Innovation by firms and industries requires that the individual firm can combine internal and external knowledge resources. This paper studies product innovations as they are reflected by product varieties and destination markets, combined into observations of firms’ destination-specific varieties(variety pairs). The number of varieties (identified in this way) measuresthe extensive margin of exportflows from industries in local economies, reflecting past product and market (destination) innovations made by industries in each local economy. The empirical analysis identifies for each industry and local economy (i) the intra-industry knowledge resources, (ii) the local access to the supply knowledge-intensive producer services, and (iii) the access to the supply of knowledge-intensive producer servicesoutside the local economy. Thepapercontributes to existing knowledgein several ways. First, it introduces a knowledge-supply accessibility measure to model the local innovation milieu. Second, it shows the joint contribution to product innovation from internal and external knowledge sources. The estimation results supports the hypothesis that innovations are generated in the conjunction of internal and external knowledge.

Despite a growing interest in firm-level analyses of international trade from both theorists and empiricists, papers providing thorough analyses of firms' trading activities and their relation to firm performance are rare. The literature is dominated by stylized facts from the USA, a large country with a significant share of the world market. This chapter resolves this imbalance and presents a comprehensive analysis of Swedish firms' trade. Sweden is a small open economy with a limited domestic market. Its neighbour countries have similar traits (language, culture, formal and informal institutions) and Swedish firms presumably face low entry costs not only to the rest of Scandinavia but also the Baltic countries. Sweden thus constitutes an interesting case. The chapter makes a twofold contribution: (1) based on detailed data on Swedish firms over a sequence of periods, we present stylized facts about their engagement in international trade and contrast them to findings from other countries, the USA in particular. Our data cover information on both export and import activities across products and markets for each and every firm, such that we can provide a complete picture of the firms' international trading activities and their variation across products and markets; (2) we extend previous analyses by examining the elasticity of productivity with respect to both export and import activities, respectively. Moreover, we perform static panel estimations (ordinary fixed effects) and dynamic estimations using the Arellano-Bond estimation procedure. We find evidence of both 'learning by exporting' and 'learning by importing', the former being stronger than the latter. Our findings on 'learning by importing' are consistent with previous research pointing to trade in intermediate capital goods being a significant vehicle for international technology diffusion.

Syftet med denna studie är att kartlägga kompetensutbudet i Skaraborg och visa hur utbud av olika typer av arbetskraft har utvecklats på kort och lång sikt. I studien jämförs utvecklingen i Skaraborg med utvecklingen i arbetsmarknader i övriga Sverige, i syfte att klargöra om utvecklingen i Skaraborg särskiljer sig på något sätt. Studien syftar också till att identifiera om det finns yrken eller branscher där det inomregionala kompetensutbudet är otillräckligt för att svara mot regionens behov. Detta görs dels genom att undersöka mönster för arbetspendling, både inom regionen och från andra regioner, dels genom att undersöka hur väl arbetstagares utbildning matchar det yrke som arbetstagaren utför. Målet är att dessa analyser sammantaget ska ge en nyanserad bild av kompetensutbudet i Skaraborg och peka på områden där kompetenstillgången i regionen riskerar att hämma näringslivets utveckling. På så vis ämnar denna studie att komplettera tidigare studier kring kompetensbehov för att ge en mer sammansatt bild av både utbud och efterfrågan på kompetens i Skaraborg.

Både den ekonomiska och demografiska utvecklingen skiljer sig mycket åt mellan olika delar av Sverige. Det finns regioner som visar stark tillväxt i befolkning, inkomster, sysselsättning och företagande. Samtidigt finns det svagare regioner där såväl befolkning, som sysselsättning och arbetsställen minskar. Generellt sett är det storstadsregionerna som står för den starkaste utvecklingen i både demografiska och ekonomiska termer. Vad gäller stads- och landsbygdsområden utanför storstäderna finns en stor variation i tillväxt under det senare decennierna.Denna rapport ger en bred översikt av utvecklingen av näringsliv och arbetsmarknader i Sveriges olika regioner. Rapporten baseras på officiell statistik, vilken presenteras och diskuteras med stöd i och referenser till relevant forskning. Syftet med rapporten är att beskriva den långsiktiga utvecklingen och dess bakomliggande orsaker, med fokus på näringslivets förändring och därtill kopplade förändringar i efterfrågan och utbud av olika typer av arbetskraft i olika typer av regioner. Målsättningen är att ge en nyanserad bild av utvecklingen av näringsliv och företagande i Sveriges olika landsbygdsområden i jämförelse med utvecklingen i städer och storstadsregioner.

This paper contributes to the literature on innovation in agri-food sectors. It presents a quantitative analysis of how innovation and innovation capacities differ between agricultural firms and firms in other sectors. With unique survey data on Swedish firms, we show that one-third of the firms in the agriculture sector are innovation creators. Moreover, incremental innovations in the form of firm-level technology adoption are not more prevalent in agriculture than in other sectors. These results indicate that agriculture does not appear as a special case concerning innovation output, besides their higher incidence of process innovations. The peculiarity of the sector rather seems to be related to firm-level innovation capacities. Our results suggest that agriculture is different in how they source relevant knowledge, which is a finding that could question the design of innovation support policies that emphasize collaborative research. Our findings rather point to a need of strengthening in-house knowledge capacities in agricultural firms. That would improve their capacity to participate in and benefit from collaborations with partners operating at higher levels in the knowledge system. 

This paper explores the patterns of innovation and collaboration by using unique regional survey data on more than 600 Swedish firms. The data also include the smallest firms, which have been largely neglected in the existing literature on innovations. In the context of collaboration, however, small firms are of particular interest because external interactions and joint projects can be expected to play a very central role in innovation processes in firms where internal resources are very limited. The results show that the probability of innovation is higher among collaborating firms, yet not all types of collaborations matter. Extra-regional collaborations appear as most important in promoting firm innovation, and collaboration seems to be most favourable when the partners involved have some organizational or knowledge relatedness. Small firms, in particular, seem to gain from such extra-regional linkages.

Ett hållbart samhälle bygger på att resurser används på ett effektivt sätt. En effektiv ekonomi bygger på att olika typer av verksamheter utförs på de platser där de kan utföras på ett effektivt sätt. Vissa platser har bättre förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd. Både teoretisk och empirisk forskning visar att produktivitet, förnyelse och tillväxt gynnas av den täthet och mångfald som finns i befolkningstäta områden. Detta gäller inte minst för kunskapsintensiva verksamheter, vilka tenderar att koncentreras till urbana miljöer. Syftet med denna studie är att ge en översikt över vilka utvecklingsvägar som finns för landsbygden i en ekonomi som i växande grad koncentreras till kunskapsintensiva verksamheter.

Denna studie belyser det faktum att landsbygden, trots urbaniseringskrafter, är en fördelaktig plats för verksamheter som är direkt beroende av fasta naturtillgångar som återfinns utanför urbana miljöer. Landsbygden är således en fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverkningsindustri samt för många företag som är inriktade på exportmarknader. Även den småskaliga livsmedelsindustrin och delar av besöksnäringen drar nytta av landsbygdens specifika resurser. Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för sysselsättningstillväxt på landsbygden, eftersom stora delar av den storskaliga industriproduktionen fortgående ersätter arbetskraft med kapital och därmed visar på en svag tillväxt i sysselsättning.

Både småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring är växande branscher i flera landsbygdskommuner, inte minst i fjällvärlden och i kustområdena. Man ser emellertid också att det finns många platser i Götalands och Svealands inland som har en stark livsmedelsproduktion (både storskalig och småskalig) och dessutom har en attraktiv miljö för friluftsliv och därtill kopplad besöksnäring.

Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Jordbruksproduktion är nödvändig för att hålla marken öppen och bidrar till en stor artrikedom och bevarade natur- och kulturmiljöer. Att odlingslandskapet bevaras torde vara av stor vikt för landsbygdens långsiktigt positiva utveckling.

En annan förutsättning för att en plats ska visa på en långsiktigt positiv utveckling är att det finns en lokal marknad med stark köpkraft. Denna studie visar att en kommun behöver ha ett lokalt tätortscentrum med minst ca 25 000 invånare för att den förväntade befolkningsutvecklingen ska vara positiv. Närhet till grannkommuner med större tätortscentra inom avstånd som upplevs som pendlingsbara, kan kompensera avsaknaden av egen större tätort.

Avsaknad av en köpstark lokalbefolkning kan också kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Ytterligare köpkraft kan också komma från utländska besökare. Det tycks finnas ett ömsesidigt positivt samband mellan besöksnäring och uppkomst av småskaliga lokala produkter i vissa delar av landet. Många sådana produkter har en direkt koppling till det lokala jordbruket, vilket påtalar jordbrukets roll för en levande landsbygd.

Vilka livsmedel man väljer att konsumera har stor betydelse för klimat och miljö. Genom att välja mellan olika livsmedel kan konsumenterna påverka hur mycket växthusgaser och vilken mängd växtnäring som förloras på vägen från jord till bord. Syftet med den här rapporten är att genom hypotetiska konsumtionsscenarier visa hur konsumenters val är avgörande för miljöpåverkan. De analyser av olika livsmedels klimatpåverkan som presenteras i rapporten har utförts av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) på uppdrag av Jordbruksverket.

Om hela Sveriges befolkning helt slutade äta nöt,- lamm-, kyckling- och griskött skulle utsläppen av växthusgaser från invånarnas totala konsumtion minska med tio procent. Det är i synnerhet idisslande djur, det vill säga nötkreatur och får, som har en negativ påverkan på klimatet. Samtidigt finns det ett starkt och viktigt samspel mellan dessa djurslag och andra miljömål. Betande djur är till exempel en förutsättning för att bevara vissa landskapsmiljöer och de växt- och djurarter som lever där. Nötkött orsakar drygt fem procent av befolkningens totala utsläpp.

Om hela Sveriges befolkning skulle sluta att slänga bort livsmedel och äta lagom mycket skulle den totala konsumtionens växthusgasutsläpp minska med cirka sex procent. Denna minskning beror huvudsakligen på minskad köttkonsumtion men också på minskad konsumtion av läsk, godis och snacks som har förhållandevis stora klimatpåverkande utsläpp. En återhållsam konsumtion av alla livsmedel ger således en potentiell utsläppsminskning som storleksmässigt har samma effekt på klimatet som en kostförändring där alla Sveriges invånare ersätter nötkött med kött av gris och kyckling. Odlingslandskapet och den biologiska mångfalden skulle dock kunna påverkas.

Att äta frukt och grönt efter svensk odlingssäsong är bättre ur klimatsynpunkt än att äta importerade frukter och grönsaker, men effekten på totala klimatpåverkande utsläpp är jämförelsevis liten. En minskning av växthusgasutsläppen skulle också uppnås om konsumtionen av ris ersattes med potatis eller vetebaserade produkter. Dessa ändrade konsumtionsmönster skulle kunna innebära en tillväxt i svensk frukt- och grönsaksproduktion men också medföra att miljöbelastning, i form av övergödning och spridning av växtskyddsmedel flyttar till Sverige från de länder som idag exporterar dessa produkter till oss.

Det är inte självklart att det är bättre ur klimatsynpunkt att välja närodlade livsmedel istället för ”fjärrodlade”. Till att börja med måste man definiera vad närodlade livsmedel är. Likaså är det inte alltid självklart att ekologiskt producerade livsmedel är mer klimatvänliga än konventionella. Det finns studier som visar att ekologisk produktion ger mindre eller lika stora klimatpåverkan som konventionell produktion. Däremot gynnar ofta ekologisk produktion biologisk mångfald och bidrar till en giftfri miljö. En produkts totala klimat- och miljöpåverkan beror på alla produktionsled, från jord till bord.

Trots att varje individs enskilda konsumtion bara har en ytterst liten påverkan på globala konsumtionsmönster är den förändring som görs av en individ ändå en förändring. Om många ändrar sina konsumtionsmönster kan miljökonsekvenserna minska, men om ingen förändrar sin konsumtion kommer miljöpåverkan oundvikligen att växa.

I denna studie analyseras handeln med livsmedelsindustriprodukter under perioden 1995- 2005. Genom en fördjupad kunskap om livsmedelsindustrins förutsättningar och möjligheter på den internationella arenan kan myndigheter, organisationer, men även andra aktörer, på ett bättre sätt bidra till en konkurrenskraftig näring.

Analyserna koncentreras på förädlade livsmedel, närmare bestämt livsmedel som produceras av livsmedelsindustrin. Exempel på varor som inte klassas som livsmedelsindustriprodukter är färsk frukt, spannmål, färsk fisk, djurfoder och tobak (s.k. ”övriga produkter”).

Studien visar att de globala marknaderna för livsmedel växer. Detta är tydligt både på aggregerad nivå och på produktnivå. Under en tioårsperiod ökade världens handel med livsmedelsindustriprodukter med ca 60 procent i värde (USD) och volymen (kg) ökade med nästan 30 procent. Man handlade också allt mer med högvärdiga varor. Uttryckt i reala termer var värdeökningen emellertid bara en procent. Livsmedelsindustriprodukternas utveckling skiljde sig inte markant från ”övriga produkter”. Rent värdemässigt växte livsmedelsindustriprodukterna något starkare, men volymmässigt dominerade de inte.

Med tanke på senare tids dramatiska prisökningar är det intressant att notera att världsmarknadspriserna för livsmedelsindustriprodukter gick ner under perioden 1995-2005, trots en relativt hög allmän inflation. Nedgången var emellertid marginell. Den neråtgående trenden drevs sannolikt av en ökning av det globala utbudet i relation till den globala efterfrågan.

EU-15 är en betydelsefull aktör på den internationella arenan, men samtidigt är det tydligt att EU-länderna handlar mer med varandra än med tredje land. Handeln på den inre marknaden har ett högre värdeinnehåll (dvs. högre styckvärde) än vad världshandeln har, vilket beror både på en högre prisnivå, men också på att man handlar relativt mer med högvärdiga produkter. EU:s interna handel med livsmedelsindustriprodukter utvecklades under perioden generellt sett positivt. Handeln med tredje land utvecklades däremot mycket svagare. EU tappade marknadsandelar i världshandeln och exportnettot minskade, vilket tyder på att EU:s konkurrenskraft för dessa produkter var svag. Värdeinnehållet ökade dessutom mer för importen än för exporten.

Sveriges utrikeshandel utvecklades starkt mellan 1995 och 2005 och följde de globala trenderna. Sverige var i sin handel relativt starkt beroende av ett mindre antal produktgrupper, men utvecklingen ser ändå positiv ut. Flertalet produktgrupper växte procentuellt sett mycket starkt (det är dock värt att poängtera att ökningen skedde från en tämligen låg nivå). För världens 20 handelsmässigt största produktgrupper ökade Sveriges handel ca fem gånger starkare än den globala och europeiska handeln och det var inte bara sprit och fisk som stod för tillväxten. Även produktgrupper som maltdrycker, samt frukt- och bärsaft hade en god tillväxt. Det var också, av alla de produktgrupper som har studerats, väldigt få där Sveriges utveckling var så pass svag att det skedde en tillbakagång i handeln. Ett undantag var dock export av fryst nötkött och smör. Sveriges marknadsandelar på världsmarknaden ökade under perioden och konkurrenskraften var god. Sveriges handel karaktäriseras av ett högt värdeinnehåll, vilket under tioårsperioden ökade för exporten, men minskade för importen.

Hur Sveriges utveckling kommer att se ut framöver är ovisst. En fortsatt framgång kommer i mångt och mycket bero på hur väl man lyckas förvalta och utveckla sina komparativa fördelar. Här kan exempelvis kostnaden för och tillgången på arbetskraft och råvaror vara avgörande, liksom graden av forskning och utveckling, samt innovationer.

Firms in local industries maintain their capability to generate innovations by simultaneously exploiting internal and external knowledge resources. The paper introduces the notion variety triplet to distinguish individual export varieties, where a triplet is a unique combination of a firm, a product code and a destination country. For each date the set of variety triplets in each local industry records all remaining past product innovations. In view of this the paper examines how internal and external knowledge of local industries influence the industry’s scope and value of export varieties. The paper contributes to existing knowledge firstly by introducing variables that measure a local industry’s access to external supply of knowledge, divided into local and extra-local supply. Secondly, the paper sheds light on how internal and external knowledge influence the scope of product innovations in local industries, with firm-level data from Sweden. Thirdly, the paper compares the influence of knowledge on the entire set of variety triplets and on a separate set of recently introduced varieties.

Firms in local industries maintain their capability to generate new export varieties by simultaneously exploiting internal and external knowledge resources. The paper introduces the notion ‘variety triplet’ to distinguish individual export varieties, where a triplet is a unique combination of a firm, a product code and a destination country. For each date, the set of variety triplets in each local industry records all remaining export varieties introduced in the past. In view of this, the paper examines how internal and external knowledge of local industries influence the industry's scope and value of export varieties. First, the paper contributes by considering a local industry's internal and external knowledge, as well as the conjunction of its internal and external knowledge sources. Second, the knowledge sources are shown to influence both the stock and the dynamics of a local industry's variety triplets, using firm-level data from Sweden.

Denna rapport diskuterar tre olika dimensioner av begreppet hållbar utveckling; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Syftet med rapporten är att beskriva begreppet hållbar utveckling och klargöra hur de olika dimensionerna av hållbar utveckling samverkar och förstärker varandra. Vidare diskuteras huruvida utvecklingen mot alltmer urbaniserade samhällen kan betraktas som en hållbar utveckling.

Forskning inom flera olika vetenskapsområden visar på att de tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling ömsesidigt stöder varandra. Detta beror på att miljö- förstöring i första hand måste betraktas som ett ekonomiskt problem som bottnar i de ekonomiska incitament som styr individers ageranden. En långsiktig ekonomisk tillväxt bygger samtidigt på en aktsam och effektiv resursanvändning, vilket i sin tur förutsätter samförstånd mellan individer och olika sociala grupper.

Forskning inom både ekonomi och sociologi framhåller det urbana samhällets överlägsenhet eftersom den mångfald och komplexitet som finns i täta miljöer erbjuder större flexibilitet för sina invånare. Städernas mångfald främjar idéutbyte och kunskapsuppbyggnad, vilket gör att städer ofta leder den ekonomiska utvecklingen. Förmåga till förnyelse och självförstärkande tillväxt gör att urbana miljöer generellt är mer ekonomiskt hållbara än landsbygdsmiljöer. Landsbygdens resurser i form av skog, jordbruksmark, vatten och mineraler är emellertid nödvändiga för produktion och utvinning av råvaror, energi och livsmedel och erbjuder attraktiva miljöer för boende och rekreation. Att alla dessa olika resurser kommer i produktiv användning är en förutsättning för att ekonomin som helhet ska vara effektiv, även då den i växande grad koncentreras kring kunskapsintensiva verksamheter, vilka med fördel lokaliseras till urbana miljöer. Ett samhälle kan därför betraktas som hållbart endast då det kännetecknas av livskraftiga städer som omges av en levande landsbygd.

Urbanisering förknippas emellertid ofta med miljöförstöring. Aktuell forskning inom klimatområdet pekar dock på att det ekologiska fotavtrycket från stadsinvånare tycks vara mindre än det från landsbygdens invånare tack var den storlek och variationsrikedom som finns i både utbud och efterfrågan i stadsmiljöer. Befolkningsunderlaget är samtidigt viktigt för att på ett ekonomiskt effektivt sätt kunna skapa goda livsvillkor i termer av försörjningsmöjligheter och tillgänglighet till social service och fritidsaktiviteter etc. Landsbygdens förmåga att bidra till en hållbar utveckling bygger på att landsbygdens invånare kan nå samma konsumtionsnivå som en stadsinvånare utan att det ekologiska fotavtrycket blir större. Detta kräver att offentliga medel används för investeringar i infrastruktur och service.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara samhällen i grunden bygger på samma principer, nämligen diversitet och komplexitet. Dessa principer är avgörande för förmågan hos individer och system att anpassa sig till förändrade livsvillkor. Ett hållbart samhälle skapas därför genom att samhällets resurser i form av naturtillgångar, människor och kunskaper används på ett sådant sätt att mångfald och samspel inom och mellan samhällets alla olika delar stimuleras. Detta innefattar ett samhälle där samspel mellan stad och landsbygd bidrar till att skapa den diversitet och komplexitet som krävs för att samhället ska vara långsiktigt uthålligt.

Introduktion: Livsmedel och jordbruksråvaror betraktas i allmänhet som tämligen lågteknologiska produkter. Men mängden kunskap och forskning som ligger inbäddad i en tomat eller mjölpåse är långt mycket större än vad dagens livsmedelskonsumenter känner till. Bakom dagens grödor och produktionsdjur ligger årtionden av forskning inom bland annat genetik, växtförädling, ekologi och bioteknik. Resultatet av sådan forskning är inte bara ett högproduktivt jordbruk utan också en livsmedelsproduktion som har lyckats minska negativa effekter på miljö och klimat.

The purpose of this thesis is to analyze the influence of knowledge on the export performance of firms in different regions. More specifically, this study focuses on the impact of knowledge on the structure of regional export flows, in terms of horizontal and vertical product differentiation, as well as the geographical distribution of export flows. The thesis consists of four separate papers, which contribute to the overall analysis of knowledge, product differentiation and international trade in different ways. The second chapter presents a study of the effects of regional accessibility to R&D on the diversity of export flows with regard to goods, firms and destination markets. Chapter 3 provides an empirical analysis of vertical product differentiation, i.e. differentiation in terms of product quality, and examines the impact of educated labor and R&D on regional comparative advantages in goods of relatively high product quality. Chapter 4 contains a study of how the regional endowment of highly educated workers affects the structure of export flows, i.e. how the endowment of educated workers impacts on the number of product varieties exported, the average price per variety and the average quantity shipped out. The final chapter presents a micro-level analysis of firms’ propensity to participate in international markets and their propensity to expand export activities by introducing new export products or establishing export links with new destination countries.

In summary, the empirical results of this thesis convey the message that regional accessibility to knowledge, embodied in highly educated labor and/or developed through R&D activities, plays a fundamental role in shaping the content and structure of regional export flows. More specifically, the present empirical observations suggest that the regional endowment of knowledge stimulates the size of the export base in terms of exporting firms and number of product varieties. The recurring significance of the accessibility variables in explaining spatial export patterns show that the knowledge endowment of a region must be defined in such ways that it captures sources of potential knowledge spillovers from inside as well as outside its own regional boundaries. This outcome shows that regional variations in knowledge endowments originate both in the actual spatial distribution of a nation’s knowledge labor across regions, and in regional differences in the geographical accessibility to internal and external knowledge labor.

I denna rapport presenteras resultaten av en empirisk analys av livsmedelsföretagens deltagande på exportmarknaden. Genom regressionsanalys av företagsdata för perioden 1997 - 2004 har sambanden mellan företags- och lokaliseringsspecifika variabler och företagens benägenhet att delta på utländska marknader skattats. Regressionsresultaten visar att ett företags kapitalinsats per anställd ökar dess arbetsproduktivitet och arbetsproduktiviteten tillsammans med utbildningsnivån i företagets arbetskraft ökar sannolikheten för att företaget ska vara aktivt på exportmarknaden. Det tycks också vara mer sannolikt att livsmedelsföretag som tillhör en multinationell koncern deltar på exportmarknaden. Vidare visar regressionsresultaten att de livsmedelsföretag som är permanent aktiva på exportmarknaden, d.v.s. exporterar varje år under perioden 1997-2004 har en större produktivitetspremie än de företag som endast exporterar under vissa år, s.k. tillfälliga exportörer. Det skattade produktivitetsgapet mellan permanenta exportörer och icke-exportörer är omkring 20 % medan produktivitetsskillnaden mellan företag som exporterar tillfälligt och företag som inte exporterar alls är ca 12 %.

Den marknadskännedom som exportföretag ackumulerar tycks vara av signifikant betydelse för företagens expansion på utländska marknader. Resultaten från den empiriska analysen visar att företagens tidigare erfarenheter av export påverkar sannolikheten att ett företag ska introducera nya produkter på exportmarknaden. För företagen i livsmedelsindustrin likväl som tillverkningsindustrin i sin helhet ökar sannolikheten för att ett företag ska introducera en ny produkt med antalet produkter som företaget exporterade i föregående period.

Resultaten tyder också på förekomsten av en viss överföring av marknadsinformation mellan företag i livsmedelsindustrin, eftersom sannolikheten att ett livsmedelsföretag når framgång på expormarknaden ökar om företaget är lokaliserat i en region där det finns många andra exportörer av livsmedel. Dessa resultat indikerar att det finns kunskapsöverföringar mellan livsmedelsföretagen som är geografiskt betingade.

Det är tydligt att en hög arbetsproduktivitet är en förutsättning för att företag ska vara konkurrenskraftiga på internationella marknader. Offentligt finansierade exportsatsningar bör inrikta sig på att att öka produktivitet och utbildningsnivån i livsmedelsföretagen, eftersom företagen då förbättrar sin långsiktiga konkurrenskraft. Sådana åtgärder kan utformas på många olika sätt exempelvis genom satsningar på forskning och utbildning inom produktionsteknik och produktutveckling inom livsmedelssektorn, investeringsstöd till nyetablerade livsmedelsföretag, etc. Att tidigare exporterfarenheter tycks ha stor betydelse för sannolikheten att ett företag expanderar sin export till nya marknader och nya produkter implicerar att det framförallt är företag som ännu inte har etablerat särskilt många exportkontakter som har störst behov av att delta i kollektiva marknadsföringsprogram och olika mässaktiviteter där internationella kontakter kan knytas. Eftersom exportaktiviteter i ett företag tycks generera vissa spridningseffekter till närliggande företag är de offentliga medlen mer effektivt använda om de satsas på livsmedelsföretag i regioner där det finns andra potentiella exportörer av livsmedel. Eftersom utbildningsnivån i företagen tycks vara en viktig faktor bakom exportframgång är sannolikheten för ett permanent exportdeltagande större bland företag som är lokaliserade i regioner med god tillgänglighet till utbildad arbetskraft.

This empirical analysis focus on the impact of firm characteristics, firms’ export experiences and location-specific variables on export decisions in Swedish manufacturing firms. Three choices of export market participation are considered: permanent export, occasional export and no export. The paper also analyzes firms’ choice of expanding export activities. The empirical results indicate that firm-level variables such as size, human capital intensity and labor productivity increases the probability of a firm being a permanent exporter rather than an occasional or non-exporter. Moreover, firms located in regions with a high concentration of other firms exporting commodities in the same product group have a higher probability of both permanent and occasional export market participation. The results also show a significant positive effect of firms’ export experiences in the previous period on the probability that a firm becomes a permanent exporter in the current period. The analysis of export market expansion suggest that firms with high human capital intensity and experiences from exporting several products to several markets are more likely to introduce a new export product. The probability of expanding to new geographical markets seems to be increasing with firm-level labor productivity and export experiences from multiple markets in previous periods.

This paper analyzes the influences of human capital and technology transfers from R&D activities on regional export specialization along the range of product quality. This study contributes to previous research on specialization and trade in quality differentiated goods by addressing the influence of spatial knowledge flows on the observed patterns of regional quality specialization. A theoretical model of endogenous quality choice derives regional comparative advantages to the presence of external knowledge flows from R&D activities. The potential of such knowledge transfers is modeled by accessibility variables, which deduce the potential of knowledge spillover from R&D activities to the geographical distribution of such activities and the observed patterns of spatial interaction. The impacts of regional R&D accessibility on regions’ revealed comparative advantages in production of high quality goods are subsequently examined in a two-dimensional cross-regional regression analysis. The results of this empirical work show significant positive effects of knowledge and R&D accessibility on the revealed comparative advantages in production of high quality goods in Swedish regions. The empirical analysis also provides evidences of technology spillovers from abroad, as the presence of multinational firms increases the region’s specialization in high-quality product segments. These results are robust over four different specifications of above-average product qualities.

The rapid growth in international trade flows implies that domestic market shares are shrinking as foreign firms increasingly penetrate domestic markets. Consequently, the globalization process stimulates more and more firms to enter foreign markets to explore business opportunities abroad and to compensate for reduced domestic sales. Despite many push and pull factors, many firms still do not participate in international markets, and of the majority of firms that do, only a few export products to a limited number of foreign markets (Andersson et al., 2008; Bernard et al., 2003). The fact that not all firms explore business opportunities abroad can be explained by a fixed investment required to establish an export link. A growing vein of theoretical and empirical literature focuses on the effects of fixed export market entry costs on firms’ export behavior (Bernard and Jensen, 1995; 1999; 2004; Girma et al., 2004; Greenaway and Kneller, 2005; Helpman et al., 2004; Melitz, 2003; Roberts and Tybout, 1997; Sjoholm, 1999; among others). Theoretical and empirical work in this field suggests that only the most productive firms can overcome the fixed cost of export market entry. Consequently, the most productive firms self-select into export market participation. Studies on firm-level export behavior find that firm characteristics such as size, productivity, human capital, R & D investments, and age are important determinants of firms’ export status (Baldwin and Gu, 2003; Bernard and Jensen, 1995, 1999, 2004; Clerides et al., 1998; Roberts and Tybout, 1997).

This paper presents an empirical analysis of the influences of human capital endowments on the structure of regional export flows. Since the development of each export product is assumed to be associated with innovation activity requiring human capital inputs, the core hypothesis tested in this paper is that cross-regional variations in endowments of human capital influence the extensive margin (number of export products) rather than the intensive margin (average export value per product). The hypothesis is tested in a crossregional regression model applied to aggregate and within-industry export flows from Swedish regions. The empirical results confirm the theoretical prediction that the response of regional export flows to cross-regional variations in human capital increases the extensive margin. To the extent that the regional human capital endowment affects the intensive margin, the effect is a higher average price per export product.

I denna rapport presenteras en analys av hur de kollektiva nyttigheter som svenskt jordbruk genererar kan komma att påverkas av den marknadsanpassning av jordbruket som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. I fokus står reformer som implementeras i samband med den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt förändringar i handelspolitiken som kan komma att initieras av att EU ingår nya bilaterala handelsavtal samt ett nytt WTO-avtal.

Det är i huvudsak tre typer av kollektiva nyttigheter som genereras av svenskt jordbruk:

• Biodiversitet och vissa ekosystemtjänster • Landskaps- och kulturmiljöer • Säkra livsmedel

Dessa kollektiva värden uppstår i hög grad som externa effekter i jordbrukets animalieproducerande sektorer. Det är emellertid inte självklart att det är produktionen i sig som ger upphov till en kollektiv nytta, utan det är ofta så att kollektiva värden uppstår genom specifika produktionsformer. Animalieproduktionen är viktig för att bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det är betesdrift av nötkreatur och får som är avgörande för att bevara biologisk mångfald samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktion av griskött, fågelkött och ägg bidrar å ena sidan i viss mån till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är spannmålsbaserad, och å andra sidan till säkra livsmedel eftersom förekomsten av salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad också för ägg. Dessa förhållanden implicerar att husdjuren har mer än en funktion att fylla: förutom att generera livsmedel spelar djuren en avgörande roll för att skapa och bevara kollektiva värden.

Hälsokontrollen förväntas medföra ytterligare marknadsanpassning av både mjölksektorn och köttdjursuppfödningen, vilket kan minska antalet betesdjur och därmed få negativa effekter på kollektiva värden i form av betesmarker och därtill kopplad biodiversitet. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitiken förväntas dock medföra ett ökat fokus på miljö och naturvärden. I hälsokontrollen får Sverige bibehålla stöd för skötsel av betesmarker och genom den s.k. moduleringen kan stöd för bevarande av biologisk mångfald ökas. Dessa åtgärder bör främja betesdrift av både nötkreatur och får och därmed stimulera kollektiva värden i form av landskaps- och kulturmiljöer samt biodiversitet.

Nya handelsavtal förväntas leda till reducerat tullskydd för de flesta jordbruksvaror. Samtidigt ökar världshandeln till följd av stark tillväxt i jordbruksproduktionen i vissa länder och ökad efterfrågan på importerade livsmedel i andra snabbt växande ekonomier. Jordbruksverket bedömer att det i första hand är nötköttsproduktionen som kan drabbas av en faktisk nedgång till följd av ökad importkonkurrens från tredje land, eftersom den sektorns internationella konkurrenskraft måste betraktas som mycket svag. Import av nöt- gris- och fågelkött samt ägg till Sverige är i dagsläget föremål för tekniska handelshinder i form av krav på salmonellakontroll. Denna salmonellagaranti innebär att svenska producenter inte utsätts för konkurrens från produkter med lägre smittskyddskrav.

This paper examines the influences of accessibility to R&D on the export diversity in Swedish regions. A theoretical model with fixed R&D cost predicts that spatial knowledge spillovers generate external economies of scale in R&D activities. These external effects are presumed to increase regions' innovative capacity. Moreover, the model implies that the effects of R&D on regional export performance are reflected by the size of the export base rather than by the export volumes. The empirical analysis focuses on three different indicators of export diversity: the number of exported goods, the number of exporting firms and the number of export destinations. The hypothesis that regional accessibility to R&D facilities in the private business sector, on the one hand, and university research departments on the other hand, increases the export diversity in regions is tested in a spatial cross-regressive model. Since knowledge cannot be regarded as a spatially trapped resource the empirical analysis includes two measures of R&D accessibility: intra-regional and inter-regional. The empirical results indicate that the three indicators of regional export diversity are positively affected by the intra-regional accessibility to company R&D in commodity groups that have a relatively high R&D-intensity in production. Inter-regional accessibility to company R&D has significant positive impacts on the number of export goods and the number of export destinations also in less R&D-intensive industries. In the case of university R&D, the empirical results are weaker, in particular in the case of intra-regional accessibility. Yet, the inter-regional accessibility to university R&D has a significant positive impact on the number of export goods and the number of export destinations in the majority of commodity groups.

Syftet med denna rapport är att utifrån nuläget i svenska livsmedelsbranscher studera förutsättningar för utveckling och tillväxt i olika näringsverksamheter som bygger på mat och måltidsupplevelser. I rapporten analyseras hur de regionala specialiseringsmönstren för livsmedelsproduktion, livsmedelsexport, småskalig livsmedelsförädling samt besöksnäring samvarierar. Analysen omfattar också förekomsten av svenska nischprodukter på exportmarknaden samt huruvida exporten av dessa produkter är koncentrerad till ett fåtal platser i landet. Vidare analyseras om det finns några geografiskt betingade samband mellan dessa nischprodukter och besöksnäringen i olika regioner.

Sambanden mellan olika regionala specialiseringsmönster analyseras utifrån den geografiska samvariationen mellan olika lokaliseringskvoter. Resultaten indikerar ett positivt samband mellan en stark livsmedelssektor i termer av sysselsättning och stark livsmedelsexport. Motsvarande positiva samvariation finns inte mellan koncentration av småskaliga företag inom livsmedelsförädling och en livsmedelsorienterad exportsektor. Detta resultat kan tolkas som att de mindre livsmedelsföretagen inte är lika exportorienterade som större företag, vilket motsvarar resultat från tidigare studier. De småskaliga livsmedelsföretagens lägre lokaliseringskvot i regioner med en utpräglad livsmedelsspecialisering i exportsektorn tyder på att småskalig livsmedelsförädling företrädesvis riktar sig till lokala marknader snarare än utländska marknader. Följaktligen är småskaliga livsmedelsföretag i vissa fall (dock inte alla) överrepresenterade i regioner som ligger nära storstadsregionerna.

Relationen mellan besöksnätternas lokalisering på hotell, vandrarhem och campingplatser relativt befolkningens lokalisering och livsmedelssektorns orientering mot småskalig livsmedelsförädling visar en svagt negativ samvariation. Detta förhållande visar också på att det sannolikt är så att småskaliga livsmedelsförädlare har en benägenhet att växa fram i områden med goda tillgänglighetsvillkor med avseende på köpkraft. Detta är en förklaring till att sådana företag har förhållandevis hög benägenhet att lokaliseras i eller omkring städer som erbjuder möjligheter till omsättning av produkter med hög kvalitet (och även högt pris). I detta sammanhang vore det intressant att utveckla analysen av besöksnäringen betydelse för att skapa köpkraft i olika regioner utanför storstadsregionerna genom att fokusera på förekomsten av fritidshus, småbåtshamnar mm.

Sverige har ett antal nischprodukter, där svenska export har en stark ställning på världsmarknaden. Detta gäller exempelvis vodka, ett antal olika typer av fisk och bearbetade fiskprodukter, knäckebröd och några växtbaserade produkter. Exporten av dessa nischprodukter kommer framförallt från Skåne, Västkusten/Bohuslän och Mälardalen/Stockholm. Nischprodukter exporteras också från ett antal platser i inre Götaland samt i några fall från Norrland. Förekomsten av dessa nischprodukter verkar ha en betydande påverkan på regionens specialisering inom både sysselsättning och export. Nischprodukterna verkar emellertid inte ha någon betydande effekt på lokaliseringen av besöksnätter.

This study explore the location pattern of gourmet restaurants in Sweden by using information about restaurant quality from the White Guide. The purpose of the paper is to analyze which factors that influence the location pattern of gourmet restaurants, with particular focus on the influence of small-scale food producers. This variable can be expected to be of substantial importance in creating comparative advantages related to geographical location. Econometric estimates of a zero-inflated Poisson regression show that the number of small-scale food producers in a location significantly increases the number of gourmet restaurants in locations with non-zero count. Moreover, factors related to the demand side, such as market size and tourism significantly increases the number of gourmet restaurants in a municipality once the probability of a non-zero count is accounted for. The tourism sector appears to be of particular strong importance in rural areas where the size of the permanently residing population is insufficient for creating business opportunities for restaurateurs striving for the upper quality segment.

This paper analyses determinants of agricultural land prices in Sweden with a particular focus on location-specific factors. An asset-pricing model is used to decompose agricultural land prices into expected returns from land in its current agricultural use and expected returns from its potential use. The model is estimated in a cross regional context where explanatory factors relate to regional variations in land productivity, agricultural support payments and urbanising influences. Results indicate that both agricultural and non-agricultural factors are influential determinants to the price of agricultural land. Estimating marginal effects across the distribution of the dependent variable, non-agricultural factors are shown to be more important in regions that have high agricultural land prices, whereas, income support to farmers in the form of the decoupled single farm payment is shown to be most influential in regions with low agricultural land prices.

This paper presents a national-scale analysis of the determinants of agricultural land prices. The empirical analysis is based on an asset-pricing model that decomposes current agricultural land prices into two different components; returns to land in agricultural use and potential returns from the use of land in alternative sectors. In the empirical application of this model capitalization of returns related to agricultural use is captured by spatial variations in natural conditions for agricultural production and the size of government support to agriculture. Capitalization of returns to alternative use of land relate to local rural amenities and urban pressure in terms of accessibility conditions. The key findings are that land fertility, support to landowners in the form of decoupled single farm payments and accessibility to urban attributes are the main determinants of agricultural land prices.

The authors use comparable micro level panel data for 14 countries and a set of identically specified empirical models to investigate the relationship between exports and productivity. The overall results are in line with the big picture that is by now familiar from the literature: Exporters are more productive than non-exporters when observed and unobserved heterogeneity are controlled for, and these exporter productivity premia tend to increase with the share of exports in total sales; there is strong evidence in favour of self-selection of more productive firms into export markets, but nearly no evidence in favour of the learning-by-exporting hypothesis. The authors document that the exporter premia differ considerably across countries in identically specified empirical models. In a meta-analysis of their results the authors find that countries that are more open and have more effective government report higher productivity premia. However, the level of development per se does not appear to be an explanation for the observed cross-country differences.