Change search
Refine search result
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersdotter, Gunnel
    et al.
    Örebro universitet.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Mobil telefoni och teknologi: Gränssnitt i folkbildning2013In: Nyttan med folklig bildning: En studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet / [ed] Bernt Gustavsson & Matilda Wiklund, Lund: Nordic Academic Press, 2013, p. 249-275Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Att bli en sån som läser2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bidraget utgår från en etnografisk undersökning[1] genomförd 2010-2012, där nio barn följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt och mångkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras. Resultatet pekar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan, som integrerar samtal om böckers innehåll och gör barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion. Dessa och fler lärandepotentialer kommer att presenteras utifrån studiens resultat.

    [1]Undersökningen resulterade i avhandlingen Att bli en sån läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter som lades fram vid Örebro universitet 13/12 2013.

  • 3.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research. Örebro universitet .
    Att bli en sån som läser: Barns menings- och identitetsskapande genom texter2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on nine children’s use of texts and literacy learning, both inside and outside of school, in a multilingual and multicultural setting in Sweden. The study investigates and maps texts that children encounter and use in their everyday lives, and explores what they do with them. The study also aims to investigate the conditions and possibilities of local literacies, exploring children’s meaning-making, identity-making and literacy learning through texts. By using an ethnographic approach involving participant observations, group and individual interviews, surveys and photographs, extended empirical data have been collected.

    Theoretically and in analysing empirical material, the study draws on research from New Literacy Studies and critical literacy. Concepts from the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999) as well as literary envisioning (Langer, 1995, 2011) and hermeneutic perspectives (Gadamer, 1975; Ricoeur, 1984, 1982) have inspired the analysis of the empirical material. The outcomes of the study may be used as a basis for the educational development of literacy learning during the middle school years 3–5.

    The repertoire of texts outside of school can be described as multi-faceted and multimodal and involves a massive amount of information. At the same time, inside school, major emphasis is put on formal training in skills such as spelling and grammar, while the repertoires of coding, functional use, meaning making and the critique of texts are altogether unorchestrated.

    The overall conclusion of the thesis is that literacy education must create opportunities for children to develop and build on their chronological memories of books, films, computer games and chatting on the Internet, so that they can view themselves as readers, meaning-makers and citizens that are able to critique, question, change and redesign texts.

  • 4.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barn som medborgare i en värld full av texter2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.

    Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.

  • 5.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barn som medborgare i en värld full av texter: Vikten av sammanhang som stödjer språk och skriftspråk2015In: Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa, ISSN 2000-429X, no 1, p. 15-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barns användande och erfarenheter av texter: En mångfald av lärandepotentialer2014In: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam och Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, p. 181-199Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barns textanvändande - menings- och identitetsskapande i och utanför skolan2013Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barns textanvändande - menings- och identitetsskapande i och utanför skolan2013Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.

  • 10.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Digital Literacies Out-of-School: Crossing Borders for Literacy Education?2015Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Knäcka koden – och sedan då?: Skriftspråkligt användande och identitetsskapande2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att bemästra sambandet mellan bokstäverna och de ljud de representerar är en nödvändig förutsättning för att knäcka skriftens kod. Men vad händer efter att detta viktiga delmål har uppnåtts? Hur ser barns fortsatta skriftspråkliga användande ut i och utanför skolan? Vilka skriftspråkliga aktiviteter förekommer och inom vilka domäner äger de rum? Genom sin familj, sina fritidsintressen, sin skolgång och hela sin omvärld deltar barn i olika sociala och kulturella praktiker där en mängd skriftspråkliga aktiviteter förekommer. Datorspelandet, surfandet på Internet, sms:andet, boksamtalet i skolan, serietidningen, det egna fotbollslagets ställning i tabellen, besöken på bibliotekt, berättandet vid släktträffen, språkbyten och kodväxlingar utgör alla betydelsefulla sammanhang för skriftspråkliga aktiviteter – literacies – där olika mönster och relationer ingår och etableras. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser knutna till barns kulturella praktiker, där meningsskapande sker via talspråk och skriftspråk. En del barn bär in i dessa sammanhang med sig ett språk, många två och andra flera språk. Samtidigt har vår skriftkultur starkt förändrats under de senaste decennierna, många talar om en digital revolution där ny informationsteknik och nya medier öppnar upp för andra vägar till kunskap och nya sätt att läsa och skriva på. Begreppet literacy vidgar och expanderar vad läsande och skrivande handlar om. Det ständigt pågende lärandet betonas samt kommunikationen med andra, och det redskap det utgör för att kunna delta i vårt samhälle. Literacy är i högsta grad pluralistiskt genom att det täcker en mängd aktiviteter och användandet av mängd artefakter som inte går att separera från de praktiker de ingår i. Skriftspråkligt användande och lärande blir så vis inbäddat i sociala kommunikativa praktiker där flerspråkighet och multimodala uttryckssätt ingår. Från ett hermeneutiskt perspektiv tar utvecklandet av ny kunskap alltid sin utgångspunkt i vardagslivet. Genom språkanvändande gör vi vår röst hörd, vi skapar mening, bygger referensramar, förståelse och identitet i den kultur vi är medskapare av. Detta paper tar sin utgångspunkt i en nyligen påbörjad etnografisk studie. Studien fokuserar barns skriftspråkliga användande inom olika domäner och arenor i och utanför skolan. Två parallella intressen är centrala för denna studie; dels att studera de erfarenheter som barn gör avseende skriftspråkligt användande och dels vilka identitetsprojekt barn är medskapare till inom dessa olika arenor. Amibitionen är att följa ett antal barn från lågstadiet upp till mellanstadiet. Barns skriftspråkliga användande diskuteras i detta paper utifrån ett bildningsperspektiv, där individens möjlighet att hitta sin mening och sitt sammanhang förs fram. Mänskliga handlingar och relationer skapas genom en dubbel hermeneutik; vi redogör ständigt för vår narrativitet, vår berättelse utifrån vårt liv, och vi tas ständigt emot eller inte emot i olika grad genom omgivningens reaktioner. Varje jag talar för sig själv och har sin egen berättelse. Från ett postkolonialt synsätt är rätten att få berätta sin egen berättelse, att bli erkänd, inkluderad och lyssnad på avgörande. Allt detta ställs i texten i relation till skriftspråkligt användande och lärande.

  • 12.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Undervisning där kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever förändrar sin syn på och förståelse av texter och deras innehåll. I enlighet med Lgr11 kan det innebära att elever lär sig att kritiskt värdera information och att de utvecklar förståelse för sin omvärld (Lgr 2011, del 1). I den här artikeln resoneras kring villkor och möjligheter för kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. På vilka sätt kan utrymme skapas för att stödja elever att ifrågasätta och förändra synen på texters innehåll, som exempelvis olika stereotyper eller de sätt som texter används på för att påverka och därigenom utöva makt? På vilka sätt kan elevers egna texterfarenheter användas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhördhet och förståelse inför de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebär? Det är dessa frågor som artikeln kommer att belysa och problematisera.

  • 13.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Literacies and Identities of the Web site 'Go Super Model' - Possibilities and Restraints2012Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Schmidt, Catarina
    Örebro universitet, institutionen för pedagogik, HumUS.
    Literacy as a Tool for Self-Authoring2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Through its family, interests, school and the whole world around it every child participate in social and cultural practices where a whole range of literacies take place. Children have both shared and differing experiences of written language; every child has its unique patterns and unique lingual resources. This together with changed reading habits, higher demands and declining results, according to national and international surveys, generates new questions for literacy education. An overall aim with this ongoing study is to analyze the use of written language, in and outside school, in relation to meaning making. The study takes a hermeneutic and postcolonial point of departure together with theories from New Literacy Research[1]. From a hermeneutic perspective new knowledge takes its start from the acquainted and from a post-colonial perspective it is crucial to speak and tell your own narrative. How this can be linked with literacy is the content of this paper. Literacy is seen as a means to speak up, express oneself, speak against and speak with and hence as a necessary condition for human rights. From the above theoretical stand points within an ethnographical approach, the mentioned study aims to observe, analyze and understand the use of written language in relation to meaning making. The methods consist of participant observations, group activities and interviews. This paper will explore the complexity of literacy from different children’s perspectives in line with the above theoretical stand points.

     

     

     

    [1]Within New Literacies Studies (NLS) researchers like Heath (1983), Street (1984), Barton (1994) and Gee (1996) have given important contributions. NLS has developed further through edited volumes by Street (1993, Barton & Hamilton (1998) and Barton, Hamilton & Ivanic (2000).

     

     

  • 15.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Läsa och skriva faktatexter2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan användas i undervis-ningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lust och nyfikenhet kan väckas och hur lärande kan ske när elever får läsa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaämnen. För att få fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis läsa andras texter men lika gärna observera, iaktta eller intervjua någon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser från kan utgöra grunden för deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter också utgöra grund för skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berättande texter.

  • 16.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Meningsskapande undervisningssammanhang2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    För att skapa mening genom skrift och andra uttrycksformer är förundran, tolkning och dialog av vikt. Det senare förutsätter en syn på elever som talande, medskapande och berättande inom ständigt pågående tolkningsprocesser. Tolkningsprocesser kan ta sin utgångspunkt i olika erfarenheter och upplevelser och kan gestaltas eller framställas på nytt i någon uttrycksform. I denna artikel resoneras kring villkor för meningsskapande. Därefter beskrivs ett undervisningssammanhang över två lektioner där detta prövas. I detta fall elevers måleri- och bildskapande vidare mot eget berättande i skrift.

