Change search
Refine search result
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Anderström, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor 2015–20192019Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Anderström, Helena
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Manderstedt, Lena
    Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Lärarstudenters utsagor om kvalitetsaspekter i handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen2020In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 14, no 1, p. 45-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.

  • 3.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Ahl, Helene
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Almgren, Susanne
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Media and Communication Studies. Karlstad University.
    Berglez, Peter
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Media and Communication Studies.
    Bergström, Johanna
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Sustainable Societies (SUS).
    Bertills, Karin
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, CHILD. Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för psykologi (PSY), Linköpings universitet (LIU).
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Dybelius, Anders
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Gustafsson, Mikael
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Sustainable Societies (SUS).
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Sustainable Societies (SUS), Sustainability Education Research (SER).
    Heuman, Johannes
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Segolsson, Mikael
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Preschool Education Research.
    Lifelong Learning Through Context Collapse: Higher education Teachers’ Narratives About Online education During The Pandemic2022In: Proceedings of INTED2022 Conference 7th-8th March 2022, 2022, p. 2632-2641Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

  • 4.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Mentorship programs - a way to inclusion and diversity at the workplace2017Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Mentorship programs for workplace inclusion and learning2017Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Mentorship programs in the manufacturing industry2018In: European Journal of Training and Development, ISSN 2046-9012, E-ISSN 2046-9020, Vol. 42, no 7/8, p. 455-469Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.

    Design/methodology/approach

    A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.

    Findings

    Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.

    Originality/value

    Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

  • 7.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Strategiskt mentorskap: Mentorskapsprogram för arbetsplatsförlagt lärande2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mentorskap erbjuder ett överlägset sätt att lära sig yrkeskunskap och för attsocialiseras in på arbetsplatsen enligt flera studier som vi har tagit del av. Den här rapporten presenterar en modell för ett strategiskt mentorskap som utvecklades i ett ESF-projekt och jämför den med forskningslitteratur om mentorskapsmodeller för arbetsplatslärande.

    SMILE-modellen utvecklades baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter från Ingjuta-projektet. SMILE är en akronym för strategiskt mentorskap för inklude- ring, lärande och jämlikhet. Modellen består av följande fyra delar:

    • Ledningens stöd. På vilket sätt är mentorskap en strategisk fråga i organi- sationen och hur stödjer ledningen detta med konkreta insatser?

    • Inkludering. Hur samverkar företaget med andra aktörer så att individens livssituation som helhet fungerar?

    • Lärande. Vilka verktyg och metoder har de anställda tillgång till för att stödja sitt eget och andras lärande?

    • Jämlikhet. Hur uppmuntras och tillvaratas variation och olikheter på ett jämlikt sätt och till företagets bästa?

    Ledningens stöd är avgörande för att de övriga tre ska fungera.

    I litteraturstudien återkom följande områden:

    • Innebörden av mentorskap. Det finns flera sätt att definiera mentorskap men i grunden handlar det om överföring av kunskap från en erfaren person till en annan person med mindre erfarenhet. För att betona vikten av att både mentor och adept fortsätter utvecklas har vi i den här rapporten definierat mentorskap som en lärandesituation då två individer möts för att ge varandra inspiration och vägledning för att vidareutvecklas, ofta i relation till ett yrke.

    • Mentorns egenskaper. Mentorskapsprogram är inte starkare än de mentorer som ingår och i rapporten går vi igenom en rad egenskaper och förmågor som en effektiv mentor ska ha. Centralt är att fungera som en förebild och att kunna ge både positiv och negativ återkoppling för att stödja denyrkesmässiga och den psykosociala utvecklingen. En viktig bit är att arbeta med utveckling av en mentor eftersom mentorskap är något annat än yrkes- kunskap. Med andra ord, en erfaren och kunnig medarbetare är inte samma sak som en erfaren och kunnig mentor.

    • Mentorskapsprogram. Utbildning och träning som sker på arbetsplatsen har flera fördelar: det är ofta kostnadseffektivt, det kan anpassas till individens och organisationens kompetensbehov och det kan vara ett sätt att ta tillvara medarbetarnas kompetens. De programstrukturer som beskrivs i den här rapporten poängterar en bredare ansats där yrkeskunskaper sätts i relation till andra kompetenser. Ledningens stöd uttrycks genom att erbjuda organisatoriska förutsättningar som främjar lärande och förändring.

    • Effekter av mentorskap. Effekter avser den förändring som sker efter en viss insats men eftersom forskning kan ha olika karaktär och ansatser valde vi en bredare definition. Med effekter menar vi de slutsatser som visar på effekter eller som kan förväntas få effekter när de tillämpas i en konkret situation. Utifrån artiklarnas slutsatser framträder programstrukturer, mentorns egenskaper och förmågor, e-mentorskap, IT-system och kvinnors karriär som centrala områden.

    Rapporten avslutas med ett avsnitt där vi presenterar några konkreta rekommendationer för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Bäcklund, Johan
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Vi handleder mer!: Erfarenheter av att vara handledare i en övningsskola2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Delstudien ingick som en del av att utvärdera och beforska övningsskoleprojektet. Studien finansierades av Jönköping University och studien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift på engelska. Forskarteamet bestod av Johan Bäcklund, Rebecka Florin Sädbom, Lena Manderstedt och Helena Anderström. Att delge utfallet av studien på svenska är viktigt då många handledare på kommunala skolor berörs. Inom lärarutbildningen är VFU och därmed handledning av VFU-studenter en av de centrala delarna av utbildningen. Handledarrollen blir därmed viktig och central för att utveckla denna del av lärarutbildningen och utgör en brygga mellan teori och praktik.

    Studiens syfte var att identifiera handledares erfarenheter av handledarskapet inom en övningsskola genom en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Fokus ligger således på handledares erfarenheter genom den övergripande forskningsfrågan Vilka möjligheter och utmaningar beskrivs av handledare om handledarskapet inom ramen för en övningsskola?

    Metod/genomförande

    Empirin har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Dessförinnan har enkäter genomförts för att inför intervjuerna identifiera generella utgångspunkter för vad handledning är och innebär för handledare i en övningsskola. Enkäterna har inte ingått i studiens empiri men tjänat som syfte att utforma intervjuguider för de två olika intervjuformerna som använts i studien. Metoden syftar till att kategorisera samt analysera, genom IPA, vad som uttrycks av handledarna utifrån den kontext de talar, i detta fall att vara handledare i en övningsskola. Metoden är induktiv och bygger på att utifrån handledarens perspektiv, genom dennes tankar och känslor, tolka den kontext där denne befinner sig. I den fenomenologiska andan är metoden, som syftar till att nå handledares erfarenheter av övningsskolan, kopplade till världen de lever och verkar i. Det empiriska materialet har analyserats både på en manifest och latent nivå.

    Resultat

    Två större övergripande teman kan urskiljas: Möjligheter att handleda i en övningsskola samt Utmaningar att handleda i en övningsskola. Under möjligheter visar sig sedan tre underteman: kollegialt lärande, struktur samt kompetensutveckling. Under temat utmaningar visar sig fyra underteman av upplevelser: bedömning, planering (kopplat till handledarrollen), arbetsbelastning samt mångfald.

    Slutsatserna i studien visar att handledarna överlag är positiva till upplevelsen av att vara handledare i en övningsskola där de får möjligheter till kompetensutveckling, kollegialt lärande och utbytet med studenterna. Handledarna upplever att de utvecklat en samverkan mellan handledarkollegor och bedömningspraktiken. I övningsskolan upplever man även att man handleder mer än i tidigare handledningsformer. Man kan också, om man tittar övergripande på projektets mål se att projektet lyckas med de uppsatta målen: koncentration, kompetens samt samarbete/samverkan med högskolan. Utmaningarna visar emellertid att projektet även har synliggjort flera aspekter av utvecklingspotential. Handledarna upplever en ökad stress samt en ökad arbetsbörda på grund av att man möter fler studenter och därmed handleder mer (och fler). En annan dimension rör handledarskapets interpersonnella karaktär i att möta studenterna där de befinner sig.

    Dessa ingångar ger upphov till vidare tankar, möjliga diskussionsfrågor:

    • Vad innebär kvalitet i handledarskapet – att vara en god/skicklig/utmärkt/bra handledare?

    • Hur påverkas eleverna av att ständigt möta nya lärarstudenter?

    • På vilket/vilka sätt kan handledarrollen utvecklas och utmanas?

    • Hur tillgodoses mångfaldsperspektivet – vem blir övningsskola och vem blir inte?

  • 9.
    Bäcklund, Johan
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Anderström, Helena
    Manderstedt, Lena
    Möjligheter och utmaningar i en övningsskola - VFU-handledares erfarenheter av övningsskolan2018Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Bäcklund, Johan
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Manderstedt, Lena
    Jönköping University, School of Education and Communication. Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Anderström, Helena
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    We are mentoring more often: experiences of being a mentor in a training school project2022In: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In teacher education mentoring pre-service teachers is a critical factor. With background in research around mentoring pre-service teachers in connection to a training school project, this study aims to contribute knowledge about and identify mentors' experiences of mentorship in the setting of a training school. Through focus group interviews and semi-structured interviews, foregone by a survey aiming at identifying general views of mentoring, helping to create interview guides, data has been collected for 11 months. Through an interpretative phenomenological analysis, the results show two key themes emerging from mentoring in a training school where the first is strengthening the role as a mentor through three distinct experiences: collegiate learning, structure, and competence development. The second theme, challenging in the role as a mentor, involves four distincttdslevelions of experiences: assessment, planning (linked to the mentoring situation), workload and diversity. The conclusions show that the general experience is positive, but that there are some factors concerning stress and workload; a reworked structure that need to be put into consideration.

  • 11.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Att leda lärande och bygga kunskap om den egna undervisningspraktiken i samhällskunskap på grundskolan.2011Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.
    Att utbildas för att utbilda: en didaktisk reflektion om av undervisa blivande ämneslärare2017In: Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar / [ed] Rebecka Florin Sädbom, Mikael Gustafsson & Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University , 2017, 1, p. 17-33Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 13.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Demokratiträning i skolan och inom lärarutbildning2020In: Utbildningens organisation och villkor: Demokratins grunder / [ed] Maria Jarl & Hans Albin Larsson, Stockholm: Natur och kultur, 2020, p. 146-164Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Det är inte bara att gå in i ett klassrum och lära ut något! En studie om hur ämneslärarstudenter utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Presentationen handlar om resultatet av en studie som är genomförd inom ramen för ämneslärarutbildningen. Syftet med studien var att ta reda på hur och om ämneslärarstudenterna utvecklade en förändrad hållning kring undervisningens genomförande efter ett specifikt ämnesdidaktiskt upplägg i samhällskunskap. Den teoretiska ramen byggde på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Resultatet visar att studenterna visar en problematiserande hållning till såväl elevernas ämnesförståelse som sin egen roll i undervisningssituationen.   

  • 15.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Det är inte enbart att gå in i ett klassrum och lära ut något! Ämneslärarstudenters beskrivningar om utvecklandet av samhällskunskapsdidaktiskt kunnande på variationsteoretisk grund (One can’t just enter the classroom and begin to teach! Pre-service teachers’ descriptions on the development of didactic knowledge in social studies by variation theory as guiding principle)2022In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 12, no 2, p. 15-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One can’t just enter the classroom and begin to teach! Pre-service teachers’ descriptions on the development of didactic knowledge in social studies by variation theory as guiding principle

    This study explores how pre-service teachers gain insight into a specific learning theory within the framework of a 7.5 credits course in social studies. The theory-practice divide in teacher education is commonly argued for as problematic. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge of how pre-service teachers develop didactic knowledge on a theoretical basis. The theoretical framework and structure of the university course is based on variation theory and the students completed field assignments, lesson sequences and wrote reflection assignments. Data in the study consist of the reflection written by the students within the framework of the course. The material consists of 135 pages of written text which is analyzed through interpretive phenomenological analysis (IPA). The results reveal that variation theory seems to promote the pre-service teachers’ development of didactic reasoning on a theoretical basis. The pre-service teachers discover their future pupils experiences and pre-understanding of the subject content as a fundament for planning lessons in social studies.

  • 16.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Doktorsutbildning i didaktik med inriktning mot samhällskunskap - ett exempel.2013Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Etik och intuition i vardagen2008In: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 18, no 1, p. 56-62Article in journal (Other academic)
  • 18.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    From objectives to the object of learning.: Teachers designing for learning by using learning study as a way to inquire teachers planning in social studies in the 8th grade classroom.2013Conference paper (Refereed)
  • 19.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Förstelärares lärande och utveckling inom ramen för en aktionsforskningsinspirerad kurs.: Hur och varför?2016Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis investigates teachers’ life-world during an era of restructuring of the educational system in Sweden. In recent years two different kinds of curriculums have been implemented in compulsory school, Lpo94 [1994 Curriculum for the Compulsory School System] and Lgr 11 [Curriculum for Primary Schools, Kindergarten, and Before/After School Care], which replaced the 1994 plan. Both are framed in the system of management by objectives. This affects teachers practice in different ways. One is that teachers need to interpret and implement curricular goals in the classroom in a way that makes them evaluable. This reflects an instrumental view of knowledge that is often found in a goal- and results-driven business. The aim of this study is to explore teachers’ meaning-making as they formulate and discuss the subject content in teaching with regard to learning objectives and student learning. This thesis consists of two studies. Results show that teachers first need to understand the subject matter and its relation to students’ understanding and only then consider the objectives to be met. This is what is expressed by the teachers in this thesis when they create meaning as they formulate objectives with regard to the object of learning. In this way the view of the goals as directive and rational in teaching is overturned because the goals are incorporated into teaching and are used in different ways by different teachers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    In an era of restructuring of the educational system in Sweden: In a field of tension, teachers in between fixed objectives in curriculum and student learning2015In: NERA 2015 the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, Gothenburg, 4-6 March, 2015, 2015Conference paper (Refereed)
  • 22.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    The goal-oriented teacher, a leader in disguise?2010Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Övningsskola eller inte? Slutsatser från utvärderingsarbetet med övningsskolorna åren 2015-20192019Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Anderström, Helena
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 48-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

    Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 25.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Manderstedt, Lena
    Anderström, Helena
    Verktyg för lärande eller bedömning av lärande? En studie om lärarstudenters och VFU-handledares förståelse av bedömningsmatrisens funktion i handledningssamtal2018Conference paper (Refereed)
  • 26.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.
    Gustafsson, MikaelJönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.Larsson, Hans AlbinJönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.
    Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar2017Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 27.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Lindström, Clare
    Assarsson, Petra
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Preschool Education Research.
    Nersäter, Anders
    Jönköping University, School of Education and Communication.
    Undervisningsutvecklande forskning med learning study som guidande princip2017Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Nersäter, Åsa
    Förstelärarens roll förskolutveckling - ett  forsknings- och förstelärarperspektiv2017Conference paper (Refereed)
  • 29.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.
    Åman, Pia
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Seminariepass 1b 1:

    Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling

    I den här studien presenteras samlad kunskap från ett projekt där lärare, genom forskningscirkeln som kollaborativ ansats, har genomfört undersökningar i praktiken. Forskningscirkeln som ansats har sin tradition i folkbildningen och bygger på emancipatoriska ideal, vilket innebär att lärare och pedagoger driver och utvecklar kunskap om frågor som de själva är intresserade av att undersöka. Ansatsens teoretiska hemvist är aktionsforskning och i synnerhet den inriktning som benämns som deltagarbaserad aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR). PAR är ett samlingsbegrepp för de forskningsmetoder där människor som ingår i ett specifikt sammanhang, såsom skola, observerar, studerar och utvecklar praktiken tillsammans. Utforskandet av praktiken sker kollaborativt vilket innebär att forskningscirkeln sker i skärningspunkten mellan högskolan och skola och där kunskap samproduceras mellan lärare och forskare (Persson, 2008), (Lahdenperä, 2014). Handledarens roll är att vara gruppens facilitator och att bidra med att teori och praktik möts.

    Syftet med presentationen är att visa vad det kan innebära att utveckla systematisk kunskap med forskningscirkeln som ansats men också att diskutera forskningscirkelns potential som möjlig kompetensutvecklingsmodell för lärare och pedagoger. Detta görs utifrån presentatörernas erfarenheter från att vara handledare i forskningscirklar. Att delta i en forskningscirkel innebär att ständig bli utmanad av andras erfarenheter för att få syn på för-givet-tagna tankar om pedagogiska frågor. Detta sker i dialogisk form där både deltagare och handledare lär av varandra. Frågan som adresseras är:

    vilken funktion fyller forskningscirkeln som potentiell ansats för lärares kompetensutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

  • 30.
    Manderstedt, Lena
    et al.
    Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Anderström, Helena
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Lifelong learning/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research, Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Consensus and discrepancies on quality: Mentor and student teacher statements on work placement mentoring2022In: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 116, article id 103762Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Although work placement mentoring has been examined extensively in research, there are no studies drawing on critical discourse analysis combined with discourse theory, aiming to examine the discursive construction of quality aspects. Seven mentor pairs in Swedish teacher training schools were interviewed individually during student work placement. Focus group interviews were conducted with eleven student teachers. The results reveal a consensus on a general level. The significant discrepancies are intertwined to different subject positions among student teachers and mentors, thus linked to different role expectations. A likely explanation can be found in the differences between professional and academic knowledge traditions.

  • 31.
    Nersäter, Åsa
    et al.
    Per Brahegymnasiet, Jönköping.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Didactics in Social Sciences.
    Förstelärarens roll för skolutveckling: ett forsknings- och förstelärarperspektiv2017In: Framåt uppåt!: Samhällsdidaktiska utmaningar / [ed] Rebecka Florin sädbom, Mikael Gustavsson & Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University , 2017, , p. 191p. 129-146Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 32.
    Segolsson, Mikael
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research. Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Disciplinary Research.
    Bäcklund, Johan
    Utvärdering av kompetensbehovet hos förstelärare i Jönköpings län2015Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School Based Research and Professional Development.
    I en del av lärares vardag - det etiska handlandet och dess relation till intuition-i-aktion som existerande yrkesskicklighet2007In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 17, no 3, p. 165-183Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här studien introduceras ett nytt grepp kring etik vilket innebär att medvetandegöra

    huruvida lärare handlar som etiska subjekt där de använder sin intuition som en navigatör för att skapa lärsituationer som samtidigt inkluderar relationen till eleven. Läraryrkets etiska aspekter har ofta kopplats samman med huruvida läraren skall handla efter bokens exempel A eller exempel B för att ordna upp en situation som kräver handling vilket ger ett något statiskt tänkande kring ett område som är mer flyktigt än så. I det här fallet är det lärares praktiska verksamhet och vardag som är utgångspunkt för undersökningen. För att kunna genomföra en sådan studie har en viss etisk plattform valts ut vilket är Knud Løgstrups existensetik som presenteras i boken; Det etiska kravet. Existensetiken knyts i sin tur samman med begreppet intuition-i-aktion vilket presenteras av Torbjörn Johansson och Tomas Kroksmark, och de lägger tillsammans en teoretisk ram för genomförandet av den här studien.

    Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på sex djupintervjuer med lärare inom gymnasieskolan där Per-Johan Ödmans verk Tolkning, förståelse, vetande används som metodisk referens. Utifrån lärarnas utsagor har två huvudkategorier framträtt som knyter an till huvudfrågeställningen.

    Resultatet visar att lärarna använder sig av sin intuition i ett led att fånga upp vad elever behöver och det framträder därför som ett verktyg till förmån för eleverna. Intuitionen ingår därför i en etisk diskurs som benämns som etik-i-aktion som innebär att lärarna handlar där och då och att de handlar etiskt samtidigt som de utgår ifrån elevens behov i en direkt situation.

    I diskussionen argumenteras för att lärare innehar en yrkesskicklighet som sällan lyfts fram men som utgör en tydlig del av varje lärares handlande och vardag. Vidare ställs frågor kring resultatet i ett större sammanhang och vilken betydelse det kan få för hela lärarkåren, för eleverna, för blivande lärare och för samhället i stort.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf