Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan. Eleverna beskriver utifrån deras erfarenheter hur de upplever läxans betydelse i deras livsvärld. Resultatet visar att eleverna gör läxan hemma efter skoldagens slut. De använder sig av läxhjälp för att förbereda sig inför skolans olika uppgifter. Eleverna spenderar mellan tre till fyra timmar varje dag efter skolan med läxor när de får alla läxor samtidigt. Det gör att elevernas fritid och hälsa påverkas avsevärt. Läxan tar mycket tid från elevernas fritid då de måste prioritera bort aktiviteter för att hinna med läxorna. Stressen är en annan faktor som påverkar deras hälsa med stressens olika symptom. Resultatet visar också att eleverna har en negativ inställning till läxorna. Denna negativa attityd utvecklas när de måste göra läxan på fritiden och där deras hälsa påverkas av stress. Det blir en fysisk och psykisk trötthet som eleverna upplever när lärarna ger alla läxor på en gång till dem. Eleverna tror att läxorna kommer att finnas kvar i framtiden och det enda de begär är att lärarna samordnar läxorna ut till eleverna. Alla elever är överens om att skolan borde förminska mängden läxor. Avslutningsvis visar resultatet att 50 procent av eleverna svarade att de utvecklas med läxorna och 50 procent svarade att de känner att de inte utvecklas med läxorna. Läxan medför ett dilemma för eleverna i gymnasieskolan.