  • 17.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Multilingual and multimodal literacies as identity making - including the scaffolding of language awareness2014Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Reading Comprehension - The Question of Access, Choices, Strategies and True Wonder2013Conference paper (Refereed)
  • 19.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    "Sen tittade jag och tittade jag. Sen blev den jättebra": Elevnära texter och strategier för läsförståelse2013In: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet / [ed] Åsa Wedin & Christina Hedman, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 93-121Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, School Based Research and Professional Development.
    The Complexity of Literacy - Children's experiences of written language as a tool for self-authoring and democracy2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Through its family, interests, school and the whole world around it every child participate in social and cultural practices where a whole range of literacies take place. Children have both shared and differing experiences of written language; every child has its unique patterns and unique lingual resources. This together with changed reading habits, higher demands and declining results, according to national and international surveys, generates new questions for literacy education. This paper will present results from an ongoing ethnographical study which focuses nine-year-old children’s use of written language, in and outside a multilingual and multicultural school in Sweden. The study takes a hermeneutic and postcolonial point of departure together with theories from literacy research. In this text the complexity of literacy from different children’s perspectives will be explored in line with the above theoretical stand points.

  • 21.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    The question of access and design – Elin and Hassan walk the line of the four resources model2013In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 4, no 2, p. 301-314Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on the question of access and design in literacy education. Drawing on an ethnographical study, two children’s experiences of texts1 and socialisation in relation to literacy are mirrored through the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999). What does access and design mean in relation to this model and how is it manifested through the perspectives of Elin and Hassan? The empirical findings indicate that the text resources distributed in school are limited and that more possibilities for meaning and identity making through texts related to own experiences – and differences – are needed. It is concluded that the paradox of access to dominant forms of literacies as well as new alternatively literacies is not a question of either-or, but the complex core of a dialogical, dialectical and democratic literacy education where the possibilities of design in order to re-write and re-read the world are necessary and crucial.

  • 22.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    "Then I watched and watched again. Then it really got great" Familiar texts and strategies for reading comprehension.2013Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    To become one that reads - children's meaning- and identity making through texts2014Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Grönte, Veronica
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Berättande texter2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.

  • 25.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Örebro universitet.
    Gustavsson, Bernt
    Örebro universitet.
    Läsande och skrivande som tolkning och förståelse: Skriftspråket som meningsskapande literacypraxis2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 1, p. 36-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is an attempt to seek possible ways to link local ethnographies of literacy towards relationships of power and institutional processes in an ever changing world. Starting from cognitive and socio-cultural perspectives, the current notion of literacy is described as pluralistic, heterogeneous and complex phenomena. Our point of departure is that ways with word and texts are meaning making processes. The process of reading and writing is always linked to meaning making in terms of interpretation, understanding, exploring and configuration. According to Gadamer the »space between» is a pre-condition for making new interpretations, which relates to Homi Bhabha’s concept of a ›third space›. From a hermeneutic perspective mea-ning-making through literacy can be described, discussed and analyzed. From a post-colonial perspective possibilities for meaning-making are made visible and analyzed in matters of openness, limitation or prevention.

  • 26.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Örebro universitet .
    Gustavsson, Bernt
    Örebro universitet.
    The Making of Meaning as a Substantial Right - Literacy Events in the Light of Interpretation and Difference2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The overarching democratic challenges in a multicultural society are equal rights and social justice, universally expressed, and diversity or difference, expressed in terms of the particular. The right and the ability to read and write have to be related to different experiences and backgrounds. All citizens of today are expected to master high literacy levels and strategies. At the same time international surveys presents decreasing results in many countries. Learning to read and write include good decoding skills, but those skills cannot be seen as the solution; only a necessary prerequisite. The process of reading and writing is always linked to meaning making in terms of interpretation, understanding, exploring and configuration. The importance of recognition of multiple literacies and expressions are highlighted in this paper in order to meet future challenges both in literacy education and for social justice.

    In this paper we explore how the continuous processes of children’s reading and writing during the middle school years can be studied in relation to meaning making. Using a hermeneutic point of departure together with a postcolonial perspective our aim is to develop a theoretical framework where children’s use of literacy is put in relation to meaning making. We argue that this has important implications for social justice and intercultural education. Through existing resources children explore their own environments and make sense of the world. Within this creative application of existing resources, children participate with their own interest as the on-going force (Kress, 1997, 2000). In this process meaning and understanding is created in an ongoing negotiation. The core of this transformation can be expressed in terms of mimesis; a process from a prefiguration, to a refiguration through a figuration, in terms of narratives (Ricoeur, 1984).

    Gadamer (1975) sees reading as participation of shared meaning. The interpretation in its turn opens up for a widening of horizons. Reading is, as Kress puts it, the making of new signs – which represent the world. To read the world means to participate in it. When you relate experiences to social categories like ethnicity, age, social class, gender differences can emerge. Seeing literacy education from this angle increasingly brings the question about us in relation to ‘the other’ in focus. The theoretical space we want to use here is the open space between a hermeneutical and a postcolonial perspective. In hermeneutics the relation between the acquainted and the unacquainted is crucial. According to Gadamer the “space between” is a pre-condition for making new interpretations, which links to Bhabha’s (1994) concept of a ‘third space’. Meaning making hence requires a co-existence, an interspace, between the acquainted and the unacquainted. When talking about the necessity for children to participate and to relate to their own experiences, interpretations has to be seen in the light of difference. Difference opens up the possibilities for unpredicted events. Literacy events (Heath, 1982) and literacy practices (Barton, 2007, Street, 1993) could then be analyzed in the light of this.

  • 27.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Hvit, Sara
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Preschool Education Research.
    Skepö, Hanna
    Berglund, Jenny
    Drawing on children's language - and text experiences - a source for reading and writing engagement?2013Conference paper (Other academic)
  • 28.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Jönsson, Karin
    Malmö Högskola .
    Glädjen i att förstå - förhållningssätt och strategier2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den dialogiska högläsningen utgör, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” där berättelser kan delas. Här kan strategier för läsförståelse introduceras och modelleras, det vill säga konkret visas. I Nya Språket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs högläsningens betydelse på följande sätt:

    Högläsning måste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, både av läraren och elever i små grupper. Men vare sig läsningen sker tyst eller som högläsning, behöver läsarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man läst, ställa frågor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berättelsen ska fortsätta. I samtalet ges också stora möjligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsförråd, vilket är en grundläggande aspekt av den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Lässamtalet får inte glömmas bort och läsningen får inte förpassas till stunder man får över, när annat ”viktigt” är avklarat.

    I förskoleklassen och i årskurs 1-3 behöver eleverna få delta i undervisningssammanhang som ovan där de använder texter funktionellt, delar och jämför varandras tolkningar samt utforskar och förändrar texter så att de genom det utvecklar lust att läsa (Luke & Freebody, 1999; Bergöö & Jönsson, 2012). Den här artikeln berör på vilka sätt som möjligheter för det kan skapas i undervisningen. Flera av de strategier och förhållningssätt som här presenteras kan du också läsa om i modulen Samtal om text.

  • 29.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Lundberg, Birgitta
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Mathematics Education Research.
    Wedin, Åsa
    Högskolan i Dalarna.
    Den medvetna reflektionens betydelse2015Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar på vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behöver införliva skolans demokratiska uppdrag och kunskapsmål, men också forskning kring villkor och möjligheter för elevers läs- och skrivlärande. Den medvetna reflektionen och det kollegiala lärandet utifrån dessa aspekter innebär att förutsättningar skapas för att undervisningen ständigt kan utvecklas. Det innebär en utforskande miljö där lärare och elever lär tillsammans.

  • 30.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Wedin, Åsa
    Högskolan Dalarna .
    Elevers olika textrepertoarer och lärandepotentialen i detta2013Conference paper (Refereed)
  • 31.
    Schmidt, Catarina
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Woods, Annette
    Queensland University of Technology, Brisbane.
    Deficit talk and being ‘at-risk’: How else might we talk about young literacy learners and could this make a difference?2015Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Wedin, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Literacy Research.
    Barbie, ninjakrigare och popstjärnor - populärkulturella texter i läs- och skrivundervisningen2015In: Critical Literacy i svensk klassrumskontext / [ed] Berit Lundgren & Ulla Damberg, Umeå: Umeå universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk , 2015, p. 51-68Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kärnan i ett demokratiskt och kritiskt språksarbete utifrån utgångspunkterna i Critical Literacy (CL) är undersökandet av olika slags texter. Genom den snabba utvecklingen av informationstekniker och de olika modaliteter som följt i dess spår, har den textrepertoar som barn möter i sin vardag kommit att kraftigt expanderas. Behovet av att kunna tolka och förstå budskap och innehåll i olika slags texter har kanske aldrig varit större. I detta kapitel beskrivs ett klassrumsbaserat projekt, där elever i år två skriver berättelser baserade på deras populärkulturella erfarenheter.

    Utifrån detta belyser och problematiserar vi de möjliga lärandepotentialer som barns texter öppnar upp för i läs- och skrivundervisningen, men ställer också frågor och belyser dilemman ur såväl lärares som elevers perspektiv.

1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf