Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anderström, Helena
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor 2015–20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Mentorship programs - a way to inclusion and diversity at the workplace2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Mentorship programs for workplace inclusion and learning2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Mentorship programs in the manufacturing industry2018Ingår i: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, nr 7/8, s. 455-469Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.

    Design/methodology/approach

    A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.

    Findings

    Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.

    Originality/value

    Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

  • 5.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Strategiskt mentorskap: Mentorskapsprogram för arbetsplatsförlagt lärande2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mentorskap erbjuder ett överlägset sätt att lära sig yrkeskunskap och för attsocialiseras in på arbetsplatsen enligt flera studier som vi har tagit del av. Den här rapporten presenterar en modell för ett strategiskt mentorskap som utvecklades i ett ESF-projekt och jämför den med forskningslitteratur om mentorskapsmodeller för arbetsplatslärande.

    SMILE-modellen utvecklades baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter från Ingjuta-projektet. SMILE är en akronym för strategiskt mentorskap för inklude- ring, lärande och jämlikhet. Modellen består av följande fyra delar:

    • Ledningens stöd. På vilket sätt är mentorskap en strategisk fråga i organi- sationen och hur stödjer ledningen detta med konkreta insatser?

    • Inkludering. Hur samverkar företaget med andra aktörer så att individens livssituation som helhet fungerar?

    • Lärande. Vilka verktyg och metoder har de anställda tillgång till för att stödja sitt eget och andras lärande?

    • Jämlikhet. Hur uppmuntras och tillvaratas variation och olikheter på ett jämlikt sätt och till företagets bästa?

    Ledningens stöd är avgörande för att de övriga tre ska fungera.

    I litteraturstudien återkom följande områden:

    • Innebörden av mentorskap. Det finns flera sätt att definiera mentorskap men i grunden handlar det om överföring av kunskap från en erfaren person till en annan person med mindre erfarenhet. För att betona vikten av att både mentor och adept fortsätter utvecklas har vi i den här rapporten definierat mentorskap som en lärandesituation då två individer möts för att ge varandra inspiration och vägledning för att vidareutvecklas, ofta i relation till ett yrke.

    • Mentorns egenskaper. Mentorskapsprogram är inte starkare än de mentorer som ingår och i rapporten går vi igenom en rad egenskaper och förmågor som en effektiv mentor ska ha. Centralt är att fungera som en förebild och att kunna ge både positiv och negativ återkoppling för att stödja denyrkesmässiga och den psykosociala utvecklingen. En viktig bit är att arbeta med utveckling av en mentor eftersom mentorskap är något annat än yrkes- kunskap. Med andra ord, en erfaren och kunnig medarbetare är inte samma sak som en erfaren och kunnig mentor.

    • Mentorskapsprogram. Utbildning och träning som sker på arbetsplatsen har flera fördelar: det är ofta kostnadseffektivt, det kan anpassas till individens och organisationens kompetensbehov och det kan vara ett sätt att ta tillvara medarbetarnas kompetens. De programstrukturer som beskrivs i den här rapporten poängterar en bredare ansats där yrkeskunskaper sätts i relation till andra kompetenser. Ledningens stöd uttrycks genom att erbjuda organisatoriska förutsättningar som främjar lärande och förändring.

    • Effekter av mentorskap. Effekter avser den förändring som sker efter en viss insats men eftersom forskning kan ha olika karaktär och ansatser valde vi en bredare definition. Med effekter menar vi de slutsatser som visar på effekter eller som kan förväntas få effekter när de tillämpas i en konkret situation. Utifrån artiklarnas slutsatser framträder programstrukturer, mentorns egenskaper och förmågor, e-mentorskap, IT-system och kvinnors karriär som centrala områden.

    Rapporten avslutas med ett avsnitt där vi presenterar några konkreta rekommendationer för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.

  • 6.
    Bäcklund, Johan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Anderström, Helena
    Manderstedt, Lena
    Möjligheter och utmaningar i en övningsskola - VFU-handledares erfarenheter av övningsskolan2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Att leda lärande och bygga kunskap om den egna undervisningspraktiken i samhällskunskap på grundskolan.2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Att utbildas för att utbilda: en didaktisk reflektion om av undervisa blivande ämneslärare2017Ingår i: Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar / [ed] Rebecka Florin Sädbom, Mikael Gustafsson & Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University , 2017, 1, s. 17-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Doktorsutbildning i didaktik med inriktning mot samhällskunskap - ett exempel.2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Etik och intuition i vardagen2008Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 18, nr 1, s. 56-62Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    From objectives to the object of learning.: Teachers designing for learning by using learning study as a way to inquire teachers planning in social studies in the 8th grade classroom.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Förstelärares lärande och utveckling inom ramen för en aktionsforskningsinspirerad kurs.: Hur och varför?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse.

  • 14.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    In an era of restructuring of the educational system in Sweden: In a field of tension, teachers in between fixed objectives in curriculum and student learning2015Ingår i: NERA 2015 the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Gothenburg, 4-6 March, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    The goal-oriented teacher, a leader in disguise?2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Övningsskola eller inte? Slutsatser från utvärderingsarbetet med övningsskolorna åren 2015-20192019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Anderström, Helena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1, s. 48-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

    Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 18.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Bäcklund, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Manderstedt, Lena
    Anderström, Helena
    Verktyg för lärande eller bedömning av lärande? En studie om lärarstudenters och VFU-handledares förståelse av bedömningsmatrisens funktion i handledningssamtal2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Gustafsson, MikaelHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.Larsson, Hans AlbinHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Lindström, Clare
    Assarsson, Petra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nersäter, Anders
    Undervisningsutvecklande forskning med learning study som guidande princip2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Nersäter, Åsa
    Förstelärarens roll förskolutveckling - ett  forsknings- och förstelärarperspektiv2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Åman, Pia
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Seminariepass 1b 1:

    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling

    I den här studien presenteras samlad kunskap från ett projekt där lärare, genom forskningscirkeln som kollaborativ ansats, har genomfört undersökningar i praktiken. Forskningscirkeln som ansats har sin tradition i folkbildningen och bygger på emancipatoriska ideal, vilket innebär att lärare och pedagoger driver och utvecklar kunskap om frågor som de själva är intresserade av att undersöka. Ansatsens teoretiska hemvist är aktionsforskning och i synnerhet den inriktning som benämns som deltagarbaserad aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR). PAR är ett samlingsbegrepp för de forskningsmetoder där människor som ingår i ett specifikt sammanhang, såsom skola, observerar, studerar och utvecklar praktiken tillsammans. Utforskandet av praktiken sker kollaborativt vilket innebär att forskningscirkeln sker i skärningspunkten mellan högskolan och skola och där kunskap samproduceras mellan lärare och forskare (Persson, 2008), (Lahdenperä, 2014). Handledarens roll är att vara gruppens facilitator och att bidra med att teori och praktik möts.

    Syftet med presentationen är att visa vad det kan innebära att utveckla systematisk kunskap med forskningscirkeln som ansats men också att diskutera forskningscirkelns potential som möjlig kompetensutvecklingsmodell för lärare och pedagoger. Detta görs utifrån presentatörernas erfarenheter från att vara handledare i forskningscirklar. Att delta i en forskningscirkel innebär att ständig bli utmanad av andras erfarenheter för att få syn på för-givet-tagna tankar om pedagogiska frågor. Detta sker i dialogisk form där både deltagare och handledare lär av varandra. Frågan som adresseras är:

    vilken funktion fyller forskningscirkeln som potentiell ansats för lärares kompetensutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

  • 23.
    Nersäter, Åsa
    et al.
    Per Brahegymnasiet, Jönköping.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didaktik i Samhällsämnena.
    Förstelärarens roll för skolutveckling: ett forsknings- och förstelärarperspektiv2017Ingår i: Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar / [ed] Rebecka Florin sädbom, Mikael Gustavsson & Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University , 2017, , s. 191s. 129-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Segolsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Bäcklund, Johan
    Utvärdering av kompetensbehovet hos förstelärare i Jönköpings län2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf