttera världsdelen, dels genom en ensidig undervisning i skolan samt sociala medier. 

Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.

This case study is conducted through ten weeks of field studies in South-Eastern Uganda. Both authors have received funding from Minor Field Study scholarships. These scholarships were provided by Sida, Sweden's government agency for development cooperation. This entails that the authors are contract bound to comply with the terms and regulations established by Sida and Jönköping University as well as write and submit a report to the Swedish Council of Higher Education upon return to Sweden. 

Without the substantial contributions from the local community in Kamuzinda and neighbouring villages, this thesis would not have been completed. First and foremost, profound gratitude is expressed to the many people who contributed to making this study a reality, be it big or small. This includes our supervisor Åsa Westermark, who has been of great help and guidance throughout the entire research process. Secondly, we want to thank Uganda Child Care Sweden for a productive collaboration, with special recognition to Ponsiano Nyombi and Rebecca Nanyanzi for their welcoming hearts and support throughout our entire stay in Uganda. Lastly, we are forever grateful to the people who brought us into their homes and were willing to share their life stories with us. It is your participation and kindness that made this thesis possible.

This thesis explores the everyday life conditions of low-income women who work mainly in the informal sector in Bogota, Colombia. The work has its point of departure in an analysis of the complex daily lives of two women over an extended time period and from the perspective of the individual. The detailed level of description and analysis will, as a hypothesis, help us to better understand how to improve development programs, allowing institutional and individual levels to meet exactly at the point that is desirable for those who are the target groups in the execution of their daily lives.

The main aim of the study is to describe the conditions of livelihood of the two women from the perspective of the individual and to contribute to the making of institutions’ definitions of women’s needs, design and follow-up on development projects coincide better with women’s interests.

A time-geographic methodology, based on structured time diaries describing patterns of time-use for daily activities, is explored and adapted to the local context of the study. The methodology is also complemented by reflective diaries describing the women’s perceptions of present and past experiences, hopes and plans for the future, the intentions and motives behind daily activities. Together, the diaries reveal how decisions in daily life come about in a particular physical environment with specific social and cultural characteristics.

A time-geographic theoretical approach is applied to analyse the women’s life stories and biographies of livelihood projects. Theoretical contributions about the main areas of interest when studying women’s life courses and conditions in development studies are also referred to, for instance, women’s interests and needs, gender analysis, empowerment, livelihoods and local contexts.

The findings of this study and the results of its methodology have demonstrated that to improve women’s opportunities for livelihood, it is necessary to understand women’s conditions in relation to women’s total life contexts. The research methodology applied here opened the way for an empowerment process with higher self- esteem and confidence as a result. This indicates that sector planning, project design, follow up and evaluations in development institutions may gain from using information about women’s multiple activities and perceptions from an individual and a gender perspective.