Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Linnéa
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Holgersson, Molly
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Det vi gör det gör ju barnen också": En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om deras arbete med värdegrunden inom arbetslaget2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en uppfattning om hur medvetna förskollärare är om deras eget arbete med värdegrunden inom arbetslaget och om de ser en inverkan på barngruppen. Följande frågeställningar behandlas i studien: Hur beskriver förskollärarna samsynen på värdegrundsarbetet i arbetslaget? Samt hur beskriver förskollärarna att arbetslagets värdegrundsarbete återspeglar sig i barngruppen?  

    Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och genomfördes med kvalitativa intervjuer tillsammans med sex yrkesverksamma förskollärare. Empirin har analyserats med tematisk analys utifrån följande tre teman: värdegrund och samsyn, värdegrund i arbetslaget samt återspegling i barngruppen.

    Resultatet visar att genom diskussioner och revideringar bildar förskollärarna en medvetenhet om deras arbete med samsynen och värdegrunden. Likaså den inverkan arbetslaget kan ha på barngruppen som gestaltas när barnen imiterar förskollärarnas handlingar och beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna har svårigheter med att förklara deras eget arbete med värdegrundsfrågorna inom arbetslaget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahmeti, Blerta
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Ameti, Elmina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Förskollärarkompetenser, nyckeln till en god samverkan?: En kvalitativ studie om förskollärarkompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur behöriga förskollärare beskriver att deras förskollärarkompetenser används i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. Syftets frågeställningar berör hur förskollärare beskriver sina yrkeskompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare samt vilka yrkeskompetenser som anses vara betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. I studien har en kvalitativ metod och tre fokusgruppsamtal använts. Sammanlagt har sju legitimerade förskollärare från två mångkulturella förskolor intervjuats. Ett interkulturellt perspektiv har genomsyrat studien och med hjälp av en tematisk analys har tre teman analyserats fram. Studiens resultat synliggör kommunikativ, social, omsorgs, ämnesdidaktisk och interkulturell kompetens som nödvändiga för samverkan. Förskollärarna i studien beskriver att kompetenserna används genom att förskollärarna är tydliga i sin kommunikation, tillmötesgående, öppensinnade och förstående. Med hjälp av sina förskollärarkompetenser synliggör förskollärarna förskolans uppdrag för vårdnadshavare samtidigt som det bidrar till att skapa dialog och tillitsfulla relationer. Dessutom beskrivs kompetenser som en naturlig del av yrkesprofessionen vilka är viktiga att synliggöra för att höja förskolläraryrkets status. Studiens resultat kan bidra till förståelse för förskollärares komplexa uppdrag och vilka förutsättningar som kan behövas i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Albinsson, Felicia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Mattsson, Rebecca
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Att arbeta aktivt med språkutveckling i förskolan för att främja barn med annat modersmål.: En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare  beskriver arbetet med språkutveckling2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens ämne är språkutveckling med fokus på barn med annat modersmål. Där syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja språkutvecklingen hos de barn som har svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor är: hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling? vilka metoder kan användas för att främja svenska som andraspråk enligt förskollärarna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. För att besvara syftet och frågeställningarna har sex förskollärare intervjuats med hjälp av kvalitativa metoder.   Resultatet visar att förskollärarna arbetar aktivt för att främja barn med ett annat modersmål, där olika arbetssätt och metoder framkom. Arbetssätten var främst TAKK och bildstöd. Polyglutt är ett annat verktyg som nämns av flera förskollärare, som används för att främja både modersmålet, samt andraspråket. I resultatet framkommer att förskollärarna uppmanar vårdnadshavare att tala modersmålet med barnen för att deras språkutveckling ska föras framåt, då modersmålet är en viktig tillgång i förskolans verksamhet. Modersmålet är en bidragande faktor vid inlärningen av ett andraspråk där ingen förskollärare anser inlärningen som negativ. Vikten av att vårdnadshavarna visar intresse och nyfikenhet i arbetet framkommer tydligt i både litteratur och i intervjuerna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hvit Lindstrand, SaraJönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Kreativa lärprocesser: estetik och undervisning i förskolan2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS).
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lidén, Eva
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation2018Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, E-ISSN 1890-9167, Vol. 17, nr 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 6.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Öhman, Charlotte
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lidén, Ewa
    "That's the way it was": Children's and parents' reflections regarding pedagogical documentation2017Inngår i: Abstract book: 27th EECERA Annual Conference 'Social Justice, Solidarity And Children’s Rights', Bologna, Italy, 29th August – 1st September 2017, 2017, s. 38-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"

  • 7. Alnervik, Per
    et al.
    Alnervik, Karin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS). Örebro universitet.
    Hellberg, Carin
    Hvit Lindstrand, Sara
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Sustainability Education Research (SER).
    Avslutande tankar - om barn i samhället och omsorgsfull undervisning2020Inngår i: Kreativa lärprocesser: estetik och undervisning i förskolan / [ed] Sara Hvit Lindstrand & Karin Alnervik, Stockholm: Liber, 2020, s. 145-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Alpskog, Lovisa
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Johansson, Matilda
    "Det är inte bara det materiella, utan vi alla är varandras miljö.": En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att studera förskollärares beskrivningar av inomhusmiljöns utformning. Frågeställningarna som valts ut för att besvara syftet är: Vilka pedagogiska faktorer beskriver förskollärarna påverkar utformningen av inomhusmiljön? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa meningsfulla aktiviteter i inomhusmiljön?

    Studien grundar sig i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamlingen. Fem förskollärare har intervjuats om inomhusmiljöns utformning. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att olika faktorer påverkar utformningen av inomhusmiljön. Barnens intresse samt möjligheter till utveckling och lärande är de faktorer som påverkar mest. En varierande miljö i form av material och aktiviteter samt materialets tillgänglighet visade sig påverkar utformningen. Resultatet belyser att ett arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att stödja dem i deras lärande är att vara närvarande med barnen i inomhusmiljön.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Alverönn Hartelius, Nina
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Önnelind, Jennie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Dokumentation utan att bedöma barn: en diffus balansgång: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av bedömning i dokumentationsarbetet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper kring hur förskollärare beskriver bedömning i dokumentationsarbetet i förskolan. För att exemplifiera detta valdes att fokusera på dokumentation inför ett utvecklingssamtal. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare har genomförts, för att bilda kunskap om förskollärares beskrivningar. Forskningsfrågan som studien utgått från är hur förskollärare talar om sitt uppdrag att dokumentera barns lärande och utveckling inför utvecklingssamtalet. Förskollärares tal och beskrivningar om begreppen bedömning och dokumentation har studerats och studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens empiri har bearbetats genom en innehållsanalys. 

     

    Resultatet visar att bedömningar av barns enskilda prestationer sker i förskolan, trots medvetenheten kring att sådana bedömningar inte ska utföras. I talet om bedömning ses begreppet som svårtolkat av förskollärarna. Vidare visar resultatet att förskollärare använder färdigställda mallar i dokumentationsarbetet och talar om att barnen synliggörs på olika sätt genom dessa. Dessutom visar resultatet att förskollärare bedömer barnen utifrån ålderstypiska normer, samtidigt som förskollärare talar om att det är verksamheten som ska bedömas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ambjörnsson, Josefine
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning.
    Eriksson, Olivia
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning.
    ”Min röst är också viktig”: En kvalitativ flerfallsstudie om förskolans demokratiarbete2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad

    begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar

    om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet

    innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är

    Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som

    beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en

    flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar

    förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även

    semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin

    synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en

    betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får

    uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom

    beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på

    förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för

    demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig

    diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Hilda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Liljerud, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Hur barnen upplever samlingen i förskolan: En kvalitativ studie om samlingen i förskolan samt barnens delaktighet och inflytande i denna.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Haglund, Katrin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Det måste ju börja någonstans": En kvalitativ studie om adekvat digital kompetens på yngrebarnsavdelning i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån läroplansuppdraget bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av adekvat digital kompetens hos förskolans yngsta barn samt hur förskollärare arbetar med utveckling av adekvat digital kompetens på yngrebarnsavdelning. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplanuppdraget? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med utveckling av adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplansuppdraget? Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och empirin har bearbetats genom tematisk analys.

    Resultatet visar att förskollärarna menar att förskolans läroplan (Skolverket, 2018) både styr och stöttar arbete med digitala verktyg. Didaktiska frågor och fortbildning ges avgörande betydelse för arbetet med utveckling av digital kompetens bland förskolans yngsta barn. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt påverkar tillgänglighet och undervisning i användande av digitala verktyg. Resultatet visar vad adekvat digital kompetens kan vara på en yngrebarnsavdelning i förskola 2023 och att barn på yngrebarnsavdelning visar digital kompetens genom görande, erfarenheter och mod.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Sara
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Carlsson, Caroline
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Barn med rätt till särskilt stöd i förskolan: En intervjustudie om förskollärares kunskaper och erfarenheter kring undervisningen med barn i behov av särskilt stöd i förskolan2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver arbetet att inkludera barn med behov av särskilt stöd i undervisningen. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod med standardiserade intervjuer med åtta verksamma förskollärare från olika förskolor inom två kommuner. De frågeställningar som skulle undersökas var hur förskollärna beskriver sitt arbete med att inkludera barn med behov av särskilt stöd i förskolans undervisning samt vilket stöd förskollärarna anser att de får från rektor och specialpedagog. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin då den handlar om hur samspelet tillsammans med andra individer möjliggör lärande och utveckling. I studien kopplas samspel ihop med inkluderingsarbetet. Det görs även en anknytning till Reggio Emilia filosofin då en del av studiens förskollärare arbetar utifrån filosofin. Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna är eniga om att dela upp barnen i mindre grupper gynnar inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att alla barn ska ges möjlighet att bli inkluderade behöver förskollärarna veta hur arbetet bör utformas. Resultatet visar även på att rektorerna ska ansvara för att tillgodose förskolorna med resurser för de barn eller barngrupper som är i behov av extra stöd, det visar dock på att en del kommuner brister i detta utifrån intervjuerna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. School of Culture and Education, Södertörns Högskola, Huddinge, Sweden.
    Nilsson, Monica
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. School of Culture and Education, Södertörns Högskola, Huddinge, Sweden.
    ‘Sometimes we have to clash’: how preschool teachers in Sweden engage with dilemmas arising from cultural diversity and value differences2021Inngår i: Intercultural Education, ISSN 1467-5986, E-ISSN 1469-8439, Vol. 32, nr 3, s. 296-310Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The research presented in this paper explores how preschool teachers in Sweden negotiate tensions stemming from perceived cultural dilemmas among themselves, the children they work with, and the children´s parents or guardians. The aim in characterising this process of negotiation is to expand knowledge about how to adapt pedagogically to the increasing diversity of the preschool sector in Sweden. The study is based on focus group interviews with preschool teachers who work in schools where nearly 70% of the children are newly arrived immigrants or have parents or guardians who were born in a country other than Sweden. The interview data were subjected to a thematic analysis. Three themes emerged: Circumventing conflicts by keeping preschool peaceful; Culture as a barrier and opportunity for dealing with dilemmas; and engaging with conflicts as a means of developing the preschool profession. The themes are discussed in relation to Gert Biesta’s concepts of the rational community and the community of those who have nothing in common.

  • 15.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Sometimes we have to clash": How Swedish preschool teachers' engage with cultural value differences2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research aims: This study aims to contribute knowledge about how preschool teachers engage with tensions stemming from cultural value differences among teachers, caregivers, and children.

    Relationship to previous research works: Motivating this work is current socio-cultural circumstances in Sweden in which preschool teachers are negotiating divergent curricular demands that simultaneously promote cultural diversity and a common tradition. Consequently, teachers are experiencing an increased burden to address societal expectations concerning cultural diversity without appropriate communicative and conceptual tools (Björk Willén et. al, 2013; Lunneblad, 2006).

    Theoretical and conceptual framework: We draw on Biesta’s (2006) – via Lingis (1994) - conception of the rational community (RC) and the community-without-community (CwC) as an interpretive framework.

    Paradigm, methodology and methods: Project data was gathered through a series of focus group interviews with teachers in two preschools in Sweden, using stimulus materials designed to elicit discussion about value conflicts and cultural diversity.

    Ethical Considerations: Informed consent was obtained from all study participants.

    Main finding or discussion: Teacher engagement with questions of culture and values were organized around discussions of actual and imagined disagreements between teachers and caregivers about activities with preschool children. Analysis through the lens of RC and CwC revealed that teachers on the one hand, reinforced societal values and avoided conflict through invocation of the language of the rational community; on the other hand, from a CWC perspective, they developed insights about the value of conflict as means of gaining insight into the perspectives and cultures of the caregivers, as well as about their professional development.

    Implications, practice or policy: Project findings have implications for the development of pedagogical and policy tools related intercultural processes in preschool education practice and research.

  • 16.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Mrak, Lina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University Library.
    "Vingar som bär..." – en utbildningsresa från barnskötare till förskollärare2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ur förordet: Denna rapport handlar om en verksamhetsförlagd kurs (VFU) som ingår i en uppdragsutbildning i Göteborgs stad, där yrkesverksamma barnskötare läser till förskollärare. Under våra VFU-besök fick vi ta del av spännande reflektioner och intressanta berättelser som berörde oss på många sätt. Efter att ha tagit del av deltagarnas reflektioner kring ovanstående verksamhetsförlagda kurs kom rapporten att handla om mer än bara en kurs, den handlade om en bildningsresa och om nya perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 17.
    Anderstaf, Susanna
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Samuelsson, Tobias
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Att utveckla interkulturella perspektiv via skönlitterära verk2022Inngår i: Uppdragsutbildning – ett ömsesidigt lärande i samverkan / [ed] Åsa Hirsh & Jesper Boesen, Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication , 2022, s. 137-158Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från inledningen: Vi har alla en berättelse, en historia över våra liv, med minnen och händelser. Det är berättelser som hänger intimt samman med andras berättelser. Vi berättar, men vi blir också berättade. Fokus för detta kapitel är en kurs vid namn Flerspråkighet och interkultulturalitet i förskolan om 7,5 högskolepoäng som ingår i Skolverkets fortbildningsinsats i det så kallade Förskolelyftet, numera benämnt som kommunförlagda förskolekurser.

  • 18.
    Arvidsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Schelander, Fanny
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Utmanande barn - Vem utmanar inte?: En kvalitativ studie om förskollärares syn på utmanande barn2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Barrera Espinoza, Estefanie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Hansen Blomgren, Heidi
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Barns inflytande och delaktighet i placering av material: En kvalitativ studie utifrån barns perspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val.

    Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bedirhanoglu, Vahide
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Sarajlija Stenshaga, Eva-Lena
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "En kultur där alla känner sig hemma": En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet genom att använda den verbala kommunikationen som redskap. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur tolkas barns befintliga språk och hur stöttas deras språkanvändning i samspel med andra, enligt förskollärarna? Hur beskriver förskollärarna sin förståelse av det verbala språkets betydelse för barns sociala tillhörighet? Studien baseras på en kvalitativ metod där tre samtalsintervjuer med sex förskollärare utfördes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuernas ljudinspelning transkriberades och en tematisk analys har använts i bearbetningen av datamaterialet.

     

    Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara språkmedvetna och ha handlingskompetens som främjar barns sociala tillhörighet. Förskollärare behöver vara lyhörda, nyfikna och intresserade samt kunna tolka, stötta, reflektera och ställa frågor för att erbjuda barn varierande sätt att uttrycka sig på. Dessutom pekar informanternas beskrivningar på att det verbala språket har betydelse för barns sociala tillhörighet utifrån både kort- och långsiktiga perspektiv. Resultatet bekräftar vikten av att förskolans utbildning ska ansvara för att vara en kultur för alla barn. 

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete Bedirhanoglu och S. Stenshaga
  • 21.
    Berggren, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Ejdefjäll, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    ”Alla dockor är inte en hon”: En kvalitativ analys av förskollärares samtal kring att motverka könsmönster som begränsar barn i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Berggren, Sofia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Ek, Johanna
    Vi är väl förskollärare utomhus lika mycket som inomhus?: En kvalitativ intervjustudie om förskollärarnas beskrivningar på utomhuspedagogik och utomhusundervisning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bilda med kunskap om förskollärarnas upplevelser om utomhuspedagogik samt hur de beskriver sina erfarenheter om undervisning utomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativ metod använts där sju semistrukturerade intervjuer genomförts för att skapa empiri till studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologi och analysen av empiri har bearbetats utifrån begreppen: upplever och erfar. Begreppet livsvärldsperspektiv har varit ett begrepp som har följt med i studien, då förskollärarnas beskrivningar grundas i deras erfarenheter. 

    Resultatet visar att upplevelserna om utomhuspedagogik skiljer sig åt mellan förskollärarna. Förskollärarna beskriver utomhuspedagogik som att bedriva undervisningen som bedrivs inomhus utomhus, att förskollärarna tänker om hur de kan utöva undervisning även utomhus. Vidare visar resultatet att förskollärarna upplever en del utmaningar med att bedriva undervisning utomhus, att de behöver stöd i hur undervisningen ska genomföras, medan det är förskollärare som säger att de handlar också om att testa sig fram. Slutligen visar resultatet att förskollärarna tycker att det är betydelsefullt att visas utomhus såväl för barn som för personalen på förskolan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bergvall, Michelle
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Baalbaki, Zainab
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Vi bor i Sverige och här talar vi svenska!: En kvalitativ studie kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt.

    Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn.

    Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24. Beth, Ferholt
    et al.
    Monica, Nilsson
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Developing the Relational Competence of Early Childhood Education Teachers Through Playworlds: Contributions From a Swedish Preschool2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Biesta (2006) argues that within the past two decades there has been a rise in the concept of “learning” and a decline in the concept of “education”. He calls this the “learnification” of education: “the translation of all there is to say about education in terms of learning and learners” (Biesta, 2009, p. 5). He argues that this is problematic in part because learning is basically an individual concept referring to what people as individuals do, versus education, which implies a relationship.

    The field of early childhood education and care is uniquely situated to respond to “learnification”. In this paper we challenge the view that teachers teach children in preschools, in an effort to replace it with the view that preschool children and their teachers are engaged in reciprocal learning and development. We do so by analyzing that ways that teacher participation in a pedagogical practice consisting of adult-child joint play, called playworld (Lindqvist, 1995), can support the development of teachers’ relational competence.

    Relational competence is “the skill of entering into and building relationships” (Aspelin, 2015, p. 35). Aspelin (2015) writes that “Questions about what teachers’ relational competence means, how it promotes students’ learning and how it can be developed in teacher education, further education of teachers and in pedagogical practices is largely unexplored.” In playworlds (Lindqvist, 1995) adults actively enter into the fantasy play of young children as a means of promoting the development and quality of life of both adults and children. Thus, in this paper we begin from a relational pedagogical perspective (Aspelin & Persson, 2011) where the concepts of co-existence and co-operation, in addition to “attitude to relationships” and “attitude in relationships” are foci. This conceptual framework is applied in the analysis of transcripts and field notes from a case study of three preschool teachers implementing the playworld pedagogy for the first time in their classroom.

    This case study consists of observations from a two-year ethnographic research project that took place in three preschools, all of which followed a pedagogy of listening and exploratory learning approach originated from the municipal preschools of Reggio Emilia. The research project was originally designed to examine if and how the teachers in these three preschools adopted and adapted into their own practices the Vygotskian-inspired playworld play pedagogy. The research study data was

    In Event: Putting the Teacher in the Picture: Perspectives From Early Childhood Education in Japan, Sweden, Finland, and Brooklyn

    gathered through participant observation using a variety of documentation methods, e. g.: interview, field notes, audio recorded reflection- and planning meetings and teachers pedagogical documentation.

    Findings include the following: Relational competence developed through the fostering of trust and authentic/honest communication, but this communication was often difficult for teachers, pushing them to challenge each other in ways that made them uncomfortable; Relational Competence developed through co-existence, in which “attitude in relationships” had a potential to emerge; “attitude in relationships” occur in playworlds, in which teachers encounter each other and the children in ways that go beyond the “rational” and encourage ethical steps in the development of subjectivity.

  • 25.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Ahl, Helene
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Almgren, Susanne
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstad University.
    Berglez, Peter
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bergström, Johanna
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Sustainable Societies (SUS).
    Bertills, Karin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD. Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för psykologi (PSY), Linköpings universitet (LIU).
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Dybelius, Anders
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Florin Sädbom, Rebecka
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Gustafsson, Mikael
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Sustainable Societies (SUS).
    Hammarsten, Maria
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Sustainable Societies (SUS), Sustainability Education Research (SER).
    Heuman, Johannes
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Communication, Culture and Diversity (CCD).
    Segolsson, Mikael
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lifelong Learning Through Context Collapse: Higher education Teachers’ Narratives About Online education During The Pandemic2022Inngår i: Proceedings of INTED2022 Conference 7th-8th March 2022, 2022, s. 2632-2641Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

  • 26.
    Blom, Karen Ann
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Sustainable Societies (SUS).
    Rostedt, JosefinJönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.Alvén Sjöberg, JensJönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023: Abstrakt bok2023Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord:

    Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023 organiserades av HLKs Doktorandpodd. Symposiets syfte var att kommunicera och synliggöra specifikt HLK´s doktoranders pågående forskning i sitt lokala sammanhang.

    Villkoret för att få medverka vid symposiet var att doktoranderna skulle vara inskrivna vid någon av Högskolan förLärande och Kommunikations (HLK) forskarutbildningar samt ett på förhand inskickat abstract. Instruktionerna för de abstract vi frågade efter innehöll endast en begränsning av ord (150–300). Sedan var det upp till varje doktorand att utforma sitt abstract efter eget tycke och smak. Det är också dessa abstract som presenteras i den här boken.

    Symposiet gick av stapeln torsdagen 14 december 2023 och genomfördes i hybrid form. Charlotta Mellander, professor vid Jönköping International Business School (JIBS), var keynote speaker och berättade utifrån sina erfarenheter om alternativa möjligheter för forskare att nå ut med sin forskning till en bredare publik. Därefter presenterade tio doktorander sina forskningsprojekt. Efter varje presentation fick symposiets åhörare tillfälle till att ställa frågor. I vårt poddavsnitt 19 pratar vi mer om symposiet.

    Symposiet sponsrades med fika av HLKs doktorandorganisation men organiserades alltså av HLKs Doktorandpoddsmedlemmar Karen Ann Blom, Josefin Rostedt och Jens Alvén Sjöberg.

    Abstrakt boken ges ut av HLKs doktorandpodd vid Jönköping University och har designats av Jens Alvén Sjöberg.

    Fulltekst (pdf)
    Abstraktbok
    Download (png)
    Omslag
  • 27.
    Blomqvist, Maja
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Erickson, Anton
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska 
inomhusmiljö
  • 28.
    Borén, Cecilia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nilsson, Malin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    ”Det kanske börjar med en sak men kanske slutar med något annat”: En kvalitativ studie om förskollärares olika arbetssätt med att skapa möjligheter för de yngsta barnens inflytande i förskolan2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Brodin, Jane
    et al.
    Department of Child and Youth Studies, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Renblad, Karin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Improvement of preschool children’s speech and language skills2020Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 190, nr 14, s. 2205-2213Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many children in preschool have speech and language disorders and a poor communication development, and the need for support is extensive. The aim was to find out if and how reading aloud and storytelling could enhance children’s communication development, the study was interactionistic. Eleven municipal preschools with 23 child units (573 children) participated. A questionnaire containing 15 questions with 54 sub-items was answered on group level by the staff. The results showed that reading aloud and storytelling was used continuously, and the staff believed that the activity would help the children to develop their communication both regarding speech and development of concepts. But this is provided that the staff prioritize literacy in preschool and have knowledge about how to use reading aloud and storytelling to support children’s communication. 

  • 30.
    Brorsson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Karlsson, Helin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Gurka - xiyar, xiyar sa jag": En studie om pedagogers villkor samt strategier för arbetet med flerspråkiga barn.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien är en kvalitativ studie med inspiration från det sociokulturella fältet. Syftet med studien är att skaffa kunskaper om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan med fokus på villkor för arbetet och vilka strategier som används. Frågorna som studien kommer besvara är vilka villkor pedagogerna beskriver som betydelsefulla för arbetet med flerspråkighet samt vilka strategier som används. Fokusgrupper har använts som metod för att samla in studiens empiri och har sedan transkriberats och analyserats. Analysmetoden som använts är innehållsanalys då denna passar sig bäst vid användandet av fokusgrupper. De teman som framkom efter analys av empirin är tid och engagemang som villkor samt trygghet och samverkan som strategier. Resultatet som framkom pekar på att det finns olika villkor i förskolans verksamhet för de barn som är flerspråkiga. Pedagogerna berättar om barnens olika förutsättningar och om de olika villkor samt strategier som pedagoger måste förhålla sig till i sitt arbete med flerspråkiga barn.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Cai, Jessica
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Huzejrovic, Zerina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Kulturell mångfald i förskolan: En kvalitativ studie av förskollärares uppfattningar och beskrivningar av deras förhållningssätt till kulturell mångfald2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Chaaya, Kristin
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Hasanaj, Argentina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Pedagogisk dokumentation i praktiken: En kvalitativ studie kring hur pedagogisk dokumentation blir pedagogisk.2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Csányi, Sarolta
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Developing social interactions through outdoor education in multicultural preschool settings: Teachers’ perspectives2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify and investigate preschool teachers’ experiences and views on the role of outdoor education on social interactions. The research questions were: How do the teachers conceptualize outdoor activities’ role on social interactions in multicultural preschool settings? How do the teachers foster social interactions through outdoor education? What kind of challenges have the teachers faced regarding outdoor education in multicultural preschool groups? Semi-structured interviews were conducted with five preschool teachers from three different preschools in a multicultural suburb in southern Sweden. The results showed that – despite children’s possible aversions to engaging in activities in the outdoors - outdoor activities are supportive of the development of closer bonds within the group. According to the teachers interviewed, the natural settings bring calmness and openness, therefore this environment facilitates social interactions among children. The lack of strictly preplanned activities offer children opportunities to follow their interests and to have shared experiences through the discovery of nature. Their willingness for collaborative explorations is a basis for joint play, discussion and group work.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Daag-Gustafsson, Wilma
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Longueville, Moalie
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Tänker alla förskollärare likadant om genus?: En kvalitativ studie om förskollärarnas synsätt kring genus på förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap till en ökad förståelse kring vilka synsätt förskollärare har till genus i förskolan och hur förskollärarna uppfattar att deras arbete med genus påverkar barnen. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Det har utförts sex semistrukturerade intervjuer för att bilda kunskap om förskollärarnas erfarenheter och vilket synsätt de har till genus samt vilka arbetssätt de använder sig av ute på förskolorna. Resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys där feministisk teori är den teoretiska utgångspunkten, för att kunna besvara frågeställningarna som är följande: 

    Vad har förskollärare för synsätt kring genus på förskolan? 

    Hur uppfattar förskollärarna att deras synsätt och arbete kring genus påverkar barnen? 

    Resultatet visar att förskollärarna upplever att de har begränsad kunskap om genus som begrepp men att de har en medvetenhet om hur de påverkar barnen genom sitt arbetssätt. Förskollärarna beskriver att genuspedagogiken kan glömmas bort eftersom det finns mycket annat i deras arbete de behöver fokusera på.  Resultatet visar även att förskollärarnas fokus i genusarbetet ligger i hur de bemöter barn samt hur de använder miljön som hjälpmedel i arbetet med genus på förskolan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Dahlström, Ida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Det är ingen alls som tvättar leksaker idag": En kvalitativ studie om förskollärares erfareheter av ansvarsfördelning i förskolans arbetslag2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget?

    Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv.

    Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Dawood Lazar, Pelait
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Zayat, Mirna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Förskollärares olika roller som deltagare i lek: En kvalitativ studie om förskollärares delaktighet i barns lek2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att bidra till kunskapandet om förskollärares deltagande i barns lek. För att uppnå syftet har följande frågeställning besvarats: Vilka former tar sig förskollärarnas delaktighet i barns lek?

    Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer samt observationer där förskollärares delaktighet i barns lek har undersökts. Deltagarna valdes utifrån ett strategiskt urval där syftet är att välja förskollärare som aktivt deltar i leken. Datainsamlingen är analyserad utifrån verksamhetsteori, särskilt Yrjö Engeströms modell av verksamhetssystem, som har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat visar att förskollärarnas delaktighet i barns lek kan beskrivas som fem framträdande roller: Verifieraren, Hänsynstagaren, Kunskapsförmedlaren, Relationsskaparen och Initieraren. Det vill säga att förskollärarna intar ovanstående roller i barns lek med ändamål att; se till att barn trivs i leken, deltagandet sker på barns villkor, förmedla kunskap, skapa och stärka relationer samt sätter igång en lek för att engagera och stötta barn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Eriksson, Jennifer
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Jaha, blir det ett grått flygplan?: En kvalitativ studie om hur pedagoger tillför en rik språkmiljö för barn i deras egeninitierade aktiviteter inomhus2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka huruvida pedagoger tillför en rik social språkmiljö för barnen i barns egeninitierade aktiviteter inomhus. Studien kommer fokusera på den verbala aspekten utav den sociala språkmiljön.

     

    Studien har genomförts genom observationer under barns egeninitierade aktiviteter inomhus, där pedagogernas samtal med barnen har varit i fokus. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som utgår ifrån att människans utvecklas när den kommunicerar med andra kulturella varelser, och där lärare och vuxnas handlingar är centrala för språkutvecklingen. Studiens resultat visar på att pedagoger samtal med barnen i deras egeninitierade aktiviteter inomhus har rum för utveckling. Pedagogernas försök till samtal med barnen skedde ofta genom stängda frågor, som i stor utsträckning inte bidrar till språkutveckling hos barn. Samtalen mellan barn och pedagoger kom sällan igång, då pedagogerna ställde vuxenfrågor som inte intresserade barnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Falkenhäll, Julia
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Oruc, Elma
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Mamman som ska ha söndagskjol och helgdagsrock åt far, mamman kan väl ha byxor likaväl.: En kvalitativ studie kring förskollärares samtal om sångtexter i förskolan utifrån ett normkritiskt perspektiv.2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.   

     

    Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Ferholt, Beth
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. City University of New York, Brooklyn College, Brooklyn, United States.
    A case study of a New York City elementary school’s adoption of the playworld activity2019Inngår i: Play and curriculum / [ed] M. Han & J. E. Johnson, Lanham: Hamilton Books , 2019, s. 29-46Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Ferholt, Beth
    et al.
    Brooklyn College, USA.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Adult and Child Learning in Playworlds2018Inngår i: The Cambridge Handbook of Play: Developmental and Disciplinary Perspectives / [ed] J. Roopnarie and P. Smith, Cambridge University Press, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Ferholt, Beth
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Brooklyn College; City University of New York.
    Lecusay, Robert
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Institute of Culture and Education, Södertörn Högskola .
    Rainio, Anna Pauliina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. University of Helsinki.
    Using Playworlds and Film-play to Study Experience2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Ferholt, Beth
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, New York, USA.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Preschool teachers being people alongside young children: The development of adults' relational competences in playworlds2019Inngår i: Rethinking play as pedagogy / [ed] Sophie Alcock & Nicola Stobbs, New York: Routledge, 2019, s. 17-32Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the productive challenges of working in early childhood education and care is combining researchers’ and teachers’ knowledge and ways of knowing. This chapter presents findings from studies that combine researchers’ perspectives and teacher’s insights. We suggest that a certain type of adult–child joint play, called playworld, (Lindqvist, 1995), can be a means for preschool teachers to bring their personal selves, not just their professional, teacher selves, into their work with young children (Ferholt & Schuck, forthcoming; Nilsson et al., 2018). We begin from a relational pedagogical perspective (Aspelin & Persson, 2011) where concepts of co-existence and co-operation are central. This conceptual framework is applied in a case study using observations from a two-year ethnographic investigation of three Swedish preschool teachers implementing playworld pedagogy for the first time. Their work was influenced by a pedagogy of listening and exploratory learning, originating from the municipal preschools of Reggio Emilia.

  • 43.
    Flodin Stenholm, Albin
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Arslanovic, Kenan
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Goda relationer för ett bättre lärande: En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg och undervisning i förskoleklassens utbildning2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskoleklass är ett barns första steg in i skolsystemet. I studien undersöks hur de yrkesverksamma i förskoleklassens utbildning uppfattar omsorg, undervisning samt begreppens relation till varandra. Frågeställningarna studien utgår ifrån är:  Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass omsorg i utbildningen, hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass undervisning i utbildningen samt hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen? I studiens bakgrund berörs teoretisk utgångspunkt, förskoleklassens framväxt, övergången mellan förskola och förskoleklass, Educare, undervisning i förskoleklass samt omsorg i förskoleklass. Studien är kvalitativ och utgår ifrån fem intervjuer med yrkesverksamma i förskoleklass. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teori analyseras resultatet genom en tematisk analys. Resultatet i studien visar att trygghet och balans är två viktiga komponenter för att förskoleklass ska fungera som en bro mellan förskola och skola. I studien framkommer även vikten av de yrkesverksammas fria roll utifrån de styrdokument som förskoleklass verkar under. 

    Fulltekst (pdf)
    Goda relationer för ett bättre lärande
  • 44.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF).
    Lindström, Clare
    Assarsson, Petra
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Nersäter, Anders
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Undervisningsutvecklande forskning med learning study som guidande princip2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Fogelström, Lisa
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Ax, Lina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Det har varit skönt att inte ha dessa himla bilarna": En kvalitativ studie om de yngsta barnens val av lekmaterial2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie där syftet är att utveckla kunskap om hur lekmaterial används på en småbarnsavdelning utifrån ett genusperspektiv. Studiens frågeställningar är:

    • Vilket lekmaterial väljer flickor respektive pojkar?
    • Hur använder flickor respektive pojkar lekmaterialet?
    • Vilka uppfattningar har förskollärare om lekmaterial i den pedagogiska miljön?

    Studien utgår från den feministiska poststrukturalismens teoretiska begrepp makt och positionering. För att besvara frågeställningarna har en minietnografisk ansats använts och data har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade bland annat att förskollärarna påverkar barnens val av lekmaterial och lekmaterialets placering har betydelse för hur ofta det används. Det är därför viktigt att blanda olika material för att förhindra att pojkar och flickor enbart väljer könsstereotypt material.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Graovac, Vesna
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Hanna, Lina
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    "Omsorg för mig är A och O": En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver innebörden av omsorgsbegreppet och sitt arbete med att tillgodose barns behov av omsorg2021Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) föreskriver att omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i förskolans utbildning.  Forskning visar att det finns utmaningar i att se dessa aspekter som en helhet eftersom begreppen förklaras ibland som integrerade och ibland som åtskilda. Flera forskare betonar att omsorg som begrepp uppmärksammas otillräckligt inom forskning om förskola. Därför är syftet med vår studie att undersöka hur förskollärare beskriver innebörden av omsorgsbegreppet och hur de beskriver sitt arbete med att tillgodose barns behov av omsorg i vardagliga situationer. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sju förskollärare. Resultatet grundas på analyser ur ett omsorgsetiskt perspektiv och visar att omsorg beskrivs som ett viktigt, mångtydigt och brett begrepp av förskollärarna. Arbetet med omsorg kopplas till trygghet, bemötande, omvårdnad, sociala relationer och utveckling av barns självförtroende. Resultatet visar även betydelsen av förskollärarens förmåga att uppmärksamma och tillgodose varje barns behov av omsorg. Förskollärarens förhållningssätt beskrivs som ett omsorgsfullt bemötande, en förmåga att vara närvarande och vara medveten om sitt eget agerande och organiseringen av undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Gustafsson, Linnéa
    et al.
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Peterson, Sandra
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    ”De kommunicerar och pratar utan ord”: En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser av de yngsta barnens kommunikation under utformningen av planerad undervisning2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att kommunicera är en viktig del i förskolans utbildning och undervisning. De yngsta barnen, ett till två år, kommunicerar främst genom kroppsspråk, gester och mimik. Därför har denna studie fokuserat på att genom förskollärarnas livsvärldar undersöka hur förskollärare förstår och upplever de yngsta barnens kommunikation under utformningen av planerad undervisning. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka upplevelser har förskollärare av att tolka de yngsta barnens olika sätt att kommunicera? Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av att ta tillvara på de yngsta barnens kommunikation för att utforma planerad undervisning utifrån barnens intressen? Frågeställningarna är formulerade utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi med fokus på livsvärldsbegreppet. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer och genomfördes med sex legitimerade förskollärare som arbetar eller har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Studien har analyserats med en fenomenologisk analysmodell som innebär att empirin har sammanställts med utgångspunkt ur studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visar hur förskollärare upplever, tolkar och förstår de yngsta barnens kommunikation samt hur förskollärarna utgår från denna kommunikation i sin planerade undervisning. Studien visar också att förskollärare anser att det är svårt att arbeta utifrån läroplanen med de yngsta barnen vilket leder till att förskollärarna till största del utformar undervisningen efter barnens intressen i stunden. Förskollärares förmåga att vara flexibel är något som betonas i studien men det leder också till att den planerade undervisningen beskrivs övergå i spontan undervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48. Gustafsson, Marlene
    et al.
    Lidén, Ewa
    Öhman, Charlotte
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Kollaborativt lärande - att diskutera och pröva sig fram till ett utforskande arbetssätt2020Inngår i: Kreativa lärprocesser: estetik och undervisning i förskolan / [ed] Sara Hvit Lindstrand & Karin Alnervik, Stockholm: Liber, 2020, s. 41-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49. Göthson, Harold
    et al.
    Hvit Lindstrand, SaraJönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning. Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Sustainability Education Research (SER).McConnachie, Malin
    Förskolan som demokratisk mötesplats2021Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna möjlighetsbok leder oss Harold Göthsons röst som en introducerande och analyserande röd tråd genom berättelser om lärprocesser runt om i vårt land, från ettåringars förskolevardag till kommunnivå. Ur olika perspektiv får vi härmed praktiknära inblickar i hur hela förskoleorganisationen arbetar med att bygga demokrati, likvärdighet och förståelse för hur allt hänger ihop i en väv mellan oss människor, djuren och naturen.

    Den här inspirerande och tankeväckande antologin vänder sig till alla er studerande och verksamma inom förskolan som vill sätta dialogen i centrum för att med våra yngsta världsmedborgare upptäcka möjligheter och överbrygga hinder i ett ”learning by doing” för demokrati och en hållbar framtid.

  • 50.
    Hansen, Ole Henrik
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Et undervisningseksepriment2022Inngår i: Barnehagelærerutdanning i endring: å forske på egen undervsiningspraksis / [ed] Anna R. Moxnes, Terese Wilhelmsen, Steinar Øvreås, Marianne Olsen Santana og Teresa K. Aslaninan, Norge: Universitetsforlaget, 2022, 1, s. 76-85Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
123 1 - 50 of 141
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf