Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society, Malmö, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Ohlsson, Lisbeth
    Kristianstad University, Faculty of Education, Kristianstad, Sweden.
    Characteristics of independent schools directed at students in need of special support: A study of school website presentation2019Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 77, nr 3, s. 317-337Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the research was to explore how 55 Swedish independent schools, directed at (or limited to) students in need of special support (SNSS), describe their organisation, work and visions. The empirical data of the research consisted of the schools' website presentations, which were processed and analysed in consecutive steps. The results showed that the students' complicated school- and life situations were often combined with disabilities mainly in the neuropsychiatric field. The majority of the schools (76%) practiced both schooling and methods for treatment and care, differentiating their role from the mainstream track. Neuropsychiatric and psychological perspectives had a significant influence, reflected in how the schools describe their daily routines, therapeutic methods of treatment and access to specific categories of staff. Small groups, individual instruction and competent staff were described as specific features. Teaching content and didactic aspects were seldom highlighted. The focus on the websites was on socialisation and subjectification while qualification, i.e. knowledge development, had a more limited role. The study points to a need for further research exploring daily pedagogical practice in more depth and calls for a greater focus on student perspectives. Consequences for learning contexts are discussed in the concluding part of the article. The specialist role, the independent schools in the present study tended to take on are most urgent issues to discuss in an educational context striving for equity and inclusive learning environments. 

  • 2.
    Göransson, Kerstin
    et al.
    Department of Educational Studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Lindqvist, Gunilla
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Almqvist, Lena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU). School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalen University, Västerås, Sweden.
    Nilholm, Claes
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden2017Ingår i: Educational review (Birmingham), ISSN 0013-1911, E-ISSN 1465-3397, Vol. 69, nr 4, s. 490-505Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Special needs educators (SNEs) and their counterparts are expected to play a significant role in schools’ work towards inclusive practices. Studies do, however, indicate a rather diversified picture regarding the occupational groups assigned to work with special support and their workroles, within and between different countries. In Sweden, one can differentiate between two such occupational groups, SNEs with qualifications in special educational needs at advanced level and support teachers (SuTs) with varying teacher education and education in special educational needs. The aims of this article are to investigate the occurrence of SNEs and SuTs within the compulsory school system in 10 municipalities in Sweden and the occupational roles of those SNEs and SuTs in relation to the inclusion agenda. A questionnaire was sent out in 2012 to all SNEs and SuTs in 10 municipalities (n = 511, response rate 61.6%). Main results indicate that: (a) there is wide variation between municipalities regarding the extent to which SNEs or SuTs are assigned to work with special support; (b) the characteristics of the occupational role of SNEs are more in line with inclusive practices than those of the role of SuTs; (c) there is consensus between the two occupational groups regarding what they think should characterize the occupational role of SNEs; (d) SNEs consider, more than do the SuTs themselves, that the role of SuTs should be more in line with that of a “traditional special-education teacher”. Results are discussed in relation to Thomas Skrtic’s theoretical accounts of inclusive education and Andrew Abbott’s notion of jurisdictional control.

  • 3.
    Klang, Nina
    et al.
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Katarina
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Nilholm, Claes
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Göransson, Kerstin
    Department of Pedagogical Studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Enacting the role of special needs educator – six Swedish case studies2017Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 32, nr 3, s. 391-405Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With the increasing focus on inclusion, special needs educators (SNEs) are now expected to share responsibility for pupils with teacher colleagues and to lead school development, but it is a challenge to enact this role in schools. The aim of the study was to explore how professional roles of Swedish SNEs are enacted in local school contexts. From a survey of SNEs in 10 Swedish municipalities, six participants whose work tasks were expected to correspond to the degree ordinances for their university training were chosen. The participants were followed at work, and data were collected through observation of the participants at work, participants’ diaries and interviews with the participants, their teacher colleagues and their school principals. The analysis involved both quantitative and qualitative methods. First, based on the researchers’ observations of the participants at work, categories of SNEs’ tasks were discerned, and the amount of time devoted to those categories of tasks was summarised. Second, case study narratives of the SNEs’ work were constructed to describe how the participants, their teacher colleagues and their school principals view the SNE role and to describe how the work is enacted in various school contexts. The results revealed seven categories of work tasks practised to varying degrees by the six SNEs. The case study narratives exposed large variation in how the SNEs conceptualised their role and how it evolved in relation to local school contexts. The results of the study are discussed with regard to the role of the SNE in relation to policies of inclusion.

  • 4.
    Lindqvist, Gunilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Pedagogik.
    Göransson, Kerstin
    Mälardalens Högskola.
    Nilholm, Claes
    Malmö Högskola.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    Cameron, David Lansing
    Universitet i Agder, Norge.
    Hannus-Gullmets, Britta
    Åbo Akademi, Finland.
    Special professions? The role of special educators in the Nordic countries2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Special educators play a central role in schools´ work in relation to special educational needs. They represent, and are expected to represent, specific ways to identify and work with problematic school situations. Despite their important position, very little is known about what constitutes their professional role with regard to knowledge base, professional activities, legitimacy and status within the educational system. Little is also known about the conditions for developing a professional role, for example in relation to state and local policies.

    The purpose of this round table session is twofold: a) to discuss the role of special educators in Sweden, Finland, Norway and Denmark and conditions for developing a shared understanding of the professional role within each country as well as between the countries; b) to discuss possibilities for joint, comparative studies within the field.

    Theoretical points of departure that will guide our discussions are: a) different perspectives on special needs education, the deficit or compensatory perspective (e.g. Ainscow, 1998; Haug, 1998), the relational perspective (e.g. Clark, Dyson & Millward, 1998; Persson, 1998; Skrtic, 1991) and the interactive perspective (Ainscow, 1998); b) different perspectives on professions, the knowledge base, the every-day practice of the profession, legitimacy and status (c.f. Collin, 1990; Gross, 1958; Torstendahl, 1990).

    Empirical points of departure will be preliminary results from three Swedish surveys: one total population survey of special pedagogues and special teachers examined between the years 2003-2011(N=4 252, response rate 75,0%) and one Swedish survey of all teachers working as special educators, resource teachers etc. (N=511, response rate 62,5%), in a sample of municipalities and one survey to all teaching staff and support staff in one municipality (N=1297, response rate 72,5%).

  • 5.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU). Linnaeus University, Växjö–Kalmar, Sweden.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Växjö–Kalmar, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Rose, Richard
    University of Northampton, United Kingdom.
    Shevlin, Michael
    Trinity College, The University of Dublin, Ireland.
    Conducting the pilot study: A neglected part of the research process? Methodological findings supporting the importance of piloting in qualitative research studies2019Ingår i: International Journal of Qualitative Methods, E-ISSN 1609-4069, Vol. 18, artikel-id 1609406919878341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the development of research to compare the processes and impact of inclusive education in Sweden with results obtained from a study undertaken in Ireland, a pilot study was conducted and documented. The pilot study had three aims: (1) to gather data to provide guidance for a substantive study adapted to Swedish conditions through modification of Irish research procedures and instruments, (2) to critically interrogate how we as researchers could most effectively conduct a pilot study utilizing observational and video-recorded data, and (3) to use the Irish theoretical model as a tool of analysis for studying inclusion in two Swedish schools. Although pilot studies are frequently conducted to assess the efficacy of research instruments for use in qualitative research projects, few publications have drawn upon empirical findings related to such studies. Additionally, while methodological texts recommend the use of pilot studies in qualitative research, there is a lack of reported research focusing on how to conduct such pilot studies. We argue that our methodological findings may contribute to greater awareness of the important role that a pilot study may have for full-scale qualitative research projects, for example, in case study research where semi-structured qualitative interviews are used. This argument is based on the assumption that researchers, and especially novice researchers, having conducted a pilot study will be better informed and prepared to face the challenges that are likely to arise in the substantive study and more confident in the instruments to be used for data collection. A proper analysis of the procedures and results from the pilot study facilitates the identification of weaknesses that may be addressed. A carefully organized and managed pilot study has the potential to increase the quality of the research as results from such studies can inform subsequent parts of the research process.

  • 6.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Enhancing equity through an intervention?2019Ingår i: Abstract book, 2019, s. 370-371Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Hellberg, Kristina
    Linnéuniversitetet.
    Hammarqvist, Sofie
    Linnéuniversitetet.
    Specialpedagogers arbete med likvärdighet2022Ingår i: Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik / [ed] A. Öhman, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 201-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Övrig skolnära forskning.
    "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I stort sett alla elever som lämnar grundskolan fortsätter sina studier i gymnasieskolan, som därmed står inför utmaningen att kunna möta hela variationen av elevers skiftande behov och förutsättningar. Skolans dagliga praktik byggs upp av en mängd kommunikativa kontexter, formella såväl som informella. I dessa sociala och språkliga sammanhang förs samtal om och med elever. Avhandlingsarbetet riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning. Forskningsarbetet är inriktat dels mot organiseringen av gymnasieskolans verksamhet och dels mot elevernas upplevelser och erfarande av sin delaktighet, kommunikationen i olika kontexter och det egna lärandet.

    Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), som vilar på en sociokulturell teoribildning. Därtill har begrepp hämtade från dramaturgin använts som analysverktyg, för fördjupad analys och tolkning av samspelet. Studien har en etnografisk och longitudinell karaktär. Under drygt tre års fältarbete har elva fallstudieelever följts på resan genom den gymnasiala utbildningen.

    Resultatet visar på gymnasieskolans komplexitet, där kommunikation och handlingar inom en rad kommunikativa kontexter inte alltid får förväntad effekt. Till formella sammanhang som ska ha en förebyggande och stödjande funktion hör elevvårdsteamsmöten, överlämnings- och klasskonferenser. För gruppen av fallstudieelever visar sig emellertid dessa ha en begränsad betydelse. Studien blottlägger bland annat hur verksamhetens organisering, medierande verktyg och aktörernas samspel kan bli till hinder. Vidare får väntan på stödinsatser och bristande samverkan mellan olika kommunikativa kontexter negativa konsekvenser för berörda elever. För elever som når framgång trots en komplicerad skolgång och livssituation i övrigt, får upplevelsen av delaktighet i en kompisgemenskap en framskjutande plats, men framförallt framstår delaktigheten i den egna lärandeprocessen som en avgörande faktor. Detta ställer krav på kontinuerliga samtal och uppföljningar där undervisande lärare och inte minst klassföreståndare/mentor intar en central roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Kompetensutvecklingsinsatser för högre måluppfyllelse2022Ingår i: Uppdragsutbildning – ett ömsesidigt lärande i samverkan / [ed] Åsa Hirsh & Jesper Boesen, Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication , 2022, s. 20-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Från inledningen: Likvärdighet är ett nyckelbegrepp i dagens skoldebatt. Hur skapas förutsättningar för en likvärdig utbildning där alla elever får utvecklas i linje med skolans sociala mål och samtidigt ges möjlighet att nå kunskapsmålen och bli behöriga för vidare utbildning? Detta är en utmaning för alla skolor men för vissa är det svårt, eller till och med mycket svårt, att klara uppdraget. Våren 2021 lämnade nästan en fjärdedel (23,9%) av eleverna grundskolan utan att vara behöriga i alla ämnen (Skolverket, 2021). Genomströmningen i gymnasieskolan har ökat om en jämförelse görs mellan första årskullen som slutförde Gy 2011 (71,6%) fram till den senaste årskullen våren 2021 (79,6%) (Skolverket, 2021). Trots detta, kan vi konstatera att var femte elev inte klarar gymnasieutbildningen inom tre år.

  • 10.
    Möllås, Gunvie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Vad formar rollen som specialpedagog?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den specialpedagogiska yrkesrollen medför ofta en rik flora av arbetsuppgifter och varierande uppdrag. Det saknas dock tydliga riktlinjer för yrkesrollen, vilket gör att den kan tolkas på olika sätt. Hur skolan identifierar och hanterar skolproblem, blir därför avgörande för hur det specialpedagogiska uppdraget ser ut. Det väcker i sin tur frågan om vilka konsekvenserna blir för utvecklingen av en inkluderande undervisning, som främjar alla elevers optimala lärande och delaktighet.

    Ett forskningsprojekt, bestående av tre olika delstudier, har riktat sitt fokus mot ”Speciella yrken”. Främst har specialpedagoger och speciallärare deltagit, men även resurslärare var involverade i en av delstudierna. Efter två genomförda enkätstudier, valdes sex respondenter ut för fördjupade fallstudier. Observationer, intervjuer, informella samtal, inspelade dagboksanteckningar och dokument utgjorde datamaterialet. Samtliga sex deltagare var anställda eller arbetade som specialpedagoger.

    Det övergripande syftet var att undersöka hur specialpedagogrollen konstitueras i grundskolans vardagliga och lokala praktiker. Följande forskningsfrågor ställdes:

    - Vilka kontextuella villkor och förutsättningar bidrar till att forma specialpedagogers yrkesroll?

    - Vilka strategier använder specialpedagoger sig själva av för att stärka och forma sin yrkesroll?

    - Vilka arbetsuppgifter ingår i specialpedagogers vardagspraktik?

    Resultatet pekar på att flera kontextuella dimensioner (situerade, professionella, materiella och externa) bidrar till att skapa olika förutsättningar för specialpedagogers arbete. Hit hör bland annat skolans historiska, socioekonomiska och kulturella miljö, organiseringen av specialpedagogiskt arbete och inte minst rektors ledarskap och visioner, samt rektors inställning till elever i svårigheter och tilltron till specialpedagogens styrkor.

    Samtidigt visar forskningsresultaten på att specialpedagogerna använder sig av egna strategier för att ta kontrollen över sina arbetsuppgifter. Det handlar om personliga intressen, erfarenheter och kompetenser. Vidare rör det sig om förmågan att bygga relationer, att kunna inta ett självständigt ledarskap och att fungera som en stödjande länk mellan olika kontexter, nivåer och aktörer inom och utanför skolan.

  • 11.
    Möllås, Gunvie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Gustafson, Katarina
    Klang, Nina
    Göransson, Kerstin
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier.
    Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken: En analys av sex fallstudier2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka arbetsuppgifter ingår i specialpedagogernas vardagspraktik? Vilka kontextuella villkor och förutsättningar bidrar till att forma den specialpedagogiska yrkesrollen samt vilka strategier använder specialpedagogerna sig själva av för att stärka och forma sin yrkesroll? Frågorna ligger till grund för den analys av sex fallstudier som presenteras i den här rapporten. Studien utgör den tredje delstudien inom ett större forskningsprojekt ”Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning”, vilket har finansierats av Vetenskapsrådet. Samtliga respondenter är anställda som specialpedagoger, men har varierande bakgrund och utbildning. Syftet har varit att undersöka hur specialpedagogrollen konstitueras i grundskolans vardagliga och lokala praktiker. Datamaterialet består av dokument, fältanteckningar från observationer, informella samtal och intervjuer samt respondenternas egna dagboksinspelningar. Rapporten riktar sig främst till verksamma aktörer inom grundskolan på olika nivåer (förvaltningspersonal, rektorer, elevhälsans personal, specialpedagoger, speciallärare, lärare m fl), blivande specialpedagoger och speciallärare samt lärarutbildare. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 12.
    Möllås, Gunvie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Malmqvist, Johan
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU).
    Intensivstöd, en intervention i Jönköpings kommun med syfte att öka fyra skolors måluppfyllelse samt att uppfylla skollagens kompensatoriska uppdrag2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
    Ladda ner (png)
    Omslag
  • 13.
    Ylenfors, Mari
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Malmqvist, Johan
    Faculty of Social Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    'Never leave a student alone with a Text': A Case Study of Literacy Teaching for Multilingual Students in an Exemplary SchoolManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ylenfors, Mari
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Malmqvist, Johan
    Linnaeus universitet, Sverige.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Rack, John
    Linnaeus universitet, Sverige.
    Arbete för flerspråkiga elever som möter svårigheter i läs- och skrivutveckling – en enkätstudie2022Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 8, nr 2, s. 82-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Elever med utländsk bakgrund presterar genomsnittligt lägre i läsförståelse än elever med inhemsk bakgrund. Föreliggande studie ämnar bidra med kunskap om skolors arbete med flerspråkiga elever som möter svårigheter med läsning och skrivning. Syftet med studien var att undersöka hur grundskolor i en kommun beskriver hur de arbetar med att förebygga läs- och skrivsvårigheter, identifiera läs- och skrivsvårigheter samt hur de arbetar med stödinsatser för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En webbenkät skickades till samtliga skolor i en kommun. En litteracitetsmodell, som innefattar olika aspekter av läsning och skrivning med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, användes för att analysera kodknäckande och meningsskapande undervisningspraktiker. Resultaten visar på ett behov av att utveckla skolornas arbete inom två viktiga områden. Det första är att utveckla arbetet med att tillvarata flerspråkiga elevers olika språkliga och sociokulturella resurser samt deras erfarenheter. Det andra är att förbättra samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare. Studiens huvudslutsats är att skolor, genom att tillvarata elevers olika språkliga och kulturella resurser, rimligtvis kan förbättra stödet till flerspråkiga elever i deras läs-och skrivutveckling.

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf