Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal University College.
    Jeppsson Grassman, Eva
    National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköping University.
    Helpful citizens and caring families: Patterns of informal help and caregiving in Sweden in a 17-year perspective2012In: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 21, no 4, p. 422-432Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on an analysis of informal help and caregiving in Sweden with, for the first time, a focus on patterns of change over 17 years regarding scope, type of caregivers and the recipients of help. The discussion is based on results from a national survey repeated four times between 1992 and 2009. In the 1990s, the figures were stable, but from the late 1990s to 2009, there seems to have been a dramatic increase in the extent of informal help giving. Concerning types of helpers, the patterns implied involvement not only from family members, but also from other types of helpers. Two interpretative perspectives were used in the analysis: the first from recent welfare state changes and the substitution argument; the second from the present debate on civil society and its possible and changing role. These perspectives represent two partly complementary approaches to the understanding of the dynamics of informal involvement in contemporary Swedish society.

  • 2.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. Ageing - living conditions and health. Department of Civil Society Research, Ersta Sköndal University College.
    Jeppsson Grassman, Eva
    National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL), Linköping University, Sweden.
    Links between informal caregiving and volunteering in Sweden: a 17-year perspective2013In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 16, no 2, p. 205-219Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses informal caregiving and volunteering in organizations over 17 years in Sweden, with a focus on links between these two forms of unpaid activities. The discussion is based on results from a national survey that was repeated four times in the period 1992–2009. Links were found between the different types of activities. In all four studies a substantial group of the population was involved both in informal caregiving and volunteering. This group of ‘active citizens’ are commonly also engaged in informal social networks. This ‘double active’ group had increased over time and they provide a substantial amount of hours of involvement. Patterns outlined in this article demonstrate that unpaid activities represent a multifaceted phenomenon, and that the boundaries between informal caregiving and volunteering as forms of engagement may be more fluid than has previously been acknowledged. The results challenge the literature in which informal caregiving is viewed as a major obstacle to volunteering. At the same time, however, informal caregiving in general was found to be increasing. There might be reasons to be cautious about the possible risk that too much pressure on citizens for informal caregiving might jeopardize the type of double involvement that is outlined in this article.

  • 3.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Omsorgens gestaltningar i civilsamhället2012In: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman & Anna Whitaker, Lund, 2012, p. 31-55Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Malmberg, Bo
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Sundström, Gerdt
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Anhöriga äldre angår alla!2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Anhörigomsorg är del av en komplex väv med olika nivåer, individuella, familjemässiga och övergripande samhälleliga, där åtminstone de senare har begränsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapsläget inom svensk och internationell forskning om anhöriga till äldre. Vi sätter den svenska anhörigomsorgen i ett större sammanhang genom resonemang om demografiska förutsättningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella undersökningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt större överlappning vi redan ser mellan många olika former av hjälp, service, omsorg och vård. Vi ställer frågan om dessa mönster kanske förbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar många svenska undersökningar av anhörigomsorg, både i befolkningen i stort och bland äldre. Det förefaller klart att det skett en faktisk ökning av anhörigomsorgens omfattning från 1990-talet och början av 2000- talet, något som flera studier visar. Resultat från en europeisk undersökning med gemensamma frågor och svarsalternativ tyder på att anhörigomsorg är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa vilket nog strider mot gängse föreställningar. Kanske är det i Norden vanligare att vara hjälpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika länge och man bor sällan tillsammans. Då fördelas nog omsorgen på fler händer. I Sverige angav mindre än 1 procent att de gav omsorg på heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i övriga Europa, mer än 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och på befolkningsnivå är anhörigomsorgen klart större än den offentliga. De flesta svenska studier visar att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att vara givare av anhörigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvårdnad och de ger fler timmar omsorg än männen. De flesta omsorgsgivare ger ganska få hjälptimmar, men timinsatserna ökar med stigande ålder och är högst bland de äldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjälp, men den andelen stiger till nästan 40 procent för anhörigvårdare i 65–80 årsåldern och till 80 procent för dem som är ännu äldre. Äldre utgör således 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra äldre, men utför ungefär 4 av 10 omsorgstimmar. Äldre personer är inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta också givare. De flesta givare av anhörigomsorg ger ”lättare” former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som många gånger säkerligen är viktiga och kan vara avgörande för mottagaren. Det är viktigt att se det stora spektret av anhörigomsorg och att det också finns grupper av anhöriga (ofta äldre personer) som gör omfattande insatser som kan påverka såväl egen hälsa som arbetsliv. Vid små hjälpbehov – fallet för de flesta – får man lite hjälp främst av anhöriga, vid större behov mer hjälp och då av både anhöriga och av kommunen. Delat ansvar är vanligt och även vad omsorgsgivare och mottagare önskar. Få önskar bära ansvaret ensamma och få önskar att ansvaret helt ligger på det offentliga. Historiskt utgör barn och andra anhöriga en viss trygghet på ålderdomen, något som inte tillhör det förflutna, utan snarare kommer att få större betydelse framöver. Anledningen är demografisk: allt fler har nära anhöriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har ökat, inte minskat som man ibland föreställer sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen är väl utbyggd i Sverige, men tycks ha nått gränsen för vad den kan uträtta, praktiskt och finansiellt. Anhörigomsorgen har även socialpolitiska aspekter. Den som är eller varit anhörigvårdare vill helst inte själv vara mottagare av omfattande anhörigvård, utan hellre få huvuddelen av omsorgen från det offentliga. Man kan nog förutse ännu strängare ransonering av offentliga tjänster i framtiden, där anhöriga och marknadsbaserade tjänster är alternativen, möjligen tillsammans med växande insatser från ideella organisationer.

  • 5.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Ersta Sköndal högskola.
    Sundström, Gerdt
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Carers in Sweden: The public support they receive, and the support they desire2013In: Journal of Care Services Management, ISSN 1750-1679, E-ISSN 1750-1687, Vol. 7, no 1, p. 17-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Summary

    • This article describes and analyses public support received by unpaid carers in Sweden

    • Three types of carers were identified

    •  Very few carers helping someone living in a different household – the large majority of carers – received or desired support aimed directly at them

    • Carers mostly wanted public services for the cared-for person

    • Despite legislation in 2009 mandating municipalities to offer support to carers, very few of them know about this law

    •  There is a wide gap between policies and their implementation, but also some reluctance among carers to use public support services for themselves

    •  Social policy needs to clarify the aims of the support provided and to take the needs of both carers and cared-for persons into account.

    This article describes and analyses public support for Swedish unpaid carers, now mandated by law, and also the support that they desire, using surveys conducted in 2008, 2009, and later. Few carers helping someone in a different household – the large majority of the carers – received any support aimed directly at them, such as access to support groups, training, relief service, or financial support. Yet, most carers did not desire any support for themselves. They mostly wanted public services for the cared-for person, all of which may also indirectly support carers. Intra-household carers – about a tenth of all carers – have vastly larger care commitments than other carers. Some of them desire support for themselves, usually relief services of financial support. Three out of 10 of these carers used any public support, despite the new (2009) legislation that only a minority of carers know about. There is a wide gap between policies and their implementation, but also some reluctance among carers to use public support for themselves. The relationship between carers and the state is unclear in Sweden and this reflects on the aims and the forms of support. Stereotypes about ‘typical’ carers may have impeded adequate forms of support.

  • 6.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Ersta Sköndal Högskola.
    Sundström, Gerdt
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Ideella insatser för och av äldre: En lösning på äldreomsorgens utmaningar?2014Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Många äldre är i högsta grad aktiva medborgare, inte bara mottagare av vård och omsorg. Även engagemang i ideella organisationer är vanligt, också i internationell jämförelse. Vid sidan av frivilliginsatser i organiserad och oorganiserad form, finns insatser som bestås av anhöriga, yngre och äldre, och totalt sett större än all offentlig omsorg sammantagen. Ofta överlappar olika slag av hjälp och omsorg. Många insatser av frivilliga och anhöriga är "små", vilket ingalunda betyder att de är oviktiga - de kan vara helt avgörande. Fakta och exempel ges i denna skrift med sinne för vardagslivets vanlighet och som tar upp frågor viktiga för den framtida äldreomsorgen.

  • 7.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology.
    Sundström, Gerdt
    Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health and Welfare, HHJ. SALVE (Social challenges, Actors, Living conditions, reseach VEnue).
    Stereotypes about caregiving and lessons from the Swedish panorama of care [Stereotyper kring omsorgsgivare och det svenska omsorgspanoramat]2015In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, no 2, p. 185-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyzes the panorama of care provision in Sweden from the informal carers' perspective. We consider informal care, publicly financed services, for-profit agencies and voluntary organizations, using a survey conducted in 2009. Most cared-for persons with minor needs living in a separate household are helped also by others, but only a tenth use public services or other providers. About half of cared-for persons with major needs living in a separate household receive care also from other informal carers as well as public services. Only 1 in 10 of them relied on no one else beyond the carer interviewed. Among intra household carers—a minority of all persons cared for—it was common that the carer was alone in his/her commitment, without any contributions from public services or others. For the large majority of informal carers it is not a solitary undertaking as the commitment is often shared with family members and others and/or public services. The results suggest that ideal types about complementarity and substitution may understate the complex interplay between informal care and the public services (and potential other providers). The findings may suggest a need for more empirical research about ‘Care Cultures’ and expose simplistic representations of welfare societies; informal care plays a major—and increasing—role also in Sweden, a country with extensive public services.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf