Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Agevall Gross, Lotta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Kjellgren, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Brottsoffer i indikatorland: Öppna jämförelser inom socialtjänstens brottsofferstödjande arbete2015In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 22, no 3-4, p. 341-358Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Crime victims in Indicatorland – Open comparisons in the social services’ work with victim support

    Since the 90s there have been extensive changes in the public sector, such as rationalization and increasing demands for documentation and review. The changes have also affected the social services’ victim support work that has increasingly been subject to various forms of regulation, such as requirements for monitoring, evaluation and quality assurance. This article aims to examine one of the monitoring systems applied in the victim support work: the instrument of open comparisons. This article is based on an exploratory study of the local organization of crime prevention in two municipalities and analyses how the processes of open comparisons are organized at local, regional and central levels. The empirical data consists of documents such as legal sources and handbooks from e.g. the National Board of Health and Welfare and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, as well as documents obtained locally in the two municipalities. Furthermore, interviews were conducted with professionals working on different organizational levels. 

    Analytically the study has been inspired by programme theory, which made it possible to concentrate on clarifying the operational idea in which open comparisons are based and capturing the consequences in the two cases. 

    The study shows that open comparisons have been implemented without support from existing research. However, strong normative support for open comparisons exists within governmental agencies and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. They are included as one of many elements of New Public Management and result in changes in the victim support work. In contrast to present visions, the performance is not affected to any significant extent. In contrast, a comprehensive administration is created, where employees of municipalities are supposed to collect data, register information and analyse the results generated by the open comparisons.

  • 2.
    Agevall Gross, Lotta
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Fighting men`s violence against woman in the age of evidence and NPM2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Men's violence against women is a widespread global problem and a serious threat to women's health. This symposium will report from a study in Sweden that studies mechanisms that influence the design of interventions contesting domestic violence in two cities.

    The symposiums three presentations will answer the following questions:

    1. Given the fact that the organizations face many different views and ideologies; how does this affect the ways the problem of domestic violence is represented?

    2. In what way affects ideas from performance measurement and new public management the interventions?

    3. In what way are the social services organizing towards an evidence-based practice in this field?

    Presentation 1 Interpersonal violence-From policy to local practice

    Presentation 2 Open Comparisons in social work

    Presentation 3 Negotiating in risk assessment practices

  • 3.
    Enell, Sofia
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Dep. of Social Work. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue). Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Att överskrida gränser för barnens bästa: Tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tidiga och förebyggande insatser för barn och föräldrar efterfrågas allt mer idag. Samverkan mellan verksamheter såsom socialtjänst, BVC, förskola och skola lyfts ofta fram som en nödvändighet för att förebygga ohälsa och socialproblematik. Men, kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för att i samverkan förbättra barns livsvillkor är begränsad. I denna studie analyseras ett samverkansprojekt och vilka faktorer som framstår ha bidragit till eller försvårat det förebyggande arbetet. Det aktuella samverkansprojektet genomfördes i Braås, ett litet samhälle i Växjö kommun, mellan 2013–2015. Studien bygger på dokumentsanalys och intervjuer med de som ansvarade, genomförde eller deltog i projektet. I analysen har teorier om samverkan och begreppet gränsarbete använts. Gränsarbete handlar om hur professionella sätter upp gränser för vilket arbete som tillhör eller inte tillhör den egna professionsarenan.

    Studien visar att pedagoger i förskolan uppfattade att de fått ökad kompetens och ökad trygghet i att bemöta barn och föräldrar. Likaså har personal upplevt sig tryggare i att kontakta och göra anmälningar till socialtjänsten. Familjer har också av professionella i de olika verksamheterna blivit hänvisade till projektet och fått enskilt stöd. Studien visar också att projektet kunde få en avgörande betydelse för föräldrars livssituation både då som nu. De faktorer som identifierats bidra är att de ansvariga på förvaltningarna hade en gemensam samsyn och tog ett gemensamt ansvar. De projektanställdas förmåga att med barnens bästa för ögonen vara gränsöverskridare – att med stort engagemang skapa relationer och tillit och få tillgång till andras arenor – framstår varit centralt. Att arbetet gjordes i projektform kan också ses ha bidragit då det möjliggjort att existerande gränser kunnat utmanas. Utbildningssatsningar kan ha bidragit till ökad reflektion hos personal och större gemensam förståelse av barns behov.

    Till de försvårande och hindrande faktorerna hör bristande implementering i berördaverksamheter vilket väckte frågor och ett behov av att försvara gränser. Projektet påverkades också negativt av att personal i projektet och på chefsposter utanför projektet slutade. Personalomsättningens betydelse visar också att projektet var och förblev personberoende. Analysen av samverkansprojektet i Braås visar på vikten av att skapa en verksamhetdomän för tidiga och förebyggande insatser som vilar på flera stöttepelare – någon form av reglerande strukturer, gemensamt ansvar och uppdrag och samverkanskultur i såväl förvaltning som berörda verksamheter. För Växjös del framstår det som att arbetet främst vilat mot den normerande stöttepelaren – att skapa ett moraliskt tryck på verksamheter och personal att genom samverkan arbeta förebyggande. Skapandet av en verksamhetsdomän för tidiga och förebyggande insatser framstår därmed vara en fortsatt utmaning för Växjö kommun. För utvecklingen av en sådan domän finns flera lärdomar från Braåsprojektet – en samsyn från involverade förvaltningar som skapar ett gränsland för förebyggande arbete, att detta gränsland har autonomi i relation till andra verksamheter, lokal tillgänglighet och personal med förmåga att skapa relation och tillit. Fortsatt arbete bör inriktas på omgivande strukturer som skapar tillhörighet och långsiktighet i arbetet. Vår analys visar också påbehov av bättre villkor för samverkan och förebyggande arbete, något vi trorkan gynnas av följande:

    1. Ett lagstiftat gemensamt socialt uppdrag att förebygga ojämlika villkor för verksamheter som kommer i kontakt med barn. Ett sådant uppdrag bör innefatta att verksamheten ska (1) vara väl förtrogen med barnslevnadsförhållanden,(2) främja jämlikhet i levnadsvillkor och (3)samverka.

    2. Ökad kunskap om konsekvenserna för barn och föräldrar av förebyggande arbete. Det är särskilt angeläget att föräldrar och barn får dela med sig av erfarenheter och att studier inriktas på att undersöka vilken betydelse förebyggande arbete och tidiga insatser kan få fördem.

    3. Att samverkan och förebyggande arbete ges förutsättningar för att lyckas. Det inbegriper tydlig ledning i alla nivåer, från högsta till lägsta, gemensamma utbildningar för personal i olika verksamheter, lokalt utarbetade samverkansuppdrag, öppna och icke-diskriminerande strukturer bortom myndighetsutövning och uthållighet. Växjö kommun har med sin uthållighet och vilja att förebygga ohälsa och sociala problem för barn goda förutsättningar för att utveckla enverksamhetsdomän för tidiga och förebyggande arbete. Fortsatt arbete bör inriktas på att göra detta uppdrag till ett delat samhällsansvar för professionella i berörda verksamheter.

  • 4.
    Enell, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Vägen från utredning till åtgärd: utredningsplaceringar vid särskilda utredningshem2013Report (Refereed)
  • 5.
    Skillmark, Mikael
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Agevall Gross, Lotta
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Kjellgren, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    The pursuit of standardization in domestic violence social work: A multiple case study of how the idea of using risk assessment tools is manifested and processed in the Swedish social services2019In: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117, Vol. 18, no 3, p. 458-474Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This multiple case study examines how the idea of using risk assessment tools is manifested and processed in Swedish social services. Based on the analysis of interviews with different stakeholders and of organizational documents in two social service organizations, we investigate the actors who control local risk assessment practices. The findings illustrate that a relatively small group of social workers in the organizations have been able to forward their claims and decide how risk assessment work should be carried out without much intrusion from local managers or politicians. The findings also validate other studies that found that increased standardization can strengthen social workers’ ability to perform their professional task rather than lead to de-professionalization. This article ends with a discussion of what risk assessment practices might mean for domestic violence victims.

  • 6.
    Skillmark, Mikael
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    The standardizers: social workers' role when implementing assessment tools in the Swedish social services2018In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 8, no 1, p. 88-99Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Standardisation and standards are common in the modern world, including in social work. This article focuses on social workers who implement the assessment tool Children’s needs in focus (Barns behov i centrum BBIC) in Swedish social work with children and families. Inspired by ‘siblings’ in the UK, the National Board of Health and Welfare has developed and supported the implementation of the BBIC. From the start, the implementation strategy was to engage well-educated and experienced social workers as educators. The article studies these educators (standardizers) as mediators between national imperatives and local practice during the implementation of the BBIC in the social services. Based on interviews with 10 BBIC educators, three standardizer roles were identified: the instrumental, the adaptive and the transformative. These roles affect the practice of social work in potentially different ways.

  • 7.
    Skillmark, Mikael
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA).
    When research moves in: the diffusion of evidence-based practice in Swedish social work2016In: 6th European Conference for Social Work Research: Reflective social work practices in contemporary societies : dialogues and new pathways between praxis and research : Book of Abstracts & Prgoramme Book / [ed] Francisco Branco, Inês Amaro, Cristina Albuquerque, Maria Isabel Santos, Ana Oliveira, Inês Guerra, 2016, p. 242-243Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    In Sweden, as elsewhere, the development of evidence-based practice (EBP) in social work has been debated for over a decade now. One of the issues concerns the top-down strategy used by the Swedish government to enhance the knowledge about interventions in social work practice. Critiques argue that this is not a feasible way forward; instead the social work profession needs to take over the leader pin. This of course calls for structures that enable social work practitioners and researchers to engage in practice-based research in order to solve current and urgent issues. Academic primary- -care centers have been established as a possible way forward in implementing an evidence-based medicine in Swedish healthcare. Clinical research is one of the basic tasks in those centers, involving much of the personal. Here, we will reflect upon the possibilities for a similar approach within the social services. This presentation aims to present research about the conditions for new pathways between Swedish social work practice and research and to critically review the idea of academic social services offices. The following questions will be addressed:(i) What characterizes an academic social services office?(ii) What are the opinions of management in charge? (iii) What are the recommendations from research?

    Methods

    A survey was launched twice (2005 and 2015) to the leading association of administrative leaders in the social services in Sweden. Among other things they were asked about their opinions of EBP and of clinical research in social work, also if they were in the need of staff with a PhD-education. Furthermore, a review of relevant literature and expert consultations is being undertaken focusing on significant mechanisms when it comes to establishing structures in order to support the development of academic social services offices and practice-based research.

    Results

    Results from the survey show that leaders are more positive towards EBP today than ten years ago. However they are not keen on hiring staff educated in research and especially management in smaller organizations express severe difficulties to hire staff with appropriate skills and to further develop the competence to do research within their workplace. This calls for collaborations with other organizations as well as with researchers from universities and R & D-units. Results from reviews and expert-interviews will be added.

    Conclusions

    Administrative leaders support the idea of a knowledge-based social work and to use interventions whose effects are demonstrated by evaluations. However they lack strategies, competence and role-models to create a research-based organization. This paper-presentation contributes to the building of bridges between practice and research through presenting analysis of the views of management as well as innovative ways of research-production within the social services.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf