Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Arvsrätt som historiskt problem2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Arvsrätt som politiskt problem: laglott, tvångsarv och pliktdel i historisk belysning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Bonden från Lösen som blev en av Sveriges mäktigaste män2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-02, s. 22-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Den agrara revolutionens fortsättning – jordbruk före och efter sekelskiftet 19002017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Egen jord eller annans? Jordägare och arrendatorer i Ekby 1845-19452014Ingår i: Att bruka men inte äga: Arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag / [ed] A. Wästfelt, Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien , 2014, Vol. s. 123-131, s. 123-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    En adel ovan Dalälven? Släktgårdsinventeringar i 1930-talets Dalarna2014Ingår i: Barn & unga / [ed] E. Arrhén, Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund i samarbete med Dalarnas museum , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Familjejordbruk utan familjer? Syskonjordbruk på svensk landsbygd2017Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 35, nr 73, s. 29-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Gothenburg University, Department of Historical Studies.
    Feodalismen försvarad. Fideikommissfrågan i Sverige2018Ingår i: Allvarligt talat: Berättelser om livet / [ed] M. Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Från himlajord till handelsvara  - men sen?: Släkt och jord i Sverige under 1900talet2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Göteborgska kårhus2014Ingår i: Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år / [ed] M. Dackling, L. Söderström & C. Tigerberg, Stockholm: Premiss förlag, 2014, 1, s. 126-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Ingvald Toresson och Blekinges lott i den agrara revolutionen2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-09, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Inledning2014Ingår i: Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år / [ed] M. Dackling, L. Söderström & C. Tigerberg, Stockholm: Premiss förlag, 2014, 1, s. 7-9Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Dackling, Martin
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Instead of Marriage? Sibling Farm Partnership in 20th Century Sweden2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Istället för äktenskap: att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen – bestående av man, hustru och barn – som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta. Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

    Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och under 1930- och 1940-talet var de ett mycket vanligt inslag på svensk landsbygd. Efter 1950 blev de dock successivt allt ovanligare. I boken förs en diskussion om varför syskonjordbruken uppstod och Dackling pekar både på kulturella, sociala och ekonomiska delförklaringar. En viktig omständighet var också att de flesta syskonen förblev ogifta. Kärleksrelationer saknades inte, men giftermål var svårt att kombinera med flera hemmaboende syskon. Kärleks- och syskonrelationerna stod i ett komplicerat förhållande till varandra och på många gårdar blev syskonjordbruk ett alternativ till äktenskap.

  • 15.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Martin Larsson i Tranemåla och släktgårdarna i Blekinge2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-23, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Mathilda Svensdotters öde och emigrationen från Blekinge2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-16, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Ogifta syskon på svensk landsbygd2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier.
    Recension av Ingar Kaldal, Minner som prosesser – i sosial- og kulturhistorie (Oslo, Cappelen Damm Akademisk 2016) och Paul Knutsen, Å forstå historie: Vitenskapsteori og forskningspraksis (Kristiansand: Portal förlag 2016)2017Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, nr 4, s. 710-713Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Släktgården som myt och verklighet2015Ingår i: Släktforskarnas årsbok 2015 / [ed] E. Johansson, Solna: Sveriges Släktforskarförbund , 2015, s. 25-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Släktjordsfrågan i Sverige och och Norge 1810-18602017Ingår i: Reformer og ressourcer / Reforms and Resources : Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians / [ed] M. Dackling, P. Duedahl, B. Poulsen, Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2017, s. 43-72Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Syskonen som blev kvar2019Ingår i: Jönköpings-Posten, Vol. 2 majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    The land-family bond in parliamentary debates in Norway and Sweden, 1810-18602019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Alexandersson, Henrik
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Kvinnan med ostronen eller utan en tråd genom historien2011Ingår i: Bildligt talat: kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år / [ed] M. Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2011, Vol. s. 207-224, s. 207-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Dackling, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Bengtsson, Erik
    Lunds universitet.
    Olsson, Mats
    Lunds universitet.
    Bondeståndet och bördsrättens fall2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Duedahl, Poul
    Poulsen, Bo
    Inledning2017Ingår i: Reformer og ressourcer / Reforms and Resources : Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians, Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2017, s. 5-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Duedahl, PoulPoulsen, Bo
    Reformer og ressourcer / Reforms and Resources: Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians. Nordisk historikermøde - AAU, Aalborg, Danmark 15 -18 august 20172017Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Dackling, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Söderström, LinaGöteborgs universitet.Tigerberg, CarolineGöteborgs universitet.
    Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För första gången har Göteborgs studentkårer fått sin historia på pränt. Frihetens och upproriskhetens bakterier är titeln på en ny bok om studentrörelsen i Göteborg de senaste 60 åren.

    Hur var det att vara student på 1950-talet? Hur växte kårerna fram? Och hur har det egentligen varit med bostäder för studenter under de senaste 60 åren? I boken, vars fulla namn är Frihetens och upproriskhetens bakterier – Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år, skriver tjugo före detta studenter, kåraktiva och anställda vid Göteborgs universitetet om hur det har varit förr och vad det lett fram till idag.

    År 1954 fördes Göteborgs högskola och Medicinska högskolan samman och bildade tillsammans Göteborgs universitet. Följaktligen finns det i år anledning att fira och se tillbaka på 60 år som universitet. Historiska framställningar som skildrar universitetets framväxt och utveckling finns emellertid redan. Mindre känt är dock hur de senaste sextio åren tett sig för de som faktiskt utgjort den största och viktigaste delen av universitetet – dess studenter – och för deras organisationer – studentkårerna. Hur har studentvardagen förändrats? På vilka sätt har studentkårernas uppdrag och roll förändrats? Vilka studentrelaterade frågor har varit aktuella över tid?

    Med utgångspunkt i sådana frågor har Göteborgs universitets studentkårer tagit fram en jubileumsbok. I Frihetens och upproriskhetens bakterier – Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år tecknas en bred bild av studenternas och studentkårernas historia under de gångna decennierna. Boken innehåller tjugo artiklar som tillsammans berör ett stort antal teman, däribland studentbostäder, hur det var att vara student under 1950-talet, studentkårernas organisatoriska framväxt, idén om studentstaden Göteborg, studentspexen, studentlivet under 1960-talet, olika studentgruppers förändringar och kår- husens historia. Skribenterna utgörs av före detta studenter, kåraktiva och lärare vid universitetet. Artiklarna kompletteras av ett tiotal personporträtt.

  • 28.
    Persson, Martin
    Göteborgs universitet, Historiska institutionen, Göteborg, Sverige.
    Gotländska arvssedvänjor 1785-18572008Ingår i: Gotländskt arkiv 2009, Föreningen Gotlands fornvänner , 2008, s. 125-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Persson, Martin
    Göteborgs universitet, Historiska institutionen, Göteborg, Sverige.
    Nils Wohlin och frågan om arvssedvänjor2008Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 74, nr 1, s. 37-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf