Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Forslund, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. Linnéuniversitetet.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. Linnéuniversitetet.
    Varför uppstår gap i leverantörsflexibilitet?2019In: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019, 2019, p. 213-228Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Leverantörers flexibilitet är av stor vikt för att kunna vara flexibel mot sina kunder. Trots att det generellt uttrycks ett behov av att ha flexibla leverantörer, är det få företag som uttryckligen använder det som ett mätetal. En enkätstudie som 2018 presenterades på Plans forsknings- och tillämpningskonferens kartlade leverantörsflexibilitet i svenska företag baserat på över 500 inköpschefers svar. Resultaten från den studien visade att inköpschefer generellt upplever stora negativa gap mellan bedömda behov och erhållen flexibilitet i kritiska leverantörers volym- och leveransflexibilitet. Dessa svar väckte åtskilliga nya frågor och ledde till denna studie. Syftet är att förstå och belysa varför det uppstår negativa gap mellan bedömt behov och erhållen leverantörsflexibilitet. 

    Den använda metoden är en flerfallstudie hos fyra större tillverkare, där data har analyserats med hjälp av fiskbensdiagram och ställts mot litteraturen. Behovet av leverantörsflexibilitet, hur leverantörsval och leverantörsvärdering genomförs, hur kommunikationen sker med leverantören och vilken maktsituation som råder mellan köpare och leverantör har identifierats som bidragande orsaker till negativa gap i leverantörsflexibilitet. Förhållanden som identifierats i företagen innefattar bl.a. att flexibilitet inte avtalas med leverantörer, att andra urvalskriterier än flexibilitet används, att flexibilitet inte värderas och följs upp, att kommunikationen mellan köpare och leverantör inte fokuserar flexibilitet och att leverantörerna har stor makt över köparna. Dessa förhållanden har formulerats i åtta propositioner. Komplexa samband mellan dessa orsaker har också identifierats. Resultaten kan ge praktiker och forskare en grundförståelse för leverantörsflexibilitet i form av dess betydelse och orsaker till gap mellan bedömda behov och erhållen flexibilitet. Flera förslag till fortsatta studier presenteras.

  • 2.
    Forslund, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    In search of supplier flexibility performance measurement2023In: International Journal of Productivity and Performance Management, ISSN 1741-0401, E-ISSN 1758-6658, Vol. 72, no 3, p. 772-788Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this study is to identify, characterize and assess supplier flexibility measurement practices in the order-to-delivery process.

    Design/methodology/approach: The study involved a survey; participants were 224 purchasing managers at Swedish manufacturing companies that had more than 20 employees.

    Findings: Scrutiny of the details of measurement practices revealed that most respondents actually do not specifically measure supplier flexibility. Instead they measure other measures like delivery reliability, conduct qualitative follow-ups, or cannot specify how supplier flexibility is measured. It was acknowledged that they measure different supplier flexibility aspects, and the applied measures were characterized, e.g. in terms of which flexibility dimension they represent.

    Research limitations/implications: Conceptual clarifications and adaptations to measuring supplier flexibility in the order-to-delivery process are provided. The identified measures can be a contribution in further developing literature on flexibility performance measurement.

    Practical implications: Purchasing, logistics and supply chain managers in search of supplier flexibility performance measurement can find ways to measure and an extended flexibility vocabulary. This has the potential to improve flexibility in the supply chain.

    Originality/value: Even though flexibility is claimed as being an important competitive advantage, few empirical studies and operationalized measures exist, particularly in the order-to-delivery process.

  • 3.
    Forslund, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Strategies for achieving customer order flexibility – supplier perspective2021In: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 32, no 9, p. 396-413Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this study is to develop a framework of strategies to achieving customer order flexibility in and related to the order-to-delivery (OTD) process. The purpose is also to investigate how companies prioritize various strategies to achieve customer order flexibility.

    Design/methodology/approach: Based on a literature review, pre-tests and conceptual reasoning, a conceptual framework of strategies related to the order-to-delivery process was developed. The strategies were linked to the order quantity and delivery lead-time flexibility dimensions. This structure resulted in six groups covering enabling as well as remedial strategies. An empirical interview study of ten customer–supplier relationships was conducted.

    Findings: The interviews identified additional strategies, thereby expanding the framework. The enabling strategies with the highest median values were “have continuous contact with the customer's purchaser” and “use safety stock of raw materials/semi-finished products”. The remedial strategy with the highest median was “re-plan/re-prioritize the order backlog”. In the delivery sub-process, it was more common to apply remedial strategies for delivery lead-time than for order quantities.

    Research limitations/implications: The developed framework is a contribution to the literature on operational flexibility in and related to the OTD process. It complements existing knowledge by taking a supplier perspective.

    Practical implications: Suppliers can use the framework as a tool to understand and systematically achieve better customer order flexibility in and related to the OTD process. Customers can use the framework as a checklist for supplier evaluation and supplier development.

    Originality/value: Few identified studies include empirical data on customer order flexibility.

  • 4.
    Forslund, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. Institutionen för ekonomistyrning och logistik, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Strategier för att uppnå kundorderflexibilitet – leverantörens perspektiv2020In: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020, Bromma: Logistikföreningen Plan , 2020, p. 60-70Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Flexibilitet är ett viktigt konkurrensmedel. Att ha flexibla leverantörer är ett alternativ för ett köparföretag till att själv hålla kostsamma buffertar för att säkerställa egen flexibilitet mot kunder. Frågan är hur och med vilka strategier företag kan uppnå kundorder-flexibilitet i order-till-leveransprocessen? Få empiriska studier förekommer på området. Syftet med denna studie är att utveckla ett ramverk bestående av strategier för hur kundorderflexibilitet i order-till-leveransprocessen kan uppnås, samt att empiriskt undersöka hur leverantörer försöker uppnå kundorderflexibilitet. En konceptuell analys av befintlig litteratur genomfördes och sammanställdes i form av ett ramverk med strategier kopplade till två flexibilitetsdimensioner. Flexibilitet i orderkvantitet och flexibilitet i leveranstid har studerats och täcker därmed order- respektive leverans-delprocesserna. Denna struktur ger fyra kombinationer som täcker 21 proaktiva såväl som 18 reaktiva strategier.

    Efter att ha sammanställt ramverket av strategier genomfördes en empirisk intervjustudie där nio viktiga leverantörer till fyra stora svenska tillverkare ingick. Leverantörerna är alla viktiga materialleverantörer, som hanterar kundorder med leveranstid, d. v. s.  tillämpar montering mot order (ATO) eller tillverkning mot order (MTO). Deras marknadschefer, key account managers, försäljningschefer eller exportchefer svarade på en intervju som utgick från flexibilitetsstrategierna i ramverket. Svaren avsåg hur de agerar för att uppnå flexibilitet mot den givna köparen, vilket skattades på en skala 1 (inte alls) till 5 (i mycket stor omfattning). De kunde även lägga till ytterligare använda strategier. 

    Det visade sig att den strategi som hade högst medelvärde var “vi förbereder oss genom kontinuerliga kontakter med kundens inköpare”. Medelvärdet för använda strategier var högre i order-delprocessen än i leverans-delprocessen. Med de empiriskt genererade strategierna expanderade ramverket till 23 proaktiva och 19 reaktiva strategier. Det utvecklade ramverket är ett bidrag till flexibilitetslitteraturen. Leverantörer kan använda ramverket som ett hjälpmedel för att på ett systematiskt sätt utveckla och uppnå en högre kundorderflexibilitet i order-till-leveransprocessen. Köparföretagen kan använda ramverket som en checklista eller ett verktyg vid leverantörsutveckling.

  • 5.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Forslund, Helena
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Exploring challenges in dimensioning safety buffers: an empirical study2023In: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 34, no 9, p. 163-184Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purposes of this study were (1) to explore empirical challenges in dimensioning safety buffers and their implications and (2) to organise those challenges into a framework.

    Design/methodology/approach

    In a multiple-case study following an exploratory, qualitative and empirical approach, 20 semi-structured interviews were conducted in six cases. Representatives of all cases subsequently participated in an interactive workshop, after which a questionnaire was used to assess the impact and presence of each challenge. A cross-case analysis was performed to situate empirical findings within the literature.

    Findings

    Ten challenges were identified in four areas of dimensioning safety buffers: decision management, responsibilities, methods for dimensioning safety buffers and input data. All challenges had both direct and indirect negative implications for dimensioning safety buffers and were synthesised into a framework.

    Research limitations/implications

    This study complements the literature on dimensioning safety buffers with qualitative insights into challenges in dimensioning safety buffers and implications in practice.

    Practical implications

    Practitioners can use the framework to understand and overcome challenges in dimensioning safety buffers and their negative implications.

    Originality/value

    This study responds to the scarcity of qualitative and empirical studies on dimensioning safety buffers and the absence of any overview of the challenges therein.

  • 6.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Addressing the causes of variations to reduce the need for buffers in manufacturing companiesManuscript (preprint) (Other academic)
  • 7.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Causes and actions related to self-induced variations in manufacturing companies2022In: Production planning & control (Print), ISSN 0953-7287, E-ISSN 1366-5871Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Short-term and stochastic variations can create negative effects on the delivery capability, and companies often adopt their processes accordingly. What is then ignored is the fact that causes for variations are often self-induced and, therefore, possible to affect. Proposed actions in current literature focus mainly on continuous improvement without explicitly emphasizing that certain behaviours, rules and routines have a direct impact on variations affecting the company. In this study, a framework of causes for self-induced variations is established with proposed actions for each cause to reduce the variations. The framework is situated relative to practice for the actions applied at six manufacturing companies. This study sought to increase the understanding of self-induced variations and where companies can apply the proposed framework for an overview of 22 causes and 60 appropriate actions to support the systematic reduction of self-induced variations that can be internally or externally generated. 

  • 8.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Orsaker till variationer och åtgärder för att minska behovet av buffertar2018In: Proceedings of the Plan Research Conference, Jönköping, 23-24 oktober, 2018., 2018, p. 95-110Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Variationer i efterfrågan, i internt genererade kapacitetsbehov, i tillgång på kapacitet och i leveranstider från leverantörer medför utmaningar för företag att uppnå kostnadseffektiva materialflöden och en konkurrenskraftig leveransförmåga. För att hantera sådana variationer finns det två principiellt olika angreppssätt. Det ena innebär att man använder sig av olika buffertar i form av extra material, extra kapacitet och extra tid för att absorbera variationerna och utgår från att förekomst av variationer accepteras. Buffertar förorsakar emellertid kostnader och kapitalbindning som måste vägas mot de fördelar som kan uppnås. Det andra angreppssättet innebär att man först försöker reducera variationerna genom att angripa orsakerna till att de förekommer med olika typer av åtgärder och genom att reducera dem kunna använda sig av mindre buffertar. Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från detta angreppssätt utveckla ett ramverk av orsaker till att variationer förekommer och för varje orsak redovisa olika möjliga åtgärder för att begränsa dem. Avsikten är att skapa en bättre förståelse för vad det är som skapar variationer som är påverkbara i företag och ett hjälpmedel för att i praktiken identifiera möjliga åtgärder för att på ett systematiskt sätt kunna genomföra variationsreducerande aktiviteter. Syftet är också att med hjälp av ramverket studera i vilken utsträckning ett antal företag tillämpar de olika ingående åtgärderna.

    Underlag till utvecklingen av olika orsaker till variationer och åtgärder för att reducera dem i ramverket har hämtats från litteraturen inom de områden som berörs. I de fall litteraturstödet varit otillräckligt eller helt saknats har i stället underlag baserats på egna erfarenheter från tillverkningsindustrin och konceptuella logiska resonemang. Studien har resulterat i ett ramverk uppdelat på fyra olika typer av variationer och bestående av sammanlagt 22 olika variationsorsaker och 61 olika slag av åtgärder. Via fallstudien har studien också bidragit med en bild av i vilken utsträckning de olika möjliga åtgärderna används i företag i praktiken för att reducera förekomst av variationer.

  • 9.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Wikner, Joakim
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    A framework of buffers for absorbing variations in demand related to capacity management in manufacturing companiesManuscript (preprint) (Other academic)
  • 10.
    Hedvall, Lisa
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Wikner, Joakim
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Identification and selection of safety buffers in manufacturing companies2023In: Production planning & control (Print), ISSN 0953-7287, E-ISSN 1366-5871Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The view on safety buffers is fragmented in the current literature; some researchers argue that a safety buffer is only waste, while others see them as prerequisites to absorb variations and secure a competitive delivery capability. This study conceptualises various safety buffer types in terms of materials, capacity and lead time to mitigate the negative effects of short-term stochastic variations in supply and demand. The identified safety buffers are categorised based on a material flow perspective as inbound, process and outbound buffers. In total, seven safety buffer sub-types are identified and investigated in terms of their utilization in four manufacturing companies. The experiences from eleven respondents highlight the utilization purposes in their selection of safety buffers. The empirical investigation also indicates several concerns through four propositions that highlight the significance of decision support, providing a more holistic perspective on different types and sub-types of safety buffers and their application in practice. Finally, a conceptual framework is proposed to facilitate the selection of safety buffers in practice. 

  • 11.
    Mattsson, Stig-Arne
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. Linnéuniversitetet.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Wikner, Joakim
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Dimensionering av kötider baserat på önskad utnyttjningsgrad och servicenivå2019In: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019, 2019, p. 135-152Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Användning av planerade ledtider är en förutsättning för att effektivt kunna styra materialflöden och kapacitetsutnyttjande. I tillverkande företag krävs de exempelvis för att med hjälp av ledtidsförskjutningar beräkna starttidpunkter för tillverkningsorder från önskade färdigtidpunkter. Detta är exempelvis fallet vid användning av materialbehovsplanering och för bestämning av beställningspunkter i beställningspunktssystem. Planerade ledtider krävs också för att kunna använda fasta leveranstider vid tillverkning mot kundorder. Av de komponenter som ledtider består av anses kötiden vara den mest svårbestämbara och dessutom den som ofta utgör den största delen av ledtiden. De i företag vanligaste sätten att bestämma planerade ledtider är att antingen direktuppskatta den totala ledtiden baserat på erfarenhet eller att uppskatta var och en av de ingående komponenterna, exempelvis kötiderna, och sedan addera dem till en total ledtid. Det finns ett antal nackdelar med detta tillvägagångssätt, bland andra att kötiderna inte blir en funktion av kötidspåverkande faktorer som önskad utnyttjningsgrad och variationer i tider mellan ankomster och i operationstider. I en behovsstyrd planeringsmiljö där utgångspunkten är att kunna leverera när behov av att fylla på lager uppstår eller kund önskar få levererat inträffar önskade färdigtidpunkter slumpmässigt över tid. Via ledtidsförskjutningen inträffar följaktligen även planerade starttidpunkter slumpmässigt. Dessa starttidpunkter kan därmed betraktas som slumpmässiga ankomster av tillverkningsorder. Det ligger då nära tillhands att använda ett köteoretiskt angreppssätt för att beräkna kötider som ett alternativ till att basera dem på erfarenhetsuppskattningar. Vid tillämpning av köteoretiska beräkningsmodeller i det här sammanhanget föreligger två principiella problem som måste hanteras för att kunna åstadkomma trovärdiga resultat. Det ena problemet gäller de antaganden om exponentialfördelade ankomsttider mellan order och exponentialfördelade operationstider som förekommer i traditionella köteoretiska modeller. För att få någorlunda realistiska beräkningar behöver dessa beräkningsmodeller anpassas så att de bygger på mer realistiska och i praktiken förekommande fördelningar. Det andra problemet är att de kötider som beräknas med de teoretiska modellerna är medelkötider. Kötider är stokastiska variabler vilket innebär att kötiderna för enskilda tillverkningsorder varierar och som konsekvens att vissa order levereras för tidigt medan andra kommer att bli leveransförsenade och därmed påverka servicenivån, exempelvis i form andel order som kan levereras i tid. En modell för att beräkna kötider i den kontext det är fråga om här, måste följaktligen inte endast beakta önskade utnyttjningsgrader utan även kunna ta hänsyn till önskade servicenivåer. I den här studien har en sådan beräkningsmodell utvecklats. Modellens användbarhet och tillförlitlighet har också testats med hjälp av simulering.

  • 12.
    Mattsson, Stig-Arne
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Wikner, Joakim
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Ett koncept för adaptiv dimensionering av säkerhetsbuffertar2020In: Proceedings of the Plan Research Conference, Stockholm, 21-22 oktober, 2020, Bromma: Logistikföreningen Plan , 2020, p. 1-14Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Alla tillverkande företag i försörjningskedjor är utsatta för variationer av olika slag. Det kan vara fråga om variationer i efterfrågan på produkter, variationer i tillgång på kapacitet i de värdeförädlande processerna och variationer i tillgång på material att förädla. Sådana variationer påverkar effektiviteten negativt, både i materialflöden och i kapacitetsutnyttjande, och bör genom olika typer av åtgärder reduceras så längt som det är ekonomiskt försvarbart. De variationer som återstår och som inte kan reduceras ytterligare bör istället absorberas med hjälp av olika slag av säkerhetsbuffertar. Det kan exempelvis vara frågan om materialbuffertar av typ säkerhetslager, kapacitetsbuffertar av typ säkerhetskapacitet och tidsbuffertar av typ kötider och säkerhetsledtider.

    Storleken på de olika buffertar som används påverkar både intäkter, kostnader och kapitalbindning. De måste därför positioneras i flödet och dimensioneras så effektivt som möjligt. Buffertar kan dimensioneras baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar alternativt med hjälp av olika beräkningsmetoder. Med bedömningsmetoder måste buffertstorlekarna sättas på detaljerad nivå och det är i huvudsak endast personal som är involverad i den detaljerade operativa verksamheten som har rimliga förutsättningar att göra bra värderingar och fatta beslut. Det kan innebära att beslut som påverkar så för företaget avgörande framgångsfaktorer som leveransförmåga, kapacitetsutnyttjande och kapitalbindning till stor del måste fattas av enskilda medarbetare på ”golvnivå”. 

    Med beräkningsmetoder blir buffertstorlekar en funktion av en beslutsparameter och indata på en eller flera buffertstorlekspåverkande variabler. De möjliggör att dimensionering i större utsträckning kan göras på en mer grupperad nivå och med mer managementbaserade beslut. Med beräkningsmetoder kommer dessutom buffertstorlekar att kunna relateras till faktorer som påverkar hur stora de bör vara, exempelvis att efterfrågevariationer påverkar ett säkerhetslagers storlek. I många förekommande beräkningsmetoder är beslutsparametrarna inte identiska med resultatvariablerna. Detta försvårar möjligheterna att sätta lämpliga värden. Metoderna utgår också vanligtvis från ett begränsat antal buffertpåverkande variabler och de teoretiska beräkningsmodeller som ingår i metoderna bygger oftast på förenklande antaganden. 

    För att komma tillrätta med dessa svagheter med beräkningsmetoder och de osäkerheter som är förknippade med bedömningsmetoder är det väsentligt att tillämpa dem inom ramen för ett adaptivt tillvägagångsätt. Det innebär att mål sätts för önskade värden på varje resultatvariabel, så kallade ”bör-värden”, och att periodiskt och rutinmässigt genom resultatmätning få information om de verkliga utfallen, så kallade ”är-värden”. Är skillnaden mellan ett är- och ett bör-värde inte acceptabel anpassas värdet på beslutsparametern. I den här artikeln redovisas synpunkter på användning av bedömningsmetoder vs beräkningsmetoder, ett koncept för adaptiv styrning av säkerhetsbuffertar och en sammanställning av ett antal alternativa resultatvariabler som kan användas för att definiera ”bör-värden” och mäta ”är-värden” för respektive buffert.

  • 13.
    Wikner, Joakim
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management. Linnéuniversitetet.
    Adaptiv buffertstyrning baserad på önskad servicenivå2019In: Proceedings of the Plan Research Conference, Linköping, 23-24 oktober, 2019, 2019, p. 203-212Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En central utmaning inom logistik är att hantera variationer. Externa orsaker till variationer kan vara t.ex. osäker efterfrågan eller leverantörer med ledtider som avviker mot det förväntade. På motsvarande sätt kan variationer skapas internt genom partiformning eller oväntade avbrott i produktion. Variationer är en ständig utmaning för beslutsfattare eftersom de skapar obalans i verksamhetens flöden. Från ett resursperspektiv innebär variationerna en obalans mellan behov och tillgång av resurser och en viktig utgångspunkt är då att reducera dessa så långt som det är ekonomiskt försvarbart. De återstående variationerna måste absorberas på något sätt för att inte påverka leveransförmågan negativt. Buffertar fyller denna funktion där förmågan att absorbera avgörs av den typ av buffert som används och i kombination med var den är positionerad och hur stor bufferten är. Det finns i huvudsak tre olika bufferttyper och dessa är kopplade till material, kapacitet och ledtid. Baserat på syftet med buffertarna bör de positioneras på olika ställen och storleken på buffertarna baseras på variationer och den risk företaget är beredd att ta. En buffert kopplad till risk, i termer av stokastiska variationer, benämns här säkerhetsbuffert och är en del av en totalbuffert som utgör hela tillgången på en resurs. När buffertarna har fått sin initiala positionering och dimensionering så vidtar den löpande styrningen av buffertarna där de kan anpassas efter de behov som finns (det här kan i princip även omfatta omdimensionering och ompositionering genom ett iterativt förfarande). Olika typer av styrning kan då tillämpas. Konventionell styrning avser vanligen återkoppling av ett ”är-läge” (t.ex. en lagernivå) för att jämföra med ett s.k. ”bör-läge”. Ur ett affärsperspektiv bör styrningen istället ta sin utgångspunkt i ett mått på intern eller extern servicenivå kopplat till hur effekten av bufferten. Att på det här sättet tydliggöra utgångspunkten för buffertstyrning är central ur ett kundperspektiv (intern eller extern kund). Den erhållna servicenivån jämförs då löpande med en önskad servicenivå och används för att justera buffertens storlek men ibland är det inte tillräckligt att bara flytta fokus till servicenivå. Den här typen av styrning kräver dessutom ofta en högre grad av anpassningsförmåga vad gäller själva styrningen och det kan uppnås genom att tillämpa s.k. adaptiv styrning. Adaptiv styrning bygger på en större grad av flexibilitet jämfört med statisk styrning eftersom t.ex. även modellen i sig kan ändras. Statisk styrning bygger på att en styrmodell är identifierad och att nödvändiga parametrar i modellen är bestämda. Med det som utgångspunkt kan sedan bufferten styras mer eller mindre automatiskt med förhållandevis enkla medel. Om erhållen servicenivå avviker från den önskade kan det dock kräva att styrmetoden förändras och det kan göras på olika nivåer. Dels kan parametrar i den aktuella styrmodellen behöva anpassas och det betecknar vi som adaptiv styrning av typen ”Adaptiv-P”. I en del fall är det inte tillräckligt utan det är nödvändigt att förändra själva modellen som används för styrningen och det betecknas här som ”Adaptiv-M”. Hur detta görs beror dock till stor del på hur manuell, automatisk eller semiautomatisk styrning tillämpas. Den här artikeln illustrerar hur de två typerna av adaptiv styrning kan tillämpas på buffertstyrning och syftet med den här studien är därför att visa hur buffertstyrning med utgångspunkt i servicenivå är kopplad till ett adaptivt förhållningssätt.

  • 14.
    Wikner, Joakim
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Hedvall, Lisa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Mattsson, Stig-Arne
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Supply Chain and Operations Management.
    Hierarchical adaptive control of safety buffers in manufacturing2019In: IFAC-PapersOnLine, E-ISSN 2405-8963, Vol. 52, no 13, p. 2626-2631Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Buffer management is an important part of manufacturing planning and control where the safety buffers provide robustness in relation to uncertainty in demand and supply. Hierarchical control of safety buffers highlights the significance of decisions made at different levels and for different purposes with inter-level feedback and intra-level adaptation. A period-based view of time complements the hierarchical control by identifying inter-period and intra-period aspects of managing uncertainty and thereby promoting a proactive dominated or reactive dominated way of managing uncertainty. By combining these two inter vs. intra based concepts, a hierarchical approach to adaptive safety buffer control in manufacturing planning and control is outlined.

1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf