The demographic changes have resulted in an increased proportion of older people in the population in several countries. To have a large proportion of older people in the population is a situation that is historically unique and basically something positive. Despite this, the aging population is discussed as a problem as it puts pressure on pension systems and health care systems. As education and learning have contributed to positive development in several ways, the interest for older adults learning has increased. Education that occurs later in life can be considered as a means of supporting participation in an extended working life, as a democratic citizen, and as a way of promoting well-being.

Research on older adults learning is considered the fastest growing branch of adult education in post-industrial countries and one of the most crucial challenges facing current adult European education (Formosa, 2000). Older adults learning focuses on the diverse provision of late-life learning, the motivations and interests of older learners, participation in and emancipatory policies for older adult learning, and the benefits of learning at different levels (Schmidt-Hertha, Formosa & Fragoso, 2019). Research in a Swedish context has provided insights into different aspects of older adults learning, such as intergenerational relationships, motivations and benefits, inclusion and participation, online and offline learning, working-life and guidance. The presentation will engage in a dialogue about these topics.

Summer courses are offered at Swedish folk high schools, often with an artistic or aesthetic theme. This paper presents a study of a course called Graffiti for seniors. Although graffiti is usually associated with young people, this course was aimed at pensioners, and the teacher explained that this contrast was a way to explore something new. In this paper, we will discuss the reason why the participants chose the course and how the course corresponded to their needs. 

The paper is based on a field study and presents observation notes, photos and interview material. The nine course participants were women and can be divided into two groups: people who were artists or artisans, and people who were curious about graffiti as an expression and culture. The material is analyzed using a theory of educational needs (McClusky, 1982). This theory was developed to respond to situations where education for and by older people was characterized by an ad hoc character, and there was a lack of systematic design in the investments made. The educational needs that McClusky included were Coping Needs, Expressive Needs, Contributive Needs, Influence Needs, and Transcendence Needs. Like Formosa's (2012) critique of geragogy, which states that the approach is based on an asymmetric power relationship, the theory of needs assumes a top-down approach to older adults – they are treated as “recipients” of education. The theory has, however, categories of needs that are relevant to understand more in-depth.

Starting with the needs identified by McCluskey, the analysis of the observation and focus group interviews showed that the most prominent need in this case seemed to be 'Expressive Needs' - the need to engage in activities that are carried out for their own sake and that give the individuals an opportunity to express themselves. The course had an open structure, meaning that the participants could, and was expected to, contribute to the realization of the course. This was appreciated, but some of the participants wanted the course leader to step forward and provide structure. An example of structure would have been to incorporate some form of collective task for the participants to solve, as it challenges the individual character of artistic activity. This is an area where further studies are needed to understand how a course leader can steer in a way that provides both framework and guidance but does not steer details or hinder the participants own initiatives.

One conclusion of the study is that the age of the participants places demands on the course leaders, as the participants has extensive experience and knowledge. The degree of independence varied, some wanted more instructions while others wanted a great degree of freedom to be able to take their own initiatives and engage in their own projects. However, everyone wanted qualified input and stimulation from the course leader. As a course leader in senior courses, one should be aware that when it comes to active pensioners, they have a great desire to continue to deepen or broaden their knowledge on their own terms but at the same time, the teacher should have techniques to stimulate and engage the participants.

I mars 2020 övergick all undervisning på de flesta universitet i Sverige från analog till digital undervisning. Vi genomförde i slutet av vårterminen 2020 en intervjustudie, med ett urval på 30 studenter, angående deras upplevelser av denna förändrade undervisning med syftet att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar av övergången från analog till digital undervisning under Covid-19 pandemin. Metoden som användes var fokusgruppssamtal via verktyget Zoom där mellan 3–5 studenter deltog i varje fokusgrupp. Samtalen spelades in och transkriberades.

Studien utgick från följande frågeställningar

1. Hur upplevde studenterna övergången mellan analog och digital undervisning?
2. Vilka för- och nackdelar beskrivs med övergången till digital undervisning?
3. Hur upplever studenterna att förutsättningarna för deras lärande i de olika kurserna har påverkats vid övergången från analog till digital undervisning?
4. Hur beskrivs examinationerna ha fungerat i digital form?

Under en tematisk analys av empirin, framkom att övergången från analog till digital undervisning upplevdes fungera ganska bra för de flesta studenter. Vidare visar resultatet att tekniksupport, struktur, tydlighet i instruktioner samt lärarledd undervisning är förutsättningar för att den digitala undervisningen skall kunna fungera. Dessutom visar resultatet att vissa aspekter i den mellanmänskliga interaktionen, som upplevs viktig för lärandet, går förlorad vid digital undervisning. Resultatet ger upphov till reflektion kring vad vi, som undervisar i högre utbildning, kan lära oss av studenternas upplevelser av övergången från det analoga till det digitala.

The Flipped Classroom is a teaching model where content attainment is shifted forward to outside of class, to be followed up by the teacher in class. In Sweden this way of teaching has become very popular during recent years. But what is gained by this way of teaching? Research on the Flipped Classroom in the context of the Swedish High School system is close to non-existent; why studies within this field are of great importance. In order to find appropriate informants, an electronic survey was constructed. Informants matching the selection criteria were then selected for qualitative interviews. In total nine informants agreed to participate in interviews (Semi-structured) to describe their experiences from flipping their own classrooms. The informants reported that the transition from more conventional ways of teaching to using the Flipped Classroom entailed major changes. The informants pointed out that the process of moving away from the more conventional way of teaching improved their teaching. All of the informants expressed they all used the Flipped Classroom methodology but they all did it with different goals in mind and their approach varied a lot. By using the same terminology, it might seem that they worked with the Flipped Classroom in similar ways, but the results show they did not. Herein lies the problem: Teachers say they flip their classrooms, which they do, but they do not share the same goals or approaches, just the term: The Flipped Classroom.

The transition from analogue campus-based learning to digital distance learning during the Covid-19 pandemic affected our society in many ways. This study set out to explore the experiences of 30 pre-service teachers when transitioning to digital distance learning. The pre-service teachers (PSTs) participated in a series of focus-group interviews that were subsequently analysed using qualitative content analysis. The results indicate that the transition to digital distance learning worked well and that the technology that was used performed satisfactorily. However, the PSTs experienced both opportunities and obstacles with respect to distance learning. The opportunities associated with digital distance learning were reported to be instantiated by teacher-led ‘flipped classroom’ teaching sessions and the additional freedom that was enjoyed by the PSTs (in both space and time). An obstacle associated with digital learning was the feeling that important aspects of interpersonal interaction disappeared. The PSTs remained sedentary and isolated at home, and the learning experience became somewhat dysfunctional when the teaching was not clearly structured and teacher-lead. The study concludes that it is not possible to replace IRL (‘in real life’) teaching entirely with digital distance learning. However, the results suggest that a hybrid form of teaching or elements of digital teaching can work well as a complement to future campus-based courses.

The purpose of this article is to describe how education can serve as a changing and liberating process for adults with long-term mental illness. Semi-structured interviews were conducted with 22 participants in Life-knowledge and Creative courses at a Swedish Folk High School. Five themes emerged in the interviews: (i) A meaningful social context – to undergo change with others; (ii) Self-awareness via non-violent communication – to change one’s self-image; (iii) Creating as rehabilitation – change through aesthetic learning processes; (iv) To function better in everyday life – to receive confirmation of change; (v) Opportunity horizons – to change hope for the future. The conclusion is that the Folk High School environment and the educational courses can contribute to an increased sense of well-being in the present. The liberating process primarily impacts the participants’ self-stigma positively as long as this takes place in environments where the participants have experience of not being exposed to social stigma, either at home or at the Folk High School. The participants do not entertain future life plans that extend beyond the context of Folk High School, but when examined in the light of their situation before they enrolled at Folk High School, the liberating process is still noticeable.

Background and Aim: The Folk High School is one of the formal adult education systems that have attracted groups of senior citizens who traditionally have not participated in educational activities. 

Method: Focus group interviews with 33 participants were conducted at eight different Folk High Schools in southern Sweden.

Results: The participants experience this as meaningful, and as something which impacts on their quality of life in a positive manner. Furthermore, it plays an important function in the participants’ continued life-long learning.

Discussion and implications: The presentation focuses on the role the courses that are offered play in the participants’ lives with respect to meaningfulness, their well-being, and life-long learning. The interaction at the courses gives rise to an unpretentious- and, in a broad sense, an intercultural learning experience.

A group whose competence is underutilised because of discrimination and prejudice is people associated with disabilities. Employers must consider how the workplace and work assignments can be adapted so that people associated with disabilities can be included. There are different types of disabilities and each one demands different adaptations. Once such changes are made, however, many people associated with disabilities can work. The chapter reports on a study of an IT education for people associated high-functioning autism. They need an undisturbed workplace and clear and well-structured work assignments. Managers must understand the conditions that high-functioning autistic people work under and be able to create good personal relationships.

The increasing proportion of senior citizens in the population places new demands on the existing welfare system, in terms of the delivery of social services, but also with respect to democratic issues such as ‘inclusion’ and ‘participation.’ Participation in adult education offers a context where senior citizens can be included in society, experience meaningfulness, and even create the conditions for their own well-being. In Sweden, there exist formal adult education systems that have enjoyed more success than others with respect to attracting groups of senior citizens who traditionally have not participated in the same degree in this domain. The Folk High School is one such educational system. The purpose of this article is to provide a description of how Folk High School senior courses are organized and what role the courses that are offered there play in the participants’ lives with respect to meaningfulness, their well-being, and life-long learning. Eight focus group interviews with 33 participants were conducted at eight different Folk High Schools in southern Sweden. The results of this study indicate that Folk High Schools’ senior courses are organized together with the participants and in such a manner that interaction with participants from other courses is made possible. This interaction gives rise to an unpretentious- and, in a broad sense, an intercultural learning experience. The participants experience this as meaningful, and as something which impacts on their quality of life in a positive manner. Furthermore, it plays an important function in the participants’ continued life-long learning.

Denna studie handlar om hur unga vuxna med Asperger upplever att studera IT på en speciellt anpassad utbildning. Det specifika syfte var att beskriva hur unga vuxna med Asperger upplever utbildningen på IT-spåret. Detta syfte delades upp i fyra frågeställningar; Hur beskriver studenterna sina upplevelser och erfarenheter av IT-spåret?, Vilka undervisningsmässiga och mellanmänskliga stödfunktioner beskriver studenterna som mest betydelsefulla?, Hur beskriver studenterna sina framtidsvisioner? och Hur framträder interaktionen mellan studenterna och lärarna på IT-spåret?.  TIllvägagångssättet har varit etnografiskt, där forskarnarna har genomfört deltagande observation och naturliga samtal under sju dagar samt genomfört 14 forskningsintervjuer med studenterna. IT-spåret är ett projekt som startade den 1 januari 2012 och vänder sig till studiemotiverade med diagnosen Asperger som har ett stort intresse för IT och gärna vill arbeta med detta. Framträdande i studenternas berättelser var den upprymdhet som utbildningen genererade. Gällande själva undervisningsformen och anpassningen runt denna framhöll studenterna framförallt möjligheten att få arbeta på en egen arbetsplats, att få arbeta i sin egen takt, friheten att bestämma över sin tid, att de fått individuell hjälp och har tillgängliga lärare samt att de getts möjligheten att få fokusera. Det lärande som varit mest framträdande i studenternas berättelser har, utöver det faktiska innehållet i de olika kurserna, varit det sociala lärandet. De har successivt börjat att fungera bättre socialt med andra och därigenom utvecklat förmågor såsom att be om hjälp, att prata inför grupp, ta mer ansvar, att våga försöka och fått bättre struktur i vardagen. Sammantaget har studierna vid IT-spåret inneburit vidgade möjlighetshorisonter i form av att de brutit en tidigare isolering som utmärktes av sysslolöshet och ensamhet. Genom studierna och vistelsen på IT-spåret har deras känsla av delaktighet, anpassning och meningsfullhet ökat med en ljusare framtidstro som följd. Fördelarna är således många men det finns också farhågor kring att den ljusare framtidstron inte kommer att materialiseras. Den anpassning som utbildningen utmärks av, den tillmötesgående och accepterande kultur som finns på IT-spåret blir svår att leva upp till för framtida potentiella arbetsgivare och det föreligger också svårigheter att ens förmå arbetsplatser att ta emot studenter för praktik. Oavsett hur framtiden ser ut för dessa studenter har vistelsen på IT-spåret inneburit en positiv upplevelse, vilket har ett värde i nuet och det sociala lärandet som ägt rum är värdefullt även utanför den reguljära arbetsmarknaden. 

The purpose of this paper is to describe how young adults with Asperger syndrome experience an educational project called ‘the IT-track’. The methods used included participant observation and research interviews. The results were interpreted within the theoretical framework described by ‘Supported Education’ (SED). The most prominent experience among the students was social learning. Students describe that they gradually began to function better socially with others and developed various abilities, such as asking for help, and talking to groups.The teachers emerged in the interviews as the single most important source of support as they formed the basis of two key points of SED. Overall, studying at the IT-track resulted in the students extending their horizons of possibility by breaking away from their previous sense of isolation which was marked by idleness and loneliness. By participating at the IT-track, the students’ sense of participation and meaningfulness increased.

Den här studien är en del av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors fördjupade analys av ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Den här delstudien beskriver vad unga vuxna (18–30 år) med diagnosen högfungerande autism har för erfarenheter av anpassad undervisning och hur de förbereds inför arbetslivet. I rapporten beskrivs också vad lärare och annan personal har förerfarenheter av att möta denna målgrupp.

The aim of this article is to explore the Folk High School as a supportive environment for participants with neuropsychiatric functional impairments, primarily high-functioning autism, from the perspectives of the participants, the staff, and the principals. The participants’ perspective consisted of 21 interviews, the teachers’ perspective was observed in three focus-group interviews, and the principal’s perspective through 19 telephone interviews. Folk High School is shown to be supportive because it: (i) creates a safe and caring environment, (ii) places the individual participant at the centre of its operations, and (iii) is based on the provision and articulation of clear structures. A limited focus on the classroom and the course content is too narrow for a group of individuals with high-functioning autism. It is important to examine the relationships between different categories of workers and how they, in an interwoven symbiotic system, can provide the participants with the best possible conditions for learning.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.

En övergripande frågeställning för den här studien är: Hur kan lärandesituationer arrangeras på SiS särskilda ungdomshem så att eleverna utvecklar ett intresse för skola och utbildning, blir motiverade för lärande och upplever meningsfullhet i studiesituationen?

Studien syftar till att utveckla djupare kunskap om hur elevers skolsituation ska kunna förbättras genom insatser som görs inom den skolförlagda delen under deras vistelsetid på de särskilda ungdomshemmen. Ett fokus riktas mot eleverna och deras skolerfarenheter. Ett annat är riktat mot lärarna och hur undervisningen arrangeras. Studien utgår från en livsvärldsansats, där forskaren under en treårsperiod har deltagit 400 timmar under hela skoldagar i åtta olika undervisningsgrupper. I studien ingår 59 elever och 36 lärare.

Framträdande för SiS skolverksamhet är att den är komplex med många olika verksamheter. Eleverna har skilda behov och förutsättningar, och befinner sig på olika utbildningsnivåer. De flesta elever har negativa erfarenheter från tidigare skolgång och ett dåligt självförtroende i skolarbetet. En nära relation till lärarna, där eleverna upplever tillit, är avgörande för att de ska kunna utveckla en mer positiv skolidentitet. Det handlar mycket om att möta eleverna utifrån varje enskild elevs förutsättningar och tidigare erfarenheter av möten med skolan.

En majoritet av eleverna i studien beskriver att de upplever meningsfullhet i mötet med skolan på SiS. De känner sig nöjda med skolan och uttrycker spontant att de tycker om att vara där. För många är det en ny upplevelse att få känna en stolthet och glädje över att lyckas i skolarbetet.

Den här artikeln handlar om motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Artikeln inleds med att utreda vad motivation kan vara och vad som kan tänkas påverka elevers motivation för skolarbete. Därefter beskrivs några viktiga perspektiv angående inkluderande lärandemiljöer och vad som kan motivera när ingen motivation finns. Artikeln avslutas med ett relationellt perspektiv på motivation och lärande med utgångspunkten att läraren är den viktigaste motivationsfaktorn för många elever.

This study examines the meaning of motivation among young people in outpatient care for substance use problems. Semi structured interviews with 21 youth aged 15-21 years were conducted and analysed using qualitative content analysis. The results show that young people’s motivations for contacting a clinic and addressing their drug use problems can be intrinsic, extrinsic, or a combination of both. Most young people in the study expressed ambivalence about changing their drug use. Several of them described an internalisation process in which, while the impetus may initially come from others, such as parents and friends, they gradually express a personal desire to change. An important implication is that young people’s motivation can be enhanced via trusting relationships with therapists. The study concludes that motivation is complex phenomena in which young people with substance use problems oscillate between being motivated and unmotivated or find themselves in more than one position, sometimes simultaneously, in a socially mediated process.

Från inledningen: Kapitlet som följer syftar till att beskriva och problematisera ett regeringsuppdrag som har pågått 2016–2020. Uppdraget har inneburit att vara nätverksledare för kommunala samordnare för nyanländas lärande i Jönköpings län. Uppdraget som nätverksledare syftar till att stötta samordnarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-arbetet) riktat mot nyanländas lärande. I uppdraget ingår också att nätverksledarna ska vara en länk mellan Skolverket och huvudmännen i regionens kommuner och att sammanställa samordnarnas dokumentation som görs i form av nulägesbeskrivningar, nulägesanalyser, utvecklingsplaner och påbörjade och slutförda insatser.

The purpose of this paper is to highlight empirical examples of habilitation effects of an adjusted education for young adults with high-functioning autism. Our paper draws upon findings from a project researched - an IT education called the IT-track  - which is an example of an initiative that has had the intention to help to break the isolation and exclusion in favor of inclusion. The IT-track started in January 2012 and is founded by The European Social Fund (ESF), Region Jönköping, Höglandet’s Coordinating Association and Eksjö Municipality. It targets young people diagnosed with high-functioning autism between 19-30 years old. The IT-track offers upper secondary and university courses in programming, CAD and computer systems, as well as internship experience. The study is inspired by ethnographic methodology (Hammersley & Atkinson, 2007), where researchers reside within the environments and situations they want to learn about. Data was collected by way of participant observations, natural conversations, research interviews with students and one focus group interview with the staff (van Manen, 1990). The different data collection methods complemented each other and, taken together, provide a rich description of the students’ experiences of the IT-track. The context of the present study is focused on (i) the students’ experiences of the IT-track, (ii) the students’ previous school experiences, and (iii) how they relate to their future. The findings involve:

• Identified adjustments at the IT-track
• To get structure in everyday life
• To function better socially with others 
• Extended horizons of possibility
• Employment and internship

The findings have relevance due to a prior lack of research into Asperger syndrome and education. This paper highlights the need for a better understanding of how environments can be adapted in order to be supportive and contributing to learning and habilitation.

This article draws upon findings from an educational program in Information Technology for young adults associated with high-functioning autism. The aim of the program was to make the students employable. Data was collected through participant observation and research interviews. Of the twelve students who completed their education, five had made transitions to employment and three held internship places. Because of this training and the adaptations that were made within the educational program, the well-being of the students improved, and their need for home support and medication decreased. Important adjustments included the provision of individual work places, the clear structure of the work that was to be performed, and the creation of an environment where the students were seen, acknowledged, and understood.

Syftet med den här forskningsrapporten är att beskriva hur folkhögskolans livskunskapskurser kan hjälpa deltagare med långvarig psykisk ohälsa till återhämtning, rehabilitering och habilitering. Studiens datainsamling omfattar nio dagars deltagande observation i kurserna på folkhögskolan kombinerat med tolv semistrukturerade livsvärldsintervjuer och fyra fokusgruppsamtal. Totalt ingår 22 deltagare, sex lärare och rektor på folkhögskolan. I resultatet beskrivs nio teman: (i) Varför är jag här?; (ii) Ett meningsfullt socialt sammanhang; (iii) Rutiner och struktur i tillvaron; (iv) Att fungera bättre i vardagen; (v) Självmedvetenhet genom kommunikationsmodeller; (vi) Skapande som rehabilitering; (vii) Vidgade möjlighetshorisonter; (viii) Saker som kan förbättras i utbildningarna enligt deltagarna; (ix) Lärarnas och rektors pedagogiska utgångspunkter.

Slutsatsen är att folkhögskolan bidrar till ett begripligt, hanterbart och meningsfullt socialt sammanhang och att livskunskapskurserna hjälper deltagarna att fungera bättre i vardagen och tillsammans med andra. Genom kursinslag, som tillexempel att lära sig själv medkänsla och Nonviolent communication – en kommunikationsmodell, beskriver deltagarna att de blir mer medvetna om sig själva och sin omgivning. Kursdeltagarna berättar att livskunskapskurserna har ökat deras välbefinnande i nuet och att de har fått ett framtidshopp. Vi kan se att deltagarnas negativa uppfattningar om sig själva minskar i folkhögskolans trygga miljö och i hemmet. Vad gäller att fungera i andra miljöer utanför folkhögskolan så beskriver deltagarna en avsaknad av möjligheter. Det finns en önskan hos deltagare att få möjlighet att till exempel arbetsträna eller arbeta med något projekt utanför folkhögskolan. Lärarna beskriver att det viktigaste i kurserna är att utgå ifrån deltagarnas individuella behov. Detta beskrivs vara ganska svårt eftersom det idag är betydligt vanligare att deltagare har flera olika svårigheter att hantera. Exempel på detta är att en stor andel av deltagarna har neuropsykiatriska diagnoser, social fobi, utmattningssyndrom och depressioner. Det viktigaste enligt lärarna initialt är att lyckas forma deltagargrupper där alla accepterar varandra och upplever sig trygga.