On the 1st of January 2014, new legislation was introduced on taxation of shareholders in close companies. The legislation has faced criticism from several of the respondents and the purpose of the master’s thesis is to critically examine the legislative amendments made. The base of the thesis is to present the legislation within taxation of shareholders in close companies, to examine the purposes and motives of the legislator and the criticism received for the legislative amendments, as well as provide a historical perspective of the purpose of the rules. An analysis of the incentives that the legislator is providing shareholders in close companies, with the amendments, and the extent to which they reflect the purpose of the legislation. The thesis also analyses the alternative legislative proposals that has been proposed in the preparatory work and by the respondents.

The author concludes that it is questionable whether the premise that the legislature assumes reflect reality. The legislative amendments also gives close companies with a large number of shareholders incentives to restructure into smaller units. The amendments does however have positive taxation effects on shareholders in smaller close companies, with salary details less than 60 income base amounts. The conclusion is that it is doubtful whether the legislature’s purposes are met, since the legislative amendments has consequences that are difficult to predict. The alternative legislative amendments that has been proposed appears clearly more predictable and offer a flexibility that the current legislation does not provide.

Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när efterlevande make avled.

I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden. Det moderna samhället idag har mindre fokus på att behålla fast egendom inom familjen, då allt färre jobbar inom jordbruk och är beroende av sina föräldrar för sin försörjning. Det är nu av större vikt för de flesta att deras partner klarar sig ekonomiskt efter deras bortgång.

Uppsatsen lyfter frågan om arvsrätten är i behov av förändring för att stärka den efterlevande makens ekonomiska skydd. I analysen framkommer möjliga åtgärder för att stärka efterlevande makes skydd och hur detta påverkar särkullbarns ställning inom arvsrätten.