Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abalo, Ernesto
    et al.
    Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Danielsson, Martin
    Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Digitalisering och social exklusion: Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).

    Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.

    Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.

    Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.

    De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.

  • 2.
    Arveståhl, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    Lehtinen, Susan
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik.
    UTREDNING KRING TOLKNINGEN AV ”LITEN AVVIKELSE”2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad, hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns.

    Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

    Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016).

    Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga överens om graden av avvikelse.

    Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att:

    • Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms.

    • De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och

      miljööverdomstolen.

    • Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet, prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor.

    Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar.

    Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och miljööverdomstolen 

  • 3.
    Bennich, Maria
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Om kommunalförbund, intraprenad, entreprenadisering, kundval med mera i socialtjänsten - en översikt2015Ingår i: Upphandling, valfrihet, styrprinciper - i socialtjänsten / [ed] Bennich, Maria och Zanderin, Lars, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2015, 1, s. 35-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Bennich, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Zanderin, Lars
    Upphandling, valfrihet, styrprinciper i socialtjänsten2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sjödahl, Charlotte
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ikommuners styrdokument2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här rapporten återger resultatet från en studie av hur nationella styrdokument översätts till den lokala arenan inom utbildningsområdet. Skollagen anger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots försök från olika myndigheter på den nationella arenan att förtydliga vad detta innebär är det fortfarande otydligt vad det innebär i konkret handling. Huvudmannen kan i sin tur arbeta vidare med att stödja utbildningsverksamheten genom sina egna styrdokument. Arbetet med att utforma styrdokumenten leds vanligtvis av en skolchef. För att öka förståelsen för hur idéer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer till uttryck i kommuners styrdokument har vi genomfört en kvalitativ studie. Ett urval av 65 skolchefer från kommuner av olika storlek och geografisk placering fick frågan att skicka in styrdokument där de på något sätt hade behandlat vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 16 kommuner skickade in 53 dokument. Av dessa var det 16 styrdokument från 9 kommuner som uttryckligen hade med begreppen. Dokumenten består bland annat av verksamhetsidé, måldokument, strategiska dokument, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En induktiv analys visar på sex kategorier för hur huvudman förhåller sig till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet:

    1. Begreppsförekomst: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet nämns men innebörden diskuteras inte.

    2. Karriärsatsning: vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet handlar om professionell kompetens, vilket sätter fokus på kompetensutveckling och karriärvägar.

    3. Litteraturgenomgång: presentation av litteraturgenomgångar som ett sätt att koppla till vetenskaplig forskning.

    4. Metodfrågor: användning av forskningsbaserade metoder och ansatser för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

    5. Samverkan: samverkan med ett lärosäte för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

    6. Systematiskt kvalitetsarbete: det systematiska kvalitetsarbetet kopplas ihop med vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet.

    Utifrån dessa sex kategorier för vi en diskussion om hur dominanta idéer färdas i organisationer. Här återges en kort summering av slutsatserna:

    • Det pågår översättning av nationella dominanta idéer till den lokala praktiken.

    • Samverkan med ett lärosäte verkar vara av vikt för att utveckla ett arbetssätt som stöder att utbildningen vilar på vetenskaplig grund.

    • Interaktiv praktiknära forskning anges som en lämplig ansats för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

    • Litteraturhänvisningar i styrdokumenten handlar i hög grad om referenser till texter från Skolverket och andra myndigheter samt intresseorganisationer, inte direkta forskningsreferenser.

    Resultatet visar att de begrepp och definitioner som dominerar nationellt översätts till en mångfald av olika operativa insatser. Mångfalden kan bero på att kommuner har olika förutsättningar att stödja en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kan också vara ett uttryck för att kommuner vill uppnå ett visst syfte i en viss kontext.Trots nationella definitioner av skollagens begrepp krävs en översättningsprocess när kravet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska efterlevas i den lokala kontexten. Anledningen är att tjänstemän, skolledare och lärare ska kunna hitta sätt att arbeta med detta som är anpassat efter deras specifika behov. Översättningsprocessen kräver kunskap om på vilket sätt forskningen kan bidra till utveckling av verksamheten. I den här processen är det också viktigt att ta hänsyn till praktik och etik. Det här sker inom en ram där utbildning även bygger på ett normativt samhällsuppdrag, det vill säga det att eleverna ska bli kompetenta demokratiska medborgare. Utifrån att vi har tagit skolchefens perspektiv i denna rapport vill vi slutligen påpeka att det saknas vägledning i styrdokumenten för hur eventuella förändringar i arbetssätt påverkar ledarskapet i organisationen. Ett styrdokument är kanske inte den främsta arenan för ledarskapsarbetet men det antyder förändringar som i sin tur ger förändrade förutsättningar och kunskapskrav för ledarskapet. Insikter om skolchefens förändrade ledarskap är en viktig kunskapslucka att fylla i framtida arbeten.

  • 6.
    Butros, Simon
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Lager, Tim
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Plussummespela hela vägen till hållbar utveckling – En studie om ”Europas grönaste stad”: Hur Internationella samarbeten driver hållbar utveckling framåt i staden. 2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimathotet är ett tryckande problem som bör adresseras omgående. Urbaniseringen har ökat stadigt de senaste åren då idag över 50 procent av jordens befolkning bor i städer och prognosen förutspår att den siffran kommer att öka till 70 procent till 2050. Det här sätter press på aktörer som länder, organisationer, företag och kommuner som måste arbeta för att bemöta urbaniseringen omgående. FN, EU och WWF med flera förespråkar att internationellt samarbete mellan samtliga dessa aktörer är den bästa vägen att gå och att städerna måste vara beredda på de problem som idag finns och som kommer att uppdagas i framtiden. Trots detta finns inga studier på vad internationellt ekologiskt samarbete mellan städer innebär eller vad det resulterar i. Växjö är en av få svenska städer som internationellt arbetar med lokal och global ekologisk hållbar utveckling. Studien ämnar undersöka Växjös internationella samarbete inom ekologisk hållbar utveckling i staden. Avsikten är att se vilken roll Växjös internationella samarbete spelar i deras hållbarhetsarbete i Växjö samt undersöka om och hur ekologisk hållbar utveckling i staden kan drivas framåt av internationella samarbeten. Med ett plussummspel som teoretisk utgångspunkt i fallstudien genomförs en intervjustudie med representanter från Växjö kommun. Resultatet visar att de effekter Växjö erhållit genom sina internationella samarbeten leder till ekologisk hållbar utveckling i staden. Ifall samarbete tar formen av ett plussummepsel medför det att samtliga inblandade aktörer går med vinning ur samarbetena och att miljön och klimatet gynnas. Detta genom att internationellt samarbete medför betydande kunskapsutbyten och externa finansiella medel att lägga på projekt, som således driver hållbar utveckling framåt i staden.

  • 7.
    Börjesson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Melin, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Personlighetsfaktorer i rekryteringsprocessen: En explorativ studie av sambandet mellan anställningsannonser och anställningsurval2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p < 0,05).

  • 8.
    Folkeson, Lennart
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Jägerbrand, Annika K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    State of preparedness for climate change adaptation in operations and maintenance of transport infrastructure in eight Swedish municipalities2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserades beredskapen för transportsystemets anpassning till klimatförändring i åtta svenska kommuner. Studien fokuserade på kommunala tjänstemäns roll i arbetet med att organisera och genomföra åtgärder för klimatanpassning. Intervjuerna genomfördes 2011. Många av de intervjuade blandade samman klimatanpassning med åtgärder mot klimatförändring. Tre av kommunerna hade utfört sårbarhetsanalyser, men väldokumenterade beslutsstöd för anpassningsåtgärder saknades i hög grad. Där åtgärder genomförts, var de ofta baserade på dagliga problem och erfarenheter från nyligen inträffade väderincidenter. Strategiskt arbete med klimatanpassning verkade i stort sett saknas. Ansvaret för klimatanpassning var ofta oklart. Sex av de intervjuade angav att det inte fanns några egentliga hinder för deras arbete med klimatanpassning eller konflikter med andra kommunala intressen. Flera svar angav dock budgetkonkurrens med kommunala prioriteringar inriktade mot miljö eller andra samhällsintressen. Såväl de intervjuades kunskaper som planeringen och genomförandet av klimatanpassningsåtgärder verkade vara starkt beroende av enskilda tjänstemän och deras engagemang samt definition och avgränsning av deras ansvarsområden inom organisationen.

