Ett hållbart samhälle bygger på att resurser används på ett effektivt sätt. En effektiv ekonomi bygger på att olika typer av verksamheter utförs på de platser där de kan utföras på ett effektivt sätt. Vissa platser har bättre förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd. Både teoretisk och empirisk forskning visar att produktivitet, förnyelse och tillväxt gynnas av den täthet och mångfald som finns i befolkningstäta områden. Detta gäller inte minst för kunskapsintensiva verksamheter, vilka tenderar att koncentreras till urbana miljöer. Syftet med denna studie är att ge en översikt över vilka utvecklingsvägar som finns för landsbygden i en ekonomi som i växande grad koncentreras till kunskapsintensiva verksamheter.
Denna studie belyser det faktum att landsbygden, trots urbaniseringskrafter, är en fördelaktig plats för verksamheter som är direkt beroende av fasta naturtillgångar som återfinns utanför urbana miljöer. Landsbygden är således en fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverkningsindustri samt för många företag som är inriktade på exportmarknader. Även den småskaliga livsmedelsindustrin och delar av besöksnäringen drar nytta av landsbygdens specifika resurser. Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för sysselsättningstillväxt på landsbygden, eftersom stora delar av den storskaliga industriproduktionen fortgående ersätter arbetskraft med kapital och därmed visar på en svag tillväxt i sysselsättning.
Både småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring är växande branscher i flera landsbygdskommuner, inte minst i fjällvärlden och i kustområdena. Man ser emellertid också att det finns många platser i Götalands och Svealands inland som har en stark livsmedelsproduktion (både storskalig och småskalig) och dessutom har en attraktiv miljö för friluftsliv och därtill kopplad besöksnäring.
Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Jordbruksproduktion är nödvändig för att hålla marken öppen och bidrar till en stor artrikedom och bevarade natur- och kulturmiljöer. Att odlingslandskapet bevaras torde vara av stor vikt för landsbygdens långsiktigt positiva utveckling.
En annan förutsättning för att en plats ska visa på en långsiktigt positiv utveckling är att det finns en lokal marknad med stark köpkraft. Denna studie visar att en kommun behöver ha ett lokalt tätortscentrum med minst ca 25 000 invånare för att den förväntade befolkningsutvecklingen ska vara positiv. Närhet till grannkommuner med större tätortscentra inom avstånd som upplevs som pendlingsbara, kan kompensera avsaknaden av egen större tätort.
Avsaknad av en köpstark lokalbefolkning kan också kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Ytterligare köpkraft kan också komma från utländska besökare. Det tycks finnas ett ömsesidigt positivt samband mellan besöksnäring och uppkomst av småskaliga lokala produkter i vissa delar av landet. Många sådana produkter har en direkt koppling till det lokala jordbruket, vilket påtalar jordbrukets roll för en levande landsbygd.