The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

The aim of this study is to discuss the potential ethical implications of the fictionalization of historical events represented across multiple media platforms – under the powerful umbrella of streaming media services en général and Netflix in particular – to examine the potential impact fictionalization has on what is culturally remembered and what is forgotten. Combining theoretical approaches from transmedia studies and cultural memory, the article addresses possible ethical conundrums involved in the Netflix historical drama series about the reign of Queen Elizabeth II: The Crown. Methodologically, the article is structured as a case study underpinned by the multidimensional analytical model proposed by Erll, chosen to explore how the blurred lines between fact and fiction of the flagship historical drama The Crown could have ethical implications for and impact on what is remembered and what is forgotten regarding recent memories of the British Royal Family. The research findings indicate that a deeper understanding of the conventions of the historical fiction genre, as well as the transmedial ramifications of streaming media productions, could potentially mitigate the ethical implications of The Crown, going above and beyond fact and fiction.

This book offers a relevant contribution to the studies of streaming media and transmediality with an original approach of cultural sustainability perfectly intertwined with cultural memory beyond borders. By critically reflecting on popular streaming media series, the book identifies their impact on the global circulation of cultural memory, their learning potential for educational purposes, and the societal challenges and opportunities that emerge from the ubiquitous streaming media penetration and potential for participatory practices. It also investigates how series available worldwide on commercial platforms such as Netflix and Max contribute to the global circulation of cultural memories, in addition to illuminating the ethical, (un)sustainable, and educational concerns involved in the fictionalization of the past. Drawing on the authors’ expertise in media studies and history, this transdisciplinary book will interest scholars in the fields of media studies, cultural studies, memory studies, history, transmedia studies, education, postdigital studies, television studies, social communication, sociology, and philosophy.

Focusing on the 2019 HBO mini-series Chernobyl, this study discusses the potential ethical implications of the fictionalization of historical events represented across multiple media platforms to examine the potential impact fictionalization has on what is culturally remembered and what is forgotten. Theoretically, the paper is based on the conceptualization of cultural memory (Assmann 2011; Erll 2011) and the Peircean conceptualization of ethics (Shepperson 2009) applied to a transmedia context (Gambarato and Nanì 2016) to discuss potential ethical implications for and impacts on what is remembered and what is forgotten regarding the 1986 Chernobyl nuclear disaster (Gambarato, Heuman and Lindberg 2022). Methodologically, the paper is structured as a case study underpinned by the multidimensional analytical model developed by Erll (2010), adopted to elucidate how the cultural memory of the mini-series Chernobyl is mediated amid its ethical implications shaped by the blurred boundaries between fact and fiction spread across multiple media platforms. This analytical model involves the intra-medial aspects of how memory is expressed within the representation itself, the inter-medial relations that designate the interplay with other representations of the same historical event, and the pluri-medial contexts in which memory-making representations are received and exert influence, encompassing reception and discussions in diverse media spheres. The research findings indicate that a deeper understanding of historical fiction as a genre has the potential to alleviate the ethical implications of the series, thus enriching the audience interaction and guiding public discussions toward new perspectives. The inherent tension within the genre not only gives rise to ethical considerations for the audience as they navigate the gray area between fact and fiction but also accentuates the compelling nature of Chernobyl as a representation that ingrains memories of the nuclear disaster into the public sphere.

References

Assmann, Jan 2011. Cultural Memory and Early Civilization: Writing, Remembrance, and Political Imagination. Cambridge: Cambridge University Press.

Erll, Astrid 2010. Literature, Film, and the Mediality of Cultural Memory. In: Astrid Erll and Ansgar Nünning (eds.) A Companion to Cultural Memory Studies. Berlin: De Gruyter, 389–398.

Erll, Astrid 2011. Memory in Culture. Houndmills: Palgrave Macmillan.

Gambarato, Renira Rampazzo and Alessandro Nanì 2016. Blurring Boundaries, Transmedia Storytelling and the Ethics of C.S. Peirce. In: Steven Maras (ed.) Ethics in Screenwriting: New Perspectives. London: Palgrave Macmillan,147–175.

Gambarato, R. R., J. Heuman and Y. Lindberg 2022. Streaming media and the dynamics of remembering and forgetting: The Chernobyl case. Memory Studies 15 (2): 271–286.

Shepperson, Arnold 2009. Realism, logic and social communication: C.S. Peirce’s classification of science in communication studies and journalism. Critical Arts: South-North Cultural and Media Studies 22 (2): 242–294.

The aim of this study is to elucidate the mnemonic conditions established in the ever-increasing production and use of cultural memory in streaming media environments. To gain in-depth insight into how memories are selected for remembering and sorted for forgetting, the focus is the HBO Chernobyl mini-series. The case study of HBO?s Chernobyl is selected to qualitatively explore cultural memories across the series throughout the complexities of globally connected technologies and markets, where different cultures and languages, as well as media framings, come into play. Theoretically, the article is based on conceptualization of cultural memory studies and streaming media platforms. Methodologically, the case study is supported by the multidimensional analytical lens developed by Erll, adopted to elucidate how the cultural memory of Chernobyl is activated, mediated, and shaped by the streaming series. These three dimensions involve the intra-medial aspects of how memory is expressed within the representation itself, the inter-medial relations which designate the interplay with previous representations of the same historical event, and the pluri-medial contexts in which novels and films appear and exert their influence on cultural memory. In the three-dimension analysis, we address the construction and circulation of cultural memory from the production to the reception of the mini-series in multiple media environments and across borders, depicting the social, cultural, and political impact of streaming media productions.

Algerietrevolten 1954–62 var ett av de brutalaste kolonialkrigen i modern tid. Tortyr, terror och massavrättningar användes av båda sidor i konflikten. Fortfarande kastar kriget en mörk skugga över de fransk-algeriska relationerna.

Brittiska Labour skakas av antisemitism bland medlemmar och försämrade relationer till den judiska befolkningen. Men den antirasistiska rörelsen blundar för detta problem som sprids i västvärlden. Respons har träffat Dave Rich som skrivit en uppmärksammad bok om utvecklingen. Han uppmanar till större vaksamhet mot detta hat som förkläds i grova angrepp mot Israel.

I det sekulära samhället ställs ofta religion och ateism mot varandra i ett konfliktförhållande. Den brittiske filosofen John Gray menar att detta ger en felaktig bild av hur ateismen har utvecklats och ser ut i dag. Dagens tongivande ateister lever i illusionen om att de frigjort sig från kristendomen, men har i själva verket bara ersatt Gud med tron på mänskligheten, vetenskap och teknologi.

Recension av Matz Krantz biografi Den franske Tigern – En biografi över Georges Clemenceau

This article analyzes memory of the Shoah in post-War antiracist movements, notably the Mouvement contre le racisme, l’antisémitisme et pour la paix (MRAP) and the Ligue internationale contre le racisme et l’antisémitisme (LICA, today the LICRA). Jews’ experiences of the occupation were generally more visible in the discourse of the MRAP than in that of the LICA, which emphasized the universal aspect of Nazi crimes. In general, a fear of fascism returning was the main motivator in this early activation of memory of the Shoah. However, the two organizations also used this memory as a reference to protest against discriminations suffered by Arabs (MRAP) as well as antisemitism in Eastern Europe and the Arab world (LICA).

De isländska sagorna har betecknats som Nordens mest originella bidrag till världslitteraturen och de kom att starkt färga den svenska historieskrivningen från 1600-talet och framåt. Men detta kulturarv tappade sin ställning under förra seklet och av många associeras det i dag med trångsynt nationalism och blodtörstiga vikingar. Respons har talat med Lars Lönnroth som hoppas på en renässans för denna litteratur i ny svensk språkdräkt.

Under strecket: Att den ­radikala vänstern går framåt kan förklaras med att den hämtar styrka ur en ­idé­tradition av melankoli. Ur detta stämningsläge ­utmanar Jean-Luc ­Mélenchon inte bara socialistpartiet, utan också högerns problemformuleringar genom mer dystra verklighetsbeskrivningar.

Under strecket: Monarkins återinförande i Frankrike 1814 inledde en tid av kulturell blomstring och fred. Ny forskning belyser en föga uppmärksammad epok som varken passar in i demokratins framstegsberättelse eller i mytbildningen kring den franska nationaldagen.

Den växande pessimismen i Europa stärks av terrorismen, men grundas i det globala samhällets otrygghet. Det säger Marcel Gauchet, en av Frankrikes mest inflytelserika filosofer, som ställer en skoningslös diagnos på dagens Europa i en ny bok.

Under strecket: Idédebatten om nationen som gemenskap är i det närmaste utdöd inom vänstern – trots att det finns en lång tradition att bygga vidare på. En ny samlingsutgåva av den franske författaren Charles Péguy skulle kunna bidra till en sådan diskussion även i Sverige.

A group of researchers associated with the Centre de documentation juive contemporaine in Paris undertook the first Holocaust research in France. However, this private institution was not nearly as isolated as previously understood: despite general indifference and financial problems, the center managed to influence the course of national research on the Second World War, and helped to represent the Jewish trauma in exhibitions and national commemorations. This article argues for consideration of the interaction between state undertakings and Jewish initiatives in the study of postwar reactions to the Holocaust. Such a perspective can both illuminate contemporary disinterest and show how the genocide was integrated into French history largely as a consequence of the efforts of the Jewish community.

Europa präglas fortfarande av kampen mellan modern demokrati och förmodern samhällsordning, menar statsvetaren Sheri Berman som i en kommande bok analyserar den moderna demokratins uppkomst i Europa. Denna långsamma process innefattar djupgående kulturella, sociala och ekonomiska förändringar som vi underskattar när vi kritiserar länder som Polen och Ungern för bristande demokrati.

Den postmoderna filosofin har förändrat det politiska landskapet i Väst och blivit en dominerande ideologi. Det menar den franske sociologen Shmuel Trigano som Respons har träffat i Paris där idéströmningens konsekvenser både inom och utanför akademin uppmärksammas på nytt. Även filosoferna Chantal Delsol och Emmanuel-Juste Duits går till angrepp mot vad de uppfattar som tilltagande kunskaps- och värderelativism.

Den franska motståndsrörelsen kämpade mot nazismen. Sabotage, gerillakrig och propaganda vållade ständiga problem för ockupationsmakten. Men i början var rörelsen svag och splittrad.

This article investigates how French antiracism and its main organizations redefined their identities and developed new strategies to confront racism after the liberation of France in 1944 up until the early 1950s. The purpose is to understand to what extent the antiracist movement and its main organizations (MNCR, LICA, MRAP and the umbrella organization Alliance Antiraciste) left room for the specific interests of Jews and other groups, and to look at arguments for intercultural solidarity. The article shows how already in the immediate postwar period the antiracist movement, with a strong representation of Jews, became increasingly concerned with colonial issues and discrimination against people from the colonies, which was expressed through various acts of solidarity. There are, however, only a few indications that people from the colonies were directly involved in such activities despite attempts to establish activi- ties in North Africa for this purpose. Although the memory of the Holocaust, as well as the opposition towards antisemitism, was strong within the antiracist movement, these organizations had a shifting and ambivalent attitude towards particular Jewish concerns and the general tendency was to emphasize the universal character of antiracism in discourses intended for a broader audience.

Ett nytt europeiskt historiemuseum i Bryssel ska få oss att reflektera över vårt gemensamma förflutna och vår identitet. Men trots höga ambitioner skapar museet mer förvirring än historisk orientering. Projektet speglar en europeisk gemenskap med osäker kulturell identitet.

Den historiskt inriktade skönlitteraturen formar vår bild av det förflutna och det offentliga samtalet om historia. En period med ett särskilt konfliktfyllt eftermäle är det sena 1700-talet när Sverige stod på tröskeln till det moderna samhället. En granskning av sex historiska romaner visar nya sidor av perioden utifrån feministiska och postkoloniala perspektiv och tecknar en kritisk bild av Gustav III. Men omtolkningarna av den gustavianska tiden lider också av trovärdighetsproblem som påverkar genren och relationen till läsarna.

Efter andra världskriget vill Frankrike helst glömma Vichyregimen och många judar ville göra sig av med en identitet associerad med förnedring. I en ny bok söker Karin Lützen svar på de frågetecken hennes mor lämnat efter sig.

Herman Lindqvists biografi över den finske nationalhjälten Gustaf Mannerheim fokuserar på marskalkens privatliv. Johannes Heuman läser en hjälteskildring som blundar för historien. 

Johannes Heuman tror inte att attacken kommer att tysta det fria ordet.

I år är det hundra år sedan det osmanska folkmordet på kristna härjade som värst. Den 24 april 1915 var startpunkten för storskaliga massakrer på armenier. Den svenska och franska arbetarrörelsen reagerade kraftfullt. Men engagemanget dog snabbt ut och för överlevande förvärrades situationen av Turkiets förnekande av folkmordet, vilket även fått ekon i Väst.

This study outlines the activities of Nella Rost and her Jewish historical commission in Stockholm (1946–1951) and shows the challenges and difficulties of establishing a Holocaust archive in the immediate post-war period. Like most of the Jewish historical commissions and documentation centres in Europe, the one in Stockholm had only been active a few years before Rost left for Uruguay, which resulted in the archive later being dissolved. The chapter underlines the importance of an international Jewish context—including the presence of a new Yiddish culture among refugees and immigrants—for post-war memory of the Holocaust. The author furthermore argues that research within the field of memory studies should also take a closer look at unsuccessful initiatives to record and commemorate the past.

Nationalismen och i förlängningen nationalstaten har blivit negativt laddade begrepp bland socialister och liberaler när högerpopulism breder ut sig i Europa. Men nationalismens idéarv innehåller centrala delar av det västerländska politiska tänkandet som egentligen ingen fraktion helt kan distansera sig från. Den franske filosofen Pierre Manent och författaren och vänsteraktivisten Aurélien Bernier har från olika perspektiv sökt omvärdera nationen som gemenskap.

Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir styrande för forskningen? Den inflytelserike antropologen Don Kulick vid Uppsala universitet blev nyligen refuserad av ett amerikanskt förlag på grund av att han som vit forskare skrev om en svart ursprungsbefolkning i Papua Nya Guinea. Respons har träffat Kulick som menar att aktivism och identitetsfrågor har gjort antropologin mer inåtvänd och okritiskt självgod. Allt färre forskare undersöker ämnen utanför sin erfarenhetshorisont.

Vänstern har de senaste åren tappat stöd bland de lägre samhällsklasserna. För filosofen Jean-Claude Michéa är detta en naturlig följd av att socialistpartier har integrerat det liberala samhällets tilltro till ständig tillväxt. Michéa efterlyser en framstegskritisk rörelse i stället för en vänster som försöker maskera sitt stöd till det kapitalistiska samhället genom sociala engagemang för minoriteter, öppna gränser och mot rasism.

Konst, musik och känslor är viktiga inslag i den våldsbejakande islamismens vardag. Men arbetet mot terrorism underskattar ofta den kulturella och estetiska sidan av ideologin. Den norske islamistforskaren Thomas Hegghammer har trängt in i jihadisternas kulturliv. Han anser att kultur är central för vår förståelse av den våldsbejakande islamismens lockelse i Väst och att det är ett felaktigt antagande att miljöerna präglas av religiös opportunism. Detta bör också få konsekvenser för hur denna islamism ska bekämpas.

Europeisk islam ska inte praktiseras som en protest mot västvärldens modernitet utan förnyas inom ramen för denna, menar den muslimske religionsantropologen Malek Chebel i en ny bok. Det är bristen på förändring som gett spelrum åt en destruktiv tolkningstradition.

Recension av Pierre Nora Présent, nation, mémoire

Johannes Heuman läser den tredje delen i Hilary Mantels revolutionstrilogi och tror att dagens terrordebatt skulle må bra av författarens insikter.

Det mångkulturella samhället kräver en stark politisk gemenskap för att hålla samman. Det menar Dominique Schnapper och uppmanar även svenskarna att utveckla civilsamhället för att integrera nya medborgare. Respons har träffat den inflytelserika sociologen som har vidareutvecklat det franska republikanska tänkandet kring nationen och är aktuell med en ny bok.