Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Alford, Jennifer
    et al.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Lyngfelt, Anna
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Critical literacy as legitimate knowledge: The importance of teacher agency2019In: Re-imagining education for democracy / [ed] Stewart Riddle & Michael W. Apple, Abingdon: Routledge, 2019, Vol. s. 92-111, p. 92-111Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Critical literacy focuses on socially just readings of the world and offers space for articulating hopeful alternatives in contemporary classrooms constrained by narrowing, conservative agendas. However, critical literacy remains the object of ideological tussle and obfuscation in education policy, and teachers struggle to shift away from long-held perceptions of critical thinking with a focus on reliable sources and detecting bias. Critical literacy risks losing its transformational place in education unless it can be re-imagined in ways that educators can mobilise amid contemporary, competing demands of education. This chapter presents analysis of teachers’ agency in legitimising critical literacy. Drawing on Priestley, Biesta and Robinson’s model of teacher agency that draws attention to three interactive dimensions of agency: iterational (the teachers’ past life and professional experiences), projective (creative configurations of future goals) and practical-evaluative (present judgements amid contextual constraints), the chapter explores the agency of three school teachers in Australia and Sweden, through classroom observations, interviews and artefacts. Insights are provided into the conditions of agency that enabled the mobilisation of critical literacy within the current, neo-conservative climate. Two of the three teachers were able to exercise agency at the chalkface to promote critical literacy, offering classroom narratives of resistance and hope. Crucially, the practical-evaluative and the projective aspects of agency appear to be firmly rooted in the teachers’ iterational experiences. All elements of agency need to be considered urgently by teachers and teacher education for critical literacy to remain relevant in reimagined ways.

  • 2.
    Andersdotter, Gunnel
    et al.
    Örebro universitet.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Mobil telefoni och teknologi: Gränssnitt i folkbildning2013In: Nyttan med folklig bildning: En studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet / [ed] Bernt Gustavsson & Matilda Wiklund, Lund: Nordic Academic Press, 2013, p. 249-275Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Dahlbäck, Katharina
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Avdelningen ämnesdidaktik med inriktning svenska, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    ”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt2021In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 9, no 3, p. 89-113Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Att utforska olika problemställningar genom konst kan vara ett sätt att ge nya perspektiv på komplexa frågor i arbetet med att uppfylla målen i Agenda 2030. När samhället ska anpassas till ekologiska, ekonomiska och sociala förändringar kan estetiska uttryck spela en viktig roll för att hitta nya vägar till lösningar och visa olika möjligheter för hur vi kan leva våra liv. Denna artikel utgår från ett musik- och poesiprojekt som pågick under ett år. Syftet är att undersöka möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv. Intervjuer har valts som metod, och Illeris teori, Art Education for Sustainable Development, används som teoretisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs hur elever inkluderades såväl rumsligt och socialt som didaktiskt i en konstnärlig process. Projektet var en deltagarorienterad intervention och kan ses som ett exempel på hur olika former av inkludering är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.

  • 4.
    Dahlbäck, Katharina
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF). University of Gothenburg, Sweden.
    Multiliteracies in a Swedish Poetry and Music Project: A!ordances and challenges in a diverse society2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper draws on a poetry and music project initiated by a producer at the Gothenburg Symphony Orchestra. The project has been running for a year and has been carried out in cooperation with teachers and students from three public schools. The focus in this paper will be on the participating children in Grades 1 and 2 from one school, who have been encouraged and supported to write poetry in their classrooms. In January 2020, the children performed settings of their poems in collaboration with children from other schools as well as musicians from the Symphony Orchestra. We as researchers have followed this project from the start, and will present preliminary results in this paper. The aim is to investigate what it has meant for the participating teachers and their students to be involved in the project, and to find out about the multiliteracies that were used and performed during the processes in the classrooms and in the final performance. We ask:

    In what ways and through what kind of multiliteracies, including various modalities and languages, did the children express themselves?

    Which affordances and/or challenges emerged in relation to the teachers’ and the children’s perspectives, and why?

  • 5.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    et al.
    Institutionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Barnlitteratur i grundlärarutbildningen med inriktning 4-62022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En ökande andel barn och ungdomar i Sverige läser i liten grad eller inte alls litteratur på sin fritid (Nordlund & Svedjedal, 2020). Studien utgår från en pilotstudie där fyra lärosäten, och mer specifikt deras svenskkurser i grundlärarutbildning, inriktning 4-6, analyserats. Syftet är att bidra med kunskap om urvalet och användandet av barn- och ungdomslitteratur i dessa svenskkurser. Hur var och ett av de studerade lärosätena väljer att transformera målen som framgår i deras utbildningsplaner kring det senare synliggörs i deras lokala kursplaner och studieguider. Det är de två senare dokumenten som ligger till grund för vår analys. 

    Studien utgår från teoretiska perspektiv som belyser didaktiska möjligheter till funktionell, upplevelsebaserad samt reflekterande och kritisk läsning av barn- och ungdomslitteratur i grundskolan (Schmidt, 2021). Därtill utgår vi från receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning där elevers möjliga möten med innehåll i barn- och ungdomslitteratur är centralt (Langer, 2011). 

    Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är åtta kursplaner med medföljande studieguider med angiven barn- och ungdomslitteratur. I ett första steg görs en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Därefter undersöker vi skillnader såväl som likheter mellan lärosätenas urval av och användning av barn- och ungdomslitteratur i svenskkurser med inriktning mot 4-6. Preliminära resultat visar på stora skillnader vad gäller den omfattning av barn- och ungdomslitteratur som lärarstudenterna möter samt urval och didaktiska anknytningar. 

    Referenser

    Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77–101.

    Langer, J. (2011). Envisioning literature: Literary understanding and literature instruction. Teachers College Press. 

    Nordlund, A. & Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar. Svenska förläggareföreningens ek. för. 

    Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur. ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” Pedagogisk Forskning i Sverige, 26 (4), 1–20. 

  • 6.
    Fatheddine, Djamila
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Bortom horisonten: Litteraturläsandets kroppsliga och bildande dimensioner2018In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 12, no 2, p. 62-75Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss the importance of Bildung in relation to children’s literature reading. Drawing on empirical data consisting of interviews with seven children aged 10-11, based on hermeneutical and phenomenological theoretical perspectives, the article highlights children’s experiences of reading fiction and how these are articulated. The results show that the children’s reading is intertwined with their bodily existence. This embodied reading is manifested through on the one hand, the significance of a physically comfortable place when reading fiction, and on the other hand, through the reading experience itself as a process over time. The reading of literature makes it possible for the children to reach and interpret new kinds of horizons, which they have not met before in real life. Further, the results also show the importance of highlighting other aspects of reading than reading comprehension and reading comprehension strategies.

  • 7.
    Fatheddine, Djamila
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Kroppsliga uttryck och identitetsskapande i mötet med skönlitteratur2017Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Fatheddine, Djamila
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Kroppsliga uttryck och identitetsskapande i mötet med skönlitteratur: Vad innebär det för barn att vara läsare av skönlitterära texter?2017Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Frank, Jeff
    et al.
    St. Lawrence University, Canton, NY, USA.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Sweden.
    Vogt, Bettina
    Linnaeus University, Sweden.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Sweden.
    Knowledge, curriculum and teaching on matters that concern: A concluding discussion2022In: Equity, teaching practice and the curriculum: Exploring differences in access to knowledge / [ed] Ninni Wahlström, Abingdon: Taylor & Francis, 2022, p. 141-155Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Theoretically based conversations are not sufficient to closing the elusive performance gap between different education environments, but we believe they are a necessary part, and our hope is that the content of this book can contribute to worthwhile dialogues. A conclusion from this study is that the encounter between the teaching content, the social learning environment and the student is central to a student’s opportunity to develop new knowledge, develop a sense of citizenship and develop individual potential. The teacher’s democratic stance in the authoring of teaching content in the classroom makes a difference for what the student gets the opportunity to co-author and learn. We argue that the much-debated concept of powerful in connection with knowledge might be misleading as a basis for curricula and teaching and suggest a shift from matters of facts to matters of concern, as well as a shift from powerful knowledge to meaningful knowledge, if we really want different groups of students to direct their interest towards the teaching content and become involved in their own education.

  • 10.
    Gustavsson, Maria Helming
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    Högskolan i Borås.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet2022Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.

    Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).

    Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.

    Källförteckning

    Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

    Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, Faculty of Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture and Diversity @ JU (CCD@JU).
    Enhancing children’s literacy and ecological literacy through critical place-based pedagogy2020In: Environmental Education Research, ISSN 1350-4622, E-ISSN 1469-5871, Vol. 26, no 12, p. 1729-1745Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article advocates a holistic approach to education concerning literacy and ecological literacy development and builds on data from two different case studies in compulsory school classes in Sweden. The study is built on action-based research and the data material was analysed through directed qualitative content analysis. We argue that place is an aspect of pedagogical settings that needs more consideration in teaching practices, and that various features of education, such as language, meaning-making, literacy development of various kinds, and identity building, are intertwined with place. The results of this study show that interactions between students and direct encountering with two outdoor places are connected with student agency, emancipation and empowerment. The learning opportunities enabled in these two pedagogical settings were, at least in part, due to the teachers? non-prescriptive directions and an ?outside-the-box? way of thinking. Such approaches supported and empowered students and allowed them develop critical thinking on their own terms.

  • 12.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    University of Gothenburg, Faculty of Education, Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, Göteborg, Sweden.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Futures literacy – To belong, participate and act!: An Educational perspective2021In: Futures: The journal of policy, planning and futures studies, ISSN 0016-3287, E-ISSN 1873-6378, Vol. 132, article id 102813Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines ‘futures literacy’ as a pedagogical framework and thus contributes to the conversation about the epistemology of futures literacy, the possibility of envisioning approaches for the future, and a unified approach to literacy, based on the assumption that education is transformative and entails critical-thinking. Specifically, we explore and discuss what futures literacy means in a pedagogical context in general and in early school years education in particular. We reflect on what futures literacy may include based on the Four Resources model of literacy, and we elaborate on the epistemology of futures literacy. In our conclusions, we advocate a pedagogical approach that is active- and sensory-based. We claim that multimodal literacy approaches hold potential for democratic opportunities and alternative discourses which integrate students’ corporeal actions, sensation, and play whilst recognising diverse expressions. 

  • 13.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    University of Gothenburg.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Introduction: A holistic perspective on futures literacy and education for sustainable development2022In: Relational and critical perspectives on education for sustainable development: Belonging and sensing in a vanishing world / [ed] Margaretha Häggström & Catarina Schmidt, Cham: Springer, 2022, p. ix-xixChapter in book (Other academic)
  • 14.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Platserna och texterna i en hållbar läs- och skrivundervisning2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.

  • 15.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    University of Gothenburg.
    Schmidt, CatarinaJönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Relational and critical perspectives on education for sustainable development: Belonging and sensing in a vanishing world2022Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    About this book (from publisher's description):

    This volume focuses on the fourth Sustainable Development Goal (SDG), education, to look at sustainability from various angles with the purpose of challenging preconceptions about what sustainable education might entail and how it should be conducted. To this end, the book assembles scholars from various research fields and disciplines, who are willing to be at the cutting edge regarding sustainability and education on all levels with students in the ages of 6-15. Through this approach, the text points towards a “wild pedagogy” in line with post-sustainable thinking. This involves agency and the role of nature itself as a co-educator, and promotes cultural changes, and explorative processes of finding “the wild” – the unknown, and complexity in nature – and thus of challenging the human need for control. This approach is also, in line with the 2030 Agenda, an attempt to move from advocating predetermined behavioural change to embracing a pluralistic perspective on sustainability, based on holistic views on education. Such views include curiosity, wonderment, compassion and agency as guiding lights. 

     The book is structured into three sections, based on three interrelated strands. These strands are, in various ways, dependent on one another and further engaged with bringing education theory and practice together. These strands are 1) Belonging and sensing, 2) Critical thinking, social justice and action competence, and 3) Creating hope in a vanishing world. These strands aim to increase our access to and understanding of the ways in which sustainability can be integrated into education and why. The purpose of the text is to encourage educators of all kinds and levels, as well as scholars in different fields, to explore new perspectives on education for sustainable development. The book examines probes in diverse academic fields and focuses on how to combine different approaches and content, and therefore everyone interested in interdisciplinary and cross-curricular teaching and learning should find this work enlightening.

  • 16.
    Häggström, Margaretha
    et al.
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Udén, Anna
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Happstadius, Eva-Lena
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Teori och praktik för pedagogisk profession2019In: Vetenskaplighet i högre utbildning: Erfarenheter från lärarutbildningen / [ed] Olof Franck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, Vol. s. 119-138, p. 119-138Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.

  • 17.
    Molin, Lisa
    et al.
    Center för Skolutveckling i Göteborg.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Drawing on students' multilingual resources in primary school classrooms2021Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Att bli en sån som läser2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bidraget utgår från en etnografisk undersökning[1] genomförd 2010-2012, där nio barn följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt och mångkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras. Resultatet pekar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan, som integrerar samtal om böckers innehåll och gör barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion. Dessa och fler lärandepotentialer kommer att presenteras utifrån studiens resultat.

    [1]Undersökningen resulterade i avhandlingen Att bli en sån läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter som lades fram vid Örebro universitet 13/12 2013.

  • 19.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research. Örebro universitet .
    Att bli en sån som läser: Barns menings- och identitetsskapande genom texter2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on nine children’s use of texts and literacy learning, both inside and outside of school, in a multilingual and multicultural setting in Sweden. The study investigates and maps texts that children encounter and use in their everyday lives, and explores what they do with them. The study also aims to investigate the conditions and possibilities of local literacies, exploring children’s meaning-making, identity-making and literacy learning through texts. By using an ethnographic approach involving participant observations, group and individual interviews, surveys and photographs, extended empirical data have been collected.

    Theoretically and in analysing empirical material, the study draws on research from New Literacy Studies and critical literacy. Concepts from the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999) as well as literary envisioning (Langer, 1995, 2011) and hermeneutic perspectives (Gadamer, 1975; Ricoeur, 1984, 1982) have inspired the analysis of the empirical material. The outcomes of the study may be used as a basis for the educational development of literacy learning during the middle school years 3–5.

    The repertoire of texts outside of school can be described as multi-faceted and multimodal and involves a massive amount of information. At the same time, inside school, major emphasis is put on formal training in skills such as spelling and grammar, while the repertoires of coding, functional use, meaning making and the critique of texts are altogether unorchestrated.

    The overall conclusion of the thesis is that literacy education must create opportunities for children to develop and build on their chronological memories of books, films, computer games and chatting on the Internet, so that they can view themselves as readers, meaning-makers and citizens that are able to critique, question, change and redesign texts.

  • 20.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Barn som medborgare i en värld full av texter2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barn som medborgare i en värld full av texter2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.

    Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Barn som medborgare i en värld full av texter2021Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Fulltext
  • 23.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barn som medborgare i en värld full av texter: Vikten av sammanhang som stödjer språk och skriftspråk2015In: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa, ISSN 2000-429X, no 1, p. 15-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barns användande och erfarenheter av texter: En mångfald av lärandepotentialer2014In: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam och Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, p. 181-199Chapter in book (Refereed)
  • 25.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Barns användande och erfarenheter av texter i vår tid2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle2018In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 27, no 3, p. 77-99Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Children’s reading practices in a democratic society. This paper draws on a longitudinal study of children’s text-oriented activities in and out of school. Through the analysis of the participant children’s talk about reading and the discourses which the talk creates, this paper provides arguments for reconsidering and widening existing discourses around reading within institutional practices in diverse societies. Drawing on the result, I argue that it is crucial to productively bring together functional, critical and affective imaginative dimensions when supporting children’s reading, while at the same time consider their various experiences and positions. The obvious goal is to bring together functional, meaning-making and critical aspects of literacy in ways in which children are supported in their socialisation as readers of literature and where also multilingual considerations are made.

  • 27.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barns textanvändande - menings- och identitetsskapande i och utanför skolan2013Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Being a Student in a ‘Low-Performing’ School: Getting access to What Form of Teaching?2021Conference paper (Refereed)
  • 29.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Being a Student in a ‘Low-Performing’ School: Getting access to What Form of Teaching?2021Conference paper (Refereed)
  • 30.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Classroom observations through video recordings – Methodological approaches and ethical considerations2019In: Classroom research: Methodology, categories and coding / [ed] Ninni Wahlström, Växjö: Linnaeus University Press, 2019, Vol. s. 16-20, p. 16-21Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Within the project Exploring the elusive teaching gap, qualitative methods consisting of focus group interviews, individual interviews, field notes and the collection of various teaching resources and pedagogical documents are used for the purpose of studying the ways in which curricula are enacted in classrooms and the classroom discourses this creates. In addition, video and audio recordings of classroom teaching and learning are carried out for the same purpose. In this chapter, the focus is on the methodological approaches and ethical considerations of video recording as a method of data collection carried out in classrooms among teachers and students. The chapter addresses central methodological issues regarding what is actually accomplished and gained when observing classroom interaction and communication through the lens of a video camera. In addition, issues of selection regarding which sequences to video record will be described, and the possibility of a shared and comparative analytical process will be elaborated on. Lastly, ethical considerations and the reasons for related actions will be presented and discussed.

  • 32.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Digital Literacies Out-of-School: Crossing Borders for Literacy Education?2015Conference paper (Refereed)
  • 33.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Discourses of reading: The wonderment of reading, basic and functional reading and critical reading2016Conference paper (Refereed)
  • 34.
    Schmidt, Catarina
    Department of Pedagogical, curricular and professional studies, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Ethnographic research on children’s literacy practices: children’s literacy experiences and possibilities for representation2020In: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 15, no 1, p. 48-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper draws on a longitudinal ethnography of nine children’s use of texts in and out of school in a multilingual setting in Sweden. The aim of this contribution is to reflect on the ways in which four out of these nine children are able to represent their literacies in school and in that way also represent their experiences and identities. The analysis highlights the importance of ethnographic approaches through which literacies can be studied from children’s perspectives rather than using predefined and technical definitions. Drawing on the results, I argue that studies of children’s literacy practices have to be related to children’s positions and to power structures within society and its institutions. The crucial goal in this is to avoid deficit discourses, to challenge narrow classroom discourses and to sustain democracy in diverse societies.

  • 35.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bokprat är en av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn på bibliotek och skolor. Det fyller en viktig funktion när det gäller att skapa nyfikenhet och intresse för böcker och når många barn i olika åldrar. Den här rapporten undersöker på vilka sätt bokprat främjar läsning och hur det arbetet kan utvecklas och fördjupas. Vi får veta mer om hur man kan arbeta språkutvecklande med bokprat och får tips om hur man kan tänka för att öka bredden av texter och språk som man synliggör genom bokpratet. Rapporten bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/ Region Skåne och blev möjligt tack vare bidrag från Kulturrådet. Rapporten visar på den sociala gemenskap kring böcker och läsning som barn behöver få ingå i. När barn delar sina tankar med andra kring innehållet i en berättelse eller faktatext och gradvis förstår alltmer, motiveras de också att läsa. Den här skriften kan också användas som ett studiematerial för lärare och bibliotekarier inom grundskola och folkbibliotek i syfte att utveckla och fördjupa samarbete kring läsfrämjande arbete bland barn.

  • 36.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Functional, Critical and Affective Imaginative Dimensions of Literacy Learning2017In: Skriv! Les! Nordisk forskerkonferanse om skriving, lesing og literacy, NTNU Trondheim – 09.-11. mai 2017, 2017, p. 106-107Conference paper (Other academic)
  • 37.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Knäcka koden – och sedan då?: Skriftspråkligt användande och identitetsskapande2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att bemästra sambandet mellan bokstäverna och de ljud de representerar är en nödvändig förutsättning för att knäcka skriftens kod. Men vad händer efter att detta viktiga delmål har uppnåtts? Hur ser barns fortsatta skriftspråkliga användande ut i och utanför skolan? Vilka skriftspråkliga aktiviteter förekommer och inom vilka domäner äger de rum? Genom sin familj, sina fritidsintressen, sin skolgång och hela sin omvärld deltar barn i olika sociala och kulturella praktiker där en mängd skriftspråkliga aktiviteter förekommer. Datorspelandet, surfandet på Internet, sms:andet, boksamtalet i skolan, serietidningen, det egna fotbollslagets ställning i tabellen, besöken på bibliotekt, berättandet vid släktträffen, språkbyten och kodväxlingar utgör alla betydelsefulla sammanhang för skriftspråkliga aktiviteter – literacies – där olika mönster och relationer ingår och etableras. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser knutna till barns kulturella praktiker, där meningsskapande sker via talspråk och skriftspråk. En del barn bär in i dessa sammanhang med sig ett språk, många två och andra flera språk. Samtidigt har vår skriftkultur starkt förändrats under de senaste decennierna, många talar om en digital revolution där ny informationsteknik och nya medier öppnar upp för andra vägar till kunskap och nya sätt att läsa och skriva på. Begreppet literacy vidgar och expanderar vad läsande och skrivande handlar om. Det ständigt pågende lärandet betonas samt kommunikationen med andra, och det redskap det utgör för att kunna delta i vårt samhälle. Literacy är i högsta grad pluralistiskt genom att det täcker en mängd aktiviteter och användandet av mängd artefakter som inte går att separera från de praktiker de ingår i. Skriftspråkligt användande och lärande blir så vis inbäddat i sociala kommunikativa praktiker där flerspråkighet och multimodala uttryckssätt ingår. Från ett hermeneutiskt perspektiv tar utvecklandet av ny kunskap alltid sin utgångspunkt i vardagslivet. Genom språkanvändande gör vi vår röst hörd, vi skapar mening, bygger referensramar, förståelse och identitet i den kultur vi är medskapare av. Detta paper tar sin utgångspunkt i en nyligen påbörjad etnografisk studie. Studien fokuserar barns skriftspråkliga användande inom olika domäner och arenor i och utanför skolan. Två parallella intressen är centrala för denna studie; dels att studera de erfarenheter som barn gör avseende skriftspråkligt användande och dels vilka identitetsprojekt barn är medskapare till inom dessa olika arenor. Amibitionen är att följa ett antal barn från lågstadiet upp till mellanstadiet. Barns skriftspråkliga användande diskuteras i detta paper utifrån ett bildningsperspektiv, där individens möjlighet att hitta sin mening och sitt sammanhang förs fram. Mänskliga handlingar och relationer skapas genom en dubbel hermeneutik; vi redogör ständigt för vår narrativitet, vår berättelse utifrån vårt liv, och vi tas ständigt emot eller inte emot i olika grad genom omgivningens reaktioner. Varje jag talar för sig själv och har sin egen berättelse. Från ett postkolonialt synsätt är rätten att få berätta sin egen berättelse, att bli erkänd, inkluderad och lyssnad på avgörande. Allt detta ställs i texten i relation till skriftspråkligt användande och lärande.

  • 38.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Kommunikativa klassrumspraktiker: Tidig läs- och skrivundervisning2023Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här boken presenterar metodik som leder till att yngre elever lär sig att skriva och läsa samt använda texter som kombinerar skrift, bild och ljud. Syftet är att ge en allsidig uppsättning didaktiska verktyg för språk- och kunskapsutvecklande arbete i tidig läs- och skrivundervisning.

    Författarens utgångspunkt är att du som lärare planerar och organi­serar för undervisning som möjliggör för eleverna att visa kunskap på delvis olika nivåer, men inom samma sammanhang. Inledningsvis får du ta del av didaktiska förhållningssätt för under­visning som tar avstamp i villkor och möjligheter för barns språk­utveckling. Utifrån dessa förhållningssätt fokuseras sedan på klassrumsarbete där elever skriver och läser, både gemensamt och sedan alltmer självständigt. Här diskuteras bland annat platsbaserad undervisning, barnlitteraturens potential samt kritisk textgranskning. Genomgående betonas undervisningens betydelse för elevernas lärande och lärarens roll i detta.

    Kommunikativa klassrumspraktiker vänder sig särskilt till dig som ska bli lärare i förskoleklassen och årskurs 1–3 eller som nyss blivit klar med din lärarutbildning.

    Download (png)
    Omslag
  • 39.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Undervisning där kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever förändrar sin syn på och förståelse av texter och deras innehåll. I enlighet med Lgr11 kan det innebära att elever lär sig att kritiskt värdera information och att de utvecklar förståelse för sin omvärld (Lgr 2011, del 1). I den här artikeln resoneras kring villkor och möjligheter för kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. På vilka sätt kan utrymme skapas för att stödja elever att ifrågasätta och förändra synen på texters innehåll, som exempelvis olika stereotyper eller de sätt som texter används på för att påverka och därigenom utöva makt? På vilka sätt kan elevers egna texterfarenheter användas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhördhet och förståelse inför de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebär? Det är dessa frågor som artikeln kommer att belysa och problematisera.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!”2021In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell. Artikeln utgår från en fallstudie där den läsfrämjande insatsen Kulturakuten, som riktades mot barn inom fritidshemmets verksamhet, studerades i syfte att belysa de epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för denna. Utifrån observationer av insatsen samt genom fokusgruppintervjuer med deltagande barn och vuxna, analyserades den iscensatta praktiken med fokus på interaktion och talet om samma praktik. Resultatet visar att insatsen möjliggör upplevelsebaserad läsning kring berättelsens plats, karaktärer och dilemma, där möten med berättelsen, i linje med receptionsteoretisk forskning, ses som väsentligt, och på sätt där barnen aktivt deltar och utövar inflytande. Artikeln argumenterar för att läsförmåga är en sammansatt förmåga och att flera aspekter av läsning, som automatiserad avkodning av skrift, olika nivåer av läsförståelse, engagemang för att vilja läsa samt kritisk och analytisk läsning av visuell och auditiv information som kombineras skrift, behöver integreras när läspraktiker för barn utformas. I detta har den upplevelsebaserade läsningen, där barn aktivt deltar, en viktig roll. Detta då upplevelsebaserad läsning kan bli en brygga över till den reflekterande och kritiska läsningen samtidigt som den kan stödja barn i att fortsatt utveckla läsförmåga i linje med funktionell läsning. I detta arbete har barnlitteraturen en avgörande roll.

  • 41.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research. University of Gothenburg, Sweden.
    Librarians’ book talks for children: An opportunity for widening reading practices?2023In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, Vol. 23, no 3, p. 470-492Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The importance of supporting children's reading engagement and reading comprehension from the early years is widely acknowledged, particular for children growing up in areas characterized by socioeconomic challenges. This mission is collectively shared by teachers and librarians, although with differing starting points and responsibilities. This paper draws on a Swedish study of librarians' book talks with eight-year-old students in Grade 2 and their teachers, and the views these participants express on reading and children's literature. The methods used were observation and interview. In the analysis, different views appear regarding what reading is and might mean, such as the role that children's literature plays in this. The results indicate two prominent narratives regarding reading, where one has a clear emphasis on being able to read and where the other stresses the pleasure of reading. Both these discourses display a narrowness regarding genres other than fiction literature, languages other than Swedish, and formats other than printed books. Further, an image of the reading child as an individual reader appears in both discourses. The results highlight the need for a broader approach that integrates functional reading with processes of reflection and active language use, drawing on the content in children's literature, with an awareness of multilingual considerations. It is argued that children's literature plays an important role in children developing a view of themselves as readers, and discovering that there are many ways to be a reader.

  • 42.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Literacies and Identities of the Web site 'Go Super Model' - Possibilities and Restraints2012Conference paper (Refereed)
  • 43.
    Schmidt, Catarina
    Örebro universitet, institutionen för pedagogik, HumUS.
    Literacy as a Tool for Self-Authoring2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Through its family, interests, school and the whole world around it every child participate in social and cultural practices where a whole range of literacies take place. Children have both shared and differing experiences of written language; every child has its unique patterns and unique lingual resources. This together with changed reading habits, higher demands and declining results, according to national and international surveys, generates new questions for literacy education. An overall aim with this ongoing study is to analyze the use of written language, in and outside school, in relation to meaning making. The study takes a hermeneutic and postcolonial point of departure together with theories from New Literacy Research[1]. From a hermeneutic perspective new knowledge takes its start from the acquainted and from a post-colonial perspective it is crucial to speak and tell your own narrative. How this can be linked with literacy is the content of this paper. Literacy is seen as a means to speak up, express oneself, speak against and speak with and hence as a necessary condition for human rights. From the above theoretical stand points within an ethnographical approach, the mentioned study aims to observe, analyze and understand the use of written language in relation to meaning making. The methods consist of participant observations, group activities and interviews. This paper will explore the complexity of literacy from different children’s perspectives in line with the above theoretical stand points.

     

     

     

    [1]Within New Literacies Studies (NLS) researchers like Heath (1983), Street (1984), Barton (1994) and Gee (1996) have given important contributions. NLS has developed further through edited volumes by Street (1993, Barton & Hamilton (1998) and Barton, Hamilton & Ivanic (2000).

     

     

  • 44.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Läsa och skriva faktatexter2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Läsa och skriva faktatexter2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan användas i undervis-ningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lust och nyfikenhet kan väckas och hur lärande kan ske när elever får läsa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaämnen. För att få fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis läsa andras texter men lika gärna observera, iaktta eller intervjua någon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser från kan utgöra grunden för deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter också utgöra grund för skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berättande texter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Läsa, skriva och förstå texter2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka texter möter och använder barn i dag och vad kan denna erfarenhet få för betydelse för det läsande och skrivande som äger rum i skolan? Vilka förmågor behöver samspela och stödja varandra för att elever ska kunna läsa, förstå och kritiskt granska alla de texter de möter i och utanför skolan?
 I den här boken står dessa frågeställningar, och framförallt den undervisning som ska stödja eleverna, i centrum. Startpunkten är de texter och aktiviteter kring dem som elever i en svensk småstadsskola möter under årskurs 3–6, men också hemma och på sin fritid. Författaren resonerar om hur lärare i enlighet med grundskolans uppdrag kan arbeta med läsning och skrivande i alla ämnen samtidigt som eleverna görs delaktiga. Språkutvecklande arbetssätt samt individanpassad undervisning lyfts fram liksom lärares medvetna reflektion och kollegiala lärande. "Läsa, skriva och förstå texter" vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i grundskolan men också till utbildningsansvariga, skol- och barnbibliotekarier samt forskare inom ämnesområdet.

  • 47.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Practice Based Educational Research.
    Läsfrämjande arbete i grundskolan - vad kan det vara, behövs det och varför?2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I en rapport av Skolinspektionen, som till sin helhet utkommer vecka 44 i höst, visas att hälften av de deltagande skolorna brister i sitt läsfrämjande arbete (Admund Funck, 2022). Termen läsfrämjande har till stor del använts inom folk- och skolbibliotekens arbete, och då förknippats med insatser som boksamtal, boktips, författarbesök och sagostunder i syfte att stärka barns läsengagemang (Schmidt, 2015, 2016). Genom Skolinspektionens kommande rapport har termen läsfrämjande på nytt aktualiserats. Det senare belyser att läsfrämjande arbete av Skolinspektionen ses som något som ingår i grundskolans uppdrag. Bakomliggande skäl för läsfrämjande arbete är den sedan länge konstaterade avtagande läsningen bland barn och unga (se t.ex. Nordlund & Svedjedal, 2020).  

    Då det tar tid att skapa positiva vanor kring läsning, och att det måste ses som väsentligt för att lära sig och fortsatt vilja läsa, är barn beroende av sammanhang där de motiveras att läsa tillsammans med andra och alltmer på egen hand. För detta krävs sammanhang där interaktion sker kring texter, inte minst barnlitteratur. Det senare belyser vikten av praktiker där barn får erfara vad det är att läsa och vad det kan tillföra i deras liv (Schmidt, 2021). I presentationen belyses vad läsfrämjande arbete i grundskolan kan vara och betyda i relation till språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001; Schmidt & Hvit Lindstrand, 2022). För att göra detta visar jag på resultat från det avslutade ULF-projektet Stärka språk och positiva läsvanor – vidga möjligheterna för dialogisk högläsning (2020-22) samt resultat från tidigare studier vad gäller folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot grundskolan (Schmidt, 2015, 2016, 2021). 

    Admund Funck, M. (30 september 2022). Hälften av skolorna brister i det läsfrämjande arbetet. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/halften-av-skolorna-brister-i-lasframjande-arbetet/ 

    Nordlund, A. & Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar. Rapporter och reflektioner om läsnngens aktuella tillstånd. Svenska förläggareföreningens ek. för. 

    Schmidt, C. (2015). "Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut": En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner. Halmstad: Regionbibliotek Halland.  

    Schmidt, C. (2016). Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats. Malmö: Region Skåne.  

    Schmidt, C. (2021). Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” Pedagogisk forskning i Sverige, 26 (4).

    Schmidt, C., Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”. Forskning om undervisning och lärande, 10 (1), 78-99.

  • 48.
    Schmidt, Catarina
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Meningsskapande undervisning2017Other (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Meningsskapande undervisningssammanhang2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    För att skapa mening genom skrift och andra uttrycksformer är förundran, tolkning och dialog av vikt. Det senare förutsätter en syn på elever som talande, medskapande och berättande inom ständigt pågående tolkningsprocesser. Tolkningsprocesser kan ta sin utgångspunkt i olika erfarenheter och upplevelser och kan gestaltas eller framställas på nytt i någon uttrycksform. I denna artikel resoneras kring villkor för meningsskapande. Därefter beskrivs ett undervisningssammanhang över två lektioner där detta prövas. I detta fall elevers måleri- och bildskapande vidare mot eget berättande i skrift.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Multilingual and multimodal literacies as identity making - including the scaffolding of language awareness2014Conference paper (Refereed)
123 1 - 50 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf