Studier visar att fattigdom påverkar människors livskvalitet och möjligheter till full delaktighet i samhället, och kan ge upphov till ohälsa och skamkänslor. Fattigdom är ett komplext fenomen som kan definieras på olika sätt beroende på tid och plats. Resultat i denna studie baseras på data och definitioner av fattigdom från Statistiska Centralbyrån (SCB). Två definitioner används som utgår ifrån att fattigdom är brist på resurser som leder till att man inte når en allmänt accepterad levnadsstandard. Relativ fattigdom som innebär att hushåll har inkomster lägre än 60 % av medianinkomsten och absolut fattigdom som innebär att inkomsten inte täcker nödvändiga levnadskostnader. I fokus för rapporten är att undersöka barnfattigdom, fattigdom bland ensamstående med och utan barn, fattigdom bland unga vuxna, samt fattigdom bland äldre.
Sammantager visar rapporten att fattigdom utifrån de valda definitionerna i Jönköpings län varierar mellan olika grupper och kommuner. Bland barn i länet lever i genomsnitt 19,5% i relativ fattigdom, vilket är något högre än riksgenomsnittet på 18,3%. När det gäller låg inkomststandard, är den lägsta andelen 1,8%, och den högsta nivån 10,6%. Rapporten visar också att barn med utländsk bakgrund löper en betydligt högre risk för fattigdom.
För ensamstående föräldrar finns också stora variationer mellan kommuner, där kvinnor med barn löper högre risk för fattigdom än ensamstående män. Yngre ensamstående kvinnor utan barn har högre risk att leva i fattigdom i några kommuner. Rapporten visar vidare att unga vuxna (20–29 år) med utländsk bakgrund har en betydligt högre risk för låg inkomststandard än de med svensk bakgrund i alla kommuner.
När det gäller äldre (65–79 år) visar resultatet att ensamstående kvinnor har högre nivåer av fattigdom jämfört med män, men risken är betydligt lägre för sammanboende äldre.
Rapporten visar också att generellt sett har sammanboende äldre lägre risk för fattigdom, och skillnaderna mellan könen är tydliga men mindre framträdande jämfört med ensamstående med hemmaboende barn i åldersgrupperna 20–29 år och 30–49 år.
Slutsatsen av rapporten är att fattigdom i Jönköpings län varierar avsevärt mellan olika kommuner, utrikesfödda och ensamstående mödrar med hemmaboende barn utgör grupper med ökad risk för ekonomisk utsatthet. Fattigdom är ett komplext fenomen som påverkar flera aspekter av livet, från utbildning och hälsa till socialt välbefinnande. För att effektivt bekämpa fattigdom behövs omfattande strategier som fokuserar på olika faktorer, såsom utbildning, bostad, och vård. Fortsatt forskning är nödvändig för att undersöka långvarig fattigdom och de faktorer som bidrar till socioekonomiska skillnader i regionen.