Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Johansson, Anette
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Hemrehabilitering ur ett personcentrerat perspektiv2023Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera hemrehabilitering ur ett personcentrerat perspektiv där de tre första delstudierna utgår ifrån ett kommunalt hemrehabiliteringsprojekt som pågick mellan 2015-2022 i södra Sverige. Kvalitativa och kvantitativa data som samlades in i utvecklingssyfte inom hemrehabiliterings-projektet gjordes tillgängliga för vetenskapliga analyser inom doktorandprojektet. Första delstudien är en kvalitativ studie som utforskade vilka aspekter äldre personer upplevde var av värde för dem i hemrehabilitering. Andra delstudien är en kvantitativ analys av förändringar i funktion och aktivitetsförmåga och hälsa samt faktorer som kan ha påverkat dessa förändringar. Tredje delstudien undersökte relationer mellan standardiserade tester och ett självrapporterat frågeformulär som används vid hemrehabilitering och om det fanns könsskillnader inom och mellan bedömningarna. Avhandlingens fjärde och sista delstudie är en scoping review för att undersöka det internationella kunskapsläget av äldre personers upplevelser av hemrehabilitering. Det sammanlagda resultatet beskrivs och reflekteras utifrån McCormack & McCance’s ramverk för personcentrerad praktik.

    Resultatet visade att förutsättningar för personcentring fanns i hemrehabiliteringen då deltagarna upplevde personalen som professionellt, socialt och känslomässigt kompetenta. Hemmet som rehabiliteringens sammanhang var uppskattat av de äldre personerna och upplevdes som naturligt att träna i. Det fysiska hemmet innebar både möjligheter och hinder för vardagliga aktiviteter och delaktighet i samhället. För personcentrerade processer var teamsamverkan med internt lärande i hemmet viktigt. När deltagarna involverades som en naturlig del i teamet i hemmet främjades en jämlik relation mellan personal och deltagare. Dock upplevde vissa deltagare en bristande respekt från personalen kring deras integritet och att deras autonomi begränsades när hemmet blev en arbetsplats. En kombination av standardiserade tester och ett självskattningsinstrument bidrog till en kompletterade bedömning av funktion och aktivitetsförmåga. Det framkom dock könsskillnader inom och mellan bedömningsinstrumenten. Hemrehabiliteringen baserades på vad deltagarna själv ansågs vara viktigt för dem. Dock fanns upplevelser av motsatsen där insatsen inte överensstämde med önskemål eller behov. Intensiv rehabilitering med träning av arbetsterapeut och, med statistisk tendens, fysioterapeut var associerat med en förbättrad mobilitet. För deltagare som inte kunde påverka antalet besök och tidpunkt upplevdes ibland besöken som olägliga eller som alltför frekventa. Personcentrerade resultat av hemrehabiliteringen var upplevd förbättrad funktion och aktivitetsförmåga, ökad självständighet, insikt i och ökad tillit till egna förmågor och en känsla av kontroll i vardagen. Mätbara förbättringar framkom inom funktion och aktivitetsförmåga samt självskattad hälsa. De flesta deltagare upplevde att de fått vara delaktiga i beslut och var nöjda med insatsen, vilket dock inte gällde för alla. Avhandlingens slutsats är att hemmet som sammanhang för rehabilitering verkar ha förutsättningar att kunna bidra till skapandet av en personcentrerad praktik. Vissa komponenter och mekanismer kan dock påverka hemrehabiliteringsprocessen negativt. Därför är personalens kompetens och färdighet i att kunna förstå, bedöma och hantera den äldre personens sociala, fysiska och känslomässiga hem som sammanhang för rehabilitering en förutsättning för att en personcentrerad process med personcentrerade resultat kan kunna ske. Avhandlingens implikationer för praktiken presenteras i form av en standardiserad strukturerad hemrehabiliteringsmodell för att guida en personcentrerad praktik.

    Fulltekst (pdf)
    Kappa
    Download (png)
    Omslag
  • 2.
    Johansson, Anette
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    To actively participate in my own rehabilitation. In my own home. Experiences from older people2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Johansson, Anette
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Health Care Administration, Jönköping Municipality, Jönköping, Sweden.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Fransson, Eleonor I.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Fristedt, Sofi
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Factors associated to functioning and health in relation to home rehabilitation in Sweden: a non-randomized pre-post intervention study2021Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 21, nr 1, artikkel-id 416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Home rehabilitation is a growing rehabilitation service in many countries, but scientific knowledge of its components and outcomes is still limited. The aim of this study was to investigate; 1) which changes in functioning and self-rated health could be identified in relation to a home rehabilitation program in a population of community-dwelling citizens, and 2) how socio-demographic factors, health conditions and home rehabilitation interventions were associated to change in functioning and self-rated health after the home rehabilitation program.

    METHOD: The sample consisted of participants in a municipal home rehabilitation project in Sweden and consisted of 165 community-dwelling citizens. General Linear Models (ANOVA repeated measures) was used for identifying changes in rehabilitation outcomes. Logistic regressions analysis was used to investigate associations between rehabilitation outcomes and potential factors associated to outcome.

    RESULT: Overall improvements in functioning and self-rated health were found after the home rehabilitation program. Higher frequencies of training sessions with occupational therapists, length of home rehabilitation, and orthopaedic conditions of upper extremities and spine as the main health condition, were associated with rehabilitation outcomes.

    CONCLUSION: The result indicates that the duration of home rehabilitation interventions and intensity of occupational therapy, as well as the main medical condition may have an impact on the outcomes of home rehabilitation and needs to be considered when planning such programs. However, more research is needed to guide practice and policymaking.

  • 4.
    Johansson, Anette
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Health Care Administration, Jönköping Municipality, Jönköping, Sweden.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Karlsson, Ann Britt
    Social Administration in Jönköping Municipality, Jönköping, Sweden.
    Fristedt, Sofi
    Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. IMPROVE (Improvement, innovation, and leadership in health and welfare). Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Valuable aspects of home rehabilitation in Sweden: Experiences from older adults2021Inngår i: Health Science Reports, E-ISSN 2398-8835, Vol. 4, nr 1, artikkel-id e249Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and aim

    Home rehabilitation is an increasing service in many countries due to the aging population. The body of knowledge in home rehabilitation is growing but results are inconsistent, and there is still lack of knowledge from user perspectives to guide practice and home rehabilitation programs. The purpose of this study was to explore valuable aspects of home rehabilitation experienced by older adults.

    Methods

    Fourteen older persons (nine older adults and five next of kins) were interviewed about their experiences of receiving rehabilitation in their homes. Nine de-identified interviews were analyzed as secondary data and with qualitative content analysis.

    Results

    A familiar home environment, inclusive collaboration, and the mastering of everyday life were aspects of value for older adults in home rehabilitation. Creating a tailor-made rehabilitation together with competent staff, building trust, and providing a sense of security in their homes were also considered valuable.

    Conclusion

    When using the home as an arena for rehabilitation and collaboration, interventions can be planned based on the older adult's unique conditions and the knowledge and skills of the multidisciplinary team, including the older adult and their next of kin. A valuable home rehabilitation can then be achieved that creates motivation, which in the long term probably also generates desired effects for the older adult. More research is needed on older adult's experiences of content in home rehabilitation programs so that practice develops in accordance with citizens' needs, individual resources, and relationships.

  • 5.
    Johansson, Anette
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Health Care Administration, Jönköping Municipality, Sweden.
    Torgé, Cristina Joy
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Fristedt, Sofi
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för kvalitetsförbättring och ledarskap. Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Relationships and gender differences within and between assessments used in Swedish home rehabilitation - a cross-sectional study2022Inngår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 22, artikkel-id 807Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Home rehabilitation programmes are increasingly implemented in many countries to promote independent living. Home rehabilitation should include a comprehensive assessment of functioning, but the scientific knowledge about the assessment instruments used in this context is limited. The aim of this study was to explore relationships between standardised tests and a self-reported questionnaire used in a home rehabilitation programme. We specifically studied whether there were gender differences within and between assessments.

    METHOD: De-identified data from 302 community-dwelling citizens that participated in a municipal home rehabilitation project in Sweden was analysed. A Mann Whitney test and an independent t-test were used to analyse differences within the following assessment instruments: the Sunnaas Activity of Daily Living Index, the General Motor Function assessment scale and the European Quality of Life Five Dimension Five Level Scale. Spearman's bivariate correlation test was used to analyse relationships between the instruments, and a Fischer's Z test was performed to compare the strengths of the correlation coefficients.

    RESULT: Gender differences were found both within and between the assessment instruments. Women were more independent in instrumental activities of daily living than men. The ability to reach down and touch one's toes while performing personal activities of daily living was stronger for men. There was a difference between men's self-reported performance of usual activities that included instrumental activities of daily living and the standardised assessment in performing instrumental activities of daily living. The result also showed an overall difference between the self-reported assessment and the standardised test of motor function for the total group.

    CONCLUSION: The results indicate that a comprehensive assessment with the combination of standardised tests, questionnaires and patient-specific instruments should be considered in a home rehabilitation context in order to capture different dimensions of functioning. Assessment instruments that facilitate a person-centred home rehabilitation supporting personally meaningful activities for both men and women should be applied in daily practice. Further research about gender-biased instruments is needed to facilitate agreement on which specific instruments to use at both individual and organisation levels to promote gender-neutral practice.

  • 6.
    Johansson, Anette
    et al.
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avdelningen för socialt arbete. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Department of Culture and Society, Division of Social Work, Linköping University, Linköping.
    Rydwik, Elisabeth
    Division of Physiotherapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden; Medical unit Occupational Therapy and Physical Therapy, Women’s Health and Allied Health Professionals Theme, Karolinska University Hospital, Solna, Sweden.
    Fristedt, Sofi
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap. Jönköping University, Hälsohögskolan, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Jönköping University, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Older adults’ experiences of home rehabilitation – a scoping reviewManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf