Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 93
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Lunds universitet.
    The interplay between content, language meaning and expressions2006Inngår i: Paper presented in the symposium the interplay between language and thought in understanding problems from a student perspective at AERA (American Educational Research Association) Annual Meeting, San Fransisco, April 8–12, 2006., 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svensson, lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Torsten
    Uppsala universitet.
    The interplay between content, expressions and their meaning when expressing understanding2010Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 19, nr 3, s. 283-303Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Språkanvändningens funktion vid kunskapsbildning2009Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 4, s. 293-310Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    The interplay between language use and knowledge formation2009Inngår i: EARLI 13th Biennal Conference Amsterdam August 2009, 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    The interplay between language use and knowledge formation: A phenomenographic intentional-expressive approach2009Inngår i: Paper presented at the symposium Methods for interpretation in qualitative research. How to get knowledge out of interview and observational data at the European Association for Learning and Instruction (EARLI) 13th Biennal conference, in Amsterdam, August 25-29, 2009., 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Anderberg, Elsie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Alvegård, Christer
    Lunds universitet.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    Micro processes of learning: exploring the interplay between conceptions, meanings and expressions2009Inngår i: Higher Education, ISSN 0018-1560, E-ISSN 1573-174X, Vol. 58, nr 5, s. 653-668Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article describes qualitative variation in micro processes of learning, focusing the dynamic interplay between conceptions, expressions and meanings of expressions in students’ learning in higher education. The intentional-expressive approach employed is an alternative approach to the function of language use in learning processes. In the empirical investigation, a dialogue model was used that both stimulates and documents students’ ways of processing meaning. Results were grouped into three descriptive categories: vague, stabilising and developing ways of processing. Educational implications include, firstly, two distinct types of vague constitution of meaning in learning: one connected to fragmentary relationships between expressions and meanings, and another that triggers and creates close relationships and changes in relationships. Secondly, the categories display different unexplored ways of processing, related to deep and surface approaches in students’ learning.

  • 7.
    Anderberg, Elsie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Alvegård, Christer
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    The epistemological role of language use in learning: A phenomenographic intentional-expressive approach2008Inngår i: Educational Research Review, ISSN 1747-938X, E-ISSN 1878-0385, Vol. 3, nr 1, s. 14-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Denna artikel har har blivit nominerad till EARLI publication award. Vinnare utses i Amsterdam den 25 augusti.

    This article has been nominated to the EARLI publication award. The winner will be announced in Amsterdam on the 25th of August.

  • 8.
    Anderberg, Elsie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Åkerblom, Annika
    Lunds universitet.
    The epistemological role of language use in children’s explanations of physical phenomena2011Inngår i: Cambridge Journal of Education, ISSN 0305-764X, E-ISSN 1469-3577, Vol. 41, nr 4, s. 489-505Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article investigates the interplay between the meaning given to certain key expressions and pupils’ understanding of science subject matter, in a qualitative study of learning. The intentional-expressive approach to the epistemological role of language use served as a theoretical frame, within the wider context of phenomenographic research on learning. Data were collected using a particular dialogue structure. Micro-process analysis was employed to examine the data. Two descriptive categories emerged: 1) Exploring the function of meaning, and 2) Inventory of meaning. Pupils who explored the function of meaning related their explanations, both to other expressions, and to their personal understanding of the physical problem. Pupils who made inventories of meaning mostly directed attention towards expressions as words. Emphasis was on correct reproduction of scientific terminology. Inventory of meaning was most common in the dialogues with the fourteen-year-olds, while exploring the function of meaning dominated in dialogues with the ten-year-olds.

  • 9.
    Anderberg, Elsie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Åkerblom, Annika
    Alvegård, Christer
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svensson, Lennart
    Language meaning and content. The interplay between language use and understanding2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Anderberg, Elsie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Åkerblom, Annika
    Lunds universitet.
    Alvegård, Christer
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Language meaning and content: The interplay between language use and understanding of complexities2009Inngår i: Paper presented at the European Association for Learning and Instruction (EARLI) 13th Biennal conference, in Amsterdam, August 25-29, 2009., 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Andersdotter, Gunnel
    et al.
    Örebro universitet.
    Schmidt, Catarina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Mobil telefoni och teknologi: Gränssnitt i folkbildning2013Inngår i: Nyttan med folklig bildning: En studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet / [ed] Bernt Gustavsson & Matilda Wiklund, Lund: Nordic Academic Press, 2013, s. 249-275Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Anderson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Andersson, Erika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Högläsning som pedagogiskt redskap: Fem lärares tankar och erfarenheter2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:

    • I vilka sammanhang används högläsning?
    • Vilka texter används för högläsning?
    • Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?

    Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i.

    Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

  • 13.
    Atterström, Andrea
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    "Jag ska bli författare när jag blir stor": elever utan tal utvecklar sin skriftspråklighet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande:

    - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande?

    - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning?

    Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål.

    Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter.

    Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

     

  • 14.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    But if the book is exciting, I will read it: Recreational reading among minority children2013Inngår i: New challenges, new literacies, 2013, s. 39-40Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Encouraging Participation, Expression and Culture in a Highly Diverse Environment: Intercultural Practices of a School Library Network2013Inngår i: Creativity and Innovation in Educational Research, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The European Community has a clear policy in favour of multilingualism and diversity. For instance, Figel (2006), responsible for Education, Training, Culture and Youth, has stressed that:

    "Respect for diversity is a key element of creativity and innovation, and is central for solidarity and mutual understanding."

    In the Commission’s consultation on multilingualism 57 different languages were included. Ten per cent of the respondents declared their mother tongue to be other than one of the 23 official languages of the EU (European Commission 2007, p. 6). With changing and volatile global conditions, this diversity steadily increases, posing practical problems in terms of how to organise multilingual and inclusive education. Also, despite formal policies at the European level, in practice native-like competence in the language of instruction is assumed to function as a basis to develop knowledge and competencies at school. While some localities may comprise a small number of languages, others are highly diverse, posing a particular challenge in terms of providing mother tongue support as well as for accommodating cultural diversity.

     The situation in European urban environments can today be compared to traditionally highly diverse countries, such as Bolivia. In Bolivia, where bilingual intercultural education has been practiced for many years, EIB programmes appeared successful in rural localities with relatively homogenous  populations, while they encountered less success among the mixed populations of urban conglomerations (Arrueta & Avery, 2012). High diversity thus poses a different type of educational challenge than environments that comprise a limited number of linguistic minorities.  Identifying promising approaches to inclusive intercultural forms of education that are well adapted to highly diverse communities is therefore an urgent issue.

    In a recent literature review by Pihl (2012), it appeared that the role of the library in intercultural education has been very little researched to date. Libraries further occupy a priviliged position allowing them to bridge formal and informal learning contexts. Finally, they are not bound by the constraints of school curricula, and can therefore to a higher extent base their activities on the learner’s own interests and intrinsic motivation (Fink & Samuels, 2008), which also are important factors in developing creativity (Hennessey, 2004).

    The present study investigates the practices of the school library network of a multiethnic neighbourhood in the outskirts of Lund, Sweden. The network was awarded for best librarians in 2009 and received the national prize as the best school library in 2011, motivated by the exemplary practices in integrating library and school activites. The library in question is an integrated network of school libraries and public library, working in very close collaboration with the local schools, special needs resource centres, activity centres and various NGOs. The study proposes to look closer at which aspects in the library’s practices may be particularly significant for its success.  

    Method

    The study is a case study based on semi-structured in-depth interviews conducted 2012 with librarians and staff at activity centres. Interviews focused on their short and long term aims, relationships with local residents and organisations, as well as striving to obtain a detailed description of both organisation and practices. Steering documents and locally formulated action plans were analysed. The analysis aims to capture how library practices and collaboration impacted the collective dynamics in the neighbourhood, rather than focusing correlations between isolated practices and individual library users. The present situation has also been interpreted against the background of how the neighbourhood and its institutions have evolved over the past decades. The neighbourhood has a very diverse population, and nineteen main languages are spoken, as well as a number of less common languages. Inhabitants include recent refugees, a large proportion of first and second generation immigrants, foreign students and university staff, as well as several Roma groups. Educational backgrounds are highly diverse, and social and cultural cohesion therefore pose an additional challenge. The lower secondary school in the neighbourhood has a cultural profile and works with an inquiry-based and collaborative approach inspired by Vygotskyian pedagogics. The pre-schools largely work with Freirian pedagogics.

    Expected Outcomes

    Preliminary results indicate a number of factors that contribute to successful practices. Multiple complementary approaches mutually support each other in developing creative competences: - The library actively supports mother tongue literacy irrespective of whether the language is large or small. - Multi-modal literacy is supported, as well as multiple forms of cultural expression. - Active participation is encouraged, learning to produce culture rather than only consume. - There is close collaboration between school library and activity centres for extra-curricular activities. - Librarians work both with specific individual interests and peer-group dynamics. - An exploring attitude is encouraged and initiatives are welcomed, rather than focusing on steering, evaluating or assessing academic achievement. - Multiple opportunities are provided to express ideas concretely in the local community – becoming visible and assuming an active role in the public space. The study hopes to describe practices and interaction with sufficient detail to be of use for professionals working with both school and public libraries, as well as administrators and decision-makers, particularly in the fields of educational planning and coordination at neighbourhood and local community levels. It additionally presents a contribution to research on intercultural education, with respect to strategies that support plurilingual literacy and develop creative competences in highly diverse environments.

    References

    Arrueta, J. A. & Avery, H. (2012) Education Reform in Bolivia: transitions towards which future?, Research in Comparative and International Education, 7(4), 419-433. Ball, J. (2011). Enhancing learning of children from diverse language backgrounds: mother tongue-based bilingual or multilingual education in the early years. Analytical review commissioned by the Unesco Education sector. Cheesman, E. & De Pry, R. (2010) A Critical review of culturally responsive literacy instruction. Journal of Praxis in Multicultural Education. 5 (1), 83-99. Cohen, L, Manion, L & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education. London and New York: Routledge. European Commission (2007). Outcomes of the European Commission’s public consultation on multilingualism 14 September – 15 November 2007. Figel, J. (2006). Multilingualism: a key component of the European Union’s strategy. Speech given at Bridge Forum Dialogue, Luxemburg, June 15. Fink, R. & Samuels, S. J. (2008) Inspiring reading success: Interest and motivation in an age of high-stakes teaching. International Reading Association. Florida, R & Tinagli, I. (2004). Europe in the Creative Age. London : Demos. Garcia, O. & Fishman J.A. (2012). Power sharing and cultural autonomy: some sociolinguistic principles. International Journal of the Sociology of Language. 213, 143-147. Hennessey, B.A. (2004). The Social Psychology of Creativity: The Beginnings of a Multi-Cultural Perspective. In S. Lau (Ed.), Creativity: When East Meets West (pp. 201-226). Hong Kong: World Scientific Publishing. Parlement européen (2010) Résolution du Parlement européen du 18 mai 2010 sur les compétences clés dans un monde en mutation. Pihl, J. (2012) Can library use enhance intercultural education? Issues in Educational Research. 22, 1, 79-90. Street, B.V. (2001). The New Literacy Studies. In E. Cushman, E.R. Kintgen, B.M. Kroll, & M. Rose (Eds.), Literacy: A Critical Sourcebook. Boston: Bedford St Martin’s. Yin, R. K. (1984). Case study research: Design and methods. Newbury Park, CA: Sage.

  • 16.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik.
    Intercultural practices of an integrated public and school library network in Sweden2014Inngår i: Education for Sustainable Development, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper presents a case study of an integrated public and school library network in a highly diverse multiethnic urban neighbourhood, where intercultural practices and long-term competence building strategies have successfully been developed. These practices are outlined, and some of the conditions needed to develop a strongly integrated library network of this kind are considered.

     

    The library’s collaborative networks are discussed as Communities of practice (Lave & Wenger1991; Wenger, 1998), and the case methodology draws on Stake (1995). The study is based on semi-structured in-depth interviews with librarians and staff at activity centres conducted in 2012.

     

    The school libraries in the network are managed and partly staffed by a core team of public librarians. Librarians and teachers have developed effective forms of collaboration (cf Pihl 2009, 2011, 2012) and the librarians are an integrated part of the teaching teams.The public library also works in close cooperation with activity centres, the local community and associations. The pedagogical approaches of the public library draw on the Scandinavian popular education tradition (Klasson, 1997). Multimodal literacies in all languages spoken in the neighbourhood are supported. This engages the student as a member of society, not limited to the role of learner at school. The approach is empowering, and conducive to engagement in local or global sustainability projects. Pooling resources in the network has provided the means for establishing continuous professional and interprofessional development processes, as well as mechanisms for disseminating know-how, where the librarians function as knowledge brokers.

     

    The network has worked through long-term processes (cf Lundholm, 2011) with boundary-crossing intercultural pedagogies (Pihl 2012) based on critical reflection (Fabos, 2008; Vare & Scott, 2007), cooperation and active participation. Embracing diversity and opening spaces where people of multiple cultures meet contributes to justice oriented citizenship (Westheimer & Kahne 2004) and action competence (Almers, 2009; Mogensen & Schnack, 2010).

     

    Exchanging experiences of such practice based models for school / library collaboration is particularly interesting since the Nordic countries share fundamental aims of inclusive education (Egeland, Haug & Persson, 2006) with similar popular education traditions, while the institutional and legal basis for collaboration differs.

  • 17.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Le modèle suédois, leçons et perspectives2012Inngår i: Les alliances éducatives pour lutter contre le décrochage scolaire / [ed] Gilles, Jean-Luc; Potvin, Pierre; Tièche Christinat, Chantal, Bern, Berlin, Bruxelles, Frankfurt am Main, New York, Oxford, Wien: Peter Lang Publishing Group, 2012, s. 239-258Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lärares språkbruk i tvåspråkiga klassrum2011Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, nr 3, s. 145-175Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article presents results of a study made in the context of introducing bilingual instruction in Swedish and Arabic. Classroom interaction was videotaped in grades one to four at two urban schools. Based on the video material, an inventory was made of how Arabic was used by the bilingual teachers, and how it related to the corresponding Swedish content. Simplified language use, code-switching and relations between use of Arabic and Swedish were analysed with respect to potential impact on learning affordances. Results indicate that, despite the introduction of bilingual instruction, Swedish still appeared as the dominant school language. Subject matter was frequently introduced in Swedish and then translated into Arabic. Considering that the schoolchildren were bilingual, many of the translations became repetitive rather than explanatory. Arabic syntax in teacher presentations was simplified. Frequent code-switching within utterances further contributed to simplifying both syntax and content. In other instances, however, open questions and relating written forms to their own expressions developed the pupils’ skills in Arabic. Involving the pupils’ personal experience increased engagement and motivation.

  • 19.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Pratiques d’engagements collaboratifs: Le rôle de la bibliothèque dans un quartier urbain multiethnique en Suède2013Inngår i: Education & Formation, nr e-300, s. 97-107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    L’article discute des pratiques d’engagement et de développement de littératies menées par un réseau debibliothèques scolaires et publique intégrées, dans un quartier urbain multiethnique en Suède. La discussion traite enparticulier les modalités de collaboration avec l’école, les familles, les associations, les centres de loisirs et autres acteursdu quartier, ainsi que les stratégies mises en place pour prévenir le désengagement scolaire. Le réseau de bibliothèquescombine la connexion digitale et la collaboration par communautés de pratique virtuelles, avec un caractère de fortenracinement local, exprimé par son participation dans de nombreuses activités du quartier. La continuité dans lesperspectives a permis d’affiner des compétences adaptées au contexte local spécifique et incite à investir dans le long terme,alors que la continuité de personnes a permis d’approfondir les relations collaboratives. La pédagogie inclusive, avec desracines dans l’éducation populaire, focalise la collaboration et l’émancipation, tant individuelle que collective. Plusieurs desactivités de la bibliothèque, comme les cercles de lecture, visent l’expression, le travail sur les émotions et la diversitéculturelle. Finalement, il ressort que le soutien accordé à toutes les langues du quartier, ainsi que l’utilisation de lamultimodalité, favorisent particulièrement l’engagement scolaire des élèves issus de familles migrantes.

  • 20.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Medie-, litteratur- och språkdidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Swedish Second Language for Immigrant Students: Slow Lane or Fast Track Forward?2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper reports on teacher and pupil interviews from a case study of a primary school in a highly diverse Swedish urban neighbourhood. It discusses some of the consequences of dividing the school subject Swedish into two separate syllabi (Swedish and Swedish as a Second Language, respectively), both with respect to inclusion and language development opportunities. Implications for teacher training programmes are considered.

    The study examines how primary school teachers teaching Swedish as a Second Language (SSL) and/or Swedish differentiate between these subjects. It looks at how they express their understanding of differences or similarities between aims, methods and teaching approaches, with respect to the needs of their pupils. Tensions and paradoxes are considered, between the ambition to provide equally valid instruction to all pupils, on the one hand, and the segregating mechanisms of distinct subject tracks, on the other. The discussion is placed in the wider theoretical framework of inclusive education (Persson, 2012), and intercultural school development (Lahdenperä, 1998, 2008), as well as drawing on research on Swedish language teaching for immigrants (Fridlund, 2011; Torpsten, 2008; Stroud, 2004).

    In a European perspective, improving education provisions for students with a migrant background is a central concern, aiming to support integration and ensure social cohesion (OECD, 2010; Sirius Literature Review). Migrants are far from being a homogenous group, however. Immigrant communities comprise second or third generation immigrants as well as newly arrived families and refugees, with a very wide range of socio-economic backgrounds and educational needs.

    Several European studies stress that language support is a strategic aspect which impacts migrants’ access to education and the effects of language proficiency on school performance are often underlined. Sweden has been mentioned as a positive example with respect to language support, for providing SSL classes (Sirius Literature Review). Other language-oriented support measures in Sweden include mother tongue instruction and study guidance in the mother tongue (OECD, 2009; Bunar, 2010).

    SSL is taught to newly arrived immigrant students, but also offered as a school subject in mainstream school. The intention of placing newly arrived students in mainstream classes at a relatively early stage is to allow them to benefit from contact with native speakers of Swedish. At same time it is thought that Swedish classes adapted for second language learners will better support their language development.

    In practice, there are numerous problems connected to SSL teaching in mainstream classes (Fridlund, 2011; Skolverket, 2008; Torpsten, 2008). Parents and students are reluctant to choose this option, since it is perceived to provide inferior teaching and is felt to not be equally valuable as a qualification. Officially, the two subjects are supposed to be equivalent, and there are only minimal differences the learning objectives and assessment criteria for exams.

    Not just new arrivals, but all students with some form of migrant background and/or all ’multilingual’ students (speaking other home languages besides Swedish) are categorised as non-native speakers of Swedish. Consequently, such students are often directed to SSL. The final decision of whether a student takes Swedish or SSL rests with the school, not the parents.

    Since December 2013, year 1-6 teachers teachers are required to have at least some qualification in Swedish or Swedish as a Second Language in order to teach SSL (www.andrasprak.su.se). Nevertheless, these requirements are minimal (half a term’s training for years 1-3 and one term for years 3-6) and hardly provide an adequate base, considering the challenges involved.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources UsedThe study is part of a larger case study of a primary school in a highly diverse urban neighbourhood, examining conditions for intercultural organisational development (Lahdenperä, 2008). Case methodology (Stake, 1995) is used. At this school, there were too few pupils taking the subject Swedish to organise separate classes, so the two subjects Swedish and SSL were taught in mixed classes. Interviews were conducted with six randomly selected teachers (teaching years 2, 4 and 6), teaching Swedish as a Second Language and/or Swedish. The interviews were analysed with respect to how differences and similarities between the two school subjects were described by the teachers. Additionally, attention was paid to how they explained the different or similar teaching approaches that they adopted, and how they related this to their perceptions of pupils’ needs (cf. Lahdenperä, 1998). The term migrant background is in certain European contexts used  for foreign-born students only. In Sweden, the definition used for statistical purposes since 2002 also covers cases where both parents were born abroad. In daily usage, however, the term covers any migrant origin several generations back. The term multilingual (flerspråkig) is also used in Sweden to refer to immigrant communities in a wide sense. Such categorisations have consequences for language support measures and for which track of Swedish pupils are directed towards (Bunar, 2010; Stroud, 2004). Particular attention was therefore paid in the analysis to how categorising terms were used by the teachers. Attention was also devoted to teachers' conceptions of language (marker of identity or skill), and which specific linguistic features and/or competencies the teachers considered to be relevant in the school context. Conclusions, Expected Outcomes or FindingsPreliminary findings suggest interviewed teachers were unsure of the purpose of distinguishing between the subjects Swedish and Swedish as a Second Language, which teaching approaches would be suitable, and which criteria should be applied to direct pupils towards one subject or the other. Several of the underlying contradictions in policy aims and the syllabus for the two subjects could be noticed in the teachers’ descriptions. Contradictions were particularly apparent in how some pupils born in Sweden were categorised as native speakers of Swedish, while others were not. The teachers generally expressed simplified ideas about needs of second language learners. For pupils who were categorised as SSL learners, focus in teaching was placed on on word comprehension, not on higher skills. Pupils categorised as native speakers were perceived to be in need of more challenging approaches, with support of written syntax and structure of texts, enriching variety in expression. The low level of the majority of pupils was felt to be problematic for the stronger pupils, since it was difficult to find time for more interesting activities. Perceptions of pupils’ linguistic proficiency tended to be based on characteristics such as pronunciation (cf. Boyd, 2003; Stroud, 2004), and knowledge of Swedish traditional childrens’ culture. If Swedish language support measures are to be used as a model for other European countries’ efforts, sufficient attention needs to be devoted to the potentially segregating and stigmatising effects of targeted support measures. Adequate teacher training is critical. Conflating different kinds of language skills into an overall notion of language proficiency does not give teachers sufficient guidance for  language development efforts. Similarly, the theoretical conceptualisation of learning processes as divided into mutally exclusive categories applicable for L1 and L2 learners does not appear to help teachers find effective teaching strategies for these highly diverse groups of students.   References

    Boyd, S. (2003). Foreign-born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Accent. In A. Creese and P. Martin (eds.), Multilingual Classroom Ecologies: Inter-relationships, Interactions and Ideologies, pp 123-135. Clevedon: Multilingual Matters.

    Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den Svenska skolan (Newly arrived pupils and learning. A review of the research on newly arrived pupils in Swedish school). Vetenskapsrådet (Swedish Research Council).

    Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma: Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser (Intercultural education – A pedagogical dilemma. Professional talk about the teaching of Swedish as a second language and in preparatory classes). PhD dissertation. Gothenburg University.   

    Lahdenperä, P. (1998).  School Difficulties and Immigrant Background: conclusions about intercultural education. European Journal of Intercultural Studies, 9(3), 297-306.

    Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald (Intercultural leadership – change in diversity). Lund: Studentlitteratur.

    OECD (2009). Thematic Review on Migrant Education : Country Background Report for Sweden. Paris: OECD.

    OECD (2010) Thematic Review on Migrant Education: Closing the Gap for Immigrant Students. Paris: OECD.

    Persson, E. (2012): Raising achievement through inclusion, International Journal of Inclusive Education, DOI:10.1080/13603116.2012.745626

    Sirius European Policy Network on the Education of Migrant Children and Young People with a Migrant Background.  Working Package Number 1 – Policy Implementation and Networking. Literature Review Draft.  (accessed at http://www.sirius-migrationeducation.org/ 10 January 2013).

    Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. (With another mother tongue – pupils in compulsory school and school activies) Stockholm: Skolverket (The Swedish National Agency for Education)

    Stake, R. (1995). The Art of Case Study Research. London: Sage.

    Stroud, C. (2004). Rinkeby Swedish and semilingualism in language ideological debates: A Bourdieuean perspective. Journal of Sociolinguistics, 8 (2), 163–230.

    Torpsten, A-C. (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola (Offered and experienced learning in the encounter with Swedish as a Second Language and Swedish school). PhD dissertation. Växjö University.

    The National Centre for Swedish as a Second Language (located at Stockholm University) www.andrasprak.su.se

  • 21.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Språk-, litteratur- och mediedidaktik. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    The role of the school library: Reflections from Sweden2014Inngår i: Intercultural Education, ISSN 1467-5986, E-ISSN 1469-8439, Vol. 25, nr 6, s. 497-507Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Libraries are critical learning spaces and may play a significant role in intercultural education initiatives, particularly in Sweden where the national curriculum ascribes central functions to libraries for learning activities. Unfortunately, the ways in which teachers and librarians may collaborate to leverage mutual resources is not fully understood. This article uses Pirjo Lahdenperä’s model of intercultural education development to consider the case of a small school library in a highly diverse urban neighbourhood. Although public libraries in Scandinavia can support intercultural educational values by addressing individual needs and complementing curriculum-based teaching, the development of new teaching practices requires additional guidance as well as institutional support.

  • 22.
    Avery, Helen
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv. Lunds universitet.
    Nielsen, Bodil
    Norra Fäladens bibliotek, Lund.
    Davidson-Bask, Lotta
    Norra Fäladens bibliotek, Lund.
    Le désir de lire: Sur le rôle des bibliothèques pour l'accrochage scolaire2012Inngår i: XVIIe Congrès de l'AMSE-AMCE-WAER, Reims, June 3-8, 2012: Alliances éducatives, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    Les systèmes éducatifs contemporains s’ouvrent à un nombre croissant de professionnels qui, souvent en périphérie des établissements scolaires, sont amenés à effectuer des interventions éducatives déterminantes pour l’avenir des enfants et des jeunes concernés.

    Dans le paysage éducatif et scolaire, les enseignants sont en première ligne. Souvent appelés à travailler en équipe constitués d’enseignants (ordinaires ou spécialisés), et peut-être peu préparés à la collaboration avec des professionnels extérieurs à l’école, le développement et le maintien d’alliances éducatives semble difficile. Par exemple, dans le domaine de la lutte contre le décrochage scolaire, alors qu’un décloisonnement et un partenariat avec des acteurs provenant de l’aide à la jeunesse, de la justice, de la santé, des entreprises, des secteurs de l’aide sociale, etc. permettrait d’améliorer l’efficience du système scolaire, le danger de cloisonnement des prises en charge scolaires et extrascolaires est réel.

    Face à cette diversité croissante des acteurs du champ éducatif, les parents manquent de repères pour agir au mieux des intérêts de leurs enfants. Dans un contexte où les associations de parents oeuvrent avec difficulté à l’instauration de partenariats « école-familles », de nouveaux défis apparaissent, liés à la mise en place d’échanges constructifs avec les professionnels du champ éducatif en dehors des établissements scolaires.

    Par ailleurs, la diversité des acteurs amène ces derniers à se mobiliser au sein de groupes, de réseaux ou de communautés. Des alliances éducatives peuvent ainsi se mettre en place à différents niveaux : micro, en partenariat "jeune – famille – école" ; méso, en inclusion avec d'autres acteurs des sphères sociale, judiciaire ou du monde de la santé ; et enfin, macro, en englobant les niveaux micro et méso, où des dispositifs communautaires peuvent mettre en œuvre de larges alliances au sein de régions ou d'états.

    Enfin, dans le contexte actuel de mondialisation où les réseaux sociaux et les technologies de l'information et de la communication offrent de nouvelles opportunités d'interactions entre individus, la question de la préparation des enseignants et des acteurs du champ éducatif à l'internationalisation du travail collaboratif paraît plus que pertinente.

    Le colloque « alliances éducatives » que nous proposons dans le cadre du XVIIe congrès l'AMSE se veut une occasion de réunir des équipes de chercheurs et de praticiens impliqués dans la mise en œuvre de partenariats entre divers acteurs des mondes scolaires et extrascolaires à des niveaux nationaux ou internationaux. A travers les communications présentées lors de ce colloque nous ferons un inventaire structuré de l’existant en termes : de besoins couverts ; de modèles théoriques utilisés ; de ressources mobilisées et de pratiques validées, tout en nous interrogeant sur les valeurs en toile de fond et les variables contextuelles. A partir de cet inventaire, nous souhaitons dégager les spécificités et complémentarités des approches et identifier des axes de recherches qui restent à investiguer. Nous nous interrogerons également sur la fécondité scientifique des démarches collaboratives exposées ainsi que les liens entre recherche, formation et profession. En outre, les organisateurs du colloque favoriseront une dynamique de mise en réseau des participants en vue de faire émerger une communauté de pratiques situées en lien avec le Groupe d'intérêt spécial intitulé "Alliances éducatives".

  • 23.
    Banck, Cajsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Hellqvist, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelse vid högläsning: Strategier i undervisningen2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 24.
    Berntzen, Agnes
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelse: En kvalitativ studie om sex lärares beskrivningar av läsförståelseundervisningen i årskurs 1 och 22018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningar från PISA visar att läsförståelsen i Sverige har varit dalande i flera år. Densenaste undersökningen från 2015 visar dock motsatt resultat. Syftet med dennakvalitativa studie är att ta reda på hur lärare arbetar medläsförståelseundervisning. Forskningsfrågorna i studien är Vad beskriverlärare utifrån sina egna erfarenheter är betydelsefulla inslag i undervisningenför elevers läsförståelseutveckling? Hur utmanar och stöttar lärarna enskildaelever i läsförståelseutvecklingen?  Studien grundar sig på den sociokulturellateorin och beskriver att elevers läsförståelseutveckling sker i ettsocialt samspel, när lärare vägleder, stöttar och utmanar eleverna. Resultatetvisar att högläsning, grupparbete och att motivera eleven är betydelsefullainslag i undervisningen. Elever stöttas med hjälp av olika redskap såsomdigitala enheter eller läshjälp från läraren.

  • 25.
    Bertilsson, Lina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Bjuringer, Frida
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Jag läser, men förstår inte: Kan elevers läsförståelse främjas genom tyst läsning?2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 26.
    Carlsson, Vendela
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Undervisning i läsförståelse: En studie om hur förstelärare i svenskämnet arbetar med läsförståelse i årskurs 1-32016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att läsförståelsen bland svenska elever har försämrats det senaste decenniet (Skolverket, 2012), vilket är en trend som måste vändas. Föreliggande arbete har som syfte att kritiskt granska hur tre förstelärare inom svenskämnet arbetar med läsförståelse i årskurs 1-3. För att besvara syftet har tre frågeställningar tagits fram: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå god läsförståelse?, hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt vad finner lärarna problematiskt vid läsförståelseundervisning?

     

    Den empiriska studie som genomförts har inspirerats av det sociokulturella perspektivet på lärande. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad art. Urvalet av respondenter begränsades till förstelärare i svenskämnet som arbetar eller har arbetat med läsförståelse i årskurs 1-3 från olika delar av Sverige. Analysen av resultatet visade på kategorier som lärarna ansåg viktigt för att elever ska nå god läsförståelse. Dessa kategorier var: varierade arbetssätt, att läraren leder, samtal i klassrummet, mindre grupper och fungerande lokaler. Vidare analyserades hur lärarna konkret arbetar med läsförståelse i undervisningen genom bland annat Reciprocal Teaching och En läsande klass. Lärarna arbetar även med upprepning av text, läsläxa, bokrecension och läslogg. Till sist visade analysen vad lärarna ansåg som problematiskt i arbetet med läsförståelse. Lärarna menade att det var svårt att få alla elever delaktiga, att anpassa efter alla elevers behov samt att få elever att ställa frågor till texten.

     

    Den slutsats som dragits utifrån denna empiriska studie är att lärarna anser att det är viktigt att arbeta konkret med läsförståelse och att samtala mycket om de texter som läses. 

  • 27.
    Ceder, Emelie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Svendsén, Susanne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Högläsning och boksamtal i förskolan: En studie kring förskollärares uppfattningar av högläsning och boksamtal2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.

    Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;

    -          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?

    -          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?

    Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg.

  • 28.
    Dahl, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lindskog, Michaela
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vad påverkar läsförståelse?: Genus och andra tänkbara faktorer2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete utgörs av en litteraturstudie som skildrar förhållandet mellan läsförståelse och genus i skolan, där syftet är att undersöka skillnader mellan könen samt vilka faktorer som kan påverka. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar:

    • Hur ser sambandet ut mellan läsförståelse och genus i skolan?
    • Vilka faktorer påverkar läsförståelsen, i synnerhet hos pojkar?

    Tillvägagångssättet för att hitta relevant material har varit att använda oss av söktjänster som tillhandahåller vetenskaplig och pedagogisk forskning. För att bedöma lämpligheten och kvalitéten i artiklarna och rapporterna har vi tillämpat ett urval av kriterier som vi har funnit lämpliga.

    Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar sambandet mellan könsskillnader och läsförståelse. De övergripande faktorerna som kan tänkas ligga bakom är: biologiska och kognitiva skillnader samt kulturella faktorer. Utifrån resultatanalysen kan vi i vår framtida yrkesprofession utröna vilka faktorer vi kan påverka och vilka vi måste ta hänsyn till för att ge alla elever en likvärdig utbildning.  

  • 29.
    Ebefors, Fredrik
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Childrens Experiences Of Different Texttypes in their Everyday Life and in School2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Childrens Use of different Medias, such as Literature and Film, has changed dramatically over the Last Years and their attitudes to specifically Reading of Literature has become less positive, especially in Sweden (Mullis, I.V.S., Martin, M.O., Foy, P., and Drucker, K.T., 2012). The Syllabus for Swedish Language and Literature for Elementary School includes Education about Literature and Multimodal Texts, such as Web Texts (Kress 2003, Barton 2007). From a Swedish Educational Perspective, it is important to consider the Pupils' Experiences when the Teacher plans the Teaching about Literature and other Medias (Chambers 2011). This study examines eight ten year old Childrens experiences of Literature, Movies and Social Media and the Childrens Experiences of those Medias. It considers Appleyards (1991) Theories about the Young Reader. It also examines how these different medias are used in the Education in School, according to the Childrens experiences and Point of view. The Study also investigates those Childrens opinions and experiences about social Medias, such as Facebook and Instagram, and their pedagogical possibilities (Jones, N., Blackey, H., Fitzgibbon, K., and Chew, E., 2009). The Main Topic of the Study is to invent what kind of Texts the Children are using in their Everyday Life and what Role those Medias play for the Children and what kind of Functions they have in the Childrens Life. The Second Topic is to investigate The Childrens opinions about how these texts are used in School.

  • 30.
    Ekvall, Sofia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lagerström, Emelie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lärares beskrivningar av sin undervisning kring berättande texter2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter.  

  • 31.
    Elovsson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Blomgren, Fredrika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lärarens didaktiska högläsning: Ett redskap in i förståelsen och upplevelsen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6. De frågeställningar arbetet besvarar är följande:

    • Vilka effekter har lärarens högläsning av berättande texter på elevers läsförståelse och läsupplevelse?
    • Hur kan lärarens högläsning av berättande texter didaktiskt utformas?

    Undersökningsmaterialet består till största del av internationella studier, artiklar och nationella forskningsrapporter, vilka har analyserats och jämförts. Att materialet ska vara riktat mot lärarens högläsning och hur högläsningen kan effektiviseras utgör ett obligatoriskt kriterium.

    Lärarens högläsning av berättande texter visar sig ha en positiv inverkan på elevers läsförståelse och läsupplevelse. Men avgörande för att högläsningen ska kunna bli effektiv, lärorik och meningsfull är att det finns tid och ett syfte med högläsningen. Om läraren inte uppfyller dessa krav kan högläsningen istället få negativa effekter.

  • 32.
    Englund, Lina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Genrepedagogisk skrivundervisning: Utveckling av elevers skrivförmåga2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 33.
    Eriksson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Andersson, Emma
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    En läsande klass: hur undervisning i läsförståelsestrategier kan bedrivas i årskurs 1-32015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevers försämrade läsförståelse har diskuterats mycket de senaste åren. Tidigare forskning har visat att arbete med läsförståelsestrategier är effektivt. Med utgångspunkt i detta startades projektet En läsande klass som fått stort genomslag. Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1-3 beskriver sitt arbete med En läsande klass samt hur dessa lärare och två skolledare resonerar kring projektets tillämpning på skolenheterna. Syftet är också att undersöka lärarnas och skolledarnas kännedom om projektets forsknings-bakgrund. De teoretiska utgångspunkterna är hermeneutik och teorier om att lärande är både en social och kognitiv process. Studien är kvalitativ och för att samla in data har intervjuer genomförts. Datamaterialet består av lärarnas och skolledarnas beskrivningar av och resonemang kring sitt arbete med En läsande klass. I resultatet framgår att lärarna har valt att arbeta med En läsande klass på olika sätt. Initiativet togs av både lärarna och skol-ledarna. Reciprok undervisning är den huvudsakliga forskningsbakgrund som lärarna relaterar till projektet. En läsande klass betraktas överlag som positivt och som en tillgång i undervisningen.

  • 34.
    Forsberg, Stina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Abyan, Mona
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelsemodeller: En litteraturstudie om läsförståelsemodeller i praktiken2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka olika läsförståelsemodeller och hur dessa bidrar till läsförståelse. Litteraturstudiens frågeställningar är följande:

    • Vilka läsförståelsestrategier lärs ut i respektive modell?
    • Hur undervisas eleverna i läsförståelse inom modellerna?

    Föreliggande litteraturstudie baserad på litteratur som uppfyller arbetets syfte och besvarar dess frågeställningar. Litteraturen genomsöktes via databaser, genom sökmotorn Google, kedjesökningar och handbok inom läsförståelse som heter Handbook of research on reading comprehension.

    Resultatet visar att inom läsförståelsemodellerna Reciprocal Teaching och Collaborative Strategic Reading lärs fyra strategier ut som liknar varandra, till skillnad från Questioning the Author som har fokus på att ifrågasätta författarens text. Läsförståelsemodellerna bidrar till läsförståelse om de grundar sig i strukturerad undervisning och textsamtal. Modellerna grundar sig i samma teori, det sociokulturella perspektivet, men det som skiljer dem åt är att fokus är antingen på innehåll eller strategier, och gruppsammansättningen när dessa lärs ut.

  • 35.
    Forslund, Emma
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lär jag mig genom att skriva?: Elevers uppfattningar om skrivaktiviteter i svenskundervisningen i årskurs 1.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 36.
    Fredriksson, Ann-Britt
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Pojkars läsning Intervju med 7 pojkar i årskurs 92011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 37.
    Fritz Hadd, Eva
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Barnlitteratur - men hur och varför?: En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i förskoleklass och år 1-22011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Eva Fritz Hadd

    Barnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2

    Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2

    Antal sidor: 32

    Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.

    Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:

    •   Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?
    •   Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?

    Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När   lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande   utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och   skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt   stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse   barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen   tar upp som betydelsefulla inom detta område.

    Sökord:   barnbok,   barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande

     

     

  • 38.
    Furberg, Kierstin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Reading comprehension - Teachers' conceptions and reported teaching activites2012Inngår i: English Quaterly Journal of the Canadian Council of Teachers of English Languge Arts, ISSN 0013-8355, Vol. 43, nr 3-4, s. 63-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Gillberg, Isabella
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vi hoppar över helvetesgapet och vi skyddar oss mot vildvittrorna: En kvalitativ studie om verksamma lärares aktiva arbete med högläsning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på användning av högläsning som pedagogiskt redskap för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I studien har fyra lärare som arbetar i årskurserna F-2 intervjuats kring högläsning som pedagogiskt redskap. Studien följde en semistrukturerad intervjuform och lärarna valdes ut genom ett så kallat snöbollsurval. Resultat visar att lärarna, precis som forskning visar att högläsning som pedagogiskt redskap har positiva effekter på elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna poängterar att lärarens förhållningssätt till läsning är en av de bidragande faktorerna till elevers läsintresse men också att högläsning möjliggör en varierad undervisning. I studien framkommer det att lärarna anser att högläsning bidrar till utveckling av ordförråd, grammatik, förmågan att tolka  texter  och göra kopplingar till egna erfarenheter.

  • 40.
    Hellberg, Erika
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelse och multimodala texter: En kvalitativ studie om lågstadielärares erfarenheter av att arbeta med multimodala texter och läsförståelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka verksamma 1-3-lärares uppfattning om användningen av multimodala texter i undervisningen och hur multimodala texter kan stödja elevers läsförståelse. För att kunna besvara syftet har följande forskningsfrågor besvarats:

    ·         Vilka medier förekommer i lärarnas undervisning?

    ·         Vilka modaliteter förekommer i multimodala texter som lärarna använder?

    ·         Hur integrerar lärarna multimodala texter för att utveckla elevers läsförståelse?

    Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv som har som utgångspunkt i tecken och deras egenskaper och funktioner. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har tre lärare från en stor kommun deltagit och två från en mindre kommun.

    Resultatet visar på att samtliga lärare använde multimodala texter i undervisningen däremot var det bara en av lärarna som hade förkunskaper om begreppet. För övriga lärare var multimodala texter ett nytt begrepp. De deltagande lärarna använde sig av multimodala texter för att bland annat kunna variera undervisningen och på det visset kunna nå ut till alla elever. De multimodala texterna användes även för att förstärka undervisningens syfte genom att kombinera olika sociala modaliteter. Resultatet visade även på att de multimodala texter som förekom mest inrymde de semiotiska modaliteterna bild och typografisk text.

  • 41.
    Jansson, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Utvecklas elevernas läsförståelse?: En studie om lärares arbete med läsförståelse i årskurserna 1-3.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 42.
    Josefsson, Sofie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vad handlar det om?: En studie om elevers tolkningar av texter.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elever spenderar övervägande tiden i undervisningen på att lyssna, och betydligt mindre tid på att läsa (Adelmann, 2009). Att läsa är dock inte mindre viktigt. En av skolans uppgifter är att utveckla elevernas läsförmåga, så att de både kan läsa, använda och förstå texter (Lundberg & Herrlin, 2005). Denna uppsats handlar om hur fem elever i årskurs två tolkat läromedelstexter utformade för läsning mellan raderna. Eleverna använde sig utav både sin hörförståelse och läsförståelse för att ta till sig texterna. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för hur elever i årskurs två tolkar texter som de själva läst och som de lyssnat på. Uppsatsens forskningsfrågor är:

    • Hur tolkar eleverna i studien de texter som de själva läst?
    • Hur tolkar eleverna i studien de texter som de lyssnat på?

    Eleverna intervjuades enskilt. I intervjuerna fick eleverna läsa och lyssna på åtta olika texter för att därefter svara på frågor till dem. I resultatet beskrivs hur eleverna tolkat texterna och besvarat intervjufrågorna. Elevernas svar analyserades utifrån Bowyer-Crane och Snowlings (2005) inferenskategorier samt textrörlighetsbegreppet med utgångspunkt i Brink (2009). Att göra inferenser innebär att dra slutsatser (Inference, 2005), och i detta fall utifrån texter. Textrörlighet beskrivs av Brink (2009) som förmågan att kunna reflektera över innehåll eller söka information i texter (att vara i texten) samt koppla den till andra texter eller erfarenheter (att röra sig mellan texter och ut från texten).  Inferenskategorierna och textrörlighet utgör både analysverktyg och teori. Resultatet visar att olika elever kan tolka samma texter på helt skilda sätt, vilket är viktigt att ha i åtanke som pedagog. Det framkom också att de elever som deltagit i intervjuerna var textrörliga och klarade av att göra olika slags inferenser beroende på vilka frågor som ställdes.

  • 43.
    Lagerqvist, Frida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Vernersson, Susanna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Varför läser pojkar?2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys. Vårt resultat visar att alla pojkar i studien läser. Pojkarna anser att de faktorer som påverkar deras läsning är: lärare, familj och kamrater. Många pojkar tycker att läraren är betydelsefull då det är läraren som säger till dem att läsa, förklarar ord och lär ut hur orden ska uttalas. Den vanligaste genre som pojkar läser är fantasy. Vårt resultat visar att bokens utseende spelar en stor roll i pojkarnas val av böcker. Bokens layout ska snabbt väcka deras intresse med hjälp av en spännande bild på framsidan och en intressant text på baksidan. Fler pojkar än förväntat väljer att läsa vilket är intressant då tidigare forskning pekar på motsatsen.

  • 44.
    Larson, Isabelle
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsförståelsens alla måsten: En studie där lärare berättar om hur de undervisar i läsförståelse i svenskämnet i årskurs 1-32017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet är inspirerat av fenomenografin och hade i syfte att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med läsförståelse inom svenskämnet och hur undervisningen möjliggör en god utveckling av läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Studiens teoretiska ramverk är sociokulturellt perspektiv och fenomenografisk forskningsansats. Examensarbetet besvarar frågorna: Vad anser lärarna är viktigt i undervisningen för att elever ska nå läsförståelse? Hur arbetar lärarna konkret med läsförståelse i sin undervisning? samt Vad finner lärarna utmanande vid läsförståelseundervisning? Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare som har erfarenhet av att undervisa i årskurs 1-3. Resultatet visar på att lärarna upplever att det viktigaste i undervisningen av läsförståelse är individanpassad undervisning. Detta säger lärarna också är det som upplevs vara den största utmaningen. Slutsatsen är att samtliga lärare arbetar på liknande sätt och ser utmaningar i att individanpassa undervisningen samt varierande arbetssätt.

  • 45.
    Levinsson Sjögren, Rebecca
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Läsattityders påverkan på elever med lässvårigheters läsutveckling: En studie om verksamma lärare och speciallärares upplevelser om elever med lässvårigheters läsattityder.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurserna 1–3 upplever att elever med lässvårigheters attityder och motivation till läsning påverkar deras läsutveckling. De forskningsfrågor som besvaras är: Vad upplever informanterna att elevernas attityder och motivation påverkas av?, Hur hanterar informanterna elevernas attityder och motivation till läsning? och på vilket sätt undervisar informanterna eleverna för att utveckla deras attityder och motivation till läsning?

    Den teoretiska utgångspunkten som studien intog var teorier om läsutveckling baserat på forskning. Studien utgick från Lundberg och Herrlins (2005) definition av de fem olika dimensionerna som eleverna behöver behärska för att anses som goda läsare. Forskningsmetoden som använts i studien utgick från teorin, teorier om det subjektiva, som är grunden för en fenomenografisk teoribildning.

    Materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer och de informanter som studien hade var strategiskt utvalda. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och efter avslutad intervju transkriberades dem. Dessa transkriberingar analyserades med en tematisk analys.

    Det resultat som framkom utifrån intervjuerna är att samtliga informanter stött på olika grupper av läsattityder. En grupp utgör elever som anser att läsning är lustfyllt och därmed har positiva attityder till läsning och en grupp utgör de elever som anser läsning är mindre lustfyllt och därmed har negativa läsattityder. Informanterna anser också att föräldrarnas attityder till läsning påverkar elevernas läsattityder. Lärarna och speciallärarna hanterar elevernas läsattityder på olika sätt men samtliga informanter anser att det är viktigt att stötta eleverna i deras läsutveckling, för att minska risken att eleverna skapar negativa läsattityder. De har olika tillvägagångssätt i sin undervisning för att ta hänsyn till elevernas läsattityder. Samtliga informanter är däremot eniga om att elevernas läsattityder påverkar deras läsutveckling.

  • 46.
    Malin, Johansson
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Hur ofta använder du datorn?: En kvalitativ studie av lärares uppfattningar om faktorer som påverkar användandet av datorer2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att användandet av datorer gynnar elevers skrivande genom den hjälp de kan få av olika ordbehandlingsprogram. Forskning har också visat att det finns en risk att lärare väljer bort datorn i undervisningen om de egna kunskaperna eller det egna intresset inte tycks vara tillräckligt. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer lärare upplever påverkar dem att använda datorer i undervisningen för att utveckla elevers skrivande i åk 4-6. För att besvara studiens syfte ställs följande frågeställningar:

    • Vad beskriver lärarna påverkar dem att använda datorer i sin undervisning?
    • Vilka faktorer behöver, enligt lärarna, utvecklas eller förändras för att arbetet med datorer ska bli mer gynnsamt för elevernas skrivutveckling?

    Studien är en kvalitativ studie genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex  verksamma lärare i ämnet svenska i årskurs 4-6. Studien inspireras av den sociokulturella teorin. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar. Bland annat tillgången till datorer men också lärares intresse och kunskaper.

  • 47.
    Norden, Birgitta
    et al.
    Malmö högskola.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Anderberg, Elsie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Learning in global settings: Developing transitions for meaning-making2012Inngår i: Research in Comparative and International Education, ISSN 1745-4999, E-ISSN 1745-4999, Vol. 7, nr 4, s. 514-529Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Global teaching and learning for sustainable development reaches from the classroom to the world outside, and is therefore a particularly interesting setting for practising transition skills. The article suggests a number of features perceived as crucial in developing young people's capability to act in a changing world and under circumstances that are difficult to predict. The suggestions are based on an empirical study of the Lund Calling project, which aimed at implementing a web-based international programme for teaching preventive environmental strategies in Swedish secondary schools. The article first presents some of the conditions in Sweden that particularly impact on young people's transition to adulthood. Related research in sustainability education is also briefly outlined. Knowledge capability theory is used to discuss results from the empirical study of the Lund Calling project, where interviews were conducted with secondary school students, teachers and headmasters. Based on these interviews, features that appear to be particularly relevant as transition skills in global learning for sustainable development include transdisciplinary action, democratic collaborative action, as well as self-directed and independent initiative. The article concludes that young people today cannot, as in earlier periods of history, base their actions entirely on the traditions of the family or community. Instead, they also need to learn to form their own communities, capable of acting at both local and global levels. Education here plays an important role in developing the necessary transition skills that enable young people to be prepared for a rapidly changing and uncertain world.

  • 48.
    Nordquist, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Tager du datorn, lärplattan eller pennan att älska i nöd och lust?: En kvalitativ studie av lärares syn på datorn och lärplattans betydelse för elevers skrivutveckling.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49.
    Nordquist, Sara
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Johansson, Malin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Menar du med penna eller dator?: En litteraturstudie om hur datorer påverkar elevers skrivutveckling2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skrivning är en central del av undervisningen för elever i årskurs 4–6. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi märkt att elevers attityder till skrivande ser olika ut beroende på om texten skrivs för hand eller på dator. Litteraturstudien undersöker hur användandet av datorer i undervisningen påverkar elevers skrivutveckling i årskurs 4–6. De frågeställningar som besvaras är:

    • Vad är avgörande för att en datorbaserad undervisning ska bli gynnsam för elevers skrivutveckling?

    • Vilka effekter har datorn på elevers skrivutveckling?

       

    Litteraturstudien bygger på internationell och nationell forskning om hur en datorbaserad undervisning påverkar elevers skrivutveckling med utgångspunkt i årskurs 4–6. Även forskning gällande övriga elever i grundskolan samt gymnasiet har inkluderats. Studien innehåller tio vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt ett konferensbidrag.

     

    Resultatet av litteraturstudien visar att datorn har positiva effekter på elevers skrivande då de upplever att de kan ägna mer tid åt textens innehåll och mindre tid åt formandet av bokstäver och eventuella stavfel. Litteraturstudiens resultat visar att för att användandet av datorer ska vara gynnsamt krävs det att eleverna ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om datorns utformning och hantering. Litteraturstudiens resultat visar även att lärares intresse och kunskaper är avgörande i alla årskurser, för att datorn ska kunna användas som ett arbetsverktyg i undervisningen. Slutligen har vi i litteraturstudien kommit fram till att lärare behöver erbjuda en varierad undervisning där eleverna ges möjlighet att skriva texter både för hand och med dator för att tillgodose alla elevers förutsättningar och behov.

  • 50.
    Ojala, Tove
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Läs & skriv.
    Lässvårigheter i skolan: En kvalitativ undersökning av lärares arbete med elever i lässvårigheter i grundskolans årskurs 1-32017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever i lässvårigheter i svenskämnet samt hur de ser på sambandet mellan lässvårigheter och bristande motivation. Syftet besvaras med hjälp av forskningsfrågorna: Vad anser lärare att begreppet lässvårigheter innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stödja elever i lässvårigheter i undervisningen? Hur bedömer lärare att elevers motivation i skolan påverkas av elevens lässvårigheter?

    Studien har ett sociokulturellt perspektiv samt att det relationella perspektivet inom det specialpedagogiska perspektivet finns med då eleven inte ses som problembäraren i studien.  Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer där fem lärares arbete med elever i lässvårigheter har undersökts. För att analysera intervjuerna har ett fenomenografiskt angreppssätt antagits för att analysera lärarnas olika uppfattningar i förhållande till forskningsfrågorna och därmed få ett resultat.

    Det framkom i resultatet att lässvårigheter enligt lärarna innefattar brister i avkodning, fonologisk medvetenhet, läsförståelse, läsflyt, läshastighet och läslust. Detta är ett resultat av vad alla lärare sagt. Ingen lärare har alltså nämnt alla dessa faktorer som bidragande faktorer till lässvårigheter. Lärarna använder både beprövade metoder som Bornholmsmodellen och mindre beprövade metoder som Att skriva sig till läsning (ASL) samt olika pedagogiska material för att stötta elever i lässvårigheter Enligt lärarna kan lässvårigheter leda till att eleverna får bristande motivation i skolan. Bristande motivation är något som även kan påverka elevens självkänsla och därmed påverka elevens prestationer i alla ämnen i skolan.

12 1 - 50 of 93
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf