Inferenser, dvs. att ”läsa mellan raderna”, är en förmåga som består av att kunna dra slutsatser av det som står implicit uttryckt i texten. Det finns ett flertal aspekter som visar att det torde vara relevant att utforska på vilket sätt inferenser kan fungera som en ingång till att utveckla mellanstadieelevers läsförståelse. Förmågan att göra inferenser beskrivs som ett problematiskt område i läsförståelseundervisning, samtidigt som det förespråkas som en viktig förutsättning för en fördjupad läsförståelse (Franzén, 1993). Forskare (se t.ex. Ewald, 2007) belyser att undervisning i läsförståelse behöver ses över då den i allt för stor utsträckning består av att elever lämnas till att förstå texter på egen hand, snarare än att skapa förutsättningar för elever att utveckla förmågor som fördjupar deras läsförståelse. En annan problematik uppstår om läsförståelseundervisning stannar vid att träna på att utföra olika lässtrategier, vilket rent av kan vara hindrande avseende elevers förmåga att förstå texten på ett djupare plan (se t.ex. Westlund, 2013). Langer (2005) menar att elever som får deltaga i en social kontext kan utveckla sin läsförståelse genom att de i litteratursamtal får utforska texters möjligheter, reflektera över innehållet, vidga eller få klarhet i sina uppfattningar. Skönlitteraturen kan användas som en ingång för eleverna att bli bättre litterära tänkare samt att frågor och nya perspektiv kan utveckla och berika detta (Langer, 2005). I Sverige har ett antal studier publicerats som framhåller vikten av skönlitteratur och litteratursamtal i den meningsskapande undervisningsprocessen (se t.ex. Schmidt, 2013; Westlund, 2013; Ewald, 2007). Med utgångspunkt i dessa studier finns det ett behov av att utveckla läsförståelseundervisningen på mellanstadiet som öppnar upp för elevers möjligheter att engagera sig i texters innehåll samt kunskap om vad det innebär att kunna förstå texter på djupet.

Studien tar sin utgångspunkt i ett pågående licentiatprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i skolans mellanstadium. Det teoretiska ramverket utgörs av variationsteori och fenomenografi. Studiens metodologi är learning study. Studiens relevans för forskningsfältet kan för det första ses som ett bidrag till ett fördjupat kunnande om inferenser och för det andra som didaktiskt användbart för att öppna upp nya vägar och möjligheter för mellanstadieelever att läsa skönlitteratur på ett fördjupat och reflekterande sätt.

Min forskningsfråga är:

• Vad behöver mellanstadieelever urskilja för att kunna göra inferenser i noveller?

Initialt lärandeobjekt december 2016:

• Förmågan att kunna göra inferenser av huvudkaraktärens personlighetsdrag utifrån texten.

The aim of the study is to generate knowledge about what students in years 4 and 5 (9-12 years old) need to discern in order to draw conclusions about a protagonist’s character traits in a fictional text, and how this ability can be developed. The method chosen to answer the research questions is Learning Study, an iterative classroom-based approach. Two primary school teachers in Swedish and the teacher researcher worked together. They collaborated to design, teach, evaluate, refine, and analyse a series of six lessons in a cyclic process with the Variation Theory as theoretical framework. The empirical data consists of pre- and post-lesson assessments, and video recordings of the lessons. The analyses resulted in five qualitatively different categories and four critical aspects. It is suggested that in order for the student to develop the ability to draw conclusions about a protagonist’s character traits, it is critical: (a) to discern that the protagonist’s character traits, both reproduced (explicit) and implied (implicit), are based in the text, (b) to discern, in the text, descriptions of how a protagonist for example acts, reacts, feels, thinks, and interacts with other characters in the story, as this could facilitate drawing conclusions about the protagonist’s (implicit) character traits, (c) to experience that when conclusions about the protagonist’s (implicit) character traits are related to how a protagonist acts, it is possible to discern what in the text the conclusion is based on, and (d) to experience that conclusions about aprotagonist’s (implicit) character traits can be discerned when they are linked to a character/person who is outside the story (eg in another story, film, or in real life).

In Swedish research on reading instruction, it has been emphasized that students already in middle school (grades 4-6) need to develop literary competence and receive guidance on how they can process a text in order to develop in-depth reading comprehension. The aim of the article is to contribute with knowledge regarding how teaching that aims to develop the ability to draw conclusions about a fictional protagonist’s character traits can be designed. A specific activity focusing literature education that was developed within the framework of a Learning study in grades 4 and 5 was studied in more detail. The purpose of the teaching unit was that the students would develop their abilities to draw conclusions about a protagonist’s character traits in a fictional text. 15 hours of video-recorded lessons, where the same story was used in all cycles, were analyzed using variation theory. The analysis shows that the different cycles offered different learning opportunities depending on how the teacher gave instructions to the learning activity, how the task was formulated and designed, if the text and the protagonist’s character traits came into focus and related to each other, and which aspects were opened up as dimensions of variation.

The aim of the article is to illustrate which literary observations nine pupils in year four express when they read the story "The Dragon with the Red Eyes" by Astrid Lindgren (1980), and how these observations can contribute with knowledge regarding what the lessons can be based on, and which aspects can be used when literature education is planned and carried out in middle school. The data material consists of nine semi-structured interviews that were transcribed. The interviews are analyzed based on Langer’s (2017) stances of envisionment as expressed by the interviewed pupils. Thereafter, the pupils’ envisionment building is discussed in relation to literary competence. The study shows that the interviewed pupils’ reading processes are dialogic and that they add their personal experiences to the reading process at the same time as they relate to the text’s approach to textual conventions.