Under den senare delen av 1500-talet förändrades kyrko- och fromhetslivet i stora delar av Europa i takt med den nya tidens reformatoriska anda. Bekännelser formulerades, kyrkobyggnader omdanades, gudstjänstlivet reformerades och den folkliga moralen blev föremål för en disciplineringsprocess. Så var även fallet i Skara stift.
Under denna tid hade stiftet fyra stiftschefer som hette Erik. De fyra Erikarnas samlade ämbetstid (1545-1570) inföll mellan två ofta omtalade perioder: efter den tidiga reformationsfasen då kyrkan i Sverige underordnades den världsliga makten och före den katolicerande kyrkopolitiska utvecklingen under Johan III:s regim.