Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 181
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alnervik, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Att utveckla pedagogisk dokumentation med hjälp av handledning2007Inngår i: Handledning i pedagogiskt arbete / [ed] Thomas Kroksmark & Karin Åberg, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 269-290Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Alnervik, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    "Men så kan man ju också tänka!": Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period.

    Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal.

    Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar.

    Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alnervik, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Pedagogisk dokumentation som mångdimensionelltverktyg i förskolan: En verksamhetsteoretisk studie2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Alnervik, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Systematic quality work with Pedagogical documentation: A Bahktinian Polyphonic Analysis2016Inngår i: Abstract book: 26th EECERA Annual Conference, 'Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning', Dublin, Ireland, 31st August – 3rd September, 2016., 2016, s. 127-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract

    Swedish preschool teachers are obliged to work with systematic documentation and assessment of children’s changing knowledge. The aim of this study is to contribute to research on assessment in preschool, by highlighting multiple voices portrayed in a transformative documentation practice, built on systematic work of pedagogical documentation.

    Pedagogical documentation refers to two related areas: 1) the process, and 2) content in the process (Dahlberg et al, 2006). Pedagogical documentation is primarily about trying to understand what is going on in pedagogical work, to understand what a child knows and learns, without predetermined expectations (Dahlberg et al, 2006).

    Bakhtin’s concept of polyphony is used as a conceptual framework.

    The methodology is qualitative text analysis. Preschool teachers’ voices are analyzed in relation to the concept of transformative assessment (Vallberg Roth, 2014), as well as the Bahktinian concepts of dialogicity, the authoritarian word, and unconditional connections.

    Informed consent was obtained from all the participants in this study: teachers and parents of the children at the preschool.

    The results show a complexity of simultaneously existing polyphonic voices, where the teachers are negotiating their efforts to engage dialogically, in order to connect with the children, and the demands of authoritative voices related to assessment.

    By highlighting the complexities and tensions involved in systematic quality work, this research has implications for the development of teacher’s assessment and evaluation practices

  • 5.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Göthson, HaroldKennedy, Birgitta
    Ljuspunkten: barns relation till fenomenet och begreppet ljus2012Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Karlsson, Mia
    skövde university.
    A facilitator´s Role in Reflections upon Reggio Emilia-inspired pedagogical documentation among early childhood educators2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Kennedy, Birgitta
    Pedagogista: I en relationell, kollegial och delaktighetens kultur2010Inngår i: Om världen och Omvärlden: Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia / [ed] Marie-Anne Colliander, Lena Stråhle och Christina Wehner-Godée, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2010, s. 113-125Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Do we trust the process? Learning in preschool2014Inngår i: Us, Them & Me: Universal, Targeted Or Individuated Early Childhood Programmes: Abstract Book, European Early Childhood Education Research Association (EECERA) , 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to develop knowledge about young children’s learning of academic concepts as embodied actions and through imagination. In the Swedish preschool curriculum academic subjects such as math and science has been emphasised and the teachers are required to document, what is formulated, as the child’s ‘changed knowing’. There are tendencies that changed knowing is interpreted within two discourses: Goalrational learning versus goalrelational learning. In the former, learning academic subjects becomes a cognitive endeavour similar to teaching older children. In goal relational approaches curriculum goals are interpreted as tools in exploratory processes. We take a sociocultural perspective and apply Wartofsky’s idea of bodily representations and concepts. The empirical data is teachers’ pedagogical documentation in terms of photo images, dialogues between children-children and children-pedagogues and the pedagogues reflections. Interaction and conversation analysis based on the conceptual framework. The pedagogical documentation has been approved for research analysis. We had follow the Swedish ethical rules and guidelines for research in the humanities and social sciences. The result shows that in projects where preschool curriculum goals as, for example math and science, are considered as ‘tools’ and where children are enabled to engage with their whole body and through imagination, scientific concepts become tools in their exploration. An implication is the significance in preschool of taking children’s interest and engagement with their whole body as well as imagination as necessary components in learning processes.

  • 9.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Lekvärldar och utforskande lärande i förskolan2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Alnervik, Karin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Nilsson, Monica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Mrak, Lina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Utforskande didaktik: Som en meningsskapande dans2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Warenmo, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    ”Är det här också omsorg?”: En minietnografisk studie som undersöker omsorgspraktiken på en 3-5 årsavdelning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utforska en förskolas omsorgspraktik på djupet. Det är en minietnografisk studie som fokuserar på förskollärarnas praktiska arbete med omsorg på en 3-5 årsavdelning, samt förskollärarnas beskrivningar av sina tankar kring omsorgen och deras omsorgsarbete. De omsorgsförklaringar och teorier som framgår i bakgrundskapitlet har vi använt oss utav när vi analyserat materialet genom att återkoppla resultatet till dessa förklaringar och teorier.

    Genom återkommande deltagande observationer samt enskilda och semistrukturerade intervjuer med förskollärarna har vi fått fram vårt datamaterial. Vi använde oss sedan av tematisk analys och fick fram följande tre teman: ”omvårdnad”, ”att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer”. Omvårdnaden i sig anses vara självklar men resultatet belyser vikten av att tänka på hur vi praktiserar omvårdnaden. ”Att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer” är inte lika självklara men än dock visar resultatet att det är en stor del i omsorgsarbetet. I likhet med den tidigare forskningen som beskrivs i bakgrundskapitlet visar datamaterialet även på att omsorgsbegreppet är komplext och lite svårfångat. Omsorgen har en självklar plats på förskolan vi studerat men mycket av förskollärarnas fokus förväntas ligga på lärande och utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Andrén, Marianne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    "En samvaro mellan vuxna och barn": En studie om hur måltiden kan ses som en demokratisk arena2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är:

    • Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden?
    • Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?

     

    Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Prodafika, Penelope
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    "Miljön är med oss hela tiden": En studie om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien:

    Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan?

    Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Assarsson, Petra
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Blir våra förskollärarstudenter rustade för att arbeta med estetiska lärprocesser?2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

              I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

    1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

              Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser. 

  • 15.
    Backman, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Svensson, Pernilla Helena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Musik som pedagogiskt redskap i förskolan: En intervjustudie om hur sex verksamma förskollärare uttrycker att de väver in musik i barns lärande2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Förskollärarna uttrycker att musik är ett bra pedagogiskt redskap på så vis att musik har förmågan att fängsla alla barn, även de barn som är under språkutvecklig. Förskollärarna uttrycker också att musik är ett bra hjälpmedel för att stimulera barns motorik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Östlund, Nathalie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    "Tänk om vi skulle bygga en robot": -En videoobservationsstudie om barns delaktighet sett genom förskolans samlingar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om barns delaktighet sett genom förskolans samlingar.Studiens fokus är att finna vilka möjligheter barnen har till delaktighet i aktiviteten samling, därmed kom studien att handla om demokrati i förskolan. Genom att studera samlingar går det säga något om fenomenet ”barns delaktigheti förskolan”. Utifrån våra tidigare erfarenheter har vi funnit det intressantatt studera hur barns möjlighet till delaktighet uttrycks i verksamheten. Studien är kvalitativ och har genomförts med inspiration från etnografi, pågrund av begränsad tid i genomförandet kallas den minietnografisk. Data har samlats in genom videoobservationer för att fånga verbal samt icke verbal kommunikation som sker under samlingen i ett försök att finna hur samlingen möjliggör för barns delaktighet. Studiens data har analyserats utifrån en interaktionsanalys och dess teoretiska utgångspunkt grundar sig på Foucaults maktteori. Resultatet visar att maktrelationerna i förskolan har ett samband med barns möjligheter till delaktighet. Pedagogen är den främsta maktutövaren i samlingen och barns möjlighet till delaktighet påverkas av hur makten uttrycks. Möjligheterna för barns delaktighet i samlingen beror därför på förhållningssättet hos den främsta maktutövaren. Resultatet från samlingarna visar att barns delaktighet främjas genom att pedagogen lyssnar till barnens åsikter och använder ett lekfullt förhållningssätt. Barnens delaktighet främjas inte om pedagogen ställer retoriska frågor eller överröstar barnen. En slutsats som kan dras är att barns möjlighet till delaktighet i förskolan ökar om pedagogen är medveten om den maktrelation som pedagogen och barnen befinner sig i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Blomqvist, Maja
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Erickson, Anton
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska 
inomhusmiljö
  • 18.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Children in Risky Environments and Life Situations2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken fokuserar på barn i utsatta livssituationer och miljöer.

  • 19.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 445-458Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Idag betonas vikten av utomhusaktiviteter för människors hälsa och välbefinnande. Att utforska och lära ute i naturen handlar om att lära med alla sinnen, d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Artikeln baseras på EU-projektet Learning in Motion med fokus på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet var att utröna om och i så fall hur utomhusaktiviteter kan ge fysisk och sensorisk stimulering för personer med intellektuella funktionshinder. Studien baseras på intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Resultatet visade att deltagarnas välbefinnande och livskvalitet ökar förutsatt att miljön är tillgänglig och anpassad. Vistelse ute i naturen stimulerade och motiverade deltagarnas lärande och sociala inkludering. Bristen på ett systematiskt lärande i utomhusmiljö saknas dock ofta och är nödvändigt för denna målgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Brodin, Jane
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Sweden: Children in unsafe environments and life situations2014Inngår i: Children Violence and Bullying: International perspectives / [ed] J. Merrick, I. Kandel, & H.A. Omar (Eds.), New York: Nova Science Publishers Inc. , 2014, 1, s. 115-125Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning. Stockholms university, Barn och ungdomsvetenskap.
    Hollerer, Luise
    Canpus Augustinum, Kirchliche Pädagogische Hochschule, Graz, Austria.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Stancheva-Popkostadinova, Vaska
    Faculty of Public Health and Sport, South West University, Neofit Rilsky, Blagoevgrad, Bulgaria.
    Preschool teachers' understanding of quality in preschool: a comparative study in three European countries2015Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 185, nr 6, s. 968-981Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to highlight the concept ‘quality' with a special focus on preschool teachers' understanding and compare what preschool teachers in Austria, Bulgaria and Sweden regard as quality. Although quality is at high degree a subjective concept, some aspects are regarded decisive for good quality. A questionnaire was distributed to 45 preschools. Data have been stored, processed and compiled with the web-based programme ‘Netigate’. Totally 117 preschool teachers answered the questionnaire. The results among the three countries have been compiled, processed, ranked and compared and show a glace of different ways to interpret quality, although there are also similarities. Many differences are related to social, cultural and financial issues in the countries per se, but there are also organisational and structural differences. Further comparative research needs to focus on modes to improve the quality in preschool and on increasing children's influence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Communication support in preschool by reading aloud: Factors influencing student's reading skills (Thematic session)2014Inngår i: CEA 2014: 12th Conference on Educational Assessment: Program – Abstracts / [ed] Erzsébet Korom, Attila Pász, Szeged, Ungern: Gold Press Nyomda kft , 2014, s. 83-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Summary of abstract: The mission of the Swedish preschool is to stimulate children's learning and development in a holistic. No other period in child development contains so much learning as the first five years in life. The presentation is based on the projetct Let's read a book and focus on reading aloud. The results show that all children appreciated reading aloud and story telling and the assessment showed that the quality of their communication was raised by these efforts. The children's interest in signs, symbols, pictures and letter increased and they improved their vocabulary, their understanding of language and their phonological awareness. The project was presented on an internationla  conference in ECE and also published in proceedings.

  • 23.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, CHILD.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Does the quality in preschool affect children's health and wellbeing?2014Inngår i: International Journal of Child and Adolescent Health, ISSN 1939-5930, Vol. 7, nr 1, s. 71-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite the long tradition in the social welfare field the number of children in Sweden who do not feel well has increased. This statement is based on reports from preschool teachers and includes young children (1-5 years old). The purpose of this article is to stress the present situation and what can be done to better work to raise healthy and secure children who also feel well. The aim is to discuss how the quality in preschool affects children’s wellbeing? Quality does not only mean happy children and satisfied parents but also competent staff with positive attitudes and systematic quality work. It appears from research that enough time for pedagogical planning and follow-up, small child groups, high teacher density and low staff turnover are also essential. The results also show that the most critical aspects for supporting children’s health and development are quality improvements based on equality, an efficient value system, a useful curriculum, scientifically based teacher training and a school/preschool for all.

  • 24.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning. Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskap.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Early Childhood Educators' Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work2015Inngår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 43, nr 5, s. 347-355Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is today an increasing global interest in early childhood education, especially with regard to curriculum and quality work. The aim of this article is to study preschool teachers’ and child care workers’ views on the revised national curriculum for preschool in Sweden (Lpfö 98, rev. 2010), and if the educators perceive that they can conduct quality work based on the curriculum. This article is based on a web-based questionnaire distributed to all municipal preschool teachers and child care workers (in this study called educators) employed in a small municipality (n = 111). The questionnaire consisted of eight questions with 54 sub-items with five reply alternatives, including ‘don’t know’. The reply frequency was 58.6 % (n = 65). Data were compiled and processed in a computer based program. The results showed that the preschool educators were positive to the curriculum and regarded it as a tool for improving the quality in preschool. The most important factors for increasing the quality were, according to the results, the educators’ attitudes, the number of children in the group and the teacher-to-child ratio.

  • 25.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Implementation of a revised Swedish national curriculum for preschool: Preschool staff's views on the urriculum and quality work2013Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Perspektiv på kvalitet i förskolan2015 (oppl. 1:1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Brodin, Jane
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Renblad, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden – interviews with the heads2014Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 184, nr 2, s. 306-321Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden a Revised National Curriculum for Preschool (Lpfö 98, rev. 2010) was implemented on July 1st 2011. The purpose of the revised curriculum was to increase the quality in the Swedish preschool by stressing the scientific basis. The aim was to explore how four heads of preschool reflect on the curriculum and the quality in preschool. This article is based on focus group methodology. The questions concerned reflections on the Curriculum for Preschool, systematic quality work and the role of the heads. The results showed that the  most important factors concerning the revised curriculum were competent staff, attitudes and values, and systematic quality work. Important factors for quality work were competent staff, enough time for pedagogical planning and the children, low staff turnover. Important issues concerning the role of the heads were knowledge and understanding of the mission, systematic work and goals of improvement.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bybro, Maria
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Estetiska lärprocesser: möjligheter för matematik i förskolan2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Cederholm, Åsa
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    "Sen gillade vi kaos!": En studie om relationen mellan projektprocesser och strävansmål i förskolan2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra arbetet med läroplanens strävansmål i en längre projektprocess på en förskola. Materialet har analyserats utifrån ett målrelationellt perspektiv med utgångspunkt i följande forskningsfrågor:

    -       Vilka riktningar tar processen i projektet?

    -       Hur positionerar sig barn och vuxna i förhållande till miljö och material?

    -       Vilka kopplingar sker mellan människor, miljö och material och hur påverkar dessa projektprocessen?

    Det analyserade datamaterialet består av pedagogisk dokumentation insamlat och analyserat av förskollärare och barn under ett läsår på en ettårs- avdelning. Utifrån begreppen riktningar, positioner och kopplingar har en resultatberättelse växt fram och slutsatser utifrån syfte och frågeställningar kunnat dras. Resultatet visar att barn och vuxna står i relation till flera av läroplanens strävansmål och målområden samtidigt, när de tillsammans bestämmer riktningar för processen och utforskar miljö och material utifrån förskolans gemensamma projekt och barnens intressen. När kopplingar mellan olika miljöer, människor och material tillåts vara en del av det som sker i processen påverkar detta förskollärarnas sätt att dokumentera. Detta påverkar i sin tur hur förskollärarna lyssnar på barnen och på det barnen uttrycker samt riktningen på processen. Med utgångspunkt i ett målrelationellt perspektiv framkommer det att förskollärare kan arbeta med läroplanens strävansmål samt analysera dokumenterade processer utan att det enskilda barnet på ett mer skollikt sätt bedöms i förhållande till förutbestämda mål i läroplanen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Cederholm, Åsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Mrak, Lina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    "Ju fler som äger frågan, desto bättre kommer resultatet att bli": Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    ”Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli”

    Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

    Antal sidor: 28

    Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.

    Våra frågeställningar är:

    • Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?
    •   På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?

    För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån tolkningar av svaren framkom fyra   områden: Ställningstaganden, Kommunikation/Dialog, Tydligare uppdrag och Dilemman i praktiken.

    Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskolecheferna om betydelsen av skollagens skrivning för förskolans verksamhet och status i samhället. Kravet på dokumentation ses som positivt, då förskolan tidigare varit dålig på att dokumentera sin verksamhet och koppla till forskning. Styrdokument och den egna utbildningen anses till stor del stå för den vetenskapliga grunden. Det komplexa är dock att den egna utbildningen upplevs som gammal och det gör implementeringsarbetet av de nya styrdokumenten svårt. En organisation där delaktighet, ett kritiskt förhållningssätt samt tid till diskussion och reflektion får plats är en förutsättning för att implementeringsarbetet ska lyckas.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Claar, Louise
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Persson, Magdalena
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Matematik är mer än siffror: Sex förskollärares uppfattningar om arbetet med matematik på förskolan2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Matematik
  • 32.
    Claesson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Karlsson, Jennie
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Muntligt sagoberättande i förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion. Efter att vi analyserat våra intervjuer och transkri-berat dem, kategoriserade vi de svar som framkommit och placerade dem under olika rubriker som ansågs vara relevanta för studiens syfte. I vårt resultat framkom det att det muntliga sago-berättandet kan ha en betydelse för barns utveckling, något som stärks av vår teoretiska bak-grund. De förskollärare som ingår i vår studie har beskrivit hur de arbetar med det muntliga sa-goberättandet i verksamheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Cole, Michael
    et al.
    Laboratory of Comparative Human Cognition, University of California, San Diego.
    Lecusay, Robert
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning. Laboratory of Comparative Human Cognition, University of California, San Diego.
    Rosero, Ivan
    Laboratory of Comparative Human Cognition, University of California, San Diego.
    Social Imaginaries about digital technologies and education in the afterschool hours: The reality is more interesting than the dream2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, a great deal of research and government money has been spent promoting the development of a digital infrastructure to support educational activities of grade school children attending after-school programs in a variety of “informal learning” environments. Based upon several years of ethnographic observations in a digitally-enriched afterschool setting in a poor, mostly African American, subsidized housing center, we have found such activities to be rich sites for understanding the way that youth media practices interact with, and enter into, activities specifically designed to enhance children’s learning through the use of powerful and attractive digital tools. The digital tools in this case included carefully designed simulations and stop motion animation. The activities included learning about parallel circuits as part of a physics curriculum and learning about the ocean and inhabitants as part of a curriculum unit on marine science. This research shows in rather stark manner the ways in which activities emanating from the school and the local cultural norms of the child participants in the after-school setting interact, often in conflictual ways that work against the best laid plans of the elders, while revealing educational potentials from hybridization in the circumstances of the local, after-school idioculture. Fostering participatory culture practices: Practical video production in an after-school program.

  • 34.
    Dahlberg, Carina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    "Mina barn ska utvecklas och utmanas i sitt lärande": En studie om föräldrars uppfattningar och förväntningar på förskolans uppdrag2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor:

    * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan?

    I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete
  • 35.
    Dawood Lazar, Pelait
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Zayat, Mirna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Förskollärares olika roller som deltagare i lek: En kvalitativ studie om förskollärares delaktighet i barns lek2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att bidra till kunskapandet om förskollärares deltagande i barns lek. För att uppnå syftet har följande frågeställning besvarats: Vilka former tar sig förskollärarnas delaktighet i barns lek?

    Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer samt observationer där förskollärares delaktighet i barns lek har undersökts. Deltagarna valdes utifrån ett strategiskt urval där syftet är att välja förskollärare som aktivt deltar i leken. Datainsamlingen är analyserad utifrån verksamhetsteori, särskilt Yrjö Engeströms modell av verksamhetssystem, som har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv.

    Resultat visar att förskollärarnas delaktighet i barns lek kan beskrivas som fem framträdande roller: Verifieraren, Hänsynstagaren, Kunskapsförmedlaren, Relationsskaparen och Initieraren. Det vill säga att förskollärarna intar ovanstående roller i barns lek med ändamål att; se till att barn trivs i leken, deltagandet sker på barns villkor, förmedla kunskap, skapa och stärka relationer samt sätter igång en lek för att engagera och stötta barn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Anna bråkar!: att göra jämställdhet i förskolan2011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Att arbeta genuspedagogiskt: en lägesbeskrivning av pågående försök2010Inngår i: Höstsymposium: Genusperspektiv och normkritisk praktik i förskola/skola, 2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Bemötanden av flickor och pojkar i förskolans vardagsrutiner och lek2010Inngår i: Förskolebienalen 2010: Barnet i framtidens förskola, 2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Studier har visat att förskolans personal ofta bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön. Fokus i seminariet är därför att visa några olika positioner hos flickor och pojkar som accepteras och/eller möter motstånd i några vanligt förekommandesituationer, det vill säga på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka eller pojke. Dessa situationer är även underlag för en diskussion kring begrepp som "kvinnligt" och "manligt" samt hur dessa kattegorier styr vad som ses som möjligt att genomföra i exempelvis förändringsarbeten, men även hur dessa föreställningar kan utmanas.

  • 39.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Brännpunkt skola2010Inngår i: Södertörns högskolas öppna föreläsningsserie, 2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Children's construction of gender-identities in imposed 'ethical' practices of being thoughtful and considerate2008Inngår i: Research on Schools, Neighborhoods and Communities: Toward Civic Responsibility, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Within the context of the Swedish curriculum calling for an active intervention from teachers to enforce gender equality in preschools, the aim of this particular research is to critically analyze how girls and boys (aged 4-5) position themselves and are positioned by each other and the teachers in activities of “free play”. The data, from two different preschools in Sweden, consists of video-observations as well as focus-groups with teachers, using the video-observation as a point of departure for the discussions. Within the frame-work of feminist poststructuralist theory/methodology, multiple readings of the video-observations and focus-groups are done. The analysis shows that the children are subjected to several different dominant discourses that intersect and co-operate with the discourses about masculine dominant and aggressive behavior and feminine passiveness and reflexive consideration, during “free play” activities, such as for example; strong preschool discourses of the importance of learning how to become “thoughtful and considerate. The children’s positions shift in different ways depending on their perceived sex. Different theoretical and discursive readings of the expectations from the teachers and their interventions in the “free play” situations are made. The multiple readings strive to transgress the prevailing asymmetrical power-producing binary of feminine – masculine, with the aim of making new/other positions for girls and boys possible.

  • 41.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    'Det finns inga tjejbestämmare': Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek2009Inngår i: Genuspedagogik och jämställdhet i förskola/skola, 2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Det är skillnad på flickor och pojkar: eller?2010Inngår i: FörskoleforumArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Dokumentation i förskolan - av vem eller av vad? Del 12012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Dokumentation i förskolan - av vem eller av vad? Del 22012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    "Du kan inte ha alla kuddar själv": Vardagsrutinernas könskonstituera(n)de kraft2011Inngår i: En rosa pedagogik: jämställdhetspolitiska utmaningar / [ed] Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander, Stockholm: Liber , 2011, 1, s. 78-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk didaktisk forskning.
    Early education and gender (in)equality: Current and future issues2011Inngår i: Nordic Early Childhood Education and Care: Effects and Challenges : Research - Practice - Policy making, Oslo: Norwegian Ministry of Education and Research , 2011, s. 74-74Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Several pre-schools in Sweden claim to be working in a gender equal pedagogical direction [genuspedagogik – “gender pedagogy”]. When asked to describe what this means, in relation to other pedagogical directions, very few can give specific examples, except that it means “to show respect”, and to work on the basis of each individual. However, such starting points can be viewed as valid for all pedagogical directions.

    This presentation draws upon an questionnaire study among teachers at Swedish pre-schools that actively work, or have been working, with gender equality/equity projects with the aim to analyze what can be understood as a gender equality pedagogical direction. The pre-schools in this study have all been provided funding from the Commission for Equality in Preschool during 2003 and/or 2004 – either the whole pre-school, or, one or several of the school’s employees have been involved.

    To obtain funding, applicants had to describe how they wanted to work with equality. One criteria to obtain funding was sustainability; how well the project was considered to be able to continue its’ work after the funding period. The assumption in this study is that these pre-schools can be seen as typical for pre-schools working consciously with gender issues. The questionnaire was delivered to 96 pre-schools and 89 of them answered = 93 percent. An assumption made is that these pre-school can be viewed as typical for pre-schools that work in a gender equality pedagogical direction in Sweden.

    The results from this study show that several different theoretical assumptions are being made by the teachers simultaneously within this work. I will at the end of this presentation suggest an alternative direction that emanates from a different point of departure as criteria to perform a different gender equality pedagogical direction, than those directions described as available alternatives by the teachers in this study.

  • 47.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    En rosa pedagogik och ”Anna bråkar!”: Jämställdhet i förskola och skola2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    En rosa pedagogik och ”Anna bråkar!”: Jämställdhet i förskola och skola2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Från fokus på stereotypa könsroller till fokus på olikheter2010Inngår i: FörskoleforumArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Eidevald, Christian
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning.
    Gender formations during 'free play' in pre-school: neutral performance and oppressing practice2008Inngår i: Reconsidering the Basics in Early Childhood Education: abstract book, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to illustrate the complexities that are embedded within gender formations and in so doing I try to shift understandings away from current polarities that exist within contemporary Swedish early years provision. By drawing on poststructuralist theories in general and in particular Foucault’s (1977) work concerned with discourse I draw attention to certain pedagogical practices which in my view offer young children an impoverished way of ‘being’ in terms of their gender identities. Additionally I strive to show why these practices have such a profound grip on Swedish practitioners by exposing some of the underpinning presumptions upon which they are predicated including biological theories and development psychology.

    The paper describes some of the assumptions that both nourish and sustain one polarity – essentialist notions concerned with sex and gender – before moving to discuss its polar opposite - social constructivism. In part three I describe how data that informs the work, an example of “free play”, was collected before moving on to offer multiple stories that emerge from untangling these. Such deconstructions emerge from feminist appropriations of post-structuralism and queer theories. Finally the paper considers what some of the repercussions are in terms of pedagogical practices when children’s gender identities are considered in terms of being ‘fluid’. It is argued that by making such a shift young people are not only able to ‘perform’ (Butler, 2006) gender in diverse ways but importantly they can become increasingly critical of why certain performances both work at subjugating and oppressing.

1234 1 - 50 of 181
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf