Samhällsdidaktik – sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning är en antologi där sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte.
14 röster kring samhällsstudier och didaktik är enantologi tillkommen som ett resultat av en pågåendeutvecklingsprocess av samhällsämnenas didaktik vidforskningsplattformen Samhällsstudier och didaktikvid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK),Högskolan i Jönköping. I boken presenterar 14 forskarefrån ett flertal samhällsdiscipliner olika aspekter på problematikenkring samhällsundervisningens villkor iskolan eller på akademisk nivå. Artiklarna är ordnadeefter fyra teman:
Avsikten med texterna är dels att de ska kunna användasinom den akademiska undervisningen, delsatt de ska ses som diskussionsinlägg i den pågåendedebatten om utbildningens villkor och kvalitet. Bokenriktar sig främst till forskare och studenter inom samhällsvetenskapoch lärarutbildning men även till demsom är allmänt intresserade av samhälls- och utbildningsfrågor.
Avsikten med denna bok är att presentera några olika artiklar som alla ryms under rubriken ”Det historiska perspektivet”. Texterna ska kunna utgöra inlägg i den inomvetenskapliga debatten eller användas som läromedel eller bådadera. De undersökta företeelserna har alla en koppling till samhällsförändringarna men på olika sätt. Texternas innehåll spänner över så skilda fält som hur synen på vad som är att betrakta som relevant fortbildning har påverkats av new age-liknande samhällstrender, hur historia och religionshistoria kan förstås ömsesidigt, hur litteraturhistoria och historia går hand i hand, hur förutsättningen för medborgarskap kan uppfattas utifrån en historisk bakgrund, hur källkritisk analys kan kullkasta populärhistoriska föreställningar, hur våra första skriftliga dokument, runorna, kan tolkas i sitt sammanhang samt hur olika skolideologier och deras genomslag kan historiskt analyseras som samhällsfenomen.
Mot bakgrund av de senaste femtio årens samhälls- och skolförändring analyseras några principiellt olika sätt att se på skolan, alltså olika skolideologier, och vilka motiveringar de har givits. Vilket genomslag fick vilken ideologi under vilken period? Hur ställde sig de politiska och fackliga aktörerna? Hur kan man tolka förändringarna?
Vår demokratis värdegrund behandlar en väsentlig del av lärarutbildningens gemensamma kärna, nämligen de värden som vår demokrati vilar på. Intresset koncentreras framför allt till de värderingar som återfinns i regeringsformen och skolans läroplan och hur dessa kan omsättas i skolans undervisning. I boken gesen historisk bakgrund och sammanhang kring hur värdegrunden kan tolkas. Ett kapitel innehåller sex dilemmasituationer i vilka läsaren ska ta ställning till vad som är rätt, fel, önskvärt, mindre önskvärt, möjligt och omöjligt på kort och lång sikt.
Mot bakgrund av en ny skollag 2010, nya läroplaner 2011 samt en ny lärarutbildning 2011 har "Vår demokratis värdegrund" reviderats och anpassats efter de nya förutsättningarna. Boken - nu i sin tredje upplaga - är avseddd för blivande och redan verksamma lärare. Den kan med fördel användas i lärarutbildningens värdegrundsundervisning och i fortbildningssammanhang.