Change search
Refine search result
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Argumenterande text: En jämförande studie mellan stadier2012Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att lära sig hantera argumenterande genrer: Utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp.

    För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för ”arbetslivet och för vidare studier” (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumente­rande.

    I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht 2012. Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln ”Vad är poängen med universitetsutbildning?”. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning.

    I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mot­tagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är ”en blandning av olika framställningsformer” (Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten.

    Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy – en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november 2011. Presentationens resultat kommer att relateras till pilotun­dersökningens.

  • 3.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att skriva diskursiva texter med olika språkliga bakgrunder2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Att skriva diskursiva texter är en konst som behöver tränas. Otillräcklig träning har lett till stora problem för nyblivna studenter, vilket dagens utbildningsdebatt visar. För att kartlägga vad elever/studenter kan respektive inte fullt ut behärskar har vi i en tidigare studie undersökt texter skrivna av blivande svensklärare. I pågående studie ägnar vi oss åt motsvarande texter producerade av elever i årskurserna 7 och 9 på högstadiet samt 1 och 3 på gymnasiet.

    Vår forskning visar tydligt att vi inte kan ge samma typ av stöd till alla elever/studenter, eftersom grupperna är heterogena. Därför finner vi det viktigt att studera likheter och skillnader mellan olika skribentgrupper. För vissa tycks exempelvis framför allt textarbetet, såsom mottagar- och genreanpassning, bereda problem, medan det för andra snarare är språket som utgör en stötesten. För ytterligare andra föreligger dubbla svårigheter när både textarbete och språk är problematiska. Till detta kan fogas andra problem med skrivandet såsom olika typer av läs-och skrivsvårigheter.

    Presentationen fokuserar på en jämförelse mellan elever i ÅK 1 på gymnasiet som har svenska som modersmål och sådana som har svenska som andra språk. I det senare fallet gör vi ytterligare en uppdelning i skribenter som fötts i Sverige eller kommit hit under sina första levnadsår och elever/studenter som anlänt senare. Avgränsningen är vansklig, vilket framgår av debatten kring hur man ska organisera undervisningen i svenska för personer med svenska som andra språk (http://www.andrasprak.su.se/).

    Studien inramas av en textsyn där kriterier såsom språk- och kulturbakgrund, kontext, erfarenhet och historia tas hänsyn till som individuella resurser, vilka aktiveras i textarbetet. I förlängningen krävs därför en vidare analys, där tolkningsprinciper från området critical literacy griper in (Janks, 2010. García, 2011; 2012.).

    Själva undersökningsarbetet baserar sig på grounded theory. Mer precist har vi utgått från hypotesen att god argumentation förutsätter ett visst mått av både organisation och tydlighet i argumentationen och av mottagar- och genreanpassning. I fokus för undersökningen ligger därför dels hur argumentationen i textmaterialet är uppbyggd (form, innehåll och struktur), dels hur skribenter anpassar sina texter till mottagare och till genre. Detta gör det nödvändigt att arbeta tvärvetenskapligt. Vi använder oss av både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder kompletterat med Toulmins argumentationsmodell (2003). Utöver detta tittar vi, när det gäller texter skrivna av elever med annat modersmål än svenska, också på språket i sig med processbarhetsteorin som bas (Pienemann, 2011). Resultaten pekar mot en didaktik i samverkan med elevens unika språk- och kulturtillgångar.

  • 4.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Att utveckla skrivkompetens på gymnasiet2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I en digitaliserad värld kommer allt fler människor i situationer där de använder skrift för att kommunicera (Westman, 2010), såväl i yrkesliv som privat. Samtidigt visar forskning att utvecklingen av skrivkompetenser under skoltiden, inte minst när det gäller diskursiva och argumenterande texttyper, uppvisar brister (Ask, 2005, 2007; Bergh Nestlog 2009; Ciolek-Ciastek 2008; Johansson 2010; Lindberg & Sandblom, 2013a; Nyström 2000).

    I en pilotundersökning, Progression i en genre (Lindberg & Sandblom, 2013a), av ca 40 texter från årskurs 7 och 9 respektive årskurs 1 och 3 på gymnasiet framkommer bl.a. två problem när det gäller progression i skrivutvecklingen. Ett är att det diskursiva, argumenterande skrivandet i årskurs 7 är svagt utvecklat, trots att eleverna hade behövt den kompetensen i mötet med mer avancerade texttyper i olika ämnen. Ett annat problem är att den utveckling som sker under högstadiet tycks avstanna till stor del under gymnasiet och många studenter som sedan går vidare till högre studier är dåligt förberedda för kraven på att skriva akademiskt (Ask, 2005; Lindberg & Sandblom, 2013b). Detta övergripande resultat kan man koppla till Kroghs (2014) forskning om stadieövergångar. Krogh visar exempelvis på att gymnasieelever inte utmanas i sin språkliga kreativitet, då uppgifterna har mycket strikta ramar och inte tillåter språkligt skapande. Silverström (2007) visar även på att gymnasieelever har svårt att frigöra sig från den berättande genren då de skriver diskursivt, vilket vår studie problematiserar.

    Ifrågavarande undersökning syftar till att belysa de språkliga och textuella resurser som elever aktiverar då de ställs inför att skriva en diskursiv text, där ramarna inte är entydigt fastställda. Studien utgår från nämnda pilotundersökning men vill fördjupa kunskapen om hur skrivundervisningen kan förbättras på gymnasiet. Därför fokuserar vi i nästa steg på ett material som omfattar ca 200 texter skrivna av elever i årskurs 1 på gymnasiet.

    Analysen utgår från Grounded theory. Den huvudsakliga metoden är kvalitativ men kompletteras i viss mån med kvantitativ analys. För att belysa så många facetter av skrivkompetens som möjligt arbetar vi tvärvetenskapligt och använder språk- och litteraturvetenskapliga modeller samt argumentationsmodeller (särskilt Toulmin 2003) i analysen. I blickpunkten ligger identifiering av olika former av textkompetenser, där mottagaranpassning och genreanpassning är två viktiga aspekter. På en mikro- och en makro-nivå visar resultaten vilka kompetenser elever spontant mobiliserar i en given skrivaktivitet. De ger också indikationer om vad undervisningen bör fokusera tydligare på för att en effektivare progression ska uppnås.

    Sammanfattningsvis visar våra resultat att det behövs ett tydligare fokus i undervisningen på att hjälpa elever att förstå hela processen när man skriver och tolkar texter. Målet är en undervisning som, på grundval av de kompetenser elever har, förmår lotsa dem till en flexibel användning av de språkliga medel som står till förfogande i olika textsammanhang, både vid skrivande och läsande.

    Presentationen avslutar med tankar kring passande didaktik för att möta det vi ser i resultaten.

  • 5.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Media, Literature and Language Didactics.
    Basic concepts of the theory of genre and the analysis of argumentative writing2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In our conference paper we will make an in-depth study of the relation between, on the one hand, basic notions in genre theory, genre, activity type and style, as used for instance in Fairclough (1992) and Cope & Kalanzi (1993) and, on the other hand, the outcome of an investigation into the nature of argumentative writing on different levels of the Swedish school system and in higher education.

     

    There is still much work to be done when it comes to helping people to learn how to write discursive texts. (See the results of a pilot study to be found in Lindberg & Sandblom, 2013.) The need for more research in this area has been brought to attention by for example Ask (2007); Bergh Nestlog (2009); Ciolek-Ciastek (2008); Johansson (2010) and Nyström (2000) and is further emphasized due to changes within the Swedish school system. A consequence of these changes has been that more focus has been put on the proficiency of pupils to adapt their writing to given circumstances.

     

    This situation motivated an investigation of argumentative texts produced by pupils in upper secondary high school (grades 7 and 9), college students (grades 1 and 3) and students at university level studying to become teachers of Swedish (one group during their second semester of Swedish and one during their third semester).

     

    The method used in the investigation rests upon Grounded theory (Bryman, 2011, s. 513ff.) which allows an interaction between the analysis of the data and theoretical considerations. The focus of interest has been the form, content and structure of the argumentation but also the way the authors of the texts adapt their writing to the recipient and to the genre.

     

    The analysis is mainly qualitative, based on a close reading of the texts, but some aspects have been supplemented with a quantitative analysis. We assume, as do many others, that different levels of description are necessary in order to grasp the flexibility of language use depending on the given situation, the aim and the recipient of the text. We have therefore used theories and methods from several different areas: linguistics, literature and Toulmin’s model of argumentation (2003). This choice of methods is also motivated by the wish to avoid too rigid a conception of notions such as genre and text type.

  • 6.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Blivande svensklärare skriver argumenterande text2013In: Literacy i læringskontekster / [ed] Dagrun Skjelbred, Aslaug Veum, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, 2013Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Other School Based Research.
    Dive iN – Diversity as Normality2017Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Svenskämnets tre inneboende svårigheter2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenskan i skolan kan sägas bestå av tre svårigheter: genrer, progression, och mångfald. Genremängden gör det svårt för lärare att lotsa elever till en förståelse för hur språk fungerar beroende på situation, syfte, mottagare och medium. Vår undersökning av argumenterande texter på högstadiet och gymnasiet visar att fokus bör ligga på funktionalitet och flexibilitet – genreegenskaper och språkets många möjligheter att realisera dessa. Det andra problemet utgörs av brister i progression inom skrivande. Varför kan så få elever i årskurs 7 argumentera? Och varför är progressionen i skriftlig argumentation så dålig på gymnasiet? Ett intensivare arbete med ett gemensamt metaspråk för textarbete och för språkliga medel är nödvändigt. Det tredje problemet, mångfalden inom elevgrupper, är svårhanterat men ger samtidigt nya möjligheter. Alla elevgrupper har kompetenser som genom arbete över gruppgränser skulle kunna främja andra elevers skrivinlärning.

  • 9.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Patterns of socialization into multiple academic writing spaces. On centers and peripheries2019In: Book of abstracts, 2019, p. 15-16Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping, Sweden.
    Dive iN – Diversity as Normality: A substudy on usage of digital resources across subjects in upper secondary school2018Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Lindberg, Ylva
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping, Sweden.
    In/ex/clusive communication in upper secondary school settings. The challenge of digital resources2018Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Sandblom, Elisabet
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Forskning kring lärande, text och språk: Projektet Progression i en genre.2011Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, T.
    Erik Dahlberg secondary school, Jönköping, Sweden.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Diversity in policies and practices of digital communication in Swedish upper secondary school2019In: INTED2019 Proceedings: 13th International Technology, Education and Development ConferenceValencia, Spain, 11-13 March, 2019 / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez & I. Candel Torres, IATED Academy , 2019, p. 2668-2677Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Dive iN, mångfald som normalitet2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Dive iN – Mångfald som normalitet

    Presentationen bygger på forskningsprojektet DiveiN (Diversity as normality) vars syfte är att problematisera begreppet mångfald, vilket diskuteras flitigt i både samhälle och forskning (BaggaGupta & Messina Dahlberg, 2018). Samtidigt vill vi bidra med kunskap om hur digitala kommunikativa praktiker formar och ger ramar för mångfald i undervisning och lärande. Presentationen redogör för en pilotstudie som genomfördes på en gymnasieskola med elever i årskurs två. Studiens övergripande frågor var:

    • Vilken mångfald syns i materialet?

    • Hur kan mångfald i digitala kommunikativa praktiker i skolan beskrivas?

    • Vilka är “the gaps” mellan digitala kommunikativa praktiker i samhället, styrdokument och praktiker i skolrelaterade kontexter?

    Datainsamlingen har skett genom en enkät om användning av digitala resurser i skolans alla ämnen, både i och utanför skolan. Enkätsvaren har sedan legat till grund för fokusgruppsintervjuer som rör elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, det stöd de får vid användning av digitala resurser i skolan, multimodala arbetssätt, spelbaserat lärande och skolrelaterad digital kommunikation.

    Resultaten visar på olikheter mellan grupper av skolaktörer och ämnen samt mångfald i en mängd aspekter av kommunikation. Exempelvis varierar elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, och om hur deras tillgång till och sätt att få stöd ser ut vid användning av digitala resurser. Resultaten visar också på mångfald i skolans digitala kommunikativa praktiker som nödvändiggör en mångfacetterad beskrivning av begreppet mångfald, en som inte bara beaktar grupper som exempelvis kön, språkbakgrund och funktionalitet utan också tar hänsyn till aspekter som är relevanta för det område som undersöks. För kommunikation är bl.a. skalor som monologisk – dialogisk, unilateral – polylateral och formell – informell relevanta. Skillnaderna i användandet av digitala resurser, tycks slutligen bekräfta bilden av en “new digital divide” som innefattar digital literacy och supportsystem, snarare än teknologin i sig, som det ursprungliga ”digital divide”-begreppet avsåg (Samuelsson, 2014; Warschauer, 2002; Warschauer & Matuchniak, 2010).

  • 15.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, School Based Research, Teaching and Learning Language, Literature and Media.
    Diskursiv mångfald: En makro- och mikroanalys av elevtexter från svenska och svenska som andraspråk i åk 1 på gymnasiet2014In: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam & Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) , 2014, p. 73-97Chapter in book (Refereed)
  • 16.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Form och funktion i argumenterande texter skrivna av gymnasieelever2016Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Sandblom, Elisabet
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Lindberg, Ylva
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Learning Practices inside and outside School (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Haglind, Therése
    Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping, Sweden.
    Diversity as Normality, Dive iN2018Conference paper (Refereed)
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf