Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abellan, Antonio
    et al.
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Perez, Julio
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Pujol, Rogelio
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Jegermalm, Magnus
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Partner care, gender equality, and ageing in Spain and Sweden2017Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, E-ISSN 1652-8670, Vol. 11, nr 1, s. 69-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We used national surveys to study how older persons’ changing household patterns influence the gender balance of caregiving in two countries with distinct household structures and cultures, Spain and Sweden. In both countries, men and women provide care equally often for their partner in couple-only households. This has become the most common household type among older persons in Spain and prevails altogether in Sweden. This challenges the traditional dominance of young or middle-aged women as primary caregivers in Spain. In Sweden, many caregivers are old themselves. We focus attention to partners as caregivers and the consequences of changing household structures for caregiving, which may be on the way to gender equality in both countries, with implications for families and for the public services.

  • 2.
    Anme, Tokie
    et al.
    University of Tsukuba, Tokyo, Japan.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Äldres livsvillkor och omsorg.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola.
    Lowenstein, Ariela
    Haifa University, Israel.
    McCall, Mary
    St mary's College, San Fransisco, USA.
    Scharlach, Andrew
    University of California Berkeley, San Fransisco, USA.
    Supporting elders in various cultural contexts: The Role of Governments, markets and Civil Society in Israel, Japan, Sweden and the United States2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Care and living conditions for older people with severe mental illness in a Swedish municipality2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Per
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Department of Psychiatry, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    The meaning of illness, times and spaces: Stories about severe mental illness from a life course perspective2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Ersta Sköndal University College, Sweden .
    Fransson, Eleonor
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Ersta Sköndal University College, Sweden.
    Zarit, Steven
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Penn State University, State College, USA.
    Reciprocal patterns of support of very old people and their families2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: The aging population is often considered as a threat that will deplete family and societal resources. Yet older people may be a resource, giving support and care to their family. The aim of this study is to analyze patterns of giving and receiving support by the oldest old with their family. Method: Data were used from the OCTO2- study, a Swedish population-based sample of 171 women and 156 men, 75–90  years. Respondents completed the Intergenerational Support Index to examine patterns of receiving and giving care and support and factors associated with support exchanges. Results: Results showed that the oldest old gave as much support as they received within the family. Most of the older persons receiving formal help from the community (79%) continued giving support to family. The most common types of support given and received within the family were emotional (89% given, 90% received) and practical (44% given, 46% received). Older persons gave more financial support (26%) than they received (2%). Age, gender, functioning in daily life activities and satisfaction with life were associated with giving different types of family support. Conclusion: Old-old people in Sweden are not just consumers of care, but are involved in reciprocal patterns as receivers and providers of care and support. It is not a simple opposition between being a giver and receiver of informal support simultaneously, but more knowledge is needed about the complex interplay between various form of care and support.

  • 6.
    Ernsth-Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Older people with and without mental illness – Register-based population study from Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Hansson, Jan-Håkan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Whitaker, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Att ge och ta emot hjälp: anhöriginsatser för äldre och anhörigstöd - en kunskapsöversikt2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Anhörigomsorgen från ett givarperspektiv2018Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1401-5110, nr 3, s. 26-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Anhörigstöd: en uppföljningsstudie av kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Direct and Indirect Support for Carers: patterns of Support for Informal Caregivers to Elderly People in Sweden2002Ingår i: Journal of gerontological social work, ISSN 0163-4372, E-ISSN 1540-4048, Vol. 38, nr 4, s. 67-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines what support services are offered to informal caregivers and whether the support is aimed directly or indirectly at the caters. Data were collected by means of two mail questionnaires in a Swedish county. The first questionnaire was aimed at each municipality in the region. The second questionnaire was sent to a random sample of 284 voluntary organizations in the region. Only the municipalities proved to have relief services, day care centers and two forms of payment for carers. The voluntary organizations' support for carers was focused on support groups and training as well as services for elderly care recipients. The results indicated that the support services for carers were both direct and indirect and that the municipalities and the voluntary organizations largely offer different kinds of support.

  • 11.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal care and support for carers in Sweden: patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients2004Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 7, nr 1, s. 7-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes and analyses the kinds of support received by different categories of informal carers, and the kinds of help that care recipients receive in addition to that provided by various categories of carers. Data were collected in a Swedish county in 2000, by means of telephone interviews. The net sample consisted of 2,697 individuals 18-84 years old, and the response rate was 61%. The results showed that relatively few carers in any care category received any kind of support aimed directly at them as carers. The most widespread form of support received by providers of personal care was relief services. Those most likely to be receiving care from the public care system were people also receiving personal care from an informal caregiver. Nevertheless, the majority of those receiving personal care from an informal carer did not receive any help from the public care system or from voluntary organizations or for-profit agencies. These results indicate that social policy and social work need to clarify the aims of the services they provide. They also need to take the needs of both caregivers and recipients into account when discussing support systems.

  • 12.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Informal Care and Support for Carers: The Case of Sweden2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Jegermalm, Magnus
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Informal Care in Sweden: a Typology of Care and Caregivers2006Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 15, nr 4, s. 332-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes and analyses the types of informal care provided in Sweden and whether it is possible to distinguish different types of carers. Data were collected in a Swedish county in 2000, by means of telephone interviews. The net sample consisted of 2,697 individuals 18–84 years old, and the response rate was 61 per cent. The results showed that there were large differences in the numbers of male and female carers when the data were divided into a typology of care categories based on different caring tasks. Women were much more likely than men to be involved at the ‘heavy end’ of caring, i.e. providing personal care in combination with a variety of other caring tasks. Men were more likely to provide some kind of practical help for a mother or a neighbour/friend. Even though the Swedish welfare state has been described as universal and characterised by an extensive system of benefits and services intended to cover the entire population, the results here indicate that informal care plays an important role and that the gender role patterns are similar to those observed in other types of welfare state. When discussing support systems it is important for social policy to develop programmes that take into account the support needs of both caregivers and care recipients, and not to see their needs in isolation from the social care system as a whole

  • 14.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga och samverkan kring anhörigstöd2002Ingår i: Anhöriga och anhörigstöd i Stockholms län: sammanfattning av ett forskningsprojekt / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Stockholm: Sköndalsinstitutet , 2002, s. 51-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Stöd till äldres anhöriga: socialpolitik och praktik2003Ingår i: Anhörigskapets uttrycksformer / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 157-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Support for Carers of Older People: the Roles of the Public and Voluntary Sectors in Sweden2003Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 37, nr 7, s. 756-771Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the support services offered to informal caregivers, whether directly or indirectly, in Sweden over the period of a special investment initiative between 1999 and 2001. Data were collected in a Swedish county using two separate mail questionnaires in 1999 and 2001. The first questionnaire was addressed to each municipality in the region. The second questionnaire was sent to a random sample of voluntary organizations in the area. The findings showed that only the municipalities provided direct forms of relief service, day care and financial support. The voluntary organizations’ support for carers focused on support groups and training as well as services for older care users themselves. There was a significant increase between 1999 and 2001 in the number of municipalities providing information material and training for carers and using professional caregiver consultants. On the one hand, the Swedish public social care system appears to be following the international pattern in paying more attention to informal caregivers and investing in support services for them. On the other hand the findings did not show any growth in support provided by the voluntary organizations. Here Swedish welfare is dissimilar to other European countries, where it is increasingly common for voluntary organizations to play an important role as providers of support for carers.

  • 17.
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    The Importance of Unpaid Caregiving Activities: Lessons from Sweden in an International Perspective2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Henning, C
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Housing and Care of the Elderly in Sweden: The Role of the Municipalities2013Ingår i: The Hague; European Urban Knowledge Network (EUKN), monthly newsletterArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    The role of civil society in health and social services: the Swedish case2012Ingår i: Ageing Connects: book of abstracts, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden is often characterized as a role model for a country with high levels of taxation and asocial policy system of universal welfare schemes with the goal of helping people across the lifespan to maintain independence and integration into the community. An overall aim is that all older people should have equal access of care and services despite age, sex, ethnicity, or financial situation. It has been assumed that civil society is weak in the Swedish kind o strong welfare system . Research, however, has shown that Sweden has scored relatively highly when it comes to civil society vitality in the form of volunteering in organizations and informal help and care-giving 1992-2009. Sweden gives an example of a country where there does not seem to be any simple contradiction between having a vital civil society and a welfare state including a substantial public sector. Demographic changes of an increasingly aging population will, nevertheless, lead to challenges for the formal care system to further support and promote the continuation of volunteering as well as informal care-giving.

  • 20.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Institute for Civil Society Research, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Hermansen, Jonathan
    Department of Research and Development, University College Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Fladmoe, Audun
    Institute for Social Research (ISF), Oslo, Norway.
    Beyond voluntary organizations and the welfare state: Patterns of informal helping in the Scandinavian countries2019Ingår i: Civic engagement in Scandinavia: Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden / [ed] L. S. Henriksen, K. Strømsnes & L. Svedberg, Cham: Springer, 2019, s. 95-111Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter studies patterns of informal helping in Scandinavia. Previous research has assumed that due to the extensive welfare state, informal helping has been less important in the Scandinavian countries. However, the results presented in this chapter show that informal helping is widespread in these countries. Furthermore, earlier studies on this topic have taken either a ‘welfare state/care culture’ perspective or a ‘civil society’ perspective as a point of departure. We argue that both perspectives are relevant, but they point to different forms of informal help in terms of who are the recipients of help. Whereas help provided to relatives may be viewed as a ‘family duty’ and linked to a certain care culture, help provided to non-relatives is arguably more comparable to behaviour driven by altruism and therefore linked to civic engagement. The results suggest that the latter perspective is more predominant in Denmark than in Norway and Sweden. In Denmark, informal help provided to non-relatives is associated with volunteering and social trust. The findings call for further theorising on the relationship between informal help, the welfare state and civil society.

  • 21.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Caregiving and volunteering among older people in Sweden - prevalences and profiles2009Ingår i: Journal of Aging & Social Policy, ISSN 0895-9420, E-ISSN 1545-0821, Vol. 21, nr 4, s. 352-373Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the role of older people in Swedish society by exploring the prevalence of their informal caregiving and volunteering and by analyzing the profiles of these contributors of unpaid work. Data were collected by means of telephone interviews in a Swedish representative survey conducted in 2005. Our analysis reveals three distinct profiles of people involved in unpaid activities. One of these consists of those involved both in informal helpgiving and volunteering, a group that has been labeled “super helpers” or “doers” in earlier research. It is important for social policy planners to recognize these groups of older people and better understand the dynamics of their unpaid work in order to ascertain whether they might need support as providers and to enhance their well-being. There does not seem to be any simple contradiction between the parallel existence of a universal welfare model of the Swedish kind and an extensive civil society in which older people play important roles as active citizens.

  • 22.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Civic participation among old-old people in Sweden at a time of change2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal University College.
    Jeppsson Grassman, Eva
    National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköping University.
    Helpful citizens and caring families: Patterns of informal help and caregiving in Sweden in a 17-year perspective2012Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 21, nr 4, s. 422-432Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on an analysis of informal help and caregiving in Sweden with, for the first time, a focus on patterns of change over 17 years regarding scope, type of caregivers and the recipients of help. The discussion is based on results from a national survey repeated four times between 1992 and 2009. In the 1990s, the figures were stable, but from the late 1990s to 2009, there seems to have been a dramatic increase in the extent of informal help giving. Concerning types of helpers, the patterns implied involvement not only from family members, but also from other types of helpers. Two interpretative perspectives were used in the analysis: the first from recent welfare state changes and the substitution argument; the second from the present debate on civil society and its possible and changing role. These perspectives represent two partly complementary approaches to the understanding of the dynamics of informal involvement in contemporary Swedish society.

  • 24.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Department of Civil Society Research, Ersta Sköndal University College.
    Jeppsson Grassman, Eva
    National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL), Linköping University, Sweden.
    Links between informal caregiving and volunteering in Sweden: a 17-year perspective2013Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 16, nr 2, s. 205-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel analyserar informellt omsorgsgivande och ideella insatser i frivilligorganisationer i Sverige i ett 17-årigt perspektiv. Diskussionen är baserad på resultaten från en nationell befolkningsstudie som genomförts fyra gånger 1992–2009. Resultaten visade att det fanns beröringspunkter mellan olika former av obetalda insatser. I alla fyra studier var det vanligt att vara engagerad både i informellt hjälparbete och ideella insatser. Denna grupp av ‘aktiva medborgare’ var vanligtvis också engagerad i informella sociala nätverk. Denna ‘dubbel-aktiva’ grupp har ökat över tid och de utför många timmar av engagemang per månad. Resultaten utmanar den litteratur som menar att informellt hjälparbete är ett omfattande hinder för att engagera sig i ideella insatser. En möjlig tolkning av de ganska flytande gränserna mellan informell omsorg och ideellt arbete är att välfärdens organisering i Sverige hittills har gett möjlighet för informella omsorgsgivare att ha utrymme och tid för engagemang i ideella organisationer och annat samhällsengagemang, liksom för de ideellt aktiva att utföra informellt omsorgsarbete. Det kan finnas skäl att uppmärksamma risken för att ett ökat tryck på medborgarna att utföra oavlönat arbete, framför allt av omsorgskaraktär, kan försvåra möjligheterna för denna typ av dubbla engagemang.

  • 25.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Omsorgens gestaltningar i civilsamhället2012Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman & Anna Whitaker, Lund, 2012, s. 31-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Patterns of Informal Help and Caregiving in Sweden: a Thirteen-Year Perspective2009Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 43, nr 7, s. 681-701Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses informal help and caregiving in Sweden with a focus on the scope and trends of change over time. The discussion is based on the results of three national surveys and of one survey conducted in the county of Stockholm. The results indicated that informal help and caregiving was common throughout the period under study. In the 1990s, the figures were fairly stable, while from the late 1990s to 2005 there seems to have been a dramatic increase in the prevalence of such support. Two interpretative perspectives are used to discuss this pattern. One locates its point of departure in recent welfare state changes and in the substitution argument, according to which cuts in welfare services put more pressure on people to provide informal help and care. The second perspective relates to the present debate on civil society and to its possible role in contemporary society. According to the civil society perspective, an increase in the prevalence of informal help and caregiving might be interpreted as an expression of growing civic involvement ‘in its own right’, without a straightforward and simple relationship to changes in the welfare state. It is argued in the article that the two frames of interpretation should not be viewed as mutually exclusive, but rather that they represent two partly complementary approaches to the understanding of the complex dynamics of unpaid work in contemporary Swedish society.

  • 27.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Äldres engagemang i civilsamhället: roller och profiler2011Ingår i: Tredje åldern: sociala aspekter och medborgarskap / [ed] Kerstin Gynnerstedt & Maria Wolmesjö, Malmö: Gleerups utbildning , 2011, s. 81-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Anhöriga äldre angår alla!2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Anhörigomsorg är del av en komplex väv med olika nivåer, individuella, familjemässiga och övergripande samhälleliga, där åtminstone de senare har begränsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapsläget inom svensk och internationell forskning om anhöriga till äldre. Vi sätter den svenska anhörigomsorgen i ett större sammanhang genom resonemang om demografiska förutsättningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella undersökningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt större överlappning vi redan ser mellan många olika former av hjälp, service, omsorg och vård. Vi ställer frågan om dessa mönster kanske förbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar många svenska undersökningar av anhörigomsorg, både i befolkningen i stort och bland äldre. Det förefaller klart att det skett en faktisk ökning av anhörigomsorgens omfattning från 1990-talet och början av 2000- talet, något som flera studier visar. Resultat från en europeisk undersökning med gemensamma frågor och svarsalternativ tyder på att anhörigomsorg är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa vilket nog strider mot gängse föreställningar. Kanske är det i Norden vanligare att vara hjälpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika länge och man bor sällan tillsammans. Då fördelas nog omsorgen på fler händer. I Sverige angav mindre än 1 procent att de gav omsorg på heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i övriga Europa, mer än 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och på befolkningsnivå är anhörigomsorgen klart större än den offentliga. De flesta svenska studier visar att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att vara givare av anhörigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvårdnad och de ger fler timmar omsorg än männen. De flesta omsorgsgivare ger ganska få hjälptimmar, men timinsatserna ökar med stigande ålder och är högst bland de äldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjälp, men den andelen stiger till nästan 40 procent för anhörigvårdare i 65–80 årsåldern och till 80 procent för dem som är ännu äldre. Äldre utgör således 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra äldre, men utför ungefär 4 av 10 omsorgstimmar. Äldre personer är inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta också givare. De flesta givare av anhörigomsorg ger ”lättare” former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som många gånger säkerligen är viktiga och kan vara avgörande för mottagaren. Det är viktigt att se det stora spektret av anhörigomsorg och att det också finns grupper av anhöriga (ofta äldre personer) som gör omfattande insatser som kan påverka såväl egen hälsa som arbetsliv. Vid små hjälpbehov – fallet för de flesta – får man lite hjälp främst av anhöriga, vid större behov mer hjälp och då av både anhöriga och av kommunen. Delat ansvar är vanligt och även vad omsorgsgivare och mottagare önskar. Få önskar bära ansvaret ensamma och få önskar att ansvaret helt ligger på det offentliga. Historiskt utgör barn och andra anhöriga en viss trygghet på ålderdomen, något som inte tillhör det förflutna, utan snarare kommer att få större betydelse framöver. Anledningen är demografisk: allt fler har nära anhöriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har ökat, inte minskat som man ibland föreställer sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen är väl utbyggd i Sverige, men tycks ha nått gränsen för vad den kan uträtta, praktiskt och finansiellt. Anhörigomsorgen har även socialpolitiska aspekter. Den som är eller varit anhörigvårdare vill helst inte själv vara mottagare av omfattande anhörigvård, utan hellre få huvuddelen av omsorgen från det offentliga. Man kan nog förutse ännu strängare ransonering av offentliga tjänster i framtiden, där anhöriga och marknadsbaserade tjänster är alternativen, möjligen tillsammans med växande insatser från ideella organisationer.

  • 29.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Sjögren, Jessica
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kompetens nord och syd - utbildningar för arbetslösa försörjningsstödstagare i Stockholms stad: en studie av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och utbildningssamordnare2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Social mobilisering i frivillig regi: en studie av Svenska Röda korsets arbete med lokala utsatthets- och kapacitetsstudier2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Ersta Sköndal högskola.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Carers in Sweden: The public support they receive, and the support they desire2013Ingår i: Journal of Care Services Management, ISSN 1750-1679, E-ISSN 1750-1687, Vol. 7, nr 1, s. 17-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary

    • This article describes and analyses public support received by unpaid carers in Sweden

    • Three types of carers were identified

    •  Very few carers helping someone living in a different household – the large majority of carers – received or desired support aimed directly at them

    • Carers mostly wanted public services for the cared-for person

    • Despite legislation in 2009 mandating municipalities to offer support to carers, very few of them know about this law

    •  There is a wide gap between policies and their implementation, but also some reluctance among carers to use public support services for themselves

    •  Social policy needs to clarify the aims of the support provided and to take the needs of both carers and cared-for persons into account.

    This article describes and analyses public support for Swedish unpaid carers, now mandated by law, and also the support that they desire, using surveys conducted in 2008, 2009, and later. Few carers helping someone in a different household – the large majority of the carers – received any support aimed directly at them, such as access to support groups, training, relief service, or financial support. Yet, most carers did not desire any support for themselves. They mostly wanted public services for the cared-for person, all of which may also indirectly support carers. Intra-household carers – about a tenth of all carers – have vastly larger care commitments than other carers. Some of them desire support for themselves, usually relief services of financial support. Three out of 10 of these carers used any public support, despite the new (2009) legislation that only a minority of carers know about. There is a wide gap between policies and their implementation, but also some reluctance among carers to use public support for themselves. The relationship between carers and the state is unclear in Sweden and this reflects on the aims and the forms of support. Stereotypes about ‘typical’ carers may have impeded adequate forms of support.

  • 32.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademi Utbildning, hälsa och samhälle, Falun, Sverige.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Det svenska omsorgspanoramat - Givarnas perspektiv2017Ingår i: Tidsskrift for OmsorgsforskningArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Anhörigomsorg är i Sverige vanlig och möjligen ökande. Med tre undersökningar över tio år med befolkningsdata om omsorgsgivande beskriver vi detta och hur olika omsorgskällor överlappar för mottagaren. Huvudintrycket är att de ofta får flera olika slag av omsorg – huvudsakligen från släkt och offentlig omsorg – sett från givarens horisont. Undantaget är de som vårdar partner eller annan i det egna hushållet, den enda grupp som ofta står ensam och som ger omfattande omsorg. De utgör dock en liten grupp av alla omsorgsgivare. Vi kritiserar förenklande demografiska resonemang om minskande potential för anhörigomsorg.

  • 33.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Ersta Sköndal Högskola.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Ideella insatser för och av äldre: En lösning på äldreomsorgens utmaningar?2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Många äldre är i högsta grad aktiva medborgare, inte bara mottagare av vård och omsorg. Även engagemang i ideella organisationer är vanligt, också i internationell jämförelse. Vid sidan av frivilliginsatser i organiserad och oorganiserad form, finns insatser som bestås av anhöriga, yngre och äldre, och totalt sett större än all offentlig omsorg sammantagen. Ofta överlappar olika slag av hjälp och omsorg. Många insatser av frivilliga och anhöriga är "små", vilket ingalunda betyder att de är oviktiga - de kan vara helt avgörande. Fakta och exempel ges i denna skrift med sinne för vardagslivets vanlighet och som tar upp frågor viktiga för den framtida äldreomsorgen.

  • 34.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Stereotypes about caregiving and lessons from the Swedish panorama of care [Stereotyper kring omsorgsgivare och det svenska omsorgspanoramat]2015Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, nr 2, s. 185-197Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel analyserar omsorgspanoramat i Sverige från de informella hjälp- och omsorgsgivarnas perspektiv. Vi beaktar dem, offentligt finansierad service, marknadsbaserad omsorg och frivilliga organisationer, med data från en survey år 2009. De som hade ett mindre behov av hjälp och som inte sammanbor med den informelle hjälpgivaren - intervjupersonen - får ofta ytterligare hjälp från någon annan, men bara en tiondel använder offentligt finansierade tjänster. Ungefär hälften av de som hade ett omfattande omsorgsbehov fick, utöver informell omsorg, hjälp från den offentliga omsorgen. Tio procent fick hjälp endast från den intervjuade omsorgsgivaren. Omsorgsgivare för någon i det egna hushållet var ofta ensamma i sitt åtagande som omsorgsgivare, utan ytterligare hjälp från någon annan, men de utgör en minoritet. För de flesta informella omsorgsgivare är det inte ett ensamt åtagande, utan delas ofta med andra närstående och/eller offentlig service och omsorg. Resultaten tyder på att idealmodeller om komplementaritet och substitution mellan olika omsorgsaktörer underskattar det komplexa samspelet mellan informell och offentlig omsorg (och eventuella andra aktörer). Studien visar att det behövs mer empirisk forskning kring ‘omsorgskulturer’ och förenklade modeller av välfärdssamhällen. Informell omsorg spelar en stor - och växande - roll även i Sverige, ett land med omfattande offentlig omsorg.

  • 35.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Per
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Department of Psychiatry, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Filling the gaps? – The role of voluntary organizations in supporting older people with severe mental illnesses in Sweden: Towards increased responsibility for the civil society beyond the dichotomous substitute-or-complement paradigm2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Whitaker, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Upptäckten av anhöriga?: kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga i Stockholms län2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Department of Social Science, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Department of Social Work, University of the Free State, Bloemfontein, South Africa.
    Bülow, Per
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan. Ryhov County Hospital, Region Jönköping County, Sweden.
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Filling the gaps? The role of voluntary organizations in supporting older people with severe mental illnesses2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Older people ageing with severe mental illness (SMI) usually fall in between mental health care and old age care services. The role of informal care in filling this gap is recognized. The role of other welfare providers, such as voluntary organizations, is unclear. The aim of this article is to analyze and discuss local voluntary organizations' ability to recognize and respond to the needs of older people with SMI in the community.

    11 local organizations focusing on mental illness, social care or old age were identified in a mid-sized Swedish city. Seven voluntary organizations participated in the study.

    Our analysis revealed three overarching themes: 'Age as a non-issue?', 'Public and voluntary sector (non)links' and 'organizational vulnerabilities'. Our results show that older people with SMI are to some extent also invisible in the voluntary sector. We were also able to discern differences in the 'we-for-us' organizations that provide support for their own members with SMI, and 'we-for-them' organizations that provide help to a broader group.

    Overall, older people with SMI remain a relatively invisible as a group for the voluntary organizations. We discuss these findings in relation to the specificity of the group and welfare contexts of voluntary work in communities.

  • 38. Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    De äldsta som aktörer i civilsamhället : omfattning, förändringar och profiler2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell och Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, 1, s. 157-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet.
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Mot en ny fjärde ålder?2018Ingår i: Mellan hälsa och ohälsa: ett livsloppsperspektiv / [ed] E. Jeppsson Grassman & S. Olin Lauritzen, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 127-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Renblad, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Luppen kunskapscentrum.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Äldres livsvillkor och omsorg.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola.
    Framtidsverkstad som metod inom social planering och samhällsmotiverad forskning: Hur skapar vi ett åldrandevänligt samhälle?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Renblad, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Luppen kunskapscentrum.
    Henning, Cecilia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Äldres livsvillkor och omsorg.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola.
    Future Workshop as a Method for Societally motivated Research and Social Planning2009Ingår i: Perspectives on Empowerment, Social Cohesion and Democracy: An international antology / [ed] Cecilia Henning & Karin Renblad, Jönköping: School of Health Sciences, Jönköping University , 2009, s. 185-211Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Sundström, Gerdt
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Abellán, Antonio
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Ayala, Alba
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Pérez, Julio
    Centre for Human and Social Sciences, Spanish National Research Council, Madrid, Spain.
    Pujol, Rogelio
    Instituto Nacional de Estadística, Madrid, Spain.
    Souto, Javier
    Unión Democrática de Pensionistas, Madrid, Spain.
    Men and older persons also care, but how much? Assessing amounts of caregiving in Spain and Sweden2018Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, E-ISSN 1652-8670, Vol. 12, nr 1, s. 75-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We estimate how much caregiving men and women respectively do, and how much of the caregiving is done by older (65+) and younger persons, inside their household and for other households, in Spain and in Sweden. To assess this, we use self-reported hours of caregiving from two national surveys about caregiving, performed in 2014 (Spain, N = 2003; Sweden, N = 1193). Spain and Sweden have dissimilar household structures, and different social services for older (65+) persons. Caregivers, on average, provide many more hours of care in Spain than in Sweden. Women provide about 58% of all hours of caregiving, in Spain in all age groups, in Sweden only among younger caregivers. The reason is the dominance of partner caregivers among older Swedes, with older men and women providing equal hours of care. Family caregiving inside the household is more extensive in the more complex Spanish households than in Swedish households. Family care between households prevails in Sweden, where the large majority of older persons live with a partner only, or alone. This is increasingly common in Spain, although it remains at a lower level. We estimate that older persons provide between 22% and 33% of all hours of caregiving in Spain, and between 41% and 49% in Sweden. Patterns of caregiving appear to be determined mainly by demography and household structure.

  • 43.
    Svedberg, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    von Essen, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Svenskarnas engagemang är större än någonsin: insatser i och utanför föreningslivet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Torgé, Cristina Joy
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Similarities and Differences when Comparing Older People with Severe Mental Illness and a Population-based Study of Older People: Care and Living Conditions for Older People with Severe Mental Illness2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    von Essen, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Wilińska, Monika
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bülow, Pia H.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Severe mental illness from a life course perspective – the meaning of times and spaces. Narratives by older people living in homes for the Elderly2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf