Den 1 januari 2014 infördes nya regler gällande beskattning av delägare i fåmansföretag. Reglerna har mött kritik från flera remissinstanser och uppsatsens syfte är att kritiskt granska de lagändringar som har genomförts. Uppsatsens utgångspunkt är att överskådligt presentera de regleringar som finns inom fåmansföretagbeskattning i dagsläget, att undersöka de syften och motiv som lagstiftaren haft för lagförändringen och den kritik som förändringen har mött, samt att ge ett historiskt perspektiv för syftet med reglerna. Författaren går i analysen igenom de incitament som lagstiftaren, genom lagförändringen, ger till delägare i fåmansföretag och hur väl de sammanfaller med lagstiftarens syfte. En analys genomförs även av de alternativa förslag på förändrade löneunderlagsregler som har framkommit i propositionen samt i remissvaren.

I slutsatserna framkommer att det kan ifrågasättas om de premisser som lagstiftaren utgår ifrån i propositionen stämmer överens med verkligheten. Vidare anser författaren att lagförändringen ger incitament till fåmansföretag, med många delägare och många anställda, att omstrukturera sig i mindre enheter. Förändringen har dock positiva skattemässiga effekter för delägare i mindre företag, med ett löneunderlag upp till 60 IBB. Slutsatsen är att förändringen ger konsekvenser som är svåra att förutse och det är tveksamt om lagstiftarens syften kommer att uppfyllas. De alternativa förslag på lagstiftning som framkommit framstår som klart mer förutsägbara och skulle erbjuda en högre nivå av flexibilitet än vad som ryms i dagens lagstiftning. 

Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när efterlevande make avled.

I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden. Det moderna samhället idag har mindre fokus på att behålla fast egendom inom familjen, då allt färre jobbar inom jordbruk och är beroende av sina föräldrar för sin försörjning. Det är nu av större vikt för de flesta att deras partner klarar sig ekonomiskt efter deras bortgång.

Uppsatsen lyfter frågan om arvsrätten är i behov av förändring för att stärka den efterlevande makens ekonomiska skydd. I analysen framkommer möjliga åtgärder för att stärka efterlevande makes skydd och hur detta påverkar särkullbarns ställning inom arvsrätten.