Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 762
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi, Joseph
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Moms på elektroniska tjänster2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.

    Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.

    Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande.

  • 2.
    Abdula, Shada
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Individens rätt till en rättvis rättegång inom skälig tid: Artikel 6.1 Europakonventionen om mänskliga fri och rättigheter ur ett svenskt perspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.

    Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.

    EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.

    Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

  • 3.
    Adolfsson, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Informationsgivningens tvetydighet och konsekvenser: Vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.

    Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.

    Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.

    Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.

    Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

  • 4.
    Adolfsson Sjökvist, Simon
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mellanmannens skadeståndsansvar i samband med strandade företagsförvärv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A company acquisition is a complicated and long process. The road to the final purchase agreement is lined with several contacts between the parties. By that, the parties may incur costs in order to acquire the company. Typically, negotiations are conducted with involvement of intermediaries, acting on behalf of the selling or the buying party. If the acquisition is aborted and the final purchase agreement fails to materialize, it is conceivable that the denied party wants compensation for its expenses in association with the negotiations. Then they can claim damages under culpa in contrahendo, negligence of contract conclusion. The intermediaries who negotiate for a principal may be subject to the above tort claims if certain subjective and objective condition exists.

  • 5.
    Agic, Elif
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Normkollision mellan skatteavtal och intern rätt: - särskilt om interna motverkansåtgärder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref. 112 ansåg HFD att nationell rätt kan ges företräde framför ett skatteavtal om lagstiftaren gett klart uttryck för att syftet med den nya lagen är att den ska tillämpas oberoende av skatteavtalet.

    Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida interna motverkansåtgärder utgör ett rättfärdigat skäl till att förvägra alternativt begränsa de skattefördelar som följer av ett skatteavtal, samt att analysera hur HFD dömt inom området för normkollision mellan skatteavtal och intern rätt.

    De slutsatser som presenteras i denna uppsats är att en transaktion som kränker interna motverkansåtgärder inte alltid kränker ett skatteavtal, vilket innebär att det kan föreligga situationer då motverkansåtgärder och skatteavtal kan stå i konflikt med varandra. Om det är ett legitimt skäl att ge företräde till interna motverkansåtgärder beror på vilket synsätt man har på åtgärderna. Det ena synsättet är att en stat skulle bryta mot sina folkrättsliga förpliktelser om interna motverkansåtgärder skulle ges företräde före ett äldre skatteavtal. Det andra synsättet är att det anses som ett legitimt skäl eftersom åtgärderna då skulle hindra skattskyldigas försök till skatteflykt vilket inte hindras av skatteavtalet.

  • 6.
    Ahl, Gustav
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande förlustutjämning: Är Sveriges nya förhållningssätt förenligt med EG-rätten?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009. Förslaget jämförs med det tidigare lagförslaget om likvidationsavdrag, Regeringsrättsmålen och gemenskapsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda om Sveriges nya förhållningssätt är förenligt med gemen-skapsrätten.I det svenska regelverket regleras koncernbidrag i inkomstskattelagen kapitel 35 och fusioner i inkomstskattelagen kapitel 37. För att ett bolag ska beviljas av-dragsrätt för ett koncernbidrag ska bidraget vara skattepliktigt hos mottagaren och mottagaren ska vara skattskyldig i Sverige. För att en fusion ska vara kvalificerad ska det fusionerade bolaget direkt innan fusionen vara skattskyldig i Sverige. Des-sa förutsättningar är inte uppfyllda när det mottagande eller fusionerade bolaget har sin hemvist i en annan medlemsstat i gemenskapen.I fallet Marks & Spencer bedömer Europeiska gemenskapens domstol att kon-cernavdrag kan beviljas mellan moderbolag och dotterbolag i särskilda fall. För-lusten i dotterbolaget ska vara slutlig, vilket innebär att den omöjligen ska kunna utnyttjas av vare sig dotterbolaget självt eller någon utomstående person. Domen i Oy AA-målet innebär att regler som förhindrar avdrag för koncernbidrag kan vara proportionerliga om de vägrar avdrag för koncernbidrag till ett moderbolag och förlusten kan utnyttjas i framtiden. Lidl Belgium-fallet behandlar situationen när en förlust uppstår i en filial som är en del av huvudbolaget.Bestämmelser som inskränker den fria etableringsrätten kan rättfärdigas utifrån tvingande hänsyn till allmänintresset. Motiv för att tillämpa bestämmelser som in-skränker den fria etableringsrätten kan vara territorialitetsprincipen, bevarandet av skattesystemets inre sammanhang, neutralitetsprincipen, undvikande av risken för dubbelt beaktande av förluster och risk för skatteflykt. En kombination av flera motiv kan leda till att inskränkande bestämmelser kan rättfärdigas. Bestämmelser-na ska även vara legitima och proportionerliga för att de syften som eftersträvas uppnås.I fyra av de totalt tio rättsfallen som Regeringsrätten meddelade dom i avseende gränsöverskridande koncernbidrag har Skatterättsnämnden ansett förlusten vara slutlig, vilket berättigar till avdrag för koncernbidrag. Skatteverket, Skatterätts-nämnden och Regeringsrätten lägger olika innebörd i begreppet slutlig förlust. Oklarheterna utreds därför i ljuset av gemenskapsrätten. Regeringsrätten bedömer att en likvidation av det förlustbetingade dotterbolaget innebär att förlusten är slut-lig. Skatterättsnämnden anser att en förlust kan vara slutlig även då det förlustbe-tingade dotterbolaget upphör att bedriva verksamhet genom att det fusioneras med ett annat koncernbolag och om det finns regler i mottagarstaten som begränsar att en förlust rullas framåt. Skatteverket menar att en förlust är definitiv när dotterbo-laget självt eller en utomstående person annan än dotterbolaget inte kan utnyttja förlusten.Inom Europeiska Unionen har ett arbete med en gemensam skattebas påbörjats. En sådan skattebas skulle troligtvis undanröja en del av de problemen som gräns-överskridande förlustutjämningstransaktioner innebär. I avvaktan på att arbetet med den gemensamma skattebasen blir färdigställd kan gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner underlättas genom att medlemsstaterna enas om defi-nitionen av olika skatterättsliga begrepp.För att det svenska förhållningssättet ska vara förenligt med gemenskapsrätten måste, enligt min mening, ett förtydligande ske på tre punkter. Jag anser, för det första, att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag mellan systerbolag om deras gemensamma mo-derbolag har sin hemvist i Sverige. För det andra menar jag att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag till ett indirekt helägt dotterbolag med slutliga förluster om det totala ägandet är mer än 90 procent. Jag anser också att slutlig förlust, det vill säga att alla möjligheter att utnyttja förlusten i dotterbolagets hemstat har uttömts, ska innefatta för-luster på grund av likvidation, konkurs och fusion då all verksamhet i dotterbolagets hemstat upphör.

  • 7.
    Ahlbin, Charlie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Behörig domstol i tvister gällande gränsöverskridande försäkringsavtal2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.

  • 8.
    Ahlström, Lina
    et al.
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Roos, Erika
    Högskolan i Jönköping. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteupplägg2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå. Transaktionerna är legitima inom ramen för gällande rätt. Effekten av skattefördelen som uppkommer genom transaktionerna är dock inte önskvärd, då den urholkar den svenska skattebasen och äventyrar skattesystemets legitimitet.

    Införandet av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper avser att hindra konstlade ränteupplägg där företag i intressegemenskaper utnyttjar den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter i syfte att uppnå skattefördelar. Motsvarande ränteintäkt redovisas i ett bolag beläget i en lågskattejurisdiktion, i ett skattesubjekt som är undantaget från skatteplikt eller i ett subjekt med särskild skattestatus.

    Regeringsrättens avgörande i domarna mot Industrivärden väckte stor uppmärksamhet, där domstolen fann att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas för att neka ett bolag rätten till ränteavdrag. I målen hade koncernen skapat ett skuldförhållande genom koncerninterna transaktioner där transaktionernas enda syftet var att uppnå skattefördelar. För att förhindra denna typ av skatteplanering och på så sätt komma åt de skatteintäkter som staten går miste infördes därmed nya regler om ränteavdragsbegränsning. De nya reglerna som införts ska begränsa möjligheten att få avdrag för ränteutgifter vid interna förvärv av delägarrätter där koncerninterna lån bildas genom exempelvis omstrukturering. Från huvudregeln finns dock två undantag. Enligt det första undantaget är avdrag för ränteutgifter tillåtet om motsvarande ränteintäkt skulle ha beskattats med 10 procent, enligt lagstiftningen i den stat där det bolag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsten hör hemma. Detta om bolaget bara skulle ha haft den inkomsten. Den andra undantagsregeln innebär att avdrag för ränteutgifter får göras om såväl skulden som förvärvet som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade

    Vid införandet av sådana regler bör hänsyn tas till vad som är grundproblematiken. I och med Regeringsrättens avgörande har det fastställs att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på uppenbara fall av kringgåenden där syftet varit att uppnå skattefördelar. Inledningsvis bör därmed skatteflyktslagens utformning och tillämplighet ifrågasättas. Skatteflyktslagens syfte är att hindra skatteflykt i detta avseende, vilket dess nuvarande utformning uppenbarligen misslyckats med. Detta trots reglernas generella utformning. Skatteflyktslagens nuvarande utformning kan därmed anses vara tandlös, åtminstone vid vissa fall av skatteplanering. Då grundproblematiken ligger i den utformning som skatteflyktslagen har torde det vara denna lagstiftning som i första hand ska vara föremål för överseende.

    De nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper får anses vara vaga, vilket resulterar i tolknings- och tillämpningsproblem. Därigenom blir det återigen upp till rättstillämparna att utreda och avgöra huruvida förfarandet anses stå i strid med gällande rätt. Vidare kan ifrågasättas om regleringens utformning kommer att verka som ett hinder för transaktioner som är företagsekonomisk motiverade och därigenom öppnar upp för ny problematik.

    Andra åtgärder såsom underkapitaliseringsregler, CFC-lagstiftning och källskatt på räntebetalningar har utretts som alternativa regler mot konstlade ränteupplägg. Ingen av dessa regler anses dock vara en bättre åtgärd mot konstlade ränteupplägg i detta avseende.

    Att införa någon form av ränteavdragsbegränsning i kombination med översyn av skatteflyktslagen torde dock vara en motiverad åtgärd mot konstlade ränteupplägg, men då i en mer genomtänkt regelkonstruktion.

  • 9.
    Aho, Sina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skriftligt formkrav: det digitala dokumentet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis seeks to investigate how an agreed written form requirement is met in an electronic environment. Swedish Contract law is applied since Sweden lack specific regulation for electronically closed agreements. Since contractual freedom prevails in Swedish law, it is up to the parties themselves to decide if the formal requirements to be applied.

    In order to assess whether the written requirement is fulfilled in the electronic environment, a purpose-oriented analysis should be made. When the purpose of why a written form requirement applies has been clarified, the analysis continues to assess whether the objective can be achieved with the modern form of communication. The method is called functional equivalence and means that when an electronic media fulfill the same functions as the paper medium so will the electronic medium as a starting point to give the same legal effect as if it were the case of a written paper document. This is in accordance with the UNCITRAL Model Law on Electronic Commerce.

    The international debate on electronic contracting are way ahead of Sweden, therefore, the international regulations DCFR, UNCITRAL, UNIDROIT and CISG had been significant. The traditional handwritten document has for a long timed been having a probative value.

    A paper document can be summed up in its constituent elements, security, accessibility and confidentiality. Security is measured by the courts to give it a certain probative value. The probative value is given when only the integrity and traceability can be ensured.

    In summary, it can be said that the above criteria gives thus writing its great importance. These criteria are met by the electronic document; therefore, there is nothing to suggest that the writing is not met in the electronic communications media. Finally, the electronic document provides the same high probative value as a paper document.

  • 10.
    Ahonen, Joel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Internationellt tvingande regler: En genomgång och jämförelse av artikel 3.4 och artikel 9 i Rom I-förordningen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Akbari, Haddis
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Is there a requirement for 'good faith' or a 'duty of honesty' under article 102 TFEU, as regards misuse of public procedures and regulations, when establishing an abuse of dominant position?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Akbari, Haddis
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The extent of 'use' necessary for Community Trade Marks: and the relation to the test of reputation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Article 15(1) of the Community Trade Mark Regulation states that the Community Trade Mark holder has to put the mark into genuine use in the Community within five years from registration. Even though the regulation does not deal with the extent of use necessary, the Joint Statements uphold that genuine use within one country is enough. However, recent case law from national offices have ruled in the opposite direction, resulting in legal uncertainty concerning how much use that is needed. The courts claimed that use within merely one Member State is not use in a substantial part of the Community and therefore not genuine.This paper shows that it is not satisfactory to define genuine use in the Community by way of analogy to the term substantial part of the territory. The latter derives from the test of reputation concerning a different case entirely. Instead, most indicators point towards a market-oriented approach where national frontiers do not matter. Focus should be on the extent of use being made compared to the market concerned in the entire EU. A case-by-case assessment is required, where all relevant circumstances are taken into consideration.

  • 13.
    Akcan, Victoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det personliga betalningsansvaret.: Särskilt om ansvar för tillträdande styrelseledamöter.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med förevarande uppsats är att utreda hur det personliga ansvaret är utformat för nytillträdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytillträdd styrelse att undgå ansvar.

    Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret när det finns skäl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret är utformat som ett medansvar och träffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgå personligt betalningsansvar är dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att läka kapitalbristen (inom en till två månader).

    Det personliga ansvaret för nytillträdd styrelse är inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frågan bör bedömas med beaktande av den nytillträdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gälla för den nytillträdde styrelseledamoten vid tidpunkten för inträdet. Indikationer finns på att nytillträdd styrelseledamot "ärver" tidigare styrelses ansvar. Doktrins tolkning är nytillträdd styrelseledamot inte borde ådra sig något ansvar om denne vidtar adekvat åtgärd för rättelse så snart efter sitt inträde. Möjligheterna att undgå personligt betalningsansvar är tämligen begränsade.

    För egen del ansluter jag mig till doktrins tolkning, en ordning som innebär att styrelse ärver tidigare styrelses ansvar är alldeles för långtgående ansvar och oproportionerligt. Möjligheterna för nytillträdd styrelse att läka kapitalbrist är tämligen begränsade varför uppsatsförfattaren ställer frågan huruvida det inte vore rimligare att tillåta läkning i efterhand i speciella fall, t.ex. då en ny styrelse träder in i ett bolag. E contrario tolkningen har vidare av uppsatsförfattaren ifrågasatts om den stadgade tidpunkten verkligen borde utgöra den definitiva slutpunkten.

  • 14.
    Akcan, Victoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skyddar aktiekapitalet borgenärerna?: Eller utgör aktiekapitalet de facto ett legalt hinder för entreprenörerna?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose with this essay is to investigate whether the legal capital can be justified as creditor protection and whether the legal capital prevent entrepreneurship.

    Historically the legal capital has been justified by means of creditor protection. Nowdays the development within EU rather reduces or abolish the legal capital. Sweden has recently, 1 of April 2010, reduced the legal capital from 100 000 Swedish crowns to 50 000 Swedish crowns. In the preparatory work it has been admitted that the legal capital does not in reality offer creditors much protection. Although the lawmaker decides to retain the legal capital and justifies the legal capitals existence with the argument that involuntary creditors has the need of the legal capital. It is also argued in the preparatory work that a reduction of the legal capital does not necessarily mean that new business creation will increase. Rather, the private limited liability company will instead be more available.

    I will present different authors views on the legal capital doctrine. The views that are presented are critical to the legal capital doctrine. I will also present different statistics that compares countries legal environment and how it effects entrepreneurship

    My conclusions are that legal capital can be questioned, especially on efficiency grounds. I also argue that legal capital in fact hinders entrepreneurship and I base my premise on the different statistics that has been presented.

     

  • 15.
    Akpinar, Michael
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Patenträtt: En förbränningsmotors patenterbarhet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Barrögård, Emma
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Karusellbedrägeri: Problematiken kring mervärdesskattebedrägerier ur ett EG-rättsligt perspektiv2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mervärdesskattebedrägerier inom den gemenskapsinterna handeln är idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framväxt och det gemensamma mervärdesskattesystemets struktur har nya former av mervärdesskattebedrägerier uppstått. Då den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar återstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullständig harmonisering kan genomföras på mervärdesskatteområdet tillämpas destinationslandsprincipen på gemenskapsintern handel mellan näringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvärv framtagits. Dessa innebär att köparen beskattas i sitt hemland och att säljaren undantas från skatteplikt i sitt hemland.

    En form av mervärdesskattebedrägeri som utnyttjar mervärdesskattesystemet och bristerna i informationsutbytet mellan medlemsstaterna är karusellbedrägerier. I stora drag kan karusellbedrägerier beskrivas som transaktioner med samma varor som säljs i rask takt mellan olika företag i olika länder. I samband med dessa försäljningar betalar något eller några av företagen inte in utgående mervärdesskatt, samtidigt som andra företag i kedjan har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Staten förlorar därmed mervärdesskatteintäkter. Karusellbedrägerier har behandlats i rättspraxis. I Optigen-domen fastställs att avdragsrätten för en part i god tro inte påverkas av bedrägligt beteende i tidigare eller senare led i transaktionskedjan. I Kittel-domen stadgas att en skattskyldig person som kände till eller borde ha känt till att dennes transaktion ingick i ett mervärdesskattebedrägeri skall anses vara medgärningsman och därmed vägras avdragsrätt.

    I uppsatsen utreds huruvida principen om förbud mot förfarandemissbruk kan vara tillämplig på karusellbedrägerier. Principen om förbud mot förfarandemissbruk har utvecklats för att angripa konstruerade transaktioner vars enda syfte är att genom missbruk av gemenskapslagstiftningen erhålla förmåner. I Halifax-domen fastslås att denna princip är tillämpbar på mervärdesskatteområdet. Vår slutsats är att principen om förbud mot förfarandemissbruk inte kan tillämpas på någon part i ett karusellbedrägeri. Vi anser att varken en part i god tro eller en part i ond tro angående bedrägeriet kan uppfylla kriterierna för principen. Det finns olika tillvägagångssätt för att angripa karusellbedrägerier. Inom EG används främst informationsutbyte som strategi för bedrägeribekämpning. Organisationer såsom SCAF och OLAF har också betydelse för bekämpningen. Även medlemsstaterna har på olika sätt försökt bekämpa bedrägerierna. De har bland annat använt sig av omvänd skattskyldighet och solidariskt betalningsansvar. Vi anser att de administrativa åtgärderna är avgörande för bekämpning av karusellbedrägerier. De mer genomgripande alternativen, såsom omvänd skattskyldighet och solidariskt betalningsansvar, bör endast användas då det är uppenbart att de administrativa åtgärderna inte räcker till.

  • 17.
    Aldenbrand, Mattias
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Kvalificerade underprisöverlåtelser: Kan arbetsinsats utgöra underlag för beräkning av ersättning?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.

  • 18.
    Alderin Harling, Frida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Traditionsprincipen i närståendetransaktioner: En skräddarsydd lösning?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Alexandersson, Sofie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den europeiska exekutionstiteln: En studie av förordning (EG) nr. 805/20042005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Gränsöverskridande handel och samfärdsel inom den Europeiska gemenskapen har fört med sig ett behov av domar som gäller i andra medlemsstater. Både möjligheterna till och förfarandena för erkännande och verkställighet har förbättrats avsevärt med ikraftträdandet av förordning (EG) nr. 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).

    Trots utvecklingen är förfarandena fortfarande invecklade och utdragna. Många borgenärer underlåter att försöka få domar erkända och verkställda eftersom kostnaderna i såväl tid som pengar avskräcker. Den 21 januari 2005 trädde en ny förordning i kraft på området, förordning (EG) nr. 805/2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (exekutionstitelsförordningen). Förordningen syftar till att möjliggöra fri rörlighet av domar. Ett intyg om europeisk exekutionstitel utfärdas och kan direkt läggas till grund för verkställighet inom gemenskapen, utan mellankommande nationella förfaranden som förklarar en dom verkställbar. Intyget om en europeisk exekutionstitel medför också att en part inte kan motsätta sig verkställighet. Exekvaturförfarandet avskaffas alltså och domen kontrolleras endast i ursprungsstaten innan den godkänns som europeisk exekutionstitel.

    Förordningen börjar tillämpas den 21 oktober 2005 och fram till dess går det bara att spekulera i dess betydelse för erkännande och verkställighet av vissa utländska domar. Denna studie av förordningen och dess tillämpning visar att vissa brister föreligger. Den tycks dock på det hela taget vara tillfredsställande utformad för att uppnå sitt syfte: att underlätta fri rörlighet av domar.

  • 20.
    Allgurén, Klara
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    What liability do freight forwarders have for trademark infringement in forwarded goods?: Focussed specifically on Swedish national rules in multimodal transport2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In September 2008, a consignment of pirated batteries, which were marked with Panasonic’s trademark, were retained by Swedish Customs. Panasonic sent a warning letter to the freight forwarding company, Tavatur, demanding it to destroy the batteries through the simplified procedure in (EC) No 1383/2003. However, since Sweden has not implemented the simplified procedure, Tavatur was unable to destroy the batteries without a court order from Sweden. Panasonic therefore sued Tavatur, the legal dispute being what liability freight forwarders have for pirated goods.

    Due to technical developments within different modes of transport, freight forwarders’ role has changed over the last few decades, from simple duties where the freight forwarder held an intermediary position, to a more independent role in which they now have to be legally classified as either a carrier or an agent. Unfortunately, legal development within multimodal transport has failed to keep pace with the speed of technical development. Bills of Lading, for example, have historically been working as receipts, but due to modern packing techniques, they have lost the normal evidence function they once had. Although there are some international regulations concerning freight forwarding services, they do not extend beyond the countries in which such conditions are used. When a dispute occurs between transport operators, which follow different regulations, the liability of the freight forwarders is unclear. Therefore, freight forwarders are in the need of harmonised legislation, especially concerning their liability for trademark infringements. Nonetheless, there are ways in which freight forwarder can avoid these disputes with right-holders, namely; by protecting themselves with legal cost insurance and via establish their liability through the use of contracts. However, Sweden and other Member States, which have not implemented the simplified procedure, should reconsider an implementation of it.

  • 21.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Haag, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Divorce and death in the family firm: A business law perspective2010Ingår i: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 21, nr 2, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Alsnäs, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wilhelmsson, Petra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    About the aims of China's Anti-Monopoly Law: -With special reference to the concept of socialist market economy2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Chinas first comprehensive competition law, the Anti-monopoly law of the People’s Republic of China (AML), was enacted on August 1, 2008. Despite a long history of planned economy, the Chinese economy has developed into one of the fastest growing economies in the world during the last decades. The adoption of the law was a crucial step towards a more market-based economy. Article 1 of the AML states that one of the aims to achieve with this law is to develop a socialist market economy. The notion was founded in the 1990s and can be found in several other Chinese legislations.

    The concept has no prominent definition and can be interpreted in many different ways, which opens up for the ruling Party to interpret the notion in accordance with their political believes. The central government will probably put most emphasize on the word “socialist” instead of “market economy” when interpreting the concept. The concept is of central meaning and will affect the interpretation of the other aims stated in article 1. The other aims are not ranked in any hierarchical order and are in conflict with each other. The central government will give priority to the aims which are beneficial for a socialist society. The aim to promote public interest, which includes state owned enterprises, will be strongly favored. Also the aim economic efficiency will be prioritized since China strives to become a rich country. Consumer welfare will not be highlighted but might be more important in the future.

    One reason that the aims are vague and not put in any hierarchical order could be that the objectives for adopting AML were not solely of competition reasons. The objectives show that AML is part of a wider economic policy. Neither does the central government strive towards a free market. Instead the goal is to establish a fair market. A fair market will most probably be a market beneficial for state owned enterprises and can therefore be contradictory to the keystones of competition. Competition principals arise from sophisticated market economies and China aims to apply those principals in the light of socialist ideology. AML covers the general competition provisions but with a specific chapter to regulate administrative monopolies. It can still be seen as contradictory to prohibit administrative monopolies but without any sanctions stipulated for violation of the provisions.

    Also the fundamental elements for establish effective competition are missing. The statute cannot be seen as objective or provide legal certainty and the competition authorities do not have divided responsibilities. Neither is any specific competition court established. Other factors that can contribute to an inefficient competition law are China’s history and culture, affected by socialist ideology. Time is required in China in order to develop an efficient competition culture.

    Altogether, it is no coincident that the notion of socialist market economy is undefined. The notion includes a quest to enhance the socialist society with strong economic development. More specific guidance is determined by the central government when the right time has come. From a Chinese perspective, the aims in article 1 will be achieved since the undefined concepts open up for different interpretations. From a sophisticated point of view, the aims will not be seen as achieved since no effective competition is established.

  • 23.
    Ammar, Sarah
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den skatterättsliga hanteringen av marknadsföring i bloggar: Gränsdragningsproblematiken2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Ammar, Sarah
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skatteflyktsklausulens tillämpbarhet när gällande skatteavtal saknar bestämmelser mot skatteflykt: Problematiken mellan folkrättsliga skatteavtal och svensk intern rätt2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler. Risken med att åsidosätta en skatteavtalsbestämmelse är att det kan resultera i att staten ifråga gör sig skyldig till avtalsbrott, s.k. tax treaty override. Rättspraxis har gett upphov till kritik ur ett rättssäkerhetsperspektiv avseende tillämpligheten av skatteavtal i relation till svensk intern lagstiftning. Högsta förvaltningsdomstolen har öppnat upp för att reglerna om obegränsad skattskyldighet i 3 kapitlet inkomstskattelagen tillämpas och inte skattflyktsklausulen vid skatteupplägg med utländska holdingbolag som ägs av svenska ägare, förutsatt att den skattskyldige ifråga är bosatt i Sverige utifrån kriterierna om obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 8 § IL. Det är dock viktigt att värna om Sveriges relationer med andra stater och därför inte bryta mot ingångna skatteavtal genom att tillämpa svensk intern rätt i strid mot gällande skatteavtals bestämmelser. När det däremot gäller EU-rätten har det i rättspraxis uttryckts att tillämpning av en intern regel kan motiveras om syftet är att motverka skatteflykt.

  • 25.
    Andersen, Viktoria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ägarskifte i familjeföretag: Försäljning till marknadspris via intern aktieöverlåtelse2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige riskerar att under de närmaste åren förlora cirka 90 000 företag på grund av dåliga förberedelser inför ägarnas pensionsavgångar. För att säkerställa företagets fortlevnad efter ägarens frånträde bör ett planerat ägarskifte genomföras. Finns ingen lämplig efterträdare inom familjen kan en extern försäljning komma att bli aktuell. För att genomföra ägarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgå. Den här uppsatsen behandlar ägarskifte genom en intern aktieöverlåtelse. Det skall undersökas huruvida det föreligger några skillnader i beskattningen beroende på om familjeföretaget överlåts inom familjen eller till en extern oberoende köpare och hur dessa eventuella skillnader förhåller sig till ett antal skatterättsliga principer, syftet med de så kallade fåmansföretagsreglerna och Kommissionens Rekommendation om överföring av små och medelstora företag.

    Säljs aktierna i familjeföretaget direkt beskattas vinsten enligt fåmansföretagsreglerna, vilket kan innebära en beskattning på upp emot 57 procent. Fåmansföretagsreglerna syftar bland annat till att förhindra att ägare i ett familjeföretag omvandlar vad som egentligen utgör ersättning för utfört arbete till lägre beskattade kapitalinkomster. Genom att först överlåta aktierna i familjeföretaget till ett nybildat bolag, som i sin tur överlåter aktierna i familjeföretaget till den verkliga köparen och genom att vänta med att ta ut vinsten i fem år kan emellertid beskattning enligt fåmansföretagsreglerna undvikas och vinsten blir istället beskattad som kapitalvinst på onoterade aktier vilket innebär en beskattning om 25 procent. Ett antal förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden i februari 2009 antyder att familjeföretagets verksamhet i och med den interna aktieöverlåtelsen anses vara uppdelad på två företag, ett som bedriver kapitalförvaltning och ett som bedriver själva rörelsen och att dessa två företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Utgången i förhandsbeskeden leder till att den förut nämnda inkomstomvandlingen endast kan göras då aktierna efter den interna aktieöverlåtelsen överlåts till en extern oberoende köpare och inte då överlåtelsen sker till en familjemedlem. Detta innebär att en fåmansföretagare kan komma att beskattas olika beroende på vem denne överlåter aktierna i familjeföretaget till.

    Att sälja aktier till marknadspris till någon inom familjen och till en extern köpare är ekonomiskt likvärdiga alternativ före skatt och det kan enligt min mening inte uteslutas att företagarens val av förvärvare påverkas av den olika beskattningen varför en sådan rättstillämpning kan anses strida mot den svenska neutralitetsprincipen. Kommissionens rekommendation antyder enligt ordalydelsen att ägarskiften till utomstående och ägarskiften till familjemedlemmar är två olika situationer som inte nödvändigtvis måste bli lika beskattade. En utvärdering av rekommendationens genomslag antyder dock att så inte är fallet varför en olik skattemässig behandling beroende på vem som förvärvar aktierna inte heller står i överrensstämmelse med rekommendationen. Ett klargörande om vad som egentligen har avsetts i rekommendationen anser jag vara önskvärt.

    En ägare som överlåter sina aktier i familjeföretaget till en familjemedlem, för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, kan enligt min åsikt anses befinna sig i en likvärdig situation som en ägare som säljer aktierna till en utomstående mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på aktierna. Då säljarna befinner sig i likartade situationer strider det mot likformighetsprincipen att beskatta dem olika. En säljares förmåga att betala skatt påverkas enligt min mening inte av vem aktierna säljs till, utan endast av hur mycket ersättning som erhålls, varför en olik beskattning också strider mot skatteförmågeprincipen.

    Att anse att det kapitalförvaltande företaget och det rörelsedrivande företaget bedriver likartad verksamhet leder till att risken för inkomstomvandling minskas, i vart fall då aktierna i familjeföretaget överlåts till någon inom familjen. Trots att det leder till en olik beskattning beroende på vem aktierna överlåts till måste det ändå enligt min mening stämma bäst överens med syftet med bestämmelsen om likartad verksamhet, att förhindra inkomstomvandling. Trots att fåmansföretagare åsättes en tyngre skattebelastning då de säljer aktier i familjeföretaget till någon inom familjen måste lagstiftaren genom bestämmelser om att vad som kan betraktas som normal kapitalavkastning skall tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital ha använt sig av den minst ingripande åtgärden för att motverka inkomstomvandling. Av denna anledning måste lagstiftningen anses stå i överrensstämmelse med den så kallade proportionalitetsprincipen.

  • 26.
    Andersson, Daniel
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Legality of Transfer Windows in European Football: A study in the light of Article 39 and 81 EC2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The transfer system was created in order to control player movement between football clubs and has existed since the late nineteenth century. During the negotiation of today’s transfer rules FIFA, UEFA and the Commission found that a breach of contract during the season could upset the balance of competition and therefore should be restricted. It was considered necessary to strengthen the contractual stability and to apply a special rule to preserve the regularity and proper functioning of competition. This was done by the means of a provision stipulating that a football player only can be registered to play with a national association during one of the two registration periods per year, generally known as the transfer windows.

    Sport has never been included in the formal structures of the European Union and the regulation of sport has instead materialized through verdicts from the European Court of Justice. One of the most influential statements emerging from the Court is that sport is subject to Community law in so far it constitutes an economic activity. Consequently, if the activity is economic there is a risk that it infringes EU law. The purpose of this master thesis is to examine the FIFA transfer window system and to determine whether it violates Article 39 and/or Article 81 EC.

    The transfer windows, a regulation strengthened by the ECJ in the case of Lehtonen, restrict the ability of players to seek alternative employment and could therefore be regarded as a violation of the free movement of workers. In order to trigger the Treaty provisions guarding the right of freedom of movement the person in question must be a national of a Member State of the European Union and the activity must have a territorial dimension beyond the borders of a single Member State of the European Union. The person in question must also be engaged in some kind of economic activity. It is, however, clear that football players who are members of the European Union and are applying for a job in another Member State, and are performing at a certain level, fulfil these requirements. Footballers should therefore be considered as workers within the meaning of Article 39 EC and the prohibition of discrimination contained in that article which catches non-discriminatory private collective measures, such as the transfer system, invented by regulatory bodies like FIFA and UEFA.

    When considering the FIFA “windows system” it is clear that it is liable of restricting the ability of players to seek alternative employment in another Member State and should therefore be regarded as a violation of Article 39 EC. Nevertheless, restricted transfer periods have been found by the ECJ to be objectively justified as having sporting benefits in the Belgian Basketball league. It is, however, likely that the “window system”, as it operates in European football, goes beyond what is necessary to achieve team and player contract stability since it is too restrictive and somewhat redundant. Consequently, the FIFA transfer windows do not comply with the requirements of the principle of proportionality and should therefore, if challenged, be regarded as a violation of Article 39 EC.

    The use of transfer windows in European football can also be considered to be an issue for competition law and in particular Article 81 EC. The article prohibits all agreements between undertakings that restrict competition and affect trade between Member States and has the objective to protect consumers, enhance their welfare and to facilitate the creation of a single European market. The ECJ has, however, acknowledged a certain type of sporting rule that, even though it restricts competition, will be granted immunity from Article 81 EC. The FIFA “windows system” should not be regarded as such a rule since it does not fulfil the required conditions.

    The transfer windows do little for the competitive balance within the European football. It may be argued that it preserves the appeal and the unpredictability of the finishing stages of a championship. However, they also prevent clubs from developing their economic activity and restrict the free play of the market forces of supply and demand. Furthermore, the “windows system” hinders certain clubs from raising the quality of their sporting performance since clubs in minor leagues with a closed window are losing their best players to clubs in a better league with an open window, without being able to replace them. All of this affects the small and economically weak clubs and strengthens the position of the financially strong clubs. As a result a few strong clubs will, contrary to the best interest of consumers, continue to dominate European football. The FIFA regulation of transfer windows is therefore likely to fall under Article 81(1) EC.

    It is unlikely that the pro-competitive benefits of the FIFA transfer windows outweigh its restrictive effects since it is improbable that they would be considered the least restrictive means of creating these benefits. Subsequently, the FIFA “windows system” would not qualify for an exemption under Article 81(3) EC and should, if challenged, be void under Article 81(2) EC.

  • 27.
    Andersson, Elin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Developing a transfer pricing system: A case study of a company in the marine foodservice industry2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Marine Food group is active within the marine foodservice industry and is established in Finland, Sweden, USA and Singapore. The group both sells galley equipment and spare parts as well as carrying out installation of the marine foodservice areas in both new build vessels and in vessels where an old galley is changed into a new one. The group also provides its customers with turnkey deliveries, which are when the supplier has the overall responsibility for the delivery of a marine foodservice area. Marine Food group transfers goods and services between the enterprises situated in Finland, Sweden and the US and has not established a transfer pricing system for these transactions. The company located in Singapore was recently established and any intra-group transactions have not been conducted yet. This master’s thesis aims at developing a transfer pricing system that could be applicable on these transactions and acceptable to the tax authorities in Finland, Sweden and the US.

    The elements that should be included when developing a transfer pricing system is functional analysis, economic analysis, an analysis of transactions, selection of transfer pricing method and comparables. The Marine Food group is therefore analyzed based on these elements in order to be successful in developing a transfer pricing system. Furthermore, the transfer pricing rules in Finland, Sweden and USA is examined in order to develop a transfer pricing system that is acceptable to the tax authority in respective country. The Organization for Economic Co-operation and Development has issued Transfer Pricing Guidelines, which are another significant source that are examined when establishing a transfer pricing system for Marine Food group.

    Spare parts are transferred between the Swedish company, Marine Food AB and the US based company, Marine Food LLC. The transfer pricing method that should be applied in Sweden is the resale price method since Marine Food LLC operates like a reseller for the spare parts. Internal comparables exist and comparability for the purposes of resale price method can be established with reference to both internal and external data. In the US, the comparable profit method should be applied given that it meets the best method rule.

    The transactions from the Finnish Company, Marine Food Oy and the Swedish company, Marine Food AB consist of installation works and stainless steel furniture. Hence, the transactions both involve goods and services and should be looked at separately. The transfer price for the installation works should be set by using the transactional net margin method. In order to determine the transfer price under the transactional net margin method both internal and external comparables can be used in this case. The transfer price for the stainless steel furniture should on the other hand be established using the resale price method. In order to determine comparability external comparables are used due to lack of internal data.

    Marine Food AB sells galley equipment and spare parts to Marine Food Oy. The transfer pricing method that should be applied on these transactions is the resale price method since the least complex party in the transaction, Marine Food Oy, act like a reseller of the galley equipment and spare parts. Comparability is to be established with reference to external comparables since internal comparables do not exist.

  • 28.
    Andersson, Hanna
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Arbetstagares kritiska yttrande i privata sociala medier - yttrandefrihet eller illojalitet?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Andersson, Helen
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Franzén, Karolina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Value Added Tax: the Right to Deduct in Case of Carousel Fraud2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den avdragsrätt som beskattningsbara personer besitter utgör en oskiljaktig del av mervärdesskattesystemet och kan därför i princip inte inskränkas. Karusellhandel berövar medlemsstaterna på stora mängder skatteinkomster. Olika undersökning-ar visar att upp till 100 miljarder euro försvinner varje år till följd av karusellbe-drägerier. Vissa medlemsstater vill kunna neka avdragsrätt för beskattningsbara personer som är inblandade i olika typer av karusellhandel som ett försök att stoppa dessa arrangemang och för att minska de skatteintäkter som årligen förlo-ras.

    Det finns olika åsikter om möjligheten att neka avdragsrätt för beskattningsbara personer involverade i karusellhandel. EG-domstolen har avkunnat domar i tre in-tressanta mål som rör avdragsrätten vid karusellhandel. I Optigen målet fastställ-des att beskattningsbara personer som inte vet eller har någon anledning att miss-tänka att de är inblandade i en karusellhandel inte kan bli nekade att dra av den in-gående mervärdesskatten. I FTI målet drogs slutsatsen att beskattningsbara per-soner involverade i karusellhandel kan bli solidariskt betalningsansvariga för sälja-rens mervärdesskatteskuld. Förutsättningen för att sådant ansvar skall kunna åläg-gas är att den beskattningsbara personen visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var involverad i ett karusellbedrägeri. Däremot kan en beskatt-ningsbar person som inte visste eller hade skälig anledning att misstänka att han var inblandad i ett karusellbedrägeri inte åläggas solidariskt betalningsansvar. Do-men i Kittel målet bekräftar Optigen domen samtidigt som den fastställer att be-skattningsbara personer som medvetet eller som haft skälig anledning att misstän-ka att han är inblandad i ett karusellbedrägeri kan förlora avdragsrätten. Om så är fallet kan följaktligen de nationella skattemyndigheterna neka avdragsrätt för en beskattningsbar person samt kräva en återbetalning av redan utbetalad mervärdes-skatt.

    Dessa domar klarlägger när de nationella skattemyndigheterna kan neka en be-skattningsbar person avdragsrätten när en transaktion är genomförd i samband med ett karusellbedrägeri. Ett annat problem uppstod dock eftersom det är upp till de nationella domstolarna att bestämma när en beskattningsbar person skall ha skälig anledning att misstänka att han är involverad i ett karusellbedrägeri. Detta beslut ska baseras på objektiva faktorer, det finns emellertid inga riktlinjer eller annan hjälp att ta till för att bestämma vad dessa objektiva faktorer skall vara. Det-ta skapar ett tolkningsproblem för de nationella domstolarna, vilket kan resultera i olika tolkningar mellan medlemsstaterna.

  • 30.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Beviskraven för förbättringsutgifter på privatbostäder: Rättsläget efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förbättringsutgifter på privatbostäder får dras av vid kapitalvinstberäkningen när bostaden säljs. För att ett sådant skattemässigt avdrag ska medges har normalt krävts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. Två domar från Regeringsrätten år 2002 visade dock att det går att bevisa att förbättringsutgifter funnits med annan bevisning än kvitton och fakturor. I de två fallen ansåg Regeringsrätten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbättringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rättstillämparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 års Regeringsrättsavgöranden. Detta har till största delen gjorts genom att undersöka praxis från förvaltningsdomstolarna. I uppsatsen har även undersökts om Skatteverket och förvaltingsdomstolarna gör samma bedömningar av de skattskyldigas utredningar. Detta har gjorts för att se hur dagens rättsläge förhåller sig till kraven på rättssäkerhet och likabehandling i svensk rätt. I uppsatsen konstaterar författaren att det går att identifiera vissa krav som ställs på en godtagbar utredning men att det är svårt att med säkerhet konstatera att vissa former av bevisning alltid skulle anses utgöra, eller inte anses utgöra, en godtagbar utredning. Vad gäller frågeställningen om Skatteverket och förvaltningsdomstolarna gör samma bedömningar av de skattskyldigas utredningar så konstaterar författaren att Skatteverket och förvaltningsdomstolarnas bedömningar skiljt sig åt vid ett flertal tillfällen och att det i detta avseende finns problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

  • 31.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Det utvidgade reparationsbegreppet: Skattemässigt ofördelaktigt att vidta flertalet åtgärder vid ett tillfälle?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgifter för vissa ändringsarbeten på näringsfastigheter medför direktavdrag då de genom det så kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhåll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet får åtgärderna inte medföra en väsentlig förändring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mål 2012 ref. 15 avgjort det enda målet i högsta instans rörande det utvidgade reparationsbegreppet sedan begreppet ändrades genom en lagändring 2000. Utmärkande för målet är att ett fastighetsförvaltande bolag vidtog ett stort antal åtgärder på fastigheten vid ett och samma tillfälle. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att omfattningen av åtgärderna gjorde att de inte föll in under det utvidgade reparationsbegreppet. Fastighetsägare kan av olika skäl välja att vidta ett flertal åtgärder på sin fastighet vid ett och samma tillfälle. Eftersom åtgärderna då kan förefalla att vara väsentliga på grund av dess omfattning, finns en risk att ändringar som egentligen är en anhopning av ändringsarbeten som faller in under det utvidgade reparationsbegreppet istället anses innebära en väsentlig förändring av byggnaden. I denna uppsats har författaren med utgångspunkt i HFD 2012 ref. 15 och underinstanspraxis undersökt huruvida ett fastighetsförvaltande bolag som vidtar ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden. Författaren anser att slutsatsen torde kunna dras att ett fastighetsförvaltande bolag som väljer att vidta ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden.

  • 32.
    Andersson, Ida
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Internetauktioner och lagval2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När något lagval inte gjorts gällande köpeavtal vid auktionsförsäljning av lösa saker är det lagen i det land där auktionen äger rum som ur svenskt perspektiv ska tillämpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (IKL). Därmed krävs att internetauktioners fysiska plats fastställs, vilket leder till svårigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.

    På området finns även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lämnar företräde för IKL. Rom I-förordningen har en bestämmelse lik den i IKL men med en väsentlig skillnad, nämligen att auktionsregleringen endast är tillämplig om en fysisk plats kan fastställas. I annat fall tillämpas först och främst säljarens lag och det finns även möjlighet till avvikelse när köpeavtalet har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än det som utpekats.

    Var en internetauktion har sin fysiska plats är långtifrån klart även om olika förslag till en sådan har framförts. En strikt tillämpning av IKL ger till skillnad från Rom I-förordningen inte någon möjlighet till beaktande av köpeavtalets anknytningar till olika länder, vilket är anledningen till att en tillämpning av Rom I-förordningen skulle vara eftersträvansvärd. Dock är det IKL som ska tillämpas och då det är mycket osäkert var och om fysisk plats för internetauktioner överhuvudtaget kan fastställas, är det möjligt att huvudregeln för köp av varor i IKL måste tillämpas. Det skulle innebära en tillämpning av säljarens lag, vilket dock inte är eftersträvansvärt vid auktionsförsäljning. Med hänsyn till att konsumentköp vid internetauktioner blivit allt vanligare kan även konsumentskyddsregler påverka den tillämpliga lagen.

    

  • 33.
    Andersson, Jan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Creditors and Company Law: Do We Discuss One Area of the Law and Pretend to be Ignorant of Another2008Ingår i: Company law and finance, Copenhagen: Thomson , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Andersson, Jan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Högsta domstolens prejudikatfunktion och bruket av obiter dicta2008Ingår i: Stockholm centre for commercial law årsbok. 1, Stockholm: Stockholm Centre for Commercial Law , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Jan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Pehrson, Lars
    Likhetsprincipen och generalklausulerna2008Ingår i: Aktiebolagslagens minoritetsskydd, Uppsala: Iustus , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Andersson, Johan
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Fysiska personers beskattning av Internetpoker2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold’em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas. Länge rådde det stor oreda i beskattningen av Internetpoker men sedan år 2005 har regelverket klarnat. Bakgrunden till detta är ett avgörande i EG-domstolen som klargjorde att den svenska beskattningen av lotteriintäkter var oförenlig med EG-rätten. Trots att regelverket har klarnat återstår många problem angående beskattningen.

    Internetpoker bedöms enligt lotteridefinitionen i 3 § lotterilagen som ett lotteri, intäkter som härrör sig från sådan verksamheten som är anordnad inom EES/EU är därmed enligt 8 kap. 3 § IL undantagen beskattning. Intäkter som härrör sig från lotterier som är anordnade utanför EES/EU är beskattningsbart i inkomstslaget kapital och skattesatsen är därmed 30 %. Någon rätt att dra av de kostnader som är kopplade till att delta i verksamheten eller för de förluster som uppkommer är ej tillåtet.

    Ett av de mest karaktäristika dragen för ett lotteri är slumpens inverkan på utgången. Slumpens inverkan på lotterier har historiskt varit problematiskt för lagstiftaren. Detta har lösts på så sätt att vid bedömningen om en verksamhet är att ses som ett lotteri eller ej skall även hänsyn tas till den allmänna karaktären av verksamheten. Det har även debatterats huruvida slumpen är den avgörande faktorn för utgången av Internetpoker eller om verksamheten är ett utslag för spelarens skicklighet. Då hänsyn skall tas i bedömningen till verksamhetens allmänna karaktär kan verksamheten bedömas som ett lotteri.

    EG-rätten har haft inverkan på beskattningen av Internetpoker. Den har medfört att Sverige varit tvunget att ändra regelverket på så sätt att intäkter som anses anordnad inom EES/EU undantas från beskattning. Det har i EG-domstolens praxis framkommit att det accepterats inskränkningar med hänsyn till lotteriers speciella karaktär, det har dock betonats att dessa inskränkningar skall anses som proportionerliga. I de fall att medlemsländer har haft olik beskattning på lotteriintäkter som härrör från olika medlemsländer har i praxis bedömts som diskriminerande och har inte kunnat rättfärdigas.

    Frågan var Internetpoker anses anordnad är oklar, i och med att verksamheten är internetbaserad kan de olika företagsfunktionerna spridas över olika geografiska platser i större utsträckning än i traditionellt företagande. Vid bedömningen av var verksamheten anses anordnad skall utgångspunkten vara där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. I förarbeten har det påpekats att den plats som det skall tas extra hänsyn till är den plats där företagsledningen har sin placering och i det land spellicensen är utfärdad. Den plats som inte kan vara utgångspunkten för bedömningen är där servern har sin geografiska placering. Skatteverket har tidigare menat att det är den skattskyldiges ansvar att påvisa var verksamheten anses anordnad men det har i domar påvisats att detta anses vara ett för hårt ställt krav på den skattskyldige. Det torde i nuläget räcka att den skattskyldige påvisar var verksamheten är anordnad, det ankommer senare på Skatteverket att motbevisa detta.

    Hur termen ”vinst” skall tolkas får i nuläget anses oklart. Det torde vara så att när verksamheten är anordnad utanför EES/EU är varje enskild pokeromgång beskattningsbar. Skatteverket har dock valt att beskatta de intäkter som den skattskyldige får överfört till sitt bankkonto. Detta innebär att den skattskyldige får en skatterabatt eftersom det råder ett avdragsförbud för de kostnader som är kopplade till verksamheten och för de förluster som spelaren gör.

  • 37.
    Andersson, Kristin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Den anglosaxiska trusten: En analys av en förmånstagares beskattningskonsekvenser av trustegendom som utgörs av aktier2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US,

    but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary.

    In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization.

    The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice.

    A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective.

    In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst – värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets. The general rule ought to be that a beneficiary shall be taxed

    for the property when he or she has the full right of disposition, RÅ 2000 ref 28 indicates that this is correct.

    If the property consists of shares a judgement from another case must be considered. RÅ 2009 ref 86 implies that if the trust property consists of shares, the time of the full right of disposition presents itself immediately, regardless if the shares can be lost when employment is discontinued. The shares ought to be taxed immediately according to the Swedish Income Tax Act 10:11. Tax property is what it is and ought to be taxed accordingly.

  • 38.
    Andersson, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Expertskattens förutsägbarhet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called “expert tax”.

    As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed. This thesis deal with the tax rules for foreign expert, focusing on the predictability in order to apply for the expert tax. The focus has been on analyse the case law in this area to see if the case law has expanded the tax purposes or if the problem lies in the tax basic design in terms of predictability. Problems today are found in the preambles, case law and doctrine.

    The law and preambles for the expert tax rules have a vague formulation. Hence, this is why so many interpretations have been done by Foskarskattenämnden and the Swedish courts. This has led to the purpose of the tax being enlarged and do not exclude any business or employees today. This is why it is so difficult to predict who would become suitable for the expert tax, which indicates that the tax is vague formulated and not precise enough. The complexity has lead to interpreting the law in each case which may produce results that can differ among cases of similar nature. We need stronger legislation and a more clear picture of what the tax rules for foreign expert stand for, in order to obtain a tax functioning and avoid predictability problems.

  • 39.
    Andersson, Lisa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mervärdesskattedirektivets implementering: Nationellt handlingsutrymme gällande bestämmelserna om mervärdesskattegrupper och reducerade mervärdesskattesatser?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås. Dock har flertalet talan om fördragsbrott uppkommit i Europeiska Unionens domstol, grundat på kommissionens åsikt om att medlemsstater har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt mervärdesskattedirektivet. Därav uppkommer frågan hur den konstitutionella grunden för EU ger medlemsstaterna eget handlingsutrymme att tolka och implementera bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet utifrån EU:s fördrag, rättspraxis och principerna om neutralitet, legalitet, likabehandling och lojalitet. Rättspraxis behandlar områdena för mervärdesskattegrupper och reducerade skattesatser. Det kan konstateras att medlemsstaterna har ett begränsat handlingsutrymme för implementering av mervärdesskattedirektivets bestämmelser. EU:s fördrag, principer och praxis ger inte medlemsstaterna något större utrymme att själva tolka och implementera bestämmelserna. Vidare framgår att det finns en osäkerhet kring tillämpningsområdet och vidden av neutralitetsprincipen, vilket gör att medlemsstaterna inte kan försäkra sig ett större skydd mot fördragsbrott i frågan om implementering av mervärdesskattedirektivet. Därmed finns en rättsosäkerhet i frågan om medlemsstaternas handlingsutrymme gällande implementeringen av mervärdesskattedirektivet bestämmelser vilket även påverkar varje enskild medborgare inom EU.

  • 40.
    Andersson, Niclas
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Attributing Free Capital and Profit to Permanent Banking Establishments2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    By September 2010, in its ongoing effort to clarify the subject of taxing a permanent establishment, the OECD launched a new article 7 in its model tax convention together with a revised version of the report on the attribution of profits to permanent establishments. The article and the report contain a new order of taxation, where a permanent establishment should, in almost all aspects, be treated as a separate entity.

    The question is if the new approaches, methods and solutions provided by the article and the report will prove effective against double taxation. The thesis has studied this by analysing and then comparing the OECD’s authorised approach with the relevant literature and the current practical situation.

    The result of the thesis presents that there are problems with the approaches and methods, which in some situations will cause double taxation, not the least regarding allocation of Free Capital. The thesis also concludes that the way in which article 7 of the model tax convention tries to solve double taxation without unnecessary use of the mutual agreement procedure is flawed in relation to differences in national legislation.

  • 41.
    Andersson, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ideella föreningar ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.

    A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic.

    Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission.

    Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.

  • 42.
    Andersson, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Värdepappersregeln, syftet och dess upprätthållande2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anställda som tilldelas gratis aktier eller förvärvar aktier till ett pris under marknadsvärde i företaget de är anställda i erhåller en förmån som ska tjänstebeskattas. Enligt den lagstadgade värdepappersregeln ska en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ta upp den som intäkt det beskattningsår som förvärvet sker. Förvärven är vanligtvis förenade med förfoganderättsinskränkningar såsom överlåtelseförbud under en bestämd tidsperiod och krav på fortsatt anställning. Vid en överblick av praxis på området kan det konstateras att det därmed inte går att utläsa en bestämd tidpunkt för när ett förvärv anses ha inträffat. Syftet med uppsatsen är att utreda de lege lata huruvida värdepappersregelns syfte uppfyllts och att utifrån den utredningen belysa om det de lege ferenda finns behov av en ändring av värdepappersregeln. Syftet med lagregeln utreds med utgångspunkt från lagtexten. För att få en djupare förståelse av syftet har förarbeten och praxis studerats. Studier av praxis är en stor del av uppsatsens metod då den presenterar tillämpningen av värdepappersregeln de lege lata. Utredningen visar att värdepappersregeln är svårtillämpad, främst beroende på bristfälliga definitioner av dess rekvisit. Syftet med värdepappersregeln kan till viss del anses uppfyllt då Regeringsrätten i två domar från 2009 dömt i linje med lagregeln. Det står klart att det är ett civilrättsligt förvärv som åsyftas i lagregeln. Av utredningen framgår även att en del av syftet med värdepappersregeln torde vara att för att värdepappersregeln ska bli tillämplig måste det utredas huruvida det är fråga om ett värdepapper. En sådan utredning saknades i nämnda domar, därmed får det fortfarande anses oklart hur bedömningen av värdepappersstatus ska göras. Lagregeln anses därmed inte tillräckligt förutsägbar, varmed en översyn får anses nödvändig.

     

  • 43.
    Arakelyan, Meline
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Institutet för näringslivsanalys. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sexmånadersregelns förenlighet med EU-rätten2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis was to analyse if the six month rule in chapter 3 § 9 part 1 in IL is compatible with EU law regarding the free movement of employees and in case of discrimination whether the rule can be justified. First of all the retroactive salary for an unlimited taxpayer and during the period of income earning a limited taxpayer who later became unlimited taxpayer will be analyzed in order to determine if they are considered to be in a comparable situation. An unlimited taxpayer is subject to taxation in Sweden for all of his incomes regardless their origin. However there is an exception according to six month rule, which implies that physical persons who stay abroad due to their minimum six months employment are in Sweden free from their incomes earned abroad if they are taxed in the country of employment. Tax exemption is applicable even if the payment from an employee working abroad is made retroactively.

    Article 18 EUFF states a general prohibition of discrimination on the grounds of nationality. In the area of tax legislation it happens not very often that physical persons become an object of direct discrimination. The direct discrimination as well as all form of indirect discrimination is included in prohibition of discrimination. The comparable situations where different rules are applied result in discrimination. The situations given in the thesis are considered to be comparable but the six months rule has only resulted in tax exemption in one of the situations, which implies that discrimination took place. The discrimination depended on other criteria than nationality but the result was the same as the discrimination on the grounds of nationality. Depending on some circumstances the indirect discrimination can be justifiable with help of the "rule of reason"-test. Although the six months rule is incompatible with the EU law it can be justified considering the cohesion of the tax system.

  • 44.
    Axelsson, David
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ingemarsson, Jesper
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Rättssäkerhet och anstånd med betalning av skatt: En analys av 17 kap. 2 § p. 2-3 Skattebetalningslagen ur ett rättssäkerhetsperspektiv2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks om rättssäkerheten upprätthålls vid tillämpningen av anståndsbe-stämmelserna i 17 kap. 2 § p. 2-3 SBL. Samt hur utformningen av bestämmelserna förhåller sig till kraven på rättssäkerhet.

    Det har ifrågasatts om anståndsbestämmelserna är förenliga med rättssäkerhetens krav. Detta följer av att en skattskyldig naturligtvis inte vill betala skatt som denne anser är felak-tig och som inte ännu har hunnits prövats av en oberoende instans. Avslås en anståndsbe-gäran kan detta få stora ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. I värsta fall riske-rar den skattskyldige att försättas i konkurs.

    Anledningen till att anståndsbestämmelserna uppkommer är att det underliggande taxe-ringsbeslutet som ligger till grund för dessa är tvistigt. Vid en begäran avseende ompröv-ning eller överklagan uppstår frågan huruvida den berörda skatten som är under process skall betalas innan ärendet är avgjort. Enligt huvudregeln i 23 kap. 7 § SBL stadgas det att skyldigheten att erlägga skatt består oavsett om den är tvistig. Den utväg som återstår för den skattskyldige att slippa att betala skatten innan beslutet vunnit laga kraft är att begära anstånd med betalningen av skatten. När begäran om anstånd inkommit till Skatteverket blir detta ett ärende som hanteras separat från den underliggande taxeringsfrågan, dock är utgången av anståndsärendet beroende av de rekvisit som ligger till grund för taxering.

    Uppsatsens inriktning syftar till reglerna i 17 kap. 2 § p. 2-3 SBL. I paragrafen stadgas att anstånd kan ges i fall, där utgången i en pågående skatteprocess är tveksam eller där det kan medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt att betala skatten. Dessa bedömningsgrunder är som synes mycket vagt utformade, vilket skapar utrymme för subjektiva tolkningar och dessutom innebär detta att de rättstillämpande instanserna måste fylla ut rekvisiten med sina bedömningar. Oklara grunder för bedömning medför att de skattskyldigas krav på en förutsebar beskattning inskränks, dessutom är risken för olikfor-mig bedömning mellan både lokala Skatteverkskontor samt mellan Skatteverket och för-valtningsdomstolarna stor.

    I behandlingen av anståndsärendet hos Skatteverket och förvaltningsdomstolarna finns det flera rättssäkerhetsaspekter som bör uppfyllas. I flera av dess finns brister i handläggningen som gör att den skattskyldiges rättssäkerhet kan komma att begränsas. Ärendet skall utre-das tillräcklig och när beslut lämnas skall detta motiveras för den skattskyldige på ett till-fredsställande sätt. Dessutom bör hanteringen av anståndsärendet skötas objektivt och hän-syn till konsekvenserna av beslutet bör beaktas.

    I nuläget är handläggningstiderna för att få den underliggande taxeringsfrågan utredd av domstolarna mycket lång, vilket innebär att konsekvenserna av att inte få anstånd med be-talning av skatten blir ännu större. Det innebär att den skattskyldige under lång tid tvingas leva i både ekonomisk och psykologisk ovisshet. Ett förslag för att komma till rätta med problemet är att en ökad specialisering inom förvaltningsdomstolarna sker.

    Bristen på klar lagtext, förarbeten och praxis leder till att förutsebarheten inskränks för den enskilde samt svårigheter för Skatteverket och domstolarna vid lagtillämpning. Ur rättssä-kerhetssynpunkt bör generösare bestämmelser angående anstånd med betalning av skatt in-föras. Ett förslag är att vända på huvudregeln i 23 kap. 7 § SBL. Anstånd skulle då som hu-vudregel medges. Om det däremot föreligger särskilda skäl skall den skattskyldige nekas an-stånd. Ett alternativ till detta förslag skulle vara att huvudregeln står kvar i nuvarande ut-formning, men att undantagsreglerna i 17 kap. 2 § SBL regelmässigt medger anstånd om inte särskilda skäl talar emot detta. I ett sådant anståndsavslag skall skälen som ligger till grund för beslutet preciseras.

  • 45.
    Aziz, Diden
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    European Private Company: A solution for minority shareholders within small- and medium sized enterprises in Sweden?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Swedish companies act of 2005 regulates public and private limited companies. With these two classification shortages of rights prosper to different kinds of company structures that exist in today’s business environment. The Swedish companies act focuses on larger companies and therefore smaller companies are often neglected. Specific problems that may occur in a small- and medium sized enterprise are not solved. The problems that occur in small- and medium sized companies have rather a relation to the bargaining ex post. This is because small- and medium sized companies are close kept companies. Hence, the shareholders have a closer relation to each other and are often personally and financially deeply involved in the company, make it more likely for conflicts to occur. When these conflicts ensue, the interaction falls. The trust, loyalty and the long running band to each other weakens. Two options are then available; to try to repair the relation or to leave the company. The author’s opinion is that the proposal brought by the European Commission regarding European private company is sufficiently more minority-friendly in regulating these options. The insight provisions are for instance, more far reaching than in the Swedish companies act. Furthermore, the clearest difference is the right of withdrawal, which is found in the proposal for a European private company but not in the Swedish companies act. This provision is however limited. Despite this, a limited provision than no provision is a better option. Therefore the author states a registration to the European private company a better option for these companies. The author believes that if the proposal for the European private company is approved, this potential regulation could compete with the Swedish companies act since it is more beneficial, in not only a minority shareholder aspect but also the corporation structure as such.

  • 46.
    Aziz, Diden
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Rätten till naturaprestation: Bortfaller rätten efter det att ett långvarigt embargo har lyfts?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Export är högprioriterat för Sveriges ekonomi men för svenska företag kan det inne-bära obekväma risker med att exportera utan eftertanke. När Förenta Nationernas säkerhetsråd går in och lägger ett embargo mot en stat innebär detta ofta en import- och export restriktion. Tanken är att pressa odemokratiska regimer att respektera mänskliga rättigheter. När embargot är i kraft kan dock parterna inte uppfylla sina avtalsförpliktelser vilket innebär att avtalet blir suspenderat. Det problematiska är vad som händer då ett embargo är i kraft under en längre tid. Efter det att ett embargo lyfts kan priset på marknaden ändrats avsevärt vilket innebär en ekonomisk uppoffring för en säljare att tvingas fullgöra i natura. Frågan blir då om säljare efter det att en långvarig ekonomisk sanktion lyfts, fortfarande är tvingen att fullgöra i natura?

    Lag (1987:822) om internationella köp(CISG) blir tillämplig i det fall då båda parters stater är signatärer eller genom privaträttsliga regler. Att kräva fullgörelse som köpare är en generell rätt i artikel 46 CISG men det finns ett explicit undantag till denna regel i artikel 28 CISG. Artikel 28 CISG stadgar att domstol som ska lösa tvisten, inte är skyldig att meddela dom på fullgörelse om domstol enligt egen forumlandets egen lagstiftning inte skulle ha gjort detta. Skulle tvisten lösas i Svensk domstol blir 23 § köplag (1990:931) tillämplig. Eftersom CISG förespråkar en harmoniserad tillämpning inom internationell handel är det inte tillförlitligt att mena på att rätten till fullgörelse bortfaller med stöd av endast artikel 28 CISG. Med beaktande av god sed i internationell handel i artikel 7(1) CISG, principen om rimlighet/förnuftig person som är en generell princip som CISG är baserat på i enlighet med artikel 7(2) CISG och 7.2.2 (b) UPICC, samt med stöd av handelsbruk i artikel 9 CISG, bortfaller rätten till fullgörelse i natura efter det att ett långvarigt embargo har lyfts.

  • 47.
    Baaz, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Wahlbeck, Cesar
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Skattetillägg i internprissättningsprocesser: En studie av begreppet oriktig uppgift2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen. Principen innebär att företag ska avtala om liknande villkor som oberoende företag skulle gjort i samma situation. Trots att principen är internationellt vedertagen uppstår dubbelbeskattning på grund av länders olika tolkning-ar. För att undanröja denna risk har tillvägagångssätt för förhandlingar om internpris-sättning mellan företag i berörda länder upprättats. När ett armlängdspris ska beräknas finns ett antal metoder. I OECD:s riktlinjer återfinns de metoder som i första hand bör användas. Att riktlinjerna är tillämpliga i Sverige fram-får av Regeringsrättens avgörande RÅ 1991 ref. 107. Av lag, förarbeten och praxis fram-går ett antal principer som gäller för internprissättning. Korrigeringsregeln har företräde framför generella regler kring inkomstberäkning. För att en korrigering ska ske krävs att en prisavvikelse kan konstateras och att inkomsten har påverkat det beskattningsbara resultatet negativt. Vidare kan en prissättning som varierar över ett eller flera beskatt-ningsår vara affärsmässigt motiverad och därmed inte föranleda korrigering. Strider företagets internprissättning mot armlängdsprincipen och resultatet korrigerats uppkommer frågan om det finns förutsättning för att påföra skattetillägg. Skattetillägg ska utgå om en oriktig uppgift lämnats och det inte finns faktorer som gör att företaget befrias . En oriktig uppgift föreligger om företaget brustit i sin uppgiftsskyldighet, det vill säga att redovisa de uppgifter Skatteverket behöver för att fatta ett riktigt taxerings-beslut. Det finns endast ett fåtal avgöranden där RR prövat frågan om oriktig uppgift vid internprissättning. Däremot har frågan om oriktig uppgift prövats i stor omfattning för andra områden inom skatterätten. För att fastställa när ett företag lämnat en oriktig uppgift måste det klargöras när företagets uppgiftsskyldighet är fullgjord och när Skatte-verkets utredningsskyldighet aktualiseras. När företaget redovisat samtliga relevanta omständigheter men gjort en felbedömning av situationen har de lämnat ett oriktigt yrkande och ska inte drabbas av skattetillägg. Skattetillägg ska inte heller påföras när Skatteverket brustit i sitt ansvar att utreda ett ärende eller när uppgifterna som företaget lämnat uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. ii Från och med 2008 års taxering kan Skatteverket begära dokumentation gällande före-tagens prissättning mot företag i intressegemenskap. I dokumentationen ska företaget förklara och motivera vald prissättning samt redogöra för de faktorer som är av betydel-se vid bedömningen av dess överensstämmelse med armlängdsprincipen. Dokumenta-tionsreglerna kan ses som en formalisering av vad som innefattas i uppgiftsskyldigheten gällande internprissättningen. Dokumentationen lämnas in först efter begäran från Skat-teverket. Med beaktande av den rådande uppgiftsskyldigheten kan företaget välja att bifoga dokumentation till självdeklarationen, trots den administrativa börda det skulle medföra. Vid genomgång av avgöranden från Regeringsrätten visar det sig att Skatteverket har haft svårt att bevisa felaktig prissättning på grund av intressegemenskap. Det beror på att RR tillämpat en restriktiv tolkning av korrigeringsregeln. Domstolens praxis bygger på vad som framförts i förarbetena, i vilka det framgår att regeln ska tillämpas med för-siktighet. Vid utredningen om oriktig uppgift framkom att en felaktigt vald prissätt-ningsmetod inte i sig bör föranleda skattetillägg om uppgiftsskyldigheten är uppfylld. Vidare torde det endast i undantagsfall föreligga en oriktig uppgift exempelvis då före-tagets värdering av en tillgång markant skiljer sig från Skatteverkets värdering.

  • 48.
    Baazius, Helena
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    The Mediation Process: a Better Access to Justice in EU?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Unlike litigation and arbitration, mediation is a more informal way to settle disputes. The process has been considered to be quick, cheap and interest-based and it is said to promote amicable settlements. Yet mediation is not commonly used as a dispute resolution method in Sweden today. However, mediation as a dispute resolution method is promoted by the EU institutions and the European Parliament and the Council has adopted a directive which will secure that the EU citizens, in some cases, will have the possibility to choose extrajudicial mediation as a dispute resolution method. Until now, it has not been possible for parties to immediately seek enforcement of the content of a Swedish extrajudicial mediation settlement agreement. However, the directive will also ensure that the EU Member States provide the EU citizens with such enforcement possibilities. According to the wording of the directive, the request of enforcement will require all parties' explicit consent. This means, that if such consent is not given, the content of the agreement cannot be made enforceable. The uncertainty whether such consent will begiven in the end of the process or not may contribute to people waiving to initiate a mediation process because the actual outcome of the process could be difficult to predict. For the mediation process to be considered as an equivalent way to settle disputes to the e.g. litigation proceeding, it is necessary that the parties also experience the results of the processes as equivalent. The requirement of consent is not totally abandoned in the proposed Swedish Mediation Act by which the directive shall be implemented. Instead of choosing the wording of the directive, there are other perspectives on the matter of enforcement which the Swedish legislature perhaps could be inspired by when implementing the directive.

  • 49.
    Babil, Nermin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lissabonfördraget: Effektivare EU efter reformen?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.

  • 50.
    Bartley, Carolin
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    I strid med lagstiftningens syfte: En analys av det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagens 2 § utifrån legalitetsprincipen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Under Swedish tax law; the general clause in the Tax Avoidance Act is a method to prevent tax evasion. The purpose of the general clause is to prevent any tax avoidance procedures that the legislator has not been able to foresee. For the general clause to be applicable, four prerequisites need to be met. This thesis analyses the fourth prerequisite based on the principle of legality. The prerequisite concludes that a determination of the tax base, based on the procedure in question, is in conflict with the purpose of the legislation. The prerequisite has been criticized for being difficult to apply. As tax laws are applied beyond the scope of the legislation, it has also been considered that taxation is made without statutory basis, which is conflicting with the principle of legality.

    The principle of legality requires the application of law to be predictable and without arbitrary. Therefore, in order to collect taxes there is a requirement of legal authority. Of this requirement, it has been deduced a prohibition on application by analogy of tax laws. Of relevance to the relation between the fourth prerequisite and the principle of legality is what legal value the principle is considered to have. It has been discussed whether the principle of legality can be codified in the constitution.

    It has been found that the principle of legality is expressed in the Instrument of Government. It is not considered to be any controversies between the fourth prerequisite and the principle of legality, as there is a legal authority for the taxation that occurs under the general clause. It is also not considered to be any illicit delegations, as the courts only rule on whether the practice is in contrast to tax legislation purposes, and not legislate. The taxpayer therefore has to take the purpose of the legislation into consideration when measures are taken for tax avoidance purposes.

1234567 1 - 50 av 762
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf