Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 135
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Stig
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Predictors of institutionalization at the age of 702007Ingår i: The Gerontological Society of America, 60th Annual Meeting, San Francisco, 2007, s. 52-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Predictors of Institutionalization at the Age of 70

    Existing knowledge about institutionalization of elderly individuals is mainly based on cross-sectional data and does not give good indications of the cumulative risk of institutionalization. The purpose of this study was to analyze longitudinal data prospectively, to estimate the cumulative risk of ending up in elder care institutions at some point in life. Methods: The study was based on a longitudinal investigation of a random sample of 70-year-old persons living in Gothenburg, Sweden (H70). The sample was followed from age 70 to age 100. Results: The prospective analysis showed that 50% of the subjects eventually moved to some kind of elder care institution. Significantly more women than men relocated although women moved later in life. In a Cox regression model at the age of 70, gender was a strong predictor of future institutionalization together with SES (Socioeconomic Situation), objective health, objective social network and ADL (Activities in Daily Life) functions. Discussion: The proportion of elderly relocating to institutions was significantly higher than proportions generally found in cross-sectional studies. It is noteworthy that, already at age 70 it was possible to find variables that predicted future institutionalization. Our findings confirm that longitudinal analyses give more in depth understanding of institutionalization than cross-sectional designs.

  • 2.
    Boström, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Lundgren, Dan
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Promoting sense of security in old-age care2013Ingår i: Health, ISSN 1949-4998, E-ISSN 1949-5005, Vol. 5, nr 6A2, s. 56-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The concept of security is related to the experience of health but has ever so often been argued from a risk perspective rather than from a promotional perspective. The experience of older persons’ sense of security in private homes and in nursing homes seems to be missing when it comes to promote aging well throughout the life span. This study aimed to describe and analyze factors related to the sense of security of older persons receiving care in nursing homes in Sweden. Design and Methods: The study was based on a questionnaire from a total of 495 persons aged ≥ 65 in private homes (n = 350) or nursing homes (n = 145) in Sweden. Results: Secure relationships, sense of control, and perceived health were significantly related to the subjects’ sense of security. No significant relationships were found between sense of security and having a personal emergency response alarm. Implications: Experience of sense of security from the older person perspective differs depending on the context. To promote the sense of security within the care of older persons, methods on how to establish secure relations as well as the sense of control and knowledge need to be further tested, developed and analyzed together with older persons.

  • 3.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ekberg, Kristina
    Enheten för projektledning och verksamhetsutveckling i Jönköpings Kommun.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ågren, Helena
    Jönköpings kommun.
    Stärka tryggheten i flytt till särskilt boende2016Ingår i: 10 förbättringar från DIALOGEN: En långsiktig strategi för att utveckla en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst / [ed] Stefan Österström, Jönköping: Jönköpings kommun, socialtjänsten , 2016, s. 133-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De flesta kan kanske känna igen sig i en situation då flytt till särskilt boende blir aktuellt, oavsett om det gäller en nära anhörigs flytt eller sin egen. Våra skäl och orsaker till flytten kan variera men behovet av vård och omsorg är ofta detsamma. I en tid av livet då skörheten gör sig påmind och behovet av hjälp och stöd ökar, kan flytten bli ett känslosamt möte mellan det förflutna och en oviss framtid. Att arbeta för att få den äldre personen att känna trygghet under hela flyttprocessen och även under den första tiden på det särskilda boendet blir därför viktigt. Socialtjänsten och Hälsohögskolan har sedan 2013 genomfört ett samverkansprojekt i syfte att fördjupa kunskapen om äldres upplevelse av trygghet i flyttprocessen, för att på så vis förbättra och stärka den.

  • 4.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sexualitet och åldrande.2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 221-240Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Boström, Martina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Björklund, Anita
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för rehabilitering. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Sandberg, Jonas
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    How older people perceive and experience sense of security when moving into and living in a nursing home: [Hur äldre personer uppfattar och erfar trygghet i flytt till och boende i särskilt boende för äldre. En fallstudie]2017Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 20, nr 5, s. 697-710Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Trygghet är viktigt genom hela livet, inte minst som äldre med tilltagande funktionedsättningar. Kunskap behövs gällande äldre personers uppfattning av trygghet i flytt från ordinärt till särskilt boende. Syftet med studien var att öka förståelsen av hur äldre personer med skiftande omsorgsbehov uppfattar och erfar trygghet, i flytt från ordinärt till särskilt boende. En explorativ fallstudie med intervjuer och observation av tre äldre personer i åldrarna 87, 88 och 91 år genomfördes över en tidsperiod på 3 -4 månader; före flytten till särskilt boende; 3 -5 dagar efter flytt; 2 -4 veckor efter flytt då genomförandeplanen ägde rum och slutligen efter 12 -16 veckor efter flytt. Vid varje intervjutillfälle användes samma fokusområden och följdfrågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet, vilket resulterade i ett huvudtema och fyra kategorier. Huvudtemat indikerar äldre personer genom hela flyttprocessen behöver anpassa sig till den nya miljön på särskilt boende för att uppleva trygghet. Anpassning till de nya rutinerna gav visserligen struktur i vardagen och uppfattades som en säkerhet, men inte nödvändigtvis som trygghet. Då de äldre personerna kunde behålla kontrollen och kunskapen över dagliga rutiner, och kände sig som en del av den nya sammanhang uppfattas de en känsla av trygghet.

  • 6.
    Bravell, M-E
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Boström, Martina
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Inflytande och delaktighet vid flytt till äldreboende2013Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT.
    Bülow, Per
    Region Jönköpings län.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Care and living conditions for older people with severe mental illness in a Swedish municipality2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Bülow, Pia H.
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bülow, Per
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Department of Psychiatry, Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden.
    Wilińska, Monika
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Torgé, Cristina Joy
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    The meaning of illness, times and spaces: Stories about severe mental illness from a life course perspective2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Dahl, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Fauth, Elizabeth
    Department of Family, Consumer, and Human Development, Utah State University, Logan, Utah.
    Ernsth-Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Hassing, Linda
    University of Gothenburg.
    Ram, Nilam
    Department of Human Development and Family Studies, Pennsylvania State University, University Park, Pennysylvania.
    Gerstorf, Denis
    Department of Psychology, Humboldt University, Berlin, Germany.
    Body Mass Index, Change in Body Mass Index, and Survival in Old and Very Old Persons2013Ingår i: Journal of The American Geriatrics Society, ISSN 0002-8614, E-ISSN 1532-5415, Vol. 61, nr 4, s. 512-518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Current recommendations from the World Health Organization (WHO) are that individuals should seek to maintain a body mass index (BMI) between 18.5-25 kg/m2, independent of age. However, there is an ongoing discussion whether the WHO recommendations apply to old (70 ≥ 80 years) and very old persons (80+ years). In the present study we examine how BMI status and change in BMI are associated with mortality among old and very old individuals.

    Design: Pooled data from three multidisciplinary prospective population-based studies OCTO-twin, GENDER, and NONA.

    Setting: Sweden.

    Participants: 882 individuals aged 70 to 95 years.

    Measurements: Body Mass Index was calculated from measured height and weight as kg/m2. Information about survival status and time of death was obtained from Swedish Civil Registration System

    Results: Mortality hazard was 20% lower for the overweight group relative to the normal/underweight group (RR = 0.80, p < .05), and the mortality hazard for the obese group did not differ significantly from the normal/underweight group (RR = 0.93, > .10), independent of age, education, and multimorbidity. Furthermore, mortality hazard was 141% higher for the BMI loss group relative to the BMI stable group (RR = 1.65, p < .05); and 178% higher for the BMI gain group relative to BMI stable group (RR = 1.53, p < .05).  However, the BMI change differences were moderated by age, i.e. the higher mortality risks associated with both loss in BMI and BMI gain were less severe in very old age.

    Conclusion: Old persons who were overweight had a decreased mortality risk compared to old persons having a BMI below 25, even after controlling for weight change and multimorbidity. Compared to persons who had a stable BMI those who increased or decreased in BMI had a higher mortality risk, particularly among people aged 70 to 80. This study lends further support for the opinion that the WHO guidelines are overly restrictive in old age.

  • 10.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan, Kristianstad.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Kompetensen måste höjas på särskilda boenden för äldre2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 45, s. 1984-1986Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer som bor och vårdas på särskilt boende (säbo) har omfattande omvårdnadsbehov och ofta nedsatt kognitiv funktion, de är ofta multisjuka och har många olika läkemedel samtidigt.

    Om en god vårdkvalitet ska kunna garanteras, måste kompetensen bland vårdpersonalen höjas, framför allt avseende specifik geriatrisk kompetens.

    En betydande andel av de äldre som bor och vårdas på säbo avlider också där, trots att förutsättningarna för att ge en god palliativ vård vid livets slut är begränsade.

  • 11.
    Ernsth Bavell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Avlösningsvård-korttidsvård-växelvård.2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    ADL-function in late life. A matter of gender roles or objective function?:  2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Avlösningsvård ur flera perspektiv.2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Avlösningsvård ur flera perspektiv.2002Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Bedömning av prevalens och risk att drabbas av trycksår av personer boende i särskilda boendeformer för äldre.2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer för äldre.2000Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Biologiskt åldrande.2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 109-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Care Trajectories in the Oldest Old2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis demonstrates relations among health, social network, ADL and patterns of care in the oldest old guided by a resource theoretical model.

    The analyzed data are based on two studies: the Nona study, a longitudinal study of 157 individuals aged 86 to 94 years, and the H70 study, a longitudinal study of 964 individuals aged 70 at baseline. Data were collected by interviews and to some extent in the H70 study, medical exams and medical records.

    The results demonstrate that perceived resources seem to affect patterns of care to a higher extent than the more objective resources in the sample of the oldest old. On the other hand, sociodemographic variables such as gender, marital status and SES, in addition to the more objective resources of having children nearby and the number of symptoms of illness predicted institutionalization during a subsequent 30-year period from the age of 70. The proportion of elderly persons’ institutionalization was further significantly higher than that generally found in cross-sectional studies. ADL was one of the strongest predictors for both use of formal care and institutionalization in both samples, indicating an effective targeting of the formal care system in Sweden. The care at end of life in the oldest old is challenged by the problems with progressive declines in ADL and health, which makes it hard to fit in the dying oldest old in the palliative care system. There is a need to increase the knowledge and the possibility for care staff to support and encourage social network factors and for decision-making staff to consider factors beyond ADL.

  • 19.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Changes in Health, ADL and Use of Care in the Oldest Old.2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gerontologi - vad är det?2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 21-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Hur mår de äldre människorna som bor i särskilda boende för äldre - egentligen?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Institutionalization: Sooner or Later?2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Last year in life of the oldest old.2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Pain-related palliative care challenges in people with advanced dementia call for education and practice development in all care settings2017Ingår i: Evidence-Based Nursing, ISSN 1367-6539, E-ISSN 1468-9618, Vol. 20, nr 4, s. 118-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Prevention.2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 348-373Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Professional Development in Gerontology.2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Resources and Help Patterns in the Oldest old Swedes.2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Self-reports of Activities of Daily Living: Their Correspondence with Performance-based Measures.2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Studies of the oldest old - troublesome yet necessary+2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    The role of gender in the relationship between motor functioning and mortality2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Trycksår bland äldre inom särskilda boendeformer.1997Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Vård i livets slutskede bland de allra äldsta.2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 322-329Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Vårdplanering-att överföra information.1997Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi.2011Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Ernsth Bravell, Marie
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Är de äldre i riskzonen att utveckla trycksår?2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Andersson, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Svensson, Gabriella
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Folke, Gunnel
    Det lilla nära- utvärdering av verksamhet på Mjölkafållan och Öxnebacka äldreboende: Rapport från Institutet för gerontologi på uppdrag av Jönköpings kommun2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Health, functional capacity, formal care, and survival in the oldest old: a longitudinal study2008Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 46, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are surprisingly few longitudinal studies of the oldest old, but these studies are of high importance because the number of oldest old continues to increase in most countries and because of the uniqueness in this population. The aims of this study were to investigate how health, Activities of Daily Living (ADL), and use of care change over time in the oldest old and to seek how differences in health and ADL affect survival of the oldest old. The study was longitudinal in design, and the participants were interviewed by trained nurses. A group of 300 persons was randomly selected from three age-groups; 86, 90, and 94. For the first phase, in 1999, 157 persons could and wanted to participate; from these 98 persons continued to participate in the second phase and 62 in the third. Repeated Measures (GLM) from the oldest old showed a decline in objective health and ADL functioning with increasing age, but subjective health remained positive and stable. The use of formal help increased with age, and once the oldest old entered the old-age care system, it was rare that they returned to independent living. Analysis using a Cox regression model showed that health and ADL functioning significantly predicted survival, but age did not.

  • 38.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sundström, Gerdt
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Sooner or later?: A study of institutionalization in late life2009Ingår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 21, nr 4/5, s. 329-337Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background and aims: Existing information about institutionalization of elderly individuals is mainly based on cross-sectional data and does not address the cumulative risk of institutionalization. The purpose of the present study was to analyze longitudinal data prospectively and estimate the risk of placement in an elder care institution for individuals aged 70 years or older. Methods: The study was based on a longitudinal investigation (the H70 study) of a random sample of 70-year-olds living in Gothenburg, Sweden, in 1971. Individuals were followed from age 70-100 years. Three different analyses were performed: a descriptive prospective analysis, cross-sectional analyses at ages 70, 79 and 85 years, and a longitudinal analysis of predictors for institutionalization. Results: The prospective analysis indicated that 50% of the individuals eventually moved to an elder care institution. Significantly more women than men were institutionalized, although for women the move occurred later in life. Cross-sectional analyses demonstrated that various factors were important to institutionalization at different ages. The Cox regression model with time-varying covariates indicated that gender, socio-economic situation, marital status, number of symptoms, having children living nearby, and activities in daily life were related to institutionalization. Conclusions: The proportion of elderly persons relocating to institutions was significantly higher than that generally found in cross-sectional studies. It was possible to identify variables that predict institutionalization during a subsequent 30-year period, but different analyses revealed different effects from the factors evaluated.

  • 39.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Ericsson, Iréne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Geriatrik och psykogeriatrik.2011Ingår i: Äldre och åldrande.: Grundbok i gerontologi. / [ed] Marie Ernsth Bravell, Stockholm: Gothia Förlag AB , 2011, s. 261-307Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Finkel, Deborah
    Indiana University Southeast, USA.
    Dahl Aslan, Anna K.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Karolinska Institutet, Sweden.
    Reynolds, Chandra A.
    University of California, USA.
    Hallgren, Jenny
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Pedersen, Nancy L.
    Karolinska Institutet, Sweden and University of Southern California, USA.
    Motor functioning differentially predicts mortality in men and women2017Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 72, s. 6-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Research indicates gender differences in functional performance at advanced ages, but little is known about their impact on longevity for men and women.

    Objective

    To derive a set of motor function factors from a battery of functional performance measures and examine their associations with mortality, incorporating possible gender interactions.

    Method

    Analyses were performed on the longitudinal Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA) including twenty-four assessments of motor function up to six times over a 19-year period. Three motor factors were derived from several factor analyses; fine motor, balance/upper strength, and flexibility. A latent growth curve model was used to capture longitudinal age changes in the motor factors and generated estimates of intercept at age 70 (I), rates of change before (S1) and after age 70 (S2) for each factor. Cox regression models were used to determine how gender in interaction with the motor factors was related to mortality.

    Results

    Females demonstrated lower functional performance in all motor functions relative to men. Cox regression survival analyses demonstrated that both balance/upper strength, and fine motor function were significantly related to mortality. Gender specific analyses revealed that this was true for women only. For men, none of the motor factors were related to mortality.

    Conclusion

    Women demonstrated more difficulties in all functioning facets, and only among women were motor functioning (balance/upper strength and fine motor function) associated with mortality. These results provide evidence for the importance of considering motor functioning, and foremost observed gender differences when planning for individualized treatment and rehabilitation.

  • 41.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Foebel, A.
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Pedersen, N.
    Karolinska Institutet, Sweden.
    The importance of social network factors among older adults in need of regular care2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: As populations continue to age, the need for formal care is increasing. As criteria for formal care services become stricter, older adults with greater health problems may remain at home longer and become increasingly reliant on help from their social networks. Knowledge on how different social network factors affect use of care is limited. This study aimed to analyze 1) how personal outlook and objective and subjective social network factors change over time and 2) how these factors are associated to the use of care among older adults. Methods: Data from 7 follow-up questionnaires from the Swedish Adoption Twin Study of Aging (SATSA) were used, spanning a 23-year period. Individuals older than 55 years at baseline were included. Objective social network measures included: number of neighbors, acquaintances, close friends, confidants, and caregivers. Subjective social networks were measured as the satisfaction with these different contacts. Personal outlook included feelings of loneliness and satisfaction with life. The outcome was measured as self-reported receipt of weekly care. Multivariate logistic regression explored the relationship between social network factors and weekly care. Results: Among the 1,065 older individuals in the sample, changes in social networks were most concentrated in the oldest individuals (85+ years at baseline). Increasing age (p<0.0001) was associated with an increased likelihood of weekly care, while never feeling lonely was associated with a much lower likelihood of weekly care (p=0.034). Conclusion: Age and personal outlook factors are important considerations in formal care needs among older populations.

  • 42.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gustafsson, Gunnel
    Att undvika trycksår på äldre da´r.1996Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gustafsson, Gunnel
    Trycksår bland äldre inom särskilda boendeformer.1996Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Jegermalm, Magnus
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Ersta Sköndal University College, Sweden .
    Fransson, Eleonor
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Ersta Sköndal University College, Sweden.
    Zarit, Steven
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Penn State University, State College, USA.
    Reciprocal patterns of support of very old people and their families2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: The aging population is often considered as a threat that will deplete family and societal resources. Yet older people may be a resource, giving support and care to their family. The aim of this study is to analyze patterns of giving and receiving support by the oldest old with their family. Method: Data were used from the OCTO2- study, a Swedish population-based sample of 171 women and 156 men, 75–90  years. Respondents completed the Intergenerational Support Index to examine patterns of receiving and giving care and support and factors associated with support exchanges. Results: Results showed that the oldest old gave as much support as they received within the family. Most of the older persons receiving formal help from the community (79%) continued giving support to family. The most common types of support given and received within the family were emotional (89% given, 90% received) and practical (44% given, 46% received). Older persons gave more financial support (26%) than they received (2%). Age, gender, functioning in daily life activities and satisfaction with life were associated with giving different types of family support. Conclusion: Old-old people in Sweden are not just consumers of care, but are involved in reciprocal patterns as receivers and providers of care and support. It is not a simple opposition between being a giver and receiver of informal support simultaneously, but more knowledge is needed about the complex interplay between various form of care and support.

  • 45.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Larsson, Birgitta
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    En kartläggning av kvälls- och nattpatrullernas arbete i Jönköpings kommun.2000Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Risk för trycksår?: Bedömning med modifierad Nortonskala av vårdtagare på särskilda boendeformer på distrikt Öster i Jönköping2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trycksår orsakas av många olika faktorer, så kallade direkta och indirekta riskfaktorer som blir vanligare med stigande ålder. En tidigare undersökning i Jönköpings kommun 1995 (Socialstyrelsen 1996) visade att prevalensen av trycksår var på sjukhem 4,9 %, på serviceboende med helinackordering 0,9 %, på servicehus 0,8 % och på gruppboende slutligen 0,6 %. En något senare undersökning från 1996 visade att prevalens trycksår på distrikt Öster i Jönköping var 6 % (Malmberg et al 1997). I undersökningen var samtliga äldreboende inkluderade men inte uppdelade på olika boendeformer såsom i undersökningen från Socialstyrelsen (1996). Alla faktorer som exponerar huden för tryck eller försämrar hudens tolerans för tryck ska beaktas som en riskfaktor för trycksår. Syftet med att använda ett instrument eller en skala för identifiering av personer som löper risk att utveckla trycksår är att i ett tidigt skede kunna sätta in preventiva åtgärder. De mest använda instrumenten är Norton Risk Assessment Score, the Waterlow Risk Assessment Card och the Braden Scale (Murray et al 2001). Ek (1989) har utarbetat en modifierad Nortonskala som använts i svenska studier av riskfaktorer vid trycksår. Den skattar födointag och vätskeintag, förutom variablerna i ursprungsskalan (Norton Risk Assessment Score). Var och en av de sju variablerna graderas från 1 till 4. Totalt kan en person erhålla högst 28 poäng och lägst 7 poäng (Ek et al 1989).

    Syftet med den här undersökningen var att med hjälp av den modifierade Norton-skalan uppskatta hur många vårdtagare på särskilda boendeformer för äldre som befann sig i riskzonen för att utveckla trycksår för att få ett underlag för förebyggande åtgärder. Undersökningen riktade sig till samtliga vårdtagare som bodde på särskilda boendeformer för äldre inom ett distrikt/kommundel i Jönköpings kommun, som skattades med den modifierade Nortonskalan under tre år i följd (1999, 2000 och 2001).

    Enligt skalan anses personer som har 21 poäng eller lägre vara i riskzonen för att utveckla trycksår. Medelvärdet för samtliga bedömda personer låg mellan 22 och 23. De flesta vårdtagarna (mellan 58 och 65 %) hade mer än 21 poäng. Mellan 35 % och 42 % bedömdes vara i riskzonen att drabbas av trycksår enligt den modifierade Nortonskalan. Av de vårdtagare som låg i riskzonen att drabbas av trycksår var det få (mellan 2 % och 4 % av samtliga bedömda) som hade så låga poäng som 7 – 14. De flesta av dem som låg i riskzonen hade mellan 15 och 21 poäng. År 1999 var det 38 personer som hade någon typ av trycksår, det vill säga 7,9 %, år 2000 var det 35 personer, 9,3 %, och år 2001 var det 32 personer som hade trycksår, vilket innebar 8,5 % av de bedömda. Personerna som hade utvecklat trycksår hade överlag lägre totalpoäng på den modifierade Nortonskalan. Det var dock varje mätår en fem - sex personer som hade över 21 poäng och alltså inte bedömdes vara i riskzonen att utveckla trycksår enligt den modifierade Nortonskalan som trots allt hade trycksår. Detta innebär att 14 – 19 % av dem som utvecklar trycksår inte bedömdes att vara i riskzonen enligt den modifierade Nortonskalan. De så kallade speciella riskfaktorerna, som beskrivs närmare i rapporten, ”träffade rätt” i högre grad men går heller inte att helt förlita sig på. Trycksår ger ett stort lidande för den som drabbas och en känsla av misslyckande bland personalen. Kontinuerliga skattningar av trycksårsrisken kan ha stor betydelse för att ständigt hålla dessa frågeställningar aktuella och därigenom minimera risken för att någon skall utveckla trycksår.

  • 47.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    The Last Year in Life: A Study of the Oldest-Old2007Ingår i: Gerontolocial Society of America 60th Annual Scientific Meeting, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 48.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    Berg, Stig
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi.
    End of life care in the oldest old2010Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 8, s. 335-344Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to describe the last year of life of a sample of the oldest old, focusing on care trajectories, health, social networks, and function in daily life activities.

    METHOD: Data originated from the NONA study, a longitudinal study of 193 individuals among the oldest old living in a Swedish municipality. During this longitudinal study, 109 participants died. Approximately one month after their death, a relative was asked to participate in a telephone interview concerning their relative's last year of life. One hundred two relatives agreed to participate.

    RESULTS: Most of the elderly in this sample of the oldest old (74.5%) died at an institution and the relatives were mostly satisfied with the end-of-life care. The oldest old relatives estimated that the health steadily declined during the last year of life, and that there was a decline in performing of daily life activities. They also estimated that those dying in institutions had fewer social contacts than those dying in a hospital or at home.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Care at end of life for the oldest old is challenged by problems with progressive declines in ability to perform activities of daily living and health. The findings also highlight the need to support social networks at eldercare institutions.

  • 49.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Malmberg, Bo
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Gustafsson, G
    Vårdplanering av äldre personer vid utskrivning från sjukhus1998Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Institutet för gerontologi. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa.
    Westerlind, Björn
    Midlöv, Patrik
    Östgren, Carl-Johan
    Borgquist, Lars
    Lannering, Christina
    Mölstad, Sigvard
    How to assess frailty and the need for care? Report from the Study of Health and Drugs in the Elderly (SHADES) in community dwellings in Sweden2011Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 53, nr 1, s. 40-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
123 1 - 50 av 135
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf