Syfte: Att skapa förutsättningar för en förbättrad cancervård, genom att fördjupa kunskapen och förståelsen om behov hos huvud- och halscancerpatienter under cancerprocessen. Därutö- ver önskas ett förbättrat omhändertagande genom att implementera och utvärdera kvalitetshö- jande förbättringsinsatser. Satsningen ska resultera i en trygg och smidig resa genom vården med ett minimum av avbrott mellan olika vårdhändelser.

Metod: Patientens vårdkedja studerades med en fallstudie, utifrån en aktionsforskningsansats. Behoven identifierades med patientskuggning, reflektion från observationer och semistruktu- rerade fokusgruppsintervjuer med mikrosystemet, före (referensgrupp) och efter intervention (jämförelsegrupp). Analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och Kano-modell.

Resultat: En fast vårdkontakt var en viktig faktor i vårdkedjan. Den fasta vårdkontakten till- mötesgick behov såsom trygghet och tillgänglighet, vilket medförde en smidigare vårdkedja. Under hela vårdförloppet fanns ett stort behov av stöd, praktiskt liksom psykosocialt, från både profession och närstående. Oberoende av position i vårdkedjan önskades individanpas- sad information och ett gott bemötande. Interventionsgruppen rapporterade bättre tillgänglig- het och stöd i förhållande till jämförelsegruppen, som inte hade tillgång till kontaktsjukskö- terska. Involvering av hela mikrosystemet vid analys med Kano-modell medför att behov och förbättringsmöjligheter identifieras och valideras.

Slutsatser: En kontaktsjuksköterska kan utgöra en fast vårdkontakt som tillmötesgår och sä- kerställer cancerpatienters behov. Närstående är en viktig del av mikrosystemet och måste beredas utrymme och resurser. En förbättringsinsats genom implementering av kontaktsjuk- sköterska, utformning av nutritions- och kvalitetsregisterrutiner baserat på patientens behov bidrar till god vård och minskar risken för resursslöseri. Studien har även bidragit med fördju- pad kunskap gällande applicering av Kano-modellen i Hälso- och sjukvårdsmiljö.