  • 9.
    Grillitsch, Markus
    et al.
    Lunds Universitet, Department of Human and Economic Geography and the Centre for Innovation, Lund, Sweden.
    Hansen, Teis
    Lunds Universitet, Lund, Sweden.
    Coenen, Lars
    Melbourne Sustainable Society Institute, University of Melbourne, Australia.
    Miörner, Johan
    Lunds Universitet, Lund, Sweden.
    Moodysson, Jerker
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Innovation policy for system-wide transformation: The case of Strategic Innovation Programmes (SIPs) in Sweden2019Ingår i: Research Policy, ISSN 0048-7333, E-ISSN 1873-7625, Vol. 48, nr 4, s. 1048-1061Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The orientation towards grand societal challenges can be seen as a new wave or paradigm for innovation policy. Such policy aims at system-wide transformation and is often referred to as system innovation policy. While insights from transition studies have provided novel and useful rationales for innovation policy targeting system-wide transformation, it remains unclear how to design, implement and evaluate such policies. The contribution of this paper is to translate and concretize the challenges of system innovation policy towards scope for policy action and analysis. Building on insights from transition studies we group the challenges into four domains: directionality, experimentation, demand articulation, and policy coordination and learning. We relate challenges within the four domains to three generic features of innovation systems: interests and capabilities of actors, networks, and institutions. The derived framework is applied in a case study on the strategic innovation programmes, a recent policy initiative by Vinnova, Sweden's Innovation Agency, targeting system innovation. 

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2021-10-16 00:01
  • 10.
    Miörner, Johan
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Trippl, Michaela
    University of Vienna, Austria.
    Zukauskaite, Elena
    Lund University and Halmstad University, Sweden.
    Moodysson, Jerker
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Creating institutional preconditions for knowledge flows in cross-border regions2018Ingår i: Environment and Planning C: Politics and Space, ISSN 2399-6544, E-ISSN 2399-6552, Vol. 36, nr 2, s. 201-218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, we have witnessed an intensive scholarly discussion about the limitations of traditional inward looking regional innovation strategies. New policy approaches put more emphasis on promoting the external connectedness of regions. However, the institutional preconditions for collaboration across borders have received little attention so far. The aim of this paper is to investigate both conceptually and empirically how policy network organizations can target the institutional underpinnings and challenges of cross-border integration processes and knowledge flows. The empirical part of the paper consists of an analysis of activities performed by four cross-border policy network organizations in the Öresund region (made up of Zealand in Denmark and Scania in Sweden) and how they relate to the creation of institutional preconditions and the removal of institutional barriers. Our findings suggest that cross-border policy network organizations have limited power to change or facilitate the adaptation of formal institutions directly. They mainly rely on mobilizing actors at other territorial levels for improving the formal institutional conditions for knowledge flows. Informal institutions, on the other hand, can be targeted by an array of different tools available to policy network organizations. We conclude that institutional preconditions in cross-border regions are influenced by collective activities of multiple actors on different territorial levels, and that regional actors mainly adapt to the existing institutional framework rather than change it. For innovation policy, this implies that possibilities for institutional change and adaptation need to be considered in regional innovation policy strategies.

  • 11.
    Moodysson, Jerker
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC).
    Sack, Lionel
    CIRCLE, Lund University, Lund, Sweden.
    Innovation under a protected label of origin: Institutional change in Cognac2018Ingår i: Knowledge and institutions / [ed] J. Glückler, R. Suddaby & R. Lenz, Cham: Springer, 2018, s. 135-155Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study the authors analyze a protected label of origin cluster in France with a homogeneous and explicit institutional framework. The cluster has given birth to both incremental and radical changes in recent decades. By assessing these change processes, the authors disentangle different types of institutional change that have been shaped by preconditions in the cluster—and that in turn shape the cluster on an aggregate level. The study mainly focuses on inefficiencies that emerge over time in the given institutional framework, triggering different types of change. The study’s findings suggest that incremental change processes originate primarily in developments in the regulative and normative dimension of institutions within the cluster, whereas radical change processes require a wider set of preconditions.

  • 12.
    Moodysson, Jerker
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Trippl, Michaela
    Department of Geography and Regional Research, University of Vienna, Austria.
    Zukauskaite, Elena
    CIRCLE, Lund University.
    Policy learning and smart specialization: Balancing policy change and continuity for new regional industrial paths2017Ingår i: Science and Public Policy, ISSN 0302-3427, E-ISSN 1471-5430, Vol. 44, nr 3, s. 382-391Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper seeks to explain what policy approaches and policy measures are best suited for promoting new regional industrial path development and what needs and possibilities there are for such policy to change and adapt to new conditions in order to remain efficient. The paper departs from the notion of Smart Specialization and discusses how regional strategies that are inspired by this approach influence path renewal and new path creation and how they are related to and aligned with policy strategies implemented at other scales (local, regional, national, supranational). Our main argument is that new regional industrial growth paths require both continuity and change within the support structure of the innovation system. Unless smart specialization strategies are able to combine such adaptation and continuity, they fail to promote path renewal and new path creation. Our arguments are illustrated with empirical findings from the regional innovation system of Scania, South Sweden.

  • 13.
    Mutarindwa, Samuel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan.
    Schäfer, Dorothea
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan. DIW Berlin, Germany and CERBE, Italy.
    Stephan, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Nationalekonomi.
    The Impact of Institutions on Bank Governance and Stability: Evidence from African Countries2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper sheds new light on how African countries’ legal systems and institutions influence the governance and stability of their banks. We find that institutional factors, in particular the legal family of origin, political stability, contract enforcement and strength of investor protection promote central corporate governance reforms. Using a difference-in-difference approach, we also reveal that those reforms mediate the impact of institutions on banks. If countries have a corporate governance reform in place their banks show better internal governance and higher stability.

  • 14.
    Narbutaite Aflaki, Inga
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
    Eriksson, Henrik
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Schneider, Thomas
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet-offentligt partnerskap: Ett kunskapsunderlag från följeforskning av IOP ensamkommande i Göteborg 2016-20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige för att söka asyl ökade kraftigt under en period mellan 2014 och 2016, och speciellt många kom under hösten 2015. Flyktingvågen ställde nya krav på kommunerna men öppnade samtidigt möjligheter för innovativa angreppssätt. För att ta ett helhetsgrepp om mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar inleddes en relativt ny form av samverkan, ett idéburet–offentligt partnerskap (IOP), mellan Göteborgs kommun (Social resursförvaltning) och sju (senare nio) idéburna verksamheter. Ett IOP utgör ett nytt sätt att tänka kring samverkan mellan staten och det civila samhället och kan ses som ett alternativ till upphandlingskontrakt och sedvanliga föreningsbidrag, framförallt inom sociala och integrationsfrågor. Det finns ännu begränsad kunskap kring implementeringen av IOP och implikationerna för båda sektorerna. Syftet med denna rapport är att ta fram kunskap om samverkansmodellen idéburet–offentligt partnerskap till nytta för framtida liknande arrangemang. Genom att samla in kunskap om IOP-samarbete i form av framgångsfaktorer och utmaningar ges bättre förutsättningar för tillämpningen av IOP-avtal inom andra välfärdsområden och inom andra kommuner och offentliga verksamheter. Projektet har genomförts i form av följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Sammanfattningsvis, baserat på innehållet i detta kunskapsunderlag om IOP lyfter vi fram fyra rekommendationer för att öka användningen av IOP som samarbetsform: (1) Det behövs en ökad vilja och ett mod bland politiker och ledande tjänstemän inom den offentliga sektorn att våga initiera IOP-avtal trots juridiska oklarheter. Initierandet av IOP-samarbeten behöver stödjas av policyentreprenörer inom bägge sek-torerna och ha som utgångspunkt att olika organisationers identitet ska bevaras, och att klimatet ska vara präglat av tillit, öppna dialoger och en gemensam värdegrund. (2) För att framgångsrikt kunna genomföra ett IOP är det nödvändigt med en partnergemensam styrning, ledning och en aktiv samordning som bygger på vilja, tillit, ömsesidigt inflytande och kommunikation över organisationsgränserna. Något annat som är viktigt för att lyckas med ett IOP är att de idéburna aktörerna hittar sina unika roller i partnerskapet och förmedlar komplementära tjänster/insatser och därmed mervärden. (3) För att partnerskapet ska bli hållbart över tid och kunna anpassas efter nya förutsättningar krävs en fortsatt gemensam vilja, tillit och utvecklade relationer så att man hela tiden kan balansera mellan konflikt och konsensus, och mellan kontinuitet och förändring. (4) Det behövs en djupare och bredare kunskap om IOP generellt inom båda sektorerna, och i synnerhet om när och hur man kan initiera och driva ett IOP. Detta kan erhållas genom olika former av kunskapsutveckling och kunskapsspridning som utgår från flera praktiska exempel på IOP-samverkan.

  • 15.
    Nord, Lars
    et al.
    Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall, Sverige .
    Ots, Mart
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Media, Management and Transformation Centre (MMTC). Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap. Jönköping University.
    Politiken och journalistiken2019Ingår i: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar / [ed] Gunnar Nygren & Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 6, s. 53-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Rehnberg, Jan
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Den rätta modellen?: Om två olika synsätt på förenklad biståndsbedömning inom hemtjänsten2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en tillsynsmyndighet, en kommun och gruppen äldre personer framställs i ett förvaltningsmål, där traditionell biståndsbedömning av hemtjänst ställs mot en förenklad modell, Linköpingsmodellen, och hur denna process kan kopplas till de senaste decenniernas utveckling av samhällsstyrningen. Metoden som används har inspirerats av kritisk diskursanalys. I materialet framställer i regel kommunen och tillsynsmyndigheten sig själva som drivande och aktiva huvudaktörer.  Att kommunen ofta framställs som huvudaktör kan ses i ljuset av de senaste decenniernas utveckling av samhällsstyrningen, som gett kommunerna ökat handlingsutrymme. Detta har lett till att kommunen kunnat införa Linköpingsmodellen, och framhållit den som ett sätt att stärka delaktigheten, självbestämmandet för enskilda äldre och lägga makt i deras händer.  Samtidigt visar analysen av materialet att gruppen äldre vanligen framställs av både kommunen och tillsynsmyndigheten som passiva deltagare, som gynnas eller missgynnas av en tredje parts handlande. Vanligen framställer sig tillsynsmyndigheten som en huvudaktör. En förklaring kan vara att det ligger i myndighetens uppdrag att ägna sig åt myndighetsutövning där rättssäkerheten betonas. I förvaltningsmålet är myndighetsutövning centralt. Därför förefaller det logiskt att tillsynsmyndigheten i första hand framställer sig själv som huvudaktör. Detta kan även ses mot bakgrund av att tillsynen av socialtjänsten har skärpts.

  • 17.
    Robertson, Kerstin
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Jägerbrand, Annika K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Tschan, Georg
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Miljö, MILJÖ.
    Evaluation of transport interventions in developing countries2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den internationella klimatpolitiken och Klimatkonventionen (UNFCCC) med Kyotoprotokollet omfattar olika mekanismer eller program för åtgärder i utvecklingsländer som syftar till att minska utsläppen av koldioxid (CO2). För att kontrollera efterlevnaden behöver effekterna av sådana åtgärder, till exempel transportåtgärder, mätas, rapporteras och verifieras (MRV). I förhållande till andra sektorer har dock ett mycket litet antal transportprojekt genomförts hittills. Därför har tänkbara problem och oklarheter i samband med de tillämpade metoderna för utvärdering undersökts som en möjlig förklaring till det låga intresset för investeringar inom transportsektorn. Syftet med denna studie var att analysera eventuella behov av utveckling och förbättring av dessa metoder för utvärdering av effekterna av åtgärder inom transportsektorn på utsläpp av växthusgaser i utvecklingsländer. Analyserna inkluderar översikter över: olika klimatmekanismer, tillämpade krav och metoder för utvärdering av transportåtgärder och möjligheter och metoder för utvärdering av trafik och transporter generellt samt utvärdering av tillgång till data och institutionella förhållanden i utvecklingsländer. De viktigaste slutsatserna från denna studie är: att mäta trafik och transporter är generellt sett en komplicerad och krävande process och risken för feltolkning av resultat är betydande. Det finns därför en betydande risk för rekyleffekter, särskilt för transportprojekt i utvecklingsländer som syftar till förändrade färdmedelsval. Dessutom verkar en alltför kort tidsram tillämpas för utvärderingar av projektbaserade mekanismer inom transportsektorn. Andra utmaningar berör institutionella roller och ansvarsområden, tillgång till personal och ekonomiska resurser, samt den kunskap och de perspektiv som tillämpas. Baserat på dessa begränsningar av möjligheterna att utvärdera transportrelaterade projekt föreslås en vidareutveckling av dessa klimatmekanismer mot ett mer sektoriellt och transformerande perspektiv.

  • 18.
    Salonen, Tapio
    et al.
    Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
    Abalo, Ernesto
    Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Danielsson, Martin
    Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Myndighet frågar medborgare: Brukarundersökningar i offentlig verksamhet2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Vaillancourt, Alain
    Hanken School of Economics.
    Government decentralization and disaster impact, an exploratory study2013Ingår i: Building Resilience 2013: Individual, institutional and societal coping strategies to address the challenges associated with disaster risk : book of abstracts / [ed] Martin Hall, Salford: University of Salford , 2013, nr 1Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to explore the link between decentralization and the impact of natural disasters through empirical analysis. It addresses the issue of the importance of the role of local government in disaster response through different means of decentralization. By studying data available for 50 countries, it allows to develop the knowledge on the role of national government in setting policy that allows flexibility and decision making at a local level and how this devolution of power influences the outcome of disasters. The study uses Aaron Schneider’s definition and rankings of decentralization, the EM-DAT database to identify the amount of people affected by disasters on average per year as well as World Bank Indicators and the Human Development Index (HDI) to model the role of local decentralization in mitigating disasters. With a multivariate regression it looks at the amount of affected people as explained by fiscal, administrative and political decentralization, government expenses, percentage of urbanization, total population, population density, the HDI and the overall Logistics Performance Indicator (LPI). The main results are that total population, the overall LPI and fiscal decentralization are all significant in relation to the amount of people affected by disasters for the countries and period studied. These findings have implication for government’s policies by indicating that fiscal decentralization by allowing local governments to control a bigger proportion of the countries revenues and expenditures plays a role in reducing the amount of affected people in disasters. This can be explained by the fact that local government understand their own needs better in both disaster prevention and response which helps in taking the proper decisions to mitigate the amount of people affected in a disaster. The reduction in the implication of national government might also play a role in reducing the time of reaction to face a disaster. The main conclusion of this study is that fiscal control by local governments can help reduce the amount of people affected by disasters.

  • 20.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Emotion ability - practices of affective citizenship in the work rehabilitation process2018Ingår i: Critical Policy Studies, ISSN 1946-0171, E-ISSN 1946-018XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article introduces the concept of emotion ability to illuminate the process whereby institutional meetings become an arena for testing, evoking, and regulating emotions that are deemed necessary to meet institutional goals. It focuses on the relationships and practices that are collaboratively constructed by welfare workers and clients when they interact within the context of institutional meetings. Based on an interactional analysis of a multi-party meeting, this article demonstrates the ways in which clients' ability to read, interpret, and follow specific feeling rules becomes the focal point of attention. Using video recordings, we illustrate that this process is highly collaborative, and it involves both language and body. The ability to act in accordance with the expected and required 'right feelings' emergent in the institutional encounter is, thus, a result of highly interactive processes. We discuss the concept of emotion ability as a concrete micro-level mechanism through, which practices of affective citizenship are realized in the context of institutional interactions.

1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf