Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Petter
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Petersson, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    En undersökning av projicerat ljus i inomhusmiljö2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Attila, Csikós
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Glödljus vs. LED-ljus: En rumslig analys av ljuskvalitén i hemmiljö2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns fortfarande för många hushåll i Sverige som använder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en väsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutsläpp som är en av orsakerna till den globala uppvärmningen. Därför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmärksamma faktorer som påverkar val av ljuskällor i belysningssammanhang.

    Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskällans nuvarande kvalité bedöms utifrån individuella rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbättringar behövs. Detta görs för att kunna vända allmänhetens inställning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hållbar miljö.

    För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frågor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jämfört med halogenljusets, hur tror man att det egna välmåendet påverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur påverkas rumsupplevelsen och rumskaraktären om halogenljus ersätts med LED-ljus och finns det några skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö?

    Det byggdes upp två likadana försöksrum som hade samma förutsättningar både storleksmässigt, inredningsmässigt och belysningsmässigt. Den enda skillnaden var de installerade ljuskällorna, då det användes halogenlampor i det ena rummet och LED-lampor i det andra rummet. En enkätundersökning genomfördes, resultatet analyserades och en utförlig rumsanalys gjordes.

    Resultatet visade att ljuset, oavsett ljuskälla, påverkade deltagarnas välmående och rumsupplevelse på olika sätt, beroende på vilken yrkesgrupp de tillhörde. Det visade sig också att skillnaden i ljuskvalitén mellan halogenljus och LED-ljus inte längre är omfattande. Dagens LED-lampor utvecklas alltså positivt och är redan en värdig ersättare till glöd- och halogenlampor.

  • 3.
    Berg, Therese
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Siljeskog, Adam
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Belysningsnivåer vid receptionsdiskar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur belysningen vid receptionsdiskar faktiskt serut och hur personalen som arbetar där upplever den. Syftet med examensarbetetär att identifiera om det finns anledning att förändra de riktlinjer och rekommendationersom ställs på belysning på och omkring receptionsdiskar.

    På hotellen idag är oftast miljöerna dämpade och varierande då hotellens syfte äratt skapa en upplevelse för gästerna. Det har väckt ett intresse hos oss att undersökareceptionsdisken som är en viktig plats på hotellen. Vi har jämfört ”Ljus ochRums” rekommendationer (SIS, 2011) med faktiskt uppmätta ljusnivåer i fyra receptionsdiskaroch personalens upplevelse av hur det påverkar hur de kan utförasina dagliga arbetsuppgifter.

    De metoder vi har använt är ljusmätning, jämnhetsberäkning, visuell analys ochenkätundersökning. Ljusmätningarna utfördes på fyra olika hotell i Göteborg.Frågeformuläret vände sig till personalen på hotellen och handlade om deras upplevelseav ljuset på och omkring receptionsdisken. För att få en uppfattning ochövergripande förståelse utfördes en visuell analys på hotellen.

    Majoritet av personalen anser att belysningen var tillräcklig för att utföra sina arbetsuppgifter.Det är tydligt att ljuset uppfattas olika på de fyra receptionsdiskarnaberoende på hur hotellet är utformat och designat.

  • 4.
    Berglund, Tim
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Marko, Jessica
    Belysningens påverkan på innergårdens atmosfär2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This study aims to establishing principles of how lighting can be used in the planning of courtyards. The survey will bring the understanding to developers or others who work on designing lighting for courtyards and residential buildings on how light affects ambience in the courtyard.

     The question that this study is intended to answers is how is the experience of the courtyards atmosphere is affected when the lighting changes?

     

    The essay is based on a quantitative field study of the influence of lighting on the ambience of an courtyard. The lighting principles are based on interpretations of Richard Kelly's principles, which are described in more detail in the chapter background. Data was collected from 25 test participants who observed three lighting scenes and made a visual evaluation using two questionnaires. The surveys consisted of customized versions of an evaluation of the light experience, as well as a survey whitch gave answers to the participants' emotional evaluation of the light scenes. The results from the surveys are related to the theoretical framework and compared to see possible links between the visual experience and the affective evaluation. The results showed that lighting design greatly controls the perceived atmosphere, and that high light levels do not necessarily contribute to an inviting and safer environment.

  • 5.
    Bergstrand, Andreas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Anderson, Marcus
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Ljus i butiksmiljö: Upplevelsen av ljus och exponering av produkter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur man kan förbättra exponeringen av produkter inom detaljhandeln för kläder och presentartiklar. Syftet är att utreda och testa hur ljuskällor och olika ljusriktningar påverkar hur produkter upplevs avseende exponering. Frågeställningarna är:

    1. I vilken utsträckning påverkar ljusnivån i kombination med bakgrunden på butiksinredningen om en produkt upplevs mer eller mindre attraktiv?
    2. Vad kan vi rekommendera för att göra exponeringen av produkter mer attraktiva?

    I dagsläget har butikerna utifrån våra iakttagelser relativt höga ljusnivåer när man exponerar produkter på vertikala ytor. Vi har tittat på energimyndighetens rekommendation för att se vad de anser är viktigt när man skall utforma en butiksbelysning. Denna rekommendation behandlar enbart livsmedelsbutiker och det finns inga rekommendationer för detaljhandeln när det gäller exponering.      

    De metoder vi använt i arbetet är intervju, experiment och ljusmätningar. Intervjuerna gjorde vi med butikspersonal från sju olika butiker i Jönköpings centrum. Detta gjorde vi för att bilda oss en uppfattning om hur butiker arbetar med belysning och butikskoncept. I vårt experiment byggde vi upp fem olika testmiljöer med fyra likadana objekt i varje miljö men med olika ljussättningar. Där fick våra informanter utvärdera hur de olika objekten upplevdes genom att de fick skatta sina upplevelser i en enkät. Här testade vi hur ljus från olika ljuskällor fungerar ihop med olika bakgrunder och objekt. De objekt som användes i experimentet var glas, metall, betong och textil. Ljusmätningarna använde vi för att se samband mellan de uppmätta värdena och om de stämde överens med resultatet från experimentet.    

    Utifrån våra resultat kan vi se att metallhalogen har förmågan att lyfta fram textil samt att den bidrar till att skapa fräscha och ljusa intryck av produkter. Halogen bidrar till att skapa lugnare och ett mer lågmält intryck i en butiksmiljö. Med mörka bakgrunder får man fram tydliga kontraster till ljusa och färgstarka föremål. Vitare bakgrunder återkastar ljuset bättre vilket gör att man skapar liv i glas och metallföremål i kombination med metallhalogen. Vi kan dra slutsatsen att ljusnivån inte påverkar hur attraktiva produkter upplevs utan att detta beror på ljusriktning, färgtemperatur, effekt och ljuskällans färgåtergivningsförmåga i kombination med olika bakgrunder.

  • 6.
    Berndtsson, My
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Tekniska Högskolan i Jönköping.
    Pettersson, Sara
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Tekniska Högskolan i Jönköping.
    Provrumsbelysning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Provrummet är en viktig del i en klädbutik, det är ofta där kunden beslutar om plagget ska köpas eller inte. Det är därför viktigt att kunden kan känna sig trygg och bekväm vid klädprovningen. Ett typiskt provrum i Sverige idag har endast en ljuspunkt som belyser kunden antingen rakt framifrån eller ovanifrån. I denna studie undersöks tänkbara belysningslösningar som tar hänsyn till kundens upplevelse i provrummet.

    Studiens syfte var att öka förståelsen för hur viktigt det är med en god belysning i provrum, för att kunden ska få en bra upplevelse och att kläderna, kroppens form och anletsdrag ska framhävas på ett naturligt sätt. Frågeställningen innefattade därför hur belysningen kan påverka kundens upplevelse av klädprovningen och hur upplevelsen av kroppens form, anletsdrag och kläderna förändras i olika belysningslösningar.

    För att besvara dessa frågor gjordes observationer i olika klädbutiker, därefter genomfördes en experimentell studie som delades in i två delar. Första delen var en praktiskt prövande del där olika ljusriktningar testades på en skyltdocka. Denna resulterade i tre belysningslösningar att gå vidare med. Andra delen var en fullskalestudie där ett provrum byggdes upp med de tre olika belysningslösningar som sedan 15 stycken personer fick studera med hjälp av ett frågeformulär.

    Resultatet visar på vikten av att belysningen skapar naturliga skuggor och kontraster på kropp och ansikte, och att det är viktigt att tänka på hur ljuset faller, samt att belysningen inte är bländande. Detta görs genom välplacerade eller avskärmade armaturer och med flera olika ljusriktningar. Studien visar att belysningen i provrum bör anpassas efter typ av kläder och kundgrupp.

  • 7.
    Davoodi, Anahita
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Johansson, Peter
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Enger, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    نرم افزارهای شبیه سازی نور، چالشها و فرصتهای پیش رو2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Esplana, Paul
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Möjligheter och problem kring användning av ljusfärg i offentliga exteriöra miljöer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.

    Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. 

  • 9.
    Folkesson, Phliip
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Kjellström, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Studie om individers kontrastkänslighet och preferenser för horisontell och vertikal belysningsstyrka2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to survey and evaluate if the individual contrast sensitivity and preferences for horizontal and vertical lighting level correspond to the values that standard SS-EN 12464-1 recommends for the workplace- and surrounding light levels.

    This study examines if lighting should be adapted after the individuals’ need or if a general value can be found that will cover every individuals’ need for a workplace and surrounding light level. This study also examines if parameters like sex, age and/or glasses/lenses have an effect on the amount of lighting that the test subjects need. Lastly we compared the values concerning the relationship between workplace- and surrounding light levels with standard SS-EN 12464-1’s recommendations.

    The study is carried out with an experimental design that surveys 220 test subjects who were chosen by a selection of convenience. The test subjects did perform a test where they estimated their individual need for lighting in office environments regarding lighting for workplace and its surroundings. Every test subject carried out the test where they repeated the same attempt three times, to establish if the individual lighting need oscillated or if it was constant, whereupon the results were analyzed, compiled and compared to standard SS-EN 12464-1.

    The results show that the minim- and maxim value for the test subjects is between 70 – 4300 lux. The result varies with different parameters such as sex, age and glasses/lenses. We could also state that the relationship between workplace- and surrounding light levels is slightly higher than what standard SS-EN 12464-1 recommends, which should be taken into consideration when planning future lighting constructions.

    Based on the results in this study, our conclusion is that standard SS-EN 12464-1 does not cover the needs on the comfort levels that the test subjects indicated. The values that the test subjects indicated differ from the values that standard SS-EN 12464-1 recommends.

    Since there is a huge spread of the experienced need for lighting between individuals and age groups, we draw the conclusion that general values of measure can’t be applied as a standard on neither workplace- nor surrounding light levels. To fulfill the needs that users have, the lighting construction should be adapted for the individual and give a lighting flood that will fill the individual needs for workplace lighting.

  • 10.
    Hellström, Christina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Vitulic, Lina
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Belysningsplanering i komplex industrimiljö2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige arbetar i dagsläget ca 930 000 personer inom industrin. Inom industribranschen är det ofta fokus på direkta energiekonomiska vinster och inte på de vinster som görs indirekt. Detta gör att komfortaspekter som bra ventilation, ergonomiskt ljus och estetiskt tilltalande miljöutformningar inte prioriteras. Dagens industrier har ofta varierande flexibla layouter för att optimera sina processer. Det vill säga att arbetsstationer, maskiner och lagerhyllor flyttas för att gynna flödet för specifika produkter. Vid variation i layouten kan belysningen påverkas negativt om den om fast monterad. Genom en benchmarkingstudie samt ljusberäkningar undersöktes det i vilken utsträckning en fast belysningsinstallation kan vara lämplig för en industriverksamhet med varierande flöde. Resultatet av en del i studien visar att en fast belysningsinstallation, där armaturerna har bred spridningsvinkel, fungerar bra i industriverksamheter med varierande flöde. En experimentell studie med 17 deltagare genomfördes i en industrilokal för att undersöka i vilken utsträckning trivsel påverkas i en industri med god ljuskvalité, jämfört med en anläggning med sämre ljuskvalité. Undersökningen pågick under fyra veckor genom att två belysningsinstallationer utvärderades med hjälp av en enkät. Anläggningens befintliga belysningsinstallation jämfördes med en belysningsinstallation av bättre teknik och ljuskvalité. I den här delen av undersökningen framkom det att i ljuset med högre kvalité upplevdes naturligare, mer fokuserat, varmare och behagligare än i ljuset med lägre kvalité. Andra aspekter, såsom skuggbildning och reflektion, upplevdes relativt lika under alla undersökningsveckorna. Genom att upprätta LCC-kalkyler samt beräkna LENI-tal kunde det fastslås hur anläggningens energikostnad påverkas med en ny belysningsanläggning bestyckad med LED. En ljusanläggning med den nya tekniken har en lägre energianvändning än den äldre installationen. Detta bidrar till en mer ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

  • 11.
    Holmström, Andreas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Fyhr, Sandra
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Rumsutformningens inverkan på dagsljuset i kontorslokaler2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Offentliga byggnader räknas som de byggnader som har störst energianvändning i världen. För att sänka energianvändningen föreslås ökad användning av dagsljus för att lysa upp omgivning, korridorer och platser för allmänna arbetsuppgifter och där den artificiella belysningen endast används vid arbetsytor och platser där högre ljusnivå krävs. I kontorsbyggnader med tillgängligt dagsljusinsläpp har det också visats att människor har ett ökat allmänt välbefinnande, bättre hälsa, minskad frånvaro och ökad produktivitet.

    Syftet med studien är att undersöka hur olika rumsutformningar kan bidra till ökat tillvaratagande av dagsljus i kontorslokaler. Undersökningen bygger på en experimentell studie i form av en enkätundersökning där testpersoner har utvärderat och dokumenterat sina uppfattningar kring dagsljusets visuella egenskaper. Utvärderingen har genomförts i skalmodeller med olika rumsutformningar men samma fönstermått och fönsterplacering.

    Resultaten har visat att rumsutformningar med fönstersmygar ger det mest effektiva dagsljusinsläppet i en kontorslokal. Smygar bidrar med högst synbarhet, ljushet och uppfattas ge mest ljusspridning. Rumsutformningar med rundade hörn har enligt dagsljusmätningar visat ge jämnast ljusförhållande mellan de ljusa och mörka delarna av ett rum där ljuset också sprids jämnast efter väggarna. Enligt en utvärdering av dagsljusets visuella egenskaper anses ett rum med runda hörn mest behaglig att vistas i samt ger det mjukaste och mildaste ljusintrycket.

    Undersökningen är avgränsad till att utvärdera dagsljusmängd och dagsljusets visuella egenskaper i stora kontorslokaler utformade enligt krav för energieffektiva passivhus med djupa fasadväggar.

  • 12.
    Klas, Gustafsson
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Simon, Zachari
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Belysning i provrum2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2. Vilken funktion har belysningen i provrum sett ur butikspersonalens ochkundernas perspektiv?3. Anser kunden att upplevelsen av sig själv i provrummet påverkar köpbeslutet?Inledningsvis genomfördes en förstudie med observation av befintliga provrumoch intervjuer med belysningsplanerare. Efter det intervjuades butikschefer frånfem olika butiker i Jönköping. Studiens två metoder, enkätundersökning ochljusmätning, användes på butikerna. 70 enkätsvar ställdes i relation tillprovrummens fysiska förutsättningar som dokumenterats genom ljusmätningar iprovrummen.Resultatet visar att korrekt visuell färgupplevelse följt av rättvis bild av kroppenoch ansiktet är belysningens viktigaste funktioner i provrum. Överraskandeförekommer det provrum där belysningen medvetet gjorts bristfällig för attmanipulera kunden till att gå ur provrummet. Detta ger butikspersonalen ökadechanser att skapa en relation med kunden för att påverka köpbeslutet, ettförhållningssätt vi inte skulle vilja rekommendera.God provrumsbelysning karakteriseras av belysningstekniska val som välharmonierar med provrummets övriga utformning för att ge en rättvis bild avbåde färger, detaljer och kroppens form. Belysningen ska dessutom samspela medbutikens övriga belysning.I enkätundersökningen frågade vi kunderna i hur hög grad fyra olika faktorerpåverkat deras beslut att köpa eller inte köpa klädesplagget som provats. Denfaktor som mest påverkar kundens beslut till köp är kundservicen (vid köp) ochpriset (vid uteblivet köp), efter dessa kommer upplevelsen av sig själv iprovrummet (vid båda). Detta resultat stämmer väl överens med hur bådebelysningsplanerare och butikspersonal resonerar kring frågan vad som avgör omkunden köper eller inte.Vår slutsats är att belysningen i provrum ska ge en rättvis bild av kropp, färg ochkläder. Rekommendationer för provrum skulle underlätta planering, men någonoptimal lösning går inte att redogöra för då alla människor är olika ljuskänsliga ochhar skilda behov i provrummet. Upplevelsen av provrummet går att koppla tillköpbeslutet.

  • 13.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Criteria influencing the choice of luminaires in office lighting2010Ingår i: Proceedings of the 2nd CIE Expert Symposium on Appearance, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Criteria influencing the choice of luminaires in the building process2008Ingår i: Proceedings of the 27th IAPS, Rome 2008, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Internationell konferens: 2nd CIE Expert Symposium on Appearance: "When Appearance meets Lighting", 8-10 september, Gent, Belgien2010Ingår i: Ljuskultur, ISSN 0024-5429, nr 5, s. 36-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur.
    Lighting Design in Computerised Offices2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen handlar om hur ljusmiljön på datoriserade kontor bör designas för att bäst stödja datorbaserat arbete. Eventuell inverkan av bildskärmen på visuell komfort och det allmänna välbefinnandet studeras i fyra studier: 1) Enkätstudie som syftar till att kartlägga hur olika kriterier används i ljusmiljöns designprocess. 2)Experimentell studie som jämför påverkan av ljusmiljön på olika perceptioner. 3) Jämförelse mellan upplevelsen av en ljusmiljö med LED-ljuskällor och en med konventionella ljuskällor 4) Genomgång av tidigare forskningsstudier inom området. Resultatet visar att det finns ett utbildningsbehov bland yrkesverksamma ljusdesigners, men även att det finns ett behov av forskning som är lätttillgänglig och applicerbar på ljusdesign. De experimentella studierna kunde inte bekräfta att ljusmiljön påverkar prestationen, även om det visades att en varierad ljusdesign uppfattades stödja välmående mer än en monoton ljusdesign. Ett viktigt bidrag med denna avhandling är att visa på oförmågan hos kvantitativa metoder att ensamma förklara de komplexa samband som finns mellan upplevelse, välmående, visuell komfort och prestation.

  • 17.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Ljus i publik vårdmiljö: En forskningsöversikt 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna översikt syftar till att sammanställa befintligt forskningsläge avseende ljusdesign i den publika vårdmiljön. Översikten baseras på databassökningar på vetenskapliga databaser tillgängliga vid Jönköping University under perioden december 2014 - mars 2015.

    För att skapa bättre ljusmiljöer inom vården är det viktigt att belysningen planeras med omsorg och att olika aspekter hos ljuset och ljuskällans kvalitet beaktas. Det är viktigt att ljuskaraktären i sjukhusets allmänna utrummen gör det möjligt att orientera sig med lätthet och att bedöma hälsotillstånd, men sjukhuset är också en arbetsplats. Det är på arbetsplatsen som vi vistas en stor del av vår vakna tid, och tillgången till naturligt ljus visade sig också vara den enskilt viktigaste faktorn när man undersökte hur olika designelement uppfattades av vårdpersonal. En större tillgång till dagsljus gör personalen mindre stressad och ökar deras välbefinnande. För besökare på sjukhus var ljus i kombination med färg en positiv distraktion samtidigt som det gav vägledning. Patientrummets utformning har studerats i ett flertal studier, men det visade sig att evidensbaserad ljusdesign där ett helhetsgrepp om vårdmiljön tas saknas.

  • 18.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    Ljuset skapar rum och upplevelse2005Ingår i: Inspirationsguiden: rum för lärande, Göteborg: Lokalförsörjningsförvaltningen , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    The Influence of Artificial Lighting on Performance and Wellbeing2010Ingår i: Proceedings of the 2nd CIE Expert Symposium on Appearance, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    The influence of light emitting diods on wellbeing and comfort in home offices2011Ingår i: Proceedings of the 27th Session of the CIE, Sun City, South Africa, 9 - 16 July 2011, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Kronqvist, Annika
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Bebyggd miljö.
    The influence of the lighting environment on performance and well-being in offices2010Ingår i: Colour and Light in Architecture - Conference Proceedings / [ed] Zennaro, P, 2010, s. 212-217Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an experimental study with 47 participants on the influence of lighting on performance and well-being in an office environment. Well-being, alertness and performance were evaluated and measured in two rooms with artificial lighting and one room with day lighting. The evaluations were correlated to cortisol/melatonin saliva samples, illuminance and spectral compo-sition of the lighting. The results show day lighting to have a sustained influence on alertness and performance and it is furthermore concluded that the level of cortisol in saliva was not influenced by the illuminance and did not have an influence on performance. The participants preferred a lighting with different kinds of light sources to a more neutral lightning and gave it higher ratings for well-being.The analysis shows that comfort did not influence alertness.

  • 22.
    Lundgren, Johanna
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Belysning av en badmintonplan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Badminton är en inomhussport som människor i alla åldrar och på alla nivåer kan utöva. Ju högre nivå sporten utövas på ju mer krav ställs på belysningen. I många badmintonhallar används idag armaturer som bidrar till bländning och som inte ger en god synkomfort. Badminton är världens snabbaste racketsport vilket gör att kraven på belysningen är hög. Utan tillräckliga riktlinjer gällande belysningsanläggningens utformning som ska säkerställa en god belysning för spelarna kan det bli svårt för dessa att hinna uppfatta fjäderbollen, då spelet går väldigt snabbt och mycket rörelser sker på badmintonplanen.

    Syftet är att öka förståelsen för vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid planering av ny belysning i badmintonhallar.

    Metoderna som användes i studien var observationer, ljusmätningar, intervjuer och enkätundersökningar. Undersökningarna genomfördes i två badmintonhallar i Sverige, en i Skellefteå i badmintonhallen Degerbyhallen och en i Jönköping i hallen Racketcentrum. Observationerna genomfördes i respektive hall. Även en enkätundersökning med spelarna i hallarna, intervjuer med de som planerade belysningen i respektive hall och mätningar av den horisontella medelbelysningsstyrkan på badmintonplanerna genomfördes.

    Resultaten visar att armaturernas utformning med hänsyn till funktionalitet och bländningsrisken av dessa är viktiga faktorer som bör tas noggrann hänsyn till när ny belysning i badmintonhallar planeras.

  • 23.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Mindelsohn, Maja
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Varde ljus: En studie om italiensk och svensk belysningsplanering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.

    Frågeställningarna är följande:

    1. Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?
    2. Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?
    3. Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?

    För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare.

    De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus.

    Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder.

    Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.

  • 24.
    Nilsson, Nicklas
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Engberg, Julia
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    EN ANALYS AV HUR VÄLBELYSNINGSSTANDARD SS-EN 12464-1UPPFYLLER ARBETSMILJÖLAGEN2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom vår utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för Belysningslärapå Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fått lära oss under utbildningen stämmer inte överensmed vad standarden säger, vi har därför formulerat följande frågeställningar isyfte att undersöka denna skillnad.

    · Hur väl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gäller belysning?

    · Kan man uppnå arbetsmiljölagen intentioner med en standard?

    Genom litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt området kring dessafrågeställningar. En analys har genomförts där vi genom jämförelser av intervjuutlåtande och litteratur har fått fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den. Belysningstekniken menar att fysikaliska mätvärden är säkrareatt utgå ifrån då dessa är objektiva medan belysningsvetenskapen hävdar attman inte kan utvärdera en visuell miljö med fysikaliska mätvärden.Den slutsats vi kom fram till är att standarden har svårigheter att uppfyllaarbetsmiljölagen. Standarden lever inte upp till arbetsmiljölagens krav påergonomi, standarden saknar koppling till rummet och brukaren enligt vårslutsats. Vi kom samtidigt fram till att en standard nödvändigtvis inte behövervara ett dåligt utgångsmaterial för belysningsplanering. Däremot bör denversion som används idag starkt omarbetas då den saknar koppling till rummetoch brukaren.

  • 25.
    Nordén, Catharina
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Effektbelysning i trafikmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet genomfördes vid Jönköping University i samband med Ljusdesign utbildningen år 2017. Undersökningen avsåg att undersöka trafikmiljön utmed motorvägen mellan Värnamo och Jönköping, för att kunna kartlägga och få en uppfattning av hur effektbelysningen där kan användas med färgat ljus utan att skapa en fara i trafiken. Målet var att undersöka om effektbelysningarna visade en påverkan på bilförarnas upplevelse av motorvägen, samt om färgerna gav en skillnad i upplevelsen eller skapade distraktioner. Området var aktuellt att undersöka eftersom effektbelysningar utmed vägar blir alltmer vanliga efter teknologin inom belysning blivit mer användbar och ekonomiskt försvarbar. Av det skälet blir effektbelysningar av färg vanliga men antas också ge en påverkan i trafiken som vi inte är medvetna om. Studiens frågeställningar formulerades därefter och undersökte hur effektbelysning på objekt påverkar bilförares upplevelse i trafiken. Samt om effektbelysning av färg och neutralt ljus påverkade upplevelsen olika.Fältstudien genomfördes under tre kvällar i mars månad på en bensinstation i anknytning till sträckan som undersöktes. Deltagarna svarade på ett frågeformulär med semantiska skalor där de fyllde i hur de känt sig och upplevt vägsträckan de hade kört. Av deltagarna tillfrågades slumpmässiga uttagna personer om de kunde svara på följdfrågor i form av en intervju. På sträckan fanns sju stycken effektbelysningar varav tre hade färgat ljus. Resultaten visade att effektbelysningen på objekten fångade bilförarnas uppmärksamhet och påverkade bilförarnas upplevelse av vägsträckan. Studien visade även att förarna påverkades olika av effektbelysningarna beroende på om ljussättningen var av färgat eller neutralt ljus. Slutsatserna av undersökningen visar hur förarna i denna studie upplevde sträckan mellan Jönköping och Värnamo. För att konstatera hur belysta objekt generellt påverkar trafiksäkerheten krävs mer forskning.

  • 26.
    Olofsson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Maskinteknik.
    Svensson, Katarina
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Fenomenet fönsterbelysning: Onödig energislukare eller nödvändig stämningshöjare?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utfördes inom de två utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, där ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför människor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske är fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.

    Syftet med arbetet var att ta reda på varför människor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns någon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det också lättare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemål som ställs. Den frågeställning arbetet styrdes av var Vilka är de egentliga skäl till att människor väljer att ha belysning placerad i fönstret? och Hur ser en fönsterarmatur som uppfyller kartlagda behov i form av funktion och utseende ut?

    Arbetet skulle därför resultera i att fastställa varför människor har armaturer i fönster och utifrån resultatet ta fram ett produktförslag på en fönsterarmatur efter de behov som visar sig finnas.

    Relevant teori söktes kring elektricitetens intåg i Sverige, olika typer av armaturer och belysningsprinciper samt hur en designprocess för ett produktutvecklingsprojekt kan utföras.

    Utifrån en förstudie formulerades sjutton hypoteser om skälen till fönsterbelysning. Hypoteserna var grunden till en enkätundersökning som genomfördes bland etthundra informanter i Jönköping. Enkätundersökningen syftade även att kartlägga funktions- och utseendemässiga krav och önskemål på ett produktförslag.

    Det visade sig att de främsta skälen till varför människor placerar belysning i sina fönster var för att det är mysigt, sett både ut- och inifrån hemmet, det lättar upp intrycket av en mörk fönsterruta, ser trevligt ut för grannarna, förebygger inbrott och förtydligar rummets form. De krav som visade sig vara de viktigaste för fönsterarmaturen är att den ska vara mysig, stående, stabil, både vara trendig och tidlös samt kunna styras även när ingen är hemma i bostaden.

    Fönsterbelysning visade sig inte vara en onödig energislukare i hemmet utan uppskattas för sin förmåga att skapa en trivsam och mysig stämning, både för människor som befinner sig i hemmet och för betraktare på utsidan.

    Utifrån de kartlagda kraven utvecklades i skisser och visualiseringar ett produktförslag för en fönsterbelysning, som uppfyllde de önskvärda egenskaperna.

  • 27.
    Secher, Hanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Edvinsson, Viktor
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av ett rum2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med största precision för att på bästa sätt ta tillvara på dess kvalitéer, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag påverkat vårt sätt att behandla dagsljus.

    Syftet med studien är att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av ett rum. Målet är att klargöra hur dagsljusinsläppets proportioner och placering påverkar hur det infallande ljuset uppträder i rummet och hur det inverkar på hur rummet upplevs. Studien är tänkt att kunna användas av planerare för att i trivsamhetssyfte skapa ett så bra dagsljusinsläpp som möjligt. Följande frågeställningar formulerades:

    • Hur påverkar placeringen av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum?

    • Hur påverkar proportionerna av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum?

    • Hur mycket ljus kommer in i rummet med hänsyn till proportioner och placering av dagsljusinsläppen?

      Undersökningen inleddes med ett förexperiment där fönsterutformningar observerades i en modell för att sedan testas i ett fullskaleexperiment. Under experimentet gjordes enkätundersökningar på en urvalsgrupp om 20 personer som fick svara på frågor om rumsupplevelse, och därefter gjordes ljusmätningar i samtliga fyra experimentrum.

      Resultatet visar att stora dagsljusinsläpp ger en hög ljusnivå men bidrar till låg rumslighet, försämrade kontrastförhållanden och ökad risk för bländning. Mindre, lågt placerade horisontella dagsljusinsläpp ger i princip samma ljusnivå men skapar en bättre rumslighet och minskar risken för bländning.

      Med högt placerade horisontella dagsljusinsläpp visar resultatet en försämring av rumsupplevelsen då rummet upplevs slutet och instängt.

      Det har visat sig att fönsterytans area påverkar, men inte varit avgörande för hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av rummet, det ser ut som att placeringen istället haft mycket större påverkan på rumsupplevelsen. Det visar också att de mörkare rummen har högre rumslighet än de ljusare. Studien visar att testpersonerna trivdes bäst i rummet med lågt horisontellt placerade dagsljusinsläpp. 

  • 28.
    Secher, Hanne
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Edvinsson, Viktor
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av ett rum2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The background to this report is based on how architectural art through times

    been treating daylight with greatest precision to take advantage of its good quality,

    and how the technical revolution with artificial lighting affects our way of working

    with daylighting today.

    The purpose of the study is to contribute to the knowledge how the daylight

    opening affects the perception of a room. The aim is to clarify how proportions

    and placement affects how the incident light occurs in the room and how that

    affects on how the room is perceived. The study is meant to be used by lighting

    planners, and in terms of pleasantness, be able to create the best possible daylight

    environment.

  • 29.
    Sethberg, Frida
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap.
    Wik, Nina
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Ljusets påverkan på ljudnivån i ett klassrum i grundskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En bra arbetsmiljö i skolan är en viktig förutsättning för att kunna förmedla kunskap. Två parametrar som har stor betydelse i ett klassrum är belysningen och ljudnivån. Forskning visar att både ljus och ljud påverkar hälsan men trots mängden forskning gällande arbetsmiljön och dess påverkande parametrar finns det fåtal forskningar som studerar hur ljus och ljud påverkar varandra.

    Syftet med studien och denna rapport är att öka kunskapen om hur ljussättning kan påverka ljudnivån i ett klassrum i grundskolan. Studien kan användas som underlag för hur klassrum bör belysas för att påverka arbetsmiljön i ett klassrum.

    För att undersöka om ljudnivå förändras vid förändrad ljusnivå respektive förändrad ljusfördelning har ett kvantitativt fältexperiment utförts. Studien genomfördes i ett hemklassrum för årskurs 6 och under tolv veckodagar under tre veckors tid loggades decibelvärden. Under vecka 1 var klassrummets ursprungliga belysning kvar, under vecka 2 sänktes ljusnivån och sista veckan skapades en ojämn ljusfördelning.

    Resultaten visar att ljudnivån kan ändras i ett klassrum med hjälp av belysningen, och studien resulterade i att den ojämna belysningen med fokus på vertikala ytor och omfältsljuset gav den lägsta ljudnivån.

    Slutsatser som kan dras av resultaten är bland annat att mer fokus på omgivningsljuset påverkar elevernas välmående i en positiv riktning. Den viktigaste slutsatsen är ändå att en belysningslösning med tillgång till olika typer av armaturer och möjlighet att kunna variera både ljusnivå och ljusfördelning beroende på lektion och tid på dygnet och årstid bidrar till en bättre arbetsmiljö i klassrummet.

  • 30.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    A holistic approach to lighting design in practical application2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    Att vårda med ljus2008Ingår i: Byggnadskultur, ISSN 0348-6885, nr 4, s. 38-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    Ljusa idéer för blå timman1998Ingår i: Allt om trädgård, ISSN 1103-6575, nr 10, s. 19-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    Patterns in hormonal release in plasma in natural and artificial light2010Ingår i: Society for Light Treatment and Biological Rhythms: Program and Abstracts: Volume 22 : 22nd Annual Meeting, July 1st – 3rd, 2010, Vienna, Austria, 2010, s. 58-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Psychological, physiological and visual responses to electromagnetic radiation in natural and artificial light2010Ingår i: Proceedings of CIE 2010, Lighting Quality and Energy Efficiency, 14-17 March 2010, Hilton Vienna / [ed] Janos Schanda, La commission internationale de l'eclairage , 2010, s. 422-425Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    Rätt belysning ger trygghet i mörkret: jämställd planering, att synliggöra ojämställdheten2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära. Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH. Forskningsområde Belysning.
    User responses to LED as a guide for energy efficient lighting applications in domestic environments2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Previous studies of light source selection in private homes have indicated a preference for the use of incandescent light bulbs. In relation to light bulbs, the more energy-efficient sources of light that are available on the private market have emerged from divergent light emitting technology. Significant differences in lighting characteristics, light colour and visual comfort can be identified when light from fluorescent tubes, fluorescent lamps, low-energy bulbs and LEDs  are compared with that from incandescent light bulbs.  This may make the transition from using incandescent bulbs to increasing the use of more energy-efficient sources of light in private homes more difficult. There is a pressing need to map preferences for lighting characteristics, light colour and visual comfort in order to eliminate any obstacles to switching to more energy-efficient sources of light.  126 people from 25 different countries participated in the study. The study shows that the subjects from a physiological point of view and response, experienced a higher level of arousal, lower level of tiredness and felt more comfortable as expressed in mean values when staying in a lit environment designed with luminaries equipped with LED, halogen and low energy than compared to staying in the light emitted from luminaries equipped only with LED. The study also shows that when the color of the light (Color temperature, K. ) and the light source LED was evaluated from a quality perspective ( 2700K, 2950K, 3660K, 4300K, 5350K) by groups divided into Scandinavians, Centraleuropeans and non Europeans differences in the visual preferences was revealed.  The group of Scandinavians rated 2700K with the highest mean for the color of light. The Centraleuropeans and non Europeans rated 4300K as the highest quality of the light color. Results for preferred illuminance on the working table (measured horizontally, lux) on the other hand did not differ among the participants in the three groups. The results indicate several similarities in the pattern of light preferences as a respons to the research question.

  • 37.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Utbildningsutredning2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Säter, Monica
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Utbildningsutredning2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Ujj, Maria
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Kjellberg, Annie
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Solljusbilder: Artificiella solljuseffekter i rum2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Artificiella solljusbilder kan ge positiva känslor och upplevas som naturligt solljus i interiöra miljöer. I en tid där ljusnivåer och standardvärden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifrån människans tendens att föredra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga också ge välmående och harmoni för oss. Ett ”naturligt” artificiellt ljus kan ha stor inverkan i vårdmiljöer och på arbetsplatser utan dagsljusinsläpp.

    Syftet är att i interiöra miljöer kunna addera en artificiellt skapad solljusbild, en artificiell solljusbild som tillför en positiv ljusupplevelse i rum, även vid mulna dagar, och till det inre av djupa rum eller till rum helt utan dagsljus.

    Målet är en välgrundad utvärdering av hur artificiella solljusbilder upplevs i rum. Ambitionerna är att belysa vilka kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder och producera dessa artificiellt.

    Frågeställningar: Vilka kvalitéer skall en artificiell ljuseffekt ha för att den ska upplevas som en naturlig solljusbild? Hur upplevs en artificiell solljusbild i rum?

    Metod och genomförande: I en förstudie fick försökspersoner rangordna fotografier av solljus i rum. Resultatet från förstudien gav indikationer på vilka kvalitéer i ljuset som mest representerar naturligt solljus i rum. Utifrån analys av de oftast utvalda fotografierna samt de som inte blev valda har fyra olika artificiella solljussbilder skapats och utvärderats i rum utan dagsljus.

    Resultat: Förstudien visar att de mest naturliga solljusbilder har en tydlig form och riktning, en varm ljusfärg och en variation av ljushet inom ljusbildens form samt en balanserad kontrast mot sin omgivning. En gradient i övergången mellan ljusbild och omgivning med varierad övertoning är också karakteristiska egenskaper som naturliga solljusbilder har. Upplevelsen av de artificiellt skapade solljusbilderna var positiva.

    Slutsatser: De kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder är: Formen, Riktningen, Ljushetsvariationen, Ljusbildens kant, Kontrasten, och Färgtemperaturen i ljusbilden. Vår studie visar att artificiellt skapade solljusbilder upplevs som naturliga, harmoniska och som solljus. 

  • 40.
    Åkerlund, Linda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Östlund, Jacob
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Belysningslära.
    Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:

     Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.

     Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?

     Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?

    Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.

    På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.

    Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt.

    Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum.

    Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf