Syfte: Syftet med arbetet är studera de små och medelstora anläggningsföretagens möjlighet att klara av Trafikverkets BIM-krav.

Metod: Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer och litteraturstudier.

Resultat: Det kommer att finnas tillgångar till gratisprogram där modeller kan öppnas, undersökas och studeras. De små och medelstora anläggningsföretagen behöver inte lägga ut en massa resurser för att klara av Trafikverkets krav.

Konsekvenser: Konsekvenser är att de små och medelstora anläggningsföretagen förstår och följer kraven.

• Använda fler 3D-modeller för att få mer erfarenhet och kompetens inom ämnet.
• Närvara på Trafikverkets branschdagar när tillfällen ges, författarna anser att det var väldigt lärorikt.
• Delta i fler BIM-projekt.
• Äldre projekt där ritningarna är i 2D görs om till 3D.

Begränsningar: Hur BIM används under förvaltningsskedet behandlas inte.

Nyckelord: Produktivitet, resurs, kompetens, erfarenhet, TRVK, BIM.

Syfte: När städerna växer i allt snabbare takt behövs nya platser att bygga bostäder på. De kommuner som växer väljer allt oftare att bebygga platser som tidigare ratats på grund av bland annat buller. Från statens sida finns det krav på hur stor bullernivån får vara. Kraven har sitt ursprung i att över två miljoner svenskar utsätts för buller dagligen. Buller kan leda till hälsoproblematik, i form av sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. För att minska hälsoproblemen görs bullerutredningar, där förslag hur bullernivåerna kan minskas ges. Syftet med arbetet är att ge läsaren kunskap i vilka faktorer som påverkar bullerutredningar och tillvägagångssättet vid valet av bullerreducerande åtgärder så att byggnation närmare trafikerad väg kan möjliggöras.

Metod: De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats in består av vetenskapliga artiklar. Dokumenten består av bullerutredningar genomförda av olika företag på olika platser i Sverige. Utifrån bullerutredningarna har personer att intervjua valts. De personer som intervjuats har utfört några av de bullerutredningar som använts i dokumentanalysen.

Resultat: För att besvara rapportens syfte ställdes tre frågeställningar upp. Den första frågeställningen behandlar bullerreducerande tekniker, vilka tekniker som används idag. I rapporten framkom det att det finns ett flertal sätt att reducera buller. I följande ordning rangordnas de som mest frekvent använda: tyst sida, bullerskärm, hastighetsminskning, avstånd mellan hus och väg, vegetation, flytt av väg och tyst asfalt. I rapportens andra frågeställning behandlas vilka faktorer som påverkar valet av bullerreducerande åtgärd. Från litteraturstudien framkom absorption, reflektion och reduktion som viktiga faktorer. I dokumentanalysen framkom omgivning, trafik och hastighet som viktiga faktorer. I intervjuerna framkom estetik och pris som viktiga vid val av reducerande åtgärd. I den tredje frågeställningen behandlas frågan om hur byggnation närmare väg kan möjliggöras. I resultatet framkommer det att alla lösningar som tidigare nämnts har förmåga att reducera buller, men hur effektiva de är och hur bra de reducerar buller varierar från fall till fall. Omgivning och trafikmängd har stor betydelse.

Konsekvenser: Att utnyttja de tekniska lösningar som tidigare beskrivits ger en minskad bullernivå och således kan byggnation nära trafikerad väg möjliggöras. Att utföra en bullerutredning i ett tidigt skede medför att senare och dyrare ändringar kan undvikas, vilket gör att byggnationen kan ske snabbare. Rapporten föreslår att bullerproblematiken ska beaktas tidigt i projekt, detta för att skapa en lösning som alla i projektet kan acceptera.

Begränsningar: Rapportens resultat är begränsat till ett mindre urval av bullerutredningar och intervjuer. Fler utredningar och intervjuer hade bidragit till ett större spektrum. Rapporten tar enbart hänsyn till buller utomhus och vilka möjligheter till bullerreduktion det finns.

Syftet med arbetet är att analysera utformningen av planlösningarna i prefabricerade småhus. Resultatet ska kunna utnyttjas som underlag vid planlösningsutformning och möjliggöra planlösningar med färre kundändringar.  

Metoder som används är litteraturstudier, intervjuer och en fallstudie. Fallstudien är gjord med material från företaget Anebyhus som tillverkar prefabricerade småhus. Ur en av deras kataloger valdes tre olika hus med snarlika förutsättningar. Det som analyseras är tillverkares och kunders prioriteringar samt de vanligaste kundändringarna. Problemet är att om kunden ska bli nöjd med den slutliga planlösningen måste kunden och tillverkaren ha liknande kvalitetsprioriteringar. Ändringar som återkommer frekvent är ett tecken på en svaghet i ursprungsplanlösningen.

Resultaten visar att tillverkare av prefabricerade småhus möter kundernas behov och önskemål genom prioriteringar av livslångtboende och flexibilitet i planlösningen. Kunderna visar prioritering av mer bänkytor i köket, vardagsrummet storlek och samband till köket och att alla i familjen ska få varsitt sovrum. De kundändringar som förekommer mest frekvent är minskning av antalet klädkammare, sammanslagning av teknik och klädvård samt att ändra till en U-formad köksuppställning. 

Det behövs mer forskning kring vad som ger människan goda förutsättningar till livskvalitet i en bostadsmiljö. Social hållbarhet är ett ämne som arkitekturvärlden värnar om mer än någonsin. Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag baserat på erfarenheter från brukare, arkitekt samt beställare som kan användas till gestaltning av bostadsområden med flerbostadshus.

För att uppnå målet besvaras frågeställningarna ”Hur värderas socialt hållbart boende, enligt arkitekter och beställare, när bostadsområden med flerbostadshus utformas?” samt ”Hur upplevs det som värderas som socialt hållbart, i bostadsområden med nyproducerade flerbostadshus, av brukare?” Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer som tillsammans utgör en kvalitativ forskningsmetod.

Resultatet visar att social hållbarhet kan ses ur olika vinklar. Det är vanligt att se på social hållbarhet ur ett samhällsperspektiv och ur en stads perspektiv i enlighet med vetenskapliga referenser. Som en övergripande sammanfattning är det en byggnads vackra form, utseende och dess funktionsduglighet som vägs in med en rimlig kostnad som skapar ett socialt hållbart boende enligt intervjuer med arkitekt och beställare. Det handlar om en balansgång mellan skönhet, funktion och ekonomi som tillsammans skapar ett boende som håller över tiden och bekräftar människans sociala värdighet. Enligt de som bor på området Nysäter i Mölnlycke som är det studerade objektet, handlar socialt hållbart boende om trivsel, trygghet, privatliv och samhörighet. Tillgång till natur och uteaktiviteter, frisk luft och god grannsämja är andra faktorer som värderas högt. Därmed har socialt hållbart boende kopplingar till både fysiskt greppbara parametrar samt icke fysiska kvaliteter som behöver sammanlänkas med varandra.

Det sammanfattande resultatet belyser de väsentliga aspekter som bör inbegripas vid planering av ett nytt bostadsområde för att det ska bli socialt hållbart för de boende. Kunskapsunderlaget följer en logisk ordning från att analysera ett orört område med dess kvaliteter till att analysera hur den privata bostaden ska uppfylla människans behov av välbefinnande.

Rapporten är bred i sitt ämnesval även om den begränsas till människans förhållande till bostaden och bostadsområdet i sociala sammanhang, hur individer upplever sin omgivning både i och utanför bostaden. Ytterligare begränsningar hade gjort att en djupare forskning kring ett specifikt tema hade kunnat genomföras.

Many of todays studies show that district heating is one of the betteralternatives as heating source because of its low environmental load.

The energy source is often leftovers from other processes producing energy or waste, like garbage or chips.

Electricity in combination with geothermal heating is another heating system that has increased sharply during the last years, and also this system decreases the discharges that have negative affects

on the environment compared to several other heating methods.

This report aims to, concentrated towards these two different heating systems, estimate the amounts of discharges they indirect cause and how the environment is affected.

We have calculated the mean value for discharges of carbon dioxide, nitrogen oxide, sulphur oxide and dust generated from electrical power used in Sweden.

Through interviews and research we have gained data for the same substances that district heating based on combustion of garbage and biofuel generates.

We have also in cooperation with a housing company chosen a building we see representative for many of the new single-family houses built in Sweden today.

Based on its shape and appearance we theoretically created three alternatives of the same house, each of them with climate screens different from each other.

Together with the amounts of discharged environmental affecting substances, these houses were the base for our calculations and studies when investigating the different heating sources environmental effect.

The results have thereafter been analyzed and discussed from different angles.

Stigande energipriser, ökande energianvändning och den aktuella klimatdebatten är en stor bidragande orsak till att det idag är aktuellt att söka fram nya och hållbarare sätt att använda energi. Boverket ställer större krav på energianvändning i nybyggda hus och lokala myndigheter ställer speciella krav på vissa nya bostadsområden, utöver kraven från Boverket, om att t.ex. endast passivhus får byggas i vissa områden. Uttrycken minihus, passivhus, nollhus och plusenergihus blir allt vanligare inom byggbranschen och hustillverkare vill erbjuda produkter som klarar dessa strikta krav.

Detta examensarbete undersöker huruvida det är möjligt att uppgradera ett prefabricerat hus till passivhus. Studien utgår från inarbetade beräknings- och produktionsmetoder som används på Götenehus AB vid tillverkning av prefabricerade enfamiljshus. En fallstudie baserad på uppgradering av en husmodell från Götenehus till passivhus utförs och resultathuset jämförs med originalet ur energi- och ekonomisynpunkt. De framtagna konstruktionslösningarna kan tillverkas i Götenehus fabrik idag.

Huvudsakliga metoder som har använts för att hantera problematiken har varit litteraturstudier, fallstudie, egna beräkningar och konsultationer med anställda på Götenehus samt andra människor men kunskap inom ämnet. För energiberäkningar används beräkningsprogrammet TMF-Energi 2.1, som Götenehus idag använder för att beräkna energiprestandan för sina hus.

Resultatet visar att det är möjligt att med ändringar på klimatskal och installationer få det prefabricerade huset att klara kraven för passivhus. Den presenterade lösningen för passivhuset innefattar ändringar i alla delar av husets klimatskal samt byte av ventilations- och uppvärmningssystem. I stället för frånluftsvärmepumpen i originalhuset används nu fjärrvärme och FTX-system för uppvärmning samt solfångare i kombination med fjärrvärme för uppvärmning av varmvatten. Möjligheten att förena olika system har varit begränsad till de kombinationer som har funnits tillgängliga i beräkningsprogrammet.

Resultaten visar också att de investeringar som måste göras i konstruktioner och installationer blir högre än vad som kan tjänas igen i löpande kostnader då även de löpande kostnaderna för passivhuset blir större än för originalhuset. Den specifika energianvändningen för resultathuset är samma som för originalhuset, med skillnaden att huset inte längre är eluppvärmt.

Purpose:The purpose of this study is to approach a solution to reduce housing shortage, by using inspiration from an industrialized building concept, which can lead to the opportunity for underprivileged people to get a livable housing. The aim is to study how knowledge from industrialized building could be used for a more efficient way of building in developing countries similar to Colombia.

Method:Utilizing literature studies for achieving abutment to published research also giving the authors an observant mind. With this knowledge, participatory observations were made as action research to explore the prevailing procedure when establishing a house. Operating analyzes, interviews were held in Leticia for understanding observed decisions. To be able to critically analyze the results from the interviews and observations, collected data were compared with knowledge based on the authors’ reference frames.

Findings:Keystones identified as the overall concept are applicable on establishments in the western world, since the concept is designed after similar conditions. Capital is required designing a building system as well as establishing a factory for prefabrication of elements, conditions limited in developing countries. Climate conditions and prevailing corruption prevents implementation of the concept. Identified weaknesses during the observations, noted repetition of unnecessary and non-value adding activities. One conclusion is not to implement the entire industrial building system, only practice the mindset. Initially keystones are implemented such as planning, exchange of information and reflection of performed projects, in order to improve upcoming projects. These keystones require no direct capital, merely a mindset that should be implemented.

Implications:The outcome of this study is to enlighten the subject, since obvious weaknesses were noticed, with capacity for development. Further research is realistic because, in a long term it will help solving the housing situation. For example, using this result as underlay for education like creating more efficient building, enlightening planning for reducing unnecessary non value-adding activities. As a conclusion of the study, identified weaknesses during the establishment affects the efficiency, creating unnecessary costs. A developing country should focus upon emphasizing reduction of costs, since their economic status is already declining.

Limitations: The observations during the case study have been concentrating on one small-scaled project in Leticia, Colombia. No further observations have been made but complements such as literature studies and interviews. Due to lack of time and language barrier, the amount of collected empirical data was too limited to provide durable conclusions for question formulations. Since only observations were performed on one establishment, a general result cannot be submitted.

Syfte: Ett problem som konstaterats är att rekrytera och behålla skyddsombud inom byggbranschen. Bristen på frivilliga och engagerade skyddsombud kan bidra till lägre säkerhet på byggarbetsplatser. Syftet är att undersöka hur skyddsombuden upplever sin arbetssituation i dagsläget, samt att utreda vad som kan förändras för att situationen ska bli bättre. 

Målet med examensarbetet är att ta reda på vad som kan förändras för att fler ska vilja vara skyddsombud. Detta undersöks genom huvudfrågeställningen: Varför vill inte fler vara skyddsombud? Huvudfrågan bryts ned och besvaras genom två delfrågeställningar:

• Vilka nackdelar finns i rollen som skyddsombud? 
• Vad behöver förändras för att situationen ska bli bättre? 

Metod: För att nå målet genomförs en fallstudie. Fallet är Skanska Hus region väst och begränsas till yrkesgruppen skyddsombud. Intervjuer och enkäter används som undersökningsmetoder, vilka utformas kvalitativt. Intervjuer genomförs med huvudskyddsombud. Huvudskyddsombuden har en bred bild av situationen då de har kontakt med samtliga arbetsplatser inom sitt distrikt. Enkäter skickas ut till alla lokala skyddsombud i regionen, detta för att få en bred svarsfrekvens.

Resultat: En stor anledning till de nuvarande skyddsombudens bristande engagemang är att de inte får gehör, vilket gör att de känner sig ensamma. Det finns inte acceptans för att säkerhetsarbete tar tid och skyddsombuden får dåligt samvete när de tvingas lämna sin arbetskollega för detta. 

För att förbättra situationen måste skyddsombuden få mer gehör. Säkerhetsförståelse och acceptans för säkerhetsarbete måste ökas bland alla på arbetsplatsen. Skyddsombuden behöver känna att de kan och tillåts påverka projektet.

Konsekvenser: För att lösa problemet måste situationen för de som är skyddsombud förbättras. Om de nuvarande skyddsombuden är nöjda så kommer de sprida en positiv bild vidare till sina medarbetare, de potentiella nya skyddsombuden. Skyddsombudens situation kan förbättras genom följande punkter: 

• Skyddsombuden måste få mer gehör från övriga på arbetsplatsen.
• Skyddsombuden ska med fördel ligga utanför projektets tidplan.
• Skyddsombuden bör involveras i ett tidigare skede av projektet.

Begränsningar: Examensarbetet har avgränsats till att enbart undersöka skyddsombudets roll utifrån deras eget perspektiv. Med tanke på arbetets omfattning har övriga rollers uppfattning om skyddsombuden utelämnats från undersökningen. Undersökningen har inte heller fokuserat på att undersöka hur förbättringar kan genomföras.

Purpose: Today we can see a steady increase in population, which calls on the municipalities to plan new residential areas and develop the old ones. This in turn leads to pressure on public transport with a focus on environmental issues and a desire for a different way of transport than by car becomes more and more relevant. The purpose is to give an overview and to understand the planning of public transportation today for six municipalities in Jönköping County.

Method: The report has been conducted using qualitative studies in the form of interviews and literature studies. Document studies have also been used and have been downloaded from the municipalities' websites. Findings: When planning new residential areas, the municipalities try to bring public transport into account. In some municipalities, public transport has a more significant part in planning. If the municipality fail to achieve the aims of public transport planning, it will mainly result in negative environmental impacts. For the municipality to develop and make sure that the number of inhabitants increases, public transport should be an important part of the planning. When it comes to the cooperation between Jönköpings Länstrafik and the municipalities, they focus on public transport and that It will cover the need for travel in the municipalities. It is important that you already in the early stages of planning make sure that there is room for the public transport that is required.

Implications: Public transport must continue to be a major part of planning and focus should be on realizing what is planned for public transport. Although the municipalities are planning public transport, there are residential areas that could have a significantly better access to public transport.

Limitations: As time was not enough for a study covering all 13 municipalities in Jönköping County, it was decided to focus only on six municipalities with different circumstances and varying sizes.

Abstract

Purpose: The purpose of this thesis is to map the level of knowledge and demand that the clients in today's construction industry have of the BIM aid. This will be achievedby identifying the possibilities and obstacles they believe that BIM causes the project.The aim is to develop a proposal on how to increase the use of BIM in the Swedish construction industry.

Method: This thesis covers an analysis of the current situation regarding the client’s knowledge of a specific topic, qualitative interviews were chosen to enable the respondents’ answers to be developed after their personal experiences. Both interviews and literature studies were conducted to identify the pros and cons of BIM since a comparison could be made between the client's assumptions against the theory. In order to develop a proposal on how to increase the usage of BIM, all the previously collected data was combined to develop a foundation that is then built up with the collected empirical and theoretical data for the specific question.

Findings: BIM is a foreign term for most of the clients in today’s industry, which makes the demand for correct BIM-models minimal or non-existing. Although the benefits of BIM creates more efficient, productive and quality-proof projects, the lack of knowledge, competence and proven projects in the Swedish construction industry creates a fear that makes the actors wait to make an investment. Therefore, the clients usually choose the visual short-term profits over the long-term profits.In order to streamline the usage of BIM an increased understanding of the potentials that BIM holds is needed. Competence development, training, a show of BIM completed projects in the Swedish construction industry, an appointed BIM coordinator in the early stages of the design processes and a standardization of a fileformat.

Implications: BIM has a great potential in the construction industry. The use would mean a simpler and clearer process for the involved actors, which would benefit the engineers’ work, since safer and more effective calculations would be presented. This could result in lower overall costs, reduction and prevention of errors. However, the competence and knowledge of many of the clients are lacking at present and the use of BIM is considered unrealistic as one needs to readjust the entire market and perform an intensive learning process during the boom.

Limitations: The thesis has been carried out in the Småland region and is limited to the client's perspective and a few entrepreneurs' perspective of BIM.

Keywords: BIM, Clients, Developers, BIM streamlining.

This report will try to evaluate the use of rented concrete casting moulds, which are used to build walls and system of joists. The evaluation is only examining the economical aspects.

The cost of using concrete casting moulds is a big part of the total production expenses. Therefore it is important that the calculated price not exceeds the final costs of the casting moulds. The calculated price is the price used in the process of making an offer.

The evaluation consists of a comparison of the calculated price and the final costs for three building projects. It also evaluates the exploitation of the concrete casting moulds for each project.

The report is made by Sven Gynne and Anders Alexandersson at School of Engineering, Jonkoping University, in cooperation with PEAB Jonkoping. The evaluation is strictly based on the calculated price and final cost of rented concrete casting moulds, only the moulds themselves, not the labour costs.

Educational visits have been made to the three projects gathering facts. The conclusions we have drawn are that the difference between the calculated price and the final costs are considerable, especially one project have a greater difference than the others. The reasons for that are among other things tight building ground and a complicated building construction.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden.

Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp.

De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning.

Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning.

Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i.

Produktionskostnaderna i byggbranschen ökar ständigt och i en rapport utgiven av

Sveriges byggindustrier kartläggs att uppemot 30-35 % av den totala

produktionskostnaden i ett byggprojekt kan betraktas som slöseri.

Slöseri kan beskrivas som de förbrukade resurser som inte skapar något värde för

kunden, såsom förflyttning av material, väntan, avbrott, lagerhållning och

överproduktion.

Studien är genomförd på köksprojekt där Peab byggservice agerar tjänsteleverantör och

bistår Ikea med monteringstjänster. Studien baseras på ett rikstäckande avtal som rör

all typ av montering av Ikeas sortiment, dock har i denna studie endast monteringen av

kök studerats. De förbättringsområden som har identifierats i rapporten har sedan

analyserats och diskuterats med hjälp av verktyg från Lean. I rapporten benämns Peab

byggservice som tjänsteleverantör och Ikea som leverantör.

Syfte: Syftet med arbetet är att effektivisera en byggtjänsteleverantörs processer för att

uppnå en ökad lönsamhet.

Metod: För att uppnå målet och besvara frågeställningarna har arbetet utförts som en

fallstudie av köksprojekt. Kvalitativa intervjuer och dokumentinsamling har använts

som metoder och har varit en del av fallstudien. För att inhämta stöd i teorin och

metoder som lämpar sig i det aktuella fallet har en litteraturstudie gjorts.

För att identifiera slöseri i den befintliga processen har en värdeflödesanalys uppförts,

det är ett verktyg från Lean med syfte att synliggöra köer, och andra icke värdeskapande

aktiviteter.

Resultat:

I rapporten har:

● Processen gällande ett köksprojekt kartlagts.

● Olika former av slöseri identifierats.

● Verktyg från Lean analyserats för att minimera slöseri.

Detta har lett till förslag på:

● Reducerade ledtider genom kombinerade aktiviteter.

● Kortare processtider genom effektivisering.

● Metoder för långsiktiga lösningar för att på sikt uppnå en effektivare process.

Konsekvenser: Utifrån rapportens resultat konstateras möjlighet till förbättring. Slöseri

har identifierats och förbättringsåtgärder med hjälp av framtagna teorier bedöms vara

möjligt.

Begränsningar: Resultatet är kopplat till generella problem och ger förslag på

förbättringsarbete i de fall där en entreprenör agerar tjänsteleverantör åt en leverantör.

Nyckelord: Processeffektivisering, Lean Production, Slöseri, Värdeflödesanalys.

Det är sedan tidigare tydligt att det funnits problem och delade åsikter kring arbetet med markanvisningar innan lag 2014:899 trädde i kraft. Arbetets syfte var att undersöka om arbetet har förändrats efter att lag 2014:899 trädde i kraft. Målet med arbetet är att utreda de valda kommunernas markanvisningspolicyer och deras erfarenheter av arbetet med dessa. Förbättringsåtgärder föreslås efter att ha belyst svagheter i de markanvisningspolicyer som undersöktes, med utgångspunkt i lag 2014:899 samt punkter specificerade av Caesar et al. (2013). 

Ett dokument med förslag till vad en markanvisningspolicy bör innehålla har tagits fram. Dokumentet kan underlätta kommuners arbete med markanvisningspolicyer i fortsättningen.

Purpose: The problem is that small building entreprenuers generally don’t participatein public procurement since they are experiencing the process to be time-consuming,expensive and complicated. The main objective is to produce a proposal for howsmall municipalities can work to make the participation of small buildingentreprenuers in public procurement easier.

Method: The main objective has been achieved with qualitative enquiries such asinterviews. These interviews have been made with three small municipalities and onesmall building entrepreneur.

Findings: To make it easier for small building entreprenurs to participate in publicprocurement small municipalities can work with simplifying the administrativeregulations with the help of frequently asked questions from the entreprenurs. They can procure total contracts, partnering-projects or split contracts which afterward iscombined to a coordinated generalcontract. They can also try to keep a good contactwith their local entreprenuers. They can identify which documents that are necessaryto demand at the tendering and which they can submit afterwards. Another initiativeto increase the entreprenuers interest is to organize a gathering where the municipalitycan inform and answer questions about public procurement.

Implications: The problem is not demarcated just in Sweden but throughout theEuropean Union. The proposal can be used in other member states but needs furtherdevelopment to make a greater difference during a longer perspective. Svenskt Näringsliv (2014) earlier warned that an increase of the direct procurement limitwould affect the competition badly. The essay clarify that the increase did not bringany difference to the competition since the municipalities uses internal guide-lines.The internal guidelines involves internal monetary limits for the municipalities. Thisis to ensure a good competition when procuring direct awards. Hopefully the proposalwill help to solve the overall problem that small building entrepreneurs generallydon’t participate in public procurement.

Limitations: The essay only covers municipalities with a population ofapproximately 30.000 people, but the problem is most likely present in bigmunicipalities as well. It was a suitable boundary that was made becausemunicipalities with approximately 10 000 people often cooperate with bigmunicipalities. Such a small municipality would not contribute to the empirics thatwere necessary to fulfill the main objective.

Keywords: Public procurement, Act (2007:1091) on public procurement,Municipality, Contract, Building entrepreneur.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka kommunikationen mellan entreprenör, byggledaren och projektör i ett anläggningsprojekt där en generalentreprenad genomförts. Kommunikation ses bristande mellan dessa aktörer i tidigare forskning vilket har bidragit till negativa aspekter i form av ekonomi och tid. Denna undersökning skall resultera i förbättringsförslag för att minska kommunikationsproblemen.Metod: Undersökningens problematik grundades genom en insamling av primär- och sekundärdata om kommunikationsproblem inom anläggningsprojekt och generalentreprenad. Den primära datan består utav semistrukturerade intervjuer och den sekundära utav tidigare forskning. Detta ligger till grund för att besvara uppsatsens frågeställningar.Resultat: Undersökningen resulterar i att kommunikationsproblem mellan entreprenör och konsult finns och att problemen påverkar projekten negativt. Undersökningen fann även att andelen generalentreprenad minskar.Konsekvenser: Slutsatsen i undersökningen visar att genom en ökad möjlighet för tvåvägskommunikation bidrar detta till förbättrade kommunikationsmöjligheter mellan de deltagande aktörerna. Rekommendationer för att öka möjligheten är:

• Användning av videosamtal ger parterna en tvåvägskommunikation.
• Direktkontakt mellan entreprenör och projektör vid tekniska problem (generalentreprenad) ger effektivare tekniska lösningar samt minskar risken för feltolkningar.
• Mer vikt vid erfarenhetsåterföring till alla parter.
• Tillåta projektören att vara delaktig under hela produktions skedet ger möjlighet till bättre kommande handlingar.

Begränsningar: Arbetet begränsas till kommunikation mellan entreprenör och konsult i en generalentreprenad. Intervjuerna begränsades till Pontarius AB och NCC Construction med hänsyn till arbetets tidsram. Undersökningen är generellt anpassad till andra företag inom branschen.

Syfte: Trä är ett förnyelsebart material som bidrar till mindre miljöpåverkan än andra material. Klimatförändringen leder till ökad nederbördsmängd som ställer högre krav på beständighet hos fasader, samtidigt ska ytterligare miljöpåverkan undvikas i bästa mån. Denna rapport utreder modifierat trä, ett sätt att förbättra träs beständighet som inte kräver underhåll och är ett alternativ för framtiden. Målet är att jämföra tre modifieringsmetoder, acetylering, furufrylering och värmebehandling, med cederträ beträffande beständighet, miljöpåverkan, kostnad och utseende för att öka användandet av modifierat trä som trärent fasadmaterial. Metod: Litteraturstudie visade på forskningsfronten för modifieringsmetoderna och dokumentanalysen gav kompletterande data om produkternas miljöpåverkan, utseende och beständighet. Intervjuer gav inblick i aktörernas roller vid valet av fasadmaterial samt klargjorde kostnader för metoderna. Ytterligare intervjuer gav kompletterande data till dokumentanalysen och visade skillnaden mellan beständighet och miljö- påverkan för modifieringsmetoderna. Observationer gjordes för värmebehandlat trä och furfurylerat trä. Resultat: Arkitekter och förvaltare har en stor påverkan på valet av fasad men det är beställaren som fattar beslut. För beställaren är priset den viktigaste parametern och därför skulle de flesta byggherrar välja värmebehandlat trä, det billigaste alternativet. Dock rangordnade de flesta miljöpåverkan som den viktigaste parametern som visar på att aktörerna går mot att använda metoder som är bra för miljön. Acetylerat trä visade sig vara det alternativet som forskare föredrar ur beständighetssynpunkt. Det är viktigt att veta vilka parametrar som är väsentliga för byggnaden och utifrån dem avgöra om fasaden är värd kostnaden som modifierat trä medför. Konsekvenser: Att använda modifierat trä är dyrt, men ett billigare alternativ än cederträ. Aktörerna tycker dig se en framtid för dessa metoder, men eftersom metoderna är dyra är marknaden begränsad till nischade beställare eller detaljplaner och främst användbara i mindre projekt. För att öka användandet av modifierat trä krävs större kunskap på marknaden, flera referensobjekt som kan hjälpa beställare att välja metoden samt tid och pengar i projekt för att utvärdera och välja modifierat trä. Begränsningar: Dokumentanalysen gav användbar empiri, men utbudet var begränsat då det fanns gott om information om vissa behandlingsmetoder och mindre om andra. Intervjuerna gav mycket empiri men visade på en okunskap om metoderna ute i branschen, trots avgränsningen till aktörer som aktivt arbetar med trä i byggnaden, vilket gjorde sista frågeställningen svårbesvarad. Överlag är en begränsning att det endast finns ett fåtal fasader med modifieringsmetoderna att utreda, vilket gjorde observationerna svåra.

Detta examensarbete har syftat till att visa vad som skapar boendekvalitet. Genom att vi

skapat en definition av begreppet har vi visat hur väl dessa kvalitetsaspekter uppnåtts i

det nybyggda småhusområdet Pumpkällehagen i Viskafors.

De frågeställningarna rapporten svarar på är:

 Vad är boendekvalitet i dagens byggande?

 Hur har dessa kvalitetsaspekter praktiskt genomförts i ett grupphusområde?

Dessa frågeställningar har fört oss fram till vårt mål: Att beskriva vad boendekvalitet är

samt hur väl det skapats i ett specifikt område.

Den genomförda litteraturstudien beskriver det som fanns skrivet innan vår rapport.

Utifrån fyra olika publikationer inom kvalitetsbegreppet har en analysmall stiftats. Denna

har används som grund för vår fallstudie, men ska även kunna fungera i framtida

områdesanalyser.

Intervjuer har genomförts med områdets arkitekter Ola Nylander och Mattias Karlsson,

samt dess beställare Mikael Bengtsson. Utifrån dessa har vi fått deras syn på områdets

bakgrundstankar, samt deras synsätt på begreppet boendekvalitet.

Vårt genomförande har fört oss till att stifta följande nio olika kvalitetsaspekter som vi

anser skapar boendekvalitet:

• De omätbara värdena, Nylanders sju egenskapsfält

• Rummens inbördes samband

• Tillräckliga och användarvänliga bostadskomplement

• Bostadskomplementens samband med lägenheten

• Bostadens läge och anslutningar till omgivningen

• Möjligheter för utevistelse och umgänge

• Orienterbarhet och transport inom området

• Den sociala samhörigheten

• Bostadens kostnad och upplåtelseform

Utifrån fallstudien, med analysmallen som grund, kan vi konstatera att Pumpkällehagen

är ett mycket genomarbetat område där de flesta av våra bedömningskriterier och

kvalitetsaspekter har uppnåtts. Sammantaget är därmed boendekvaliteten på området

hög.

Vi kommer fram till slutsatsen att boendekvalitet är allt det som gör att man trivs i sitt

hem, samt gör att man bor kvar.

This paper describes physical planning of a combined living for senior citizens

and old people’s accommodation, the choices of design and how the result

was achieved. This paper brings up the question about what the differences in

living are between senior citizens and old people, and how this can be

combined in one building. This investigation is part of developing a concept.

Besides investigating these questions we will make a suggestion of a building

on behalf of Smålands Delta AB. The main part of this project is to find a

pleasant, functional and appealing solution.

The paper describes a planning process from the idea stage to a final concept.

A background of the two different types of accommodations is described and

visual solutions of our project are presented.

This thesis is ordered by Peab Sweden AB Regional Jönköping and concerns of warranty inspections.

The intention is to work out a basis, which show the most common complaints is the warranty inspections, and make a small analysis on what causes them to be. The report also presents possible solutions to prevent the occurrence of defects. It also covers the issue of how the client looks at Peabs way to overcome the objections of warranty inspections. The report has the following issues:

•What are the most common errors observed during the warranty inspection?

•What are the causes of complaints?

•What can be done to reduce the number of complaints?

•How the customer thinks that the complaints be addressed?

Twenty-five Guarantee survey records from the projects Peab has done in recent years has been the starting point for the investigation. In the protocols, we have categorized the remarks and made a compilation of common remarks. Through interviews with inspectors, buyers, site managers and Peab's inspection team the results have been analyzed and interpreted.

These survey methods have resulted in various proposals for measures that can reduce the remarks. An example may be to inform professional workers in the building about what the most common remarks are and how to guarantee that these can be prevented.

The compilation is categorized according to the most common complaints, construction types, actors and types of buildings.The compilation of inspection protocols showed that the cracks are the most common complaints. The interviews gave confirmation that the survey compilations of protocols were equivalent to reality.

The conclusion is that the most common complaints are mainly cracks in the wall corners, roof angles and doors that need to be adjusted. These remarks are mainly due to the tight construction times, sloppy and wet materials that are installed. But there are also many other factors contributing to many of the common faults of warranty inspection that cannot be defined as a single cause. Interviews with clients revealed that they are satisfied with the way Peab remedy defects observed at guarantees, while the survey does not disturb the residents/production.

Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem.

Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik.

Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling.

Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov.

Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen.

Syfte: Sveriges byggbransch står idag inför stora utmaningar i form av ökat bostadsbyggande med allt högre krav på miljö och ekonomi. Detta i kombination med rådande låg arbetslöshet redan idag och många kommande pensionsavgångar. För att möta dessa utmaningar krävs utveckling och förändring, vilket BIM anses klara om det utförs korrekt. 3d projektering utgör en viktig byggsten inom BIM, där den lägger grunden för vidare arbete i byggprocessens följande två steg som är produktion och förvaltning.

Metod: Valda metoder för detta examensarbete är litteraturstudie, semistrukturerad intervju och dokumentanalys. I litteraturstudien studerades litteratur som handlar om eller är relaterade till 3d projektering. Intervjumetoden gav djupare information om problematiken som projektörer upplever i verkligheten. Dokumentanalysen skapade en djupare förståelse hur 3d projektering fungerar.

Resultat: Studiens resultat visar att det med hjälp av enkla medel går att undvika vanligt förekommande problem inom 3d projektering för att effektiviseras. Dessa enkla medel är främst förbättrad kommunikation, kompetens och förståelse för varandra. Effektivisering av 3d projektering leder till att öka effektiviteten i hela byggprocessen. Detta med besparingar på bland annat ekonomi, miljö, arbetssäkerhet och hållbart byggande.

Konsekvenser: Utveckling och förbättringar inom 3d projektering leder till effektivare projektering som i sin bidrar till effektivare byggprocess. Ökning av effektiviteten kan idag motiveras med besparingar inom ekonomi och miljö. Men visioner om utvecklingspotential i vidare steg finns idag. Ett steg längre kan exempelvis vara kontroll av arbetsmiljön redan i projektering. Mer utbildning inom BIM i alla nivåer för byggbranschen bör skapa en bättre förståelse för varandra och mildra de kommunikationsbrister som idag råder.

Begränsningar: Detta examensarbete begränsar sig till projekteringsfasen inom byggprocessen som utförs med 3d modellering.

Sammanfattning

Rapporten handlar om prefabricerade badrum och de produktionsmässiga fördelar dessa har jämfört med platsbyggda. Arbetet görs tillsammans med JM i Jönköping. Den gemensamma uppgiften är att undersöka om man kan bygga prefabricerade badrum enligt JM:s koncept, det vill säga flexibelt och med hög grad av kundanpassning. På JM är man tveksam till metoden, då man inte tidigare har arbetat med prefabricerade moduler och man tror att kundens behov av valmöjligheter begränsas.

I rapporten ger vi en kort resumé över badrummets utveckling och dess betydelse som hygien- och trivselfaktor.

Den senaste tidens problem med fuktskador har resulterat i ett regelverk med normer för byggande av badrum. Vi redovisar summariskt dessa regler.

Intervjuer som är utförda med personer, som på olika sätt har erfarenhet av prefabricerade badrum är kortfattat redovisade.

Vi redovisar också de olika tillverkningsmetoder som finns för olika modultillverkare och hur man på byggarbetsplatsen monterar den färdiga modulen i byggnaden.

När det gäller de ekonomiska vinsterna med att välja modulbadrum jämfört med konventionellt byggda badrum, har vi godtagit leverantörernas uppgifter.

Prefabricerat - eller industriellt byggande, är en metod att förkorta produktionstiden på själva arbetsplatsen. Detta sker genom att man tillverkar färdiga byggelement i en fabrik. Ofta har man tagit gamla fabriksbyggnader, där man tidigare hade annan typ av produktion, i anspråk. Elementen kan vara olika utformade allt från enkla balkar till färdiga moduler i form av kök eller badrum. Fördelarna är många, man är till exempel inte beroende av vädret. Man uppnår också en jämnare kvalitet då varje del utformas oberoende av tidigare tillverkad del.

Vi har lärt oss hur processen går till från planering, konstruktion till färdig montering och vi tror att inte bara JM utan även andra byggföretag, som i dag inte använder prefabricerat byggande kan vinna på att införa denna typ av metod.

De problem som vi har uppmärksammat är:

• noggrannare planering krävs av de olika entreprenörerna.

• transportfaktorn begränsar flexibilitet och storlek av modulerna.

• modulerna stjäl volym av den omgivande lägenheten i jämförelse med traditionellt byggande.

• modulerna kräver sänkning av bjälklaget på den plats där de skall monteras. Detta kräver speciell dimensionering av bjälklaget.

Litteraturstudier visar att det mellan år 1961 och 1970 byggdes 600 000

flerbostadshus i Sverige, tiden är nu inne för en renovering av dessa byggnaders

våtrumsstammar. De tekniker som konkurrerar om de stora renoveringsarbetena

är den klassiska stambytesrenoveringen, Relining och Prefab-badrum. Huvuddelen

av denna uppsats utgörs av en undersökning av de tre teknikerna men rapporten

beskriver också problem som kan uppstå vid renoveringar av våtrumsstammar och

den ger en allmän redovisning för Sveriges byggnadsbestånd.

Den klassiska stamrenoveringsmetoden, då det gamla badrummet rivs ut och ett

nytt badrum byggs upp utifrån den gamla stommen, är ett omfattande och

tidskrävande projekt. För att minimera bland annat kostnader, byggtid och

byggavfall har man tagit fram nya, mindre tidskrävande tekniker.

Så sent som år 1990 gjordes den första Relining renoveringen i Sverige. Denna är

idag intakt vilket tyder på att livslängden för denna typ av renovering är minst 18

år. Tack vare att rören gjuts får de nya rören varken fogar eller skarvar, vilket

minskar risken för fuktskador. Efter ett stambyte då man använt sig av Relining

kan dock en mindre kunnig konsument tro att badrummet är intakt och kommer

att så vara en lång tid framöver, men eftersom endast ledningarna renoveras, skulle

detta kunna leda till att ett tätskikt kan fortsätta att läcka utan något ingrepp görs.

Prefab-badrummen, vars teknik också är ny, bygger på att ett nytt badrum byggs i

det gamla, vilket minimerar rivningsarbetet. När Rum i Rum AB renoverar

badrummen använder de sig utav en ventilationsspalt för att eventuell framtida

fukt ska kunna ventileras ut genom öppningen vid tröskeln in till badrummet.

Detta är en prisvärd renovering som innefattar ett framtidstänkande, då eventuella

läckor kan upptäckas direkt så några skador inte hinner bildas. Det finns dock en

risk för en ”prefab” känsla ges, det vill säga mindre valmöjligheter när det gäller

utformningen.

Nu när miljonprogrammet kommer att behöva en stamrenovering anser jag att

Prefab-badrummen är det bästa alternativet. De flesta av dessa badrum har

liknande eller till och med samma utformning, vilket skulle gynna den utvecklade

logistiken som finns inom Prefab-badrummen för att då hinna med all renovering

som behövs.

EU har tagit ett nytt beslut om att alla nyproducerade hus år 2020 ska vara näranollenergihus.Boverkets definition på nära-nollenergibyggnader avser byggnadermed god energiprestanda där en hög andel av den mängd energi som måstetillföras byggnaden utgörs av förnybar energi.Passivhus är en uppsättning krav från FEBY som syftar till att bygga energisnålahus. Detta uppfylls genom att minska förlusterna av värme genom klimatskaletsamt att ta tillvara den passiva värmen från solinstrålning, installationer ochmänniskor i huset.Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Anebyhus. Ett av deras typhushar undersökts utifrån rapportens frågeställningar som bland annat tar uppAnebyhus energiprestanda, krav från tillverkning och montering, hur klimatskaletska kunna förbättras för att uppfylla kraven för ett Passivhus samt vilkaenergiberäkningsprogram som finns att tillgå på marknaden.Syftet med rapporten är att ta fram lösningar för energieffektiva hus som ärproduktionsanpassade för småhusindustrin.Två besök på Anebyhus har gjorts för att ta reda på hur deras tillverkning ochmontering av byggnadselement fungerar. Energiberäkningsprogrammen som harundersökts räknar ut den specifika energianvändningen för en byggnad.Anebyhus typhus klarar idag BBR:s krav på 55 kWh/m2 och år, men har intebörjat utforma eller bygga några Passivhus. De har inga speciella krav påutformningen på sina hus bara det går att bygga. Byggnadselementens måttpåverkas främst av möjligheten att kunna frakta elementen på lastbil tillbyggarbetsplatserna.Den viktigaste delen vid prefabricerade byggen är själva monteringen då det ärviktigt att huset blir tätt så inte fukt kommer in i byggnaden samt att det inteuppstår luftläckage. Detta är särskilt viktigt vid Passivhusbyggen eftersomkonstruktionen ställer högre krav på noggrannheten.Fokus i rapporten ligger på förbättringen av klimatskalet till Anebyhus typhus. Föratt klara de strängare Passivhuskraven behöver hela klimatskalet bytas ut motbättre isolerade konstruktioner. Även värme- och ventilationssystem måste bytasut för att klara kraven.Energiberäkningar gjordes både för hand och med energiberäkningsprogrammetTMF. Resultatet visar att Passivhuset vi studerat precis klarar FEBY:s krav för ettPassivhus som ligger på 50 kWh/m2 och år då solfångare installeras på taket föratt täcka varmvattenbehovet på sommarhalvåret.Slutsatsen är Anebyhus inte har speciellt lång väg att gå tills de nårPassivhuskraven, eftersom typhuset Sadelvägen, som vi studerat, i stort sett klararkraven för ett Minienergihus. För att klara kravet utan solfångare skulle dock extraisolering behövas, vilket maskinerna på Anebyhus inte klarar av idag.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö. Detta ska avslutas i ett förslag på en Skilodge (hotellanläggning) i Hundfjällets centrum.

Ett planprogram har tagits fram efter möten med Skistar AB för att få fram eftersträvade funktioner och utrymmen. Områdesinventering har gjorts på plats i Hundfjällets centrum där rådande förutsättningar, bebyggelse och omgivning inspekterats.Referenser har studerats i litteratur och via internet, men också på plats i alpincentrum i Sälen. Referensobjekt av större hotellanläggningar, stugor m.m. i fjällmiljö har studerats för att få en uppfattning om hur boende i fjällvärlden ser ut. Lagar och regler för hotellanläggningar har beaktats samt begreppet ”Storslagen Fjällmiljö” då dessa anläggningar ofta ligger i ekologiskt känsliga områden där hänsyn måste beaktas för djur och natur.

Ett förslag har tagits fram efter dessa förutsättningar med hänsyn till byggnadens inverkan på omgivningen och trolltemat i Hundfjället. Förslaget kommer att presenteras för Skistar AB.

Turistboende i fjällmiljö ligger ofta avlägset och påverkar därför funktionerna i boendet med fokus på självhushåll. En tydlig återspegling av naturen återfinns i material av trä och sten.

Syfte: Problemet med hårdgjorda ytor, som exempelvis asfalt och tak, är att de inte absorberar dagvattnet tillräckligt. Vidare leder detta till att gräsytor och andra absorberande ytor runt omkring måste ta hand om det dagvatten som inte de hårdgjorda ytorna kan tillvarata. Översvämningar i urbana miljöer har blivit allt vanligare på grund av kraftiga regn och stor andel hårdgjorda ytor. Detta leder till att ledningsnätet för dagvatten blir överbelastat. Därmed behövs väl fungerande utjämningsmagasin nära källan för att efterlikna naturens naturliga avrinningsförlopp. Målet var att utreda vilken eller vilka utjämningsmagasin som främst bör tillämpas i starkt hårdgjorda små radhustomter, med avseende på effektivitet, kostnad och underhåll, då jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper.

Metod: De metoder som har använts för att svara mot målet är dokumentanalys, kvalitativ intervju och fallstudie. Dokumentanalysen fungerade som underlag för fallstudien och intervjuerna fungerade som bidragande empiri för fallstudien.

Resultat: Det utjämningsmagasin som är att föredra är rörmagasin när anläggningsytan är begränsad och jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper.

Konsekvenser: I problembeskrivningen beskrivs problemet med att det blir allt fler översvämningar i urbana miljöer på grund av de hårdgjorda ytorna och de kraftiga regnen. Vidare beskrivs det att ledningssystemet därför riskerar att bli överbelastat. Detta problem bekräftades även i intervjuerna. Arbetet löste inte vilket utjämningsmagasin som är att föredra för alla typer av fall, utan för fall där tomtytan är begränsad och där jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. Lösningen på problemet är därför att rörmagasin är det utjämningsmagasin som är att föredra vid lokalt omhändertagande av dagvatten vid dessa förhållanden. Vid tillämpning av detta resultat i verkligheten rekommenderas det att använda kostnaderna per meter och utjämningsvolym per meter som finns i arbetet för att komma fram till hur lång sträcka som rörmagasinet behöver anläggas på för att uppnå önskad utjämningsvolym. Poängsättningen som har gjorts för underhållet kan däremot återanvändas till andra fall.

Begränsningar: Resultatet är tillämpbart i liknande typfall som för fallstudien, alltså vid radhus där ytan för utjämningsmagasinet är begränsat och där jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. I arbetet har ett diagram tagits fram där anläggningskostnaden per meter framgår för respektive utjämningsmagasin och ett diagram med utjämnad volym dagvatten per meter. Dessa diagram kan därför tillämpas på andra fall med små ytor men med lite andra mått på tomten. Därav är resultatet även tillämpbart på andra fall.

Syfte: När ett byggnadsverk ska projekteras är det många aktörer som är inblandade;

arkitekter, byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer.

Kommunikationsproblem förekommer mellan dessa aktörer vilket leder till

felprojektering och extra kostnader. Samverkansformen partnering fokuserar på

relationsbyggande, öppenhet och förtroende vilket i teorin ska minska problemen för

kommunikation inom ett projekt. Målet med detta examensarbete är att analysera

kommunikationen i projekteringsskedet för att identifiera hur

kommunikationsproblem kan överbryggas för partnering.

Metod: För att uppnå målet har litteraturstudier och intervjuer valts som metoder.

Elva stycken intervjupersoner valdes utifrån två partneringsprojekt som Skanska var

delaktiga i.

Resultat: Resultat visar på att partnering minskar kommunikationsproblem och

skapar en större delaktighet och engagemang hos projektörerna enligt

intervjupersonerna själva. Tyvärr förekommer det fortfarande vissa problem så som

användning av projektportaler, val av kommunikationskanaler, samordning samt

informationsöverföring på en formell och informell nivå.

För att förhindra dessa problem har litteraturstudierna och intervjupersonerna bidragit

med några förslag; en detaljerad mötesagenda, infoga kommentarer på ritningar,

produktionspersonal bör delta i projekteringsmöten, samlokalisering och införa ett

ekonomiskt incitament. Intervjupersonerna har annars ansett att partnering har

fungerat bra och gett goda resultat under projekteringen.

Konsekvenser: För att skapa en effektiv projekteringsgrupp och få bort aktörernas

eget intresse bör partnering tillämpas. Projektörerna bör arbeta med ett projekt i taget

och gärna samlokaliserat för att underlätta arbetet och kommunikationen på den

formella och informella nivån. Projektörerna bör jobba i en projektportal som de är

erfarna och bekväma med.

Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla projekteringsskedet. De

två undersökta partneringsprojekten befann sig under projekteringsskedet under

rapportens gång vilket omöjliggjorde vidare forskning kring överlämnandet från

projektering till produktionen. Intervjupersonerna har avgränsats till arkitekter,

byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer.

Nyckelord: Projektering, kommunikation, partnering, kommunikationsproblem

Vi lever i en tid då medborgarnas inflytande börjar ha en större betydelse under 

projekteringsskedet. De svenska lagarna som exempelvis PBL, behandlar frågor kring 

medborgarinflytande genom att förespråka att barn och ungdomar skall ingå i 

samrådskretsen, men de anvisar ingen särskild metod. 

Rapportens syfte är att visa på arbetsmetoder för hur man kan öka ungdomars inflytande 

i planeringsprocessen, med fokus på åldersgrupperna 13-21 år. Målet är att utifrån 

litteraturstudier och två fallstudier, belysa hur man integrerar ungdomar för att sedan ge 

förslag om en mötesplats i form av ett all-aktivitetshus i Jönköpings kommun.  

Rapporten består av en litteraturstudie, två fallstudier av genomförda projekt, samt 

samtal och intervjuer med ungdomar från fyra utvalda områden i Jönköping. 

Två fallstudier från Malmö och Göteborg visar hur samarbetet kan organiseras mellan de 

olika aktörerna i planeringsprocessen och hur man kan ge brukarna ett större 

medbestämmande.  

Baserat på litteratur- och fallstudier genomfördes en områdesanalys över de fyra mest 

segregerade områdena i Jönköping: Österängen, Öxnehaga, Ekhagen och Råslätt. 

Ungdomar i dessa områden intervjuades, som underlag för ett förslag till ett nytt all- 

aktivitetshus på den nedlagda Kungsängsskolans område. 

Under arbetets gång har följande frågeställningar utreds:

Vilket behov har ungdomar av en mötesplats i Jönköpings kommun?  

Vår forskning har visat att det inte existerar något större samband mellan ungdomarna i 

Jönköpings kommun, utan dem flesta ungdomarna uppehåller sig inom sina egna 

områden. Vi kan se hur ett segregationsmönster har skapats och att det finns ett behov 

av en gemensam mötesplats, en mötesplats i Jönköpings kommun skulle därför ha ett 

stort värde för att främja integrationen mellan ungdomarna.

Vad kan ett all-aktivitetshus bidra med/leda till i Jönköping ?  

Ett all-aktivitetshus som framför allt är kostnadsfri och öppen för alla skulle fylla ut det 

som ungdomarna saknar genom att vara en mötesplats för alla inom Jönköpings 

kommun. Baserat på litteraturstudierna menar vi att ett all-aktivitetshus kan bryta 

segregations mönstret och minska gränsdragningen mellan ”vi” och ”de”, vilket kan leda 

till en mer integrerad miljö. Genom att involvera ungdomar i de tre olika 

projekteringsskedena ökar deras inflytande och man får större förståelse kring deras 

område och behov. Detta bör göras genom möten och öppna dialoger mellan brukare 

och planerare. Bedömning av inflytandegraden kan göras utifrån Arnsteins stegmodell. 

Ett all-aktiviteshus med ett stort utbud av aktiviteter hade gynnat de delaktigas hälsa 

genom att göra de aktiva och möjliggöra förutsättningar för rörelse. Skolans aktiviteter, 

som exempelvis idrott, är inte tillräckliga för att ungdomar skall utveckla kompetenser 

fullt ut, inom t.ex. sportliga prestationer, instrumentspelning och konstnärliga förmågor. 

Då en aktivitet ska gynna en persons hälsa så krävs det att aktiviteten gradvis utvecklar 

personens förmågor, bygger på en aktiv inlärning, bedriver olika typer av övningar och 

har tydliga mål. Skolans aktiviteter saknar denna aktivitetsstruktur och det är därför 

viktigt att ungdomar har denna möjlighet utanför skolan och i självaste bostadsområdet.  

Hur kan man gå tillväga för att öka ungdomars inflytande i planeringen? 

Vid verkliga projekt är det vanligt att man involverar ungdomar endast under 

planeringsskedet, detta anses som manipulation. För att uppfylla kravet på verkligt 

medbestämmande krävs att ungdomarna ska vara med under genomförandes-, 

planerings- och förvaltningsskedet. För att på bästa möjliga sätt fånga upp ungdomars 

tankar, idéer och upplevelser kan man använda sig av metoder som fritidsverkstäder, 

mental-maps, gå-tur och ungdomskanaler på internet. 

Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet i Sverige. Vägnätet består av cirka

15 500 broar som ständigt utsätts för olika former av nedbrytning. Broarna

behöver därför underhållas med jämna mellanrum både för att hålla broarna i ett

bra skick och för att motverka att nedbrytningen påskyndas.

Under de senare åren har Trafikverket utformat en ny upphandlingsmetod av

brounderhåll. Den går ut på att allt brounderhåll för en region paketeras, i ett s.k.

brounderhållspaket, som en entreprenör sköter i en femårig period. I

brounderhållspaketen ingår förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll och

akut underhåll.

Syftet med det här arbetet är att följa upp den nya formen att upphandla

brounderhåll i paket. Målet är att tydliggöra vilka vinster, eller förluster, som gjorts

i effektivitet i hela kedjan sedan införandet av brounderhåll i paket.

De metoder som använts vid skapandet av examensarbetet är litteraturstudier,

möten och intervjuer samt analyser, beräkningar och jämförelser.

Resultatet visar hur beställare, entreprenör och konsult arbetar i

brounderhållspaket och vad som har förändrats jämfört med hur de arbetade med

brounderhåll tidigare.

De största effektivitetsvinsterna är administrativa. Genom att

brounderhållspaketen är en totalentreprenad läggs mycket av ansvaret över från

beställaren till entreprenören och därmed får beställaren tid till andra

arbetsuppgifter. Eftersom brounderhållet numera ligger i eget kontrakt som löper

under en längre tid får beställaren också en kunnig entreprenör till arbetet vilket

minskar antalet grundläggande frågor och frigör tid. Entreprenören får mer frihet

när arbetena skall utföras och samtidigt mer tid till att planera underhållsarbetet.

Genom en tät kommunikation mellan beställare och entreprenör blir

beslutsvägarna kortare vilket effektiviserar hela kedjan.

Skaraborgspaketet var ett av de första brounderhållspaketen och det skiljer sig

mycket från de senare underhållspaketen. Den största förändringen ligger i

förfrågningsunderlagen. Skaraborgspaketet utgick från en fiktiv bro medan

förfrågningsunderlagen i de nyare paketen behandlar verkliga åtgärder som

entreprenören kommer att utföra under den kontrakterade tiden.

Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad, hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns.

Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016).

Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga överens om graden av avvikelse.

Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att:

• Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms.

• De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och

  miljööverdomstolen.

• Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet, prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor.

Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar.

Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och miljööverdomstolen 

The built environment should be accessible for everyone. A residence shall be functional without creating a handicap for people who have a disability from birth, caused by an accident or of old age. A residence that is accessible creates equal conditions for everyone.

In this report the accessibility of newly built blocks of flats in Uddevalla city from 1990 until today are interpreted. One project that is yet to be built is interpreted and compared with the already existing projects. The apartments of seven projects have been analyzed according to today’s regulations of accessibility. The Swedish politics regarding disablement and a historical overview of the building regulations from the 1980’s till 2010 give the foundation of the analyses of the projects. One type-apartment in each project has been furnished to be able to interpret how the accessibility demands are fulfilled.

In the study the conditions of the seven projects are different. Two of the projects, that have been built 8 years apart, are two-story apartment blocks. These projects separate from the other projects that are four-seven story apartment block buildings. One of the buildings has the concept of being able to keep living in and using the apartment when ageing. The four project that remains are all block of flats with 26-45 apartments each, with the difference of when they were built, or is going to be built.

The result of how accessible the different apartments are in each project depends on how well thought-out the floor plan is. The oldest project is comparable to and even better than two of the younger projects when it comes to accessibility. A neutral hallway or accessing a bedroom from the living room is a recurring design that is found in five of the seven projects. In three of the projects a failing design or different building regulations causes the bathroom to fail the accessibility demands. The recurring center- to- center distance between the toilet and washbasin in each projects determines if the accessibility demands are achieved. When a kitchen, dining area and living room are in an open connection with each other they create practicability, but depending on the measurements of each space the accessibility demands can be fulfilled or shattered by collisions, created when furnishing.

Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

Denna rapport är skriven i samarbete med Vägverket Region Sydöst som ett resultat av den utvärdering som gjorts för att ge ett svar på hur bra den funktionsupphandling som är gjord på E4:an i Östergötlands och Jönköpings län fungerar. Den studie som ligger till grund för rapporten är uppdelad i tre olika parametrar, två hårda och en mjuk.

Den första hårda parametern handlar om vägstandard då Vägverket är intresserade av att veta hur den förändrats under funktionsperioden. För att få fram en mätbar siffra på detta har en jämförelse av värden från de årliga vägytemätningarna på den aktuella vägsträckan gjorts. Man vill även få reda på om det är ekonomiskt hållbart att upphandla standard endast med hjälp av funktionskrav, därför handlar den andra hårda parametern om ekonomi. I den mjuka parametern vill man få reda på vad berörda aktörer tycker om funktionsentreprenaden. Genom intervjuer och samtal med personer som berörs av entreprenaden vill man få reda på vilka erfarenheter man har fått av den tid som hittills förflutit.

Resultatet av undersökningen av vägstandarden visar indikationer på en tydlig standardhöjning sett till ojämnheter och vägmarkeringar. Ekonomiskt sett finns det också fördelar med funktionsentreprenaden, då Vägverket Region Sydöst fått lägga ut en lägre summa pengar under funktionsentreprenaden än vad det skulle kostat att upphandla samma åtgärder med utförandeentreprenad. Baserat på de intervjuer som genomförts har man kommit fram till att entreprenaden ses med positiva ögon från såväl beställarhåll som entreprenörhåll.

Slutsatsen med rapporten är därmed att denna upphandlingsform lämpar sig mycket väl för denna typ av projekt och att Vägverket Region Sydöst bör använda sig av denna upphandlingsform för den valda vägsträckan även i framtiden.

I Jönköping har problemet med översvämningar, erosion och materialtransport varit ett stort problem i Strömsbergsbäcken i Jönköpings kommun. Detta har tillviss del orsakats av ett ökat dagvattenutsläpp i bäcken, vilket skapar kraftigaflödestoppar då den ursprungliga fåran inte är ”dimensionerad” för den ökadevattenmängden. Syftet med arbetet är att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö med högt dagvattenutsläpp. Målet med arbetet är i sin tur att framställa underlag för hur ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö kan genomföras och att rapporten skall kunna ge värdefull kunskap till liknande sammanhang. För attuppfylla målet har följande tre frågeställningar utformats som utgör en väsentligdel av arbetet:

• Hur kan belastningen på det allmänna dagvattennätet minskas?
• Hur kan föroreningsföljderna av dagvattenavrinning i stadsmiljö minskas?
• Vilka åtgärder är lämpliga för att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i  Strömsbergsbäcken?

Metoderna som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudie, dokumentanalys och fallstudie. Resultaten visar på att vattenflödena från fyra av nio upptagningsområden som har sitt utlopp i Strömsbergsbäcken bör genomgå någon form av åtgärd som bromsar eller minskar dagvattenflödena innan det återgår till den naturliga vattencykeln. Dagvattenflödet kan minskas genom att anlägga åtgärder i området innan vattnet når vattendraget. Flödena kan också minskas genom åtgärder i anslutning tillbäcken, vid de utloppen där de största flödena förekommer. En väsentlig lösning för Strömsbergsbäcken är t.ex. att bygga om den befintliga branddammen, som ligger intill ett av utloppen, till en fördröjningsdamm för att bromsa en del av flödena i bäcken.

Säkerheten på byggarbetsplatsen är i dagsläget en högt prioriterad fråga, ändå är branschen mycket olycksdrabbad. Trots att mycket resurser läggs på säkerhet dör omkring en person varje månad på byggarbetsplatser bara i Sverige.

Syftet med examensarbetet är därför att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen. Detta genom att kartlägga skyddsombudets roll och deras samarbete med yrkesar-betare och arbetsledning samt undersöka hur skyddsombudet kan förbättra säker-heten på byggarbetsplatsen, vilket är målet med examensarbetet.

Utifrån syfte och mål utformades fyra frågeställningar som berör skyddsombudets roll, dess samarbete med yrkesarbetare och arbetsledning, samt vad skyddsombu-det kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen.

De metoder som tillämpades för att besvara frågeställningarna var en enkätunder-sökning, flertalet intervjuer och en litteraturstudie.

I rapporten beskrivs skyddsombudets roll som komplicerad med många olika ar-betsuppgifter. Skyddsombudets roll är reglerad i arbetsmiljölagen men den kan ibland vara svårtolkad och skyddsombuden kan därför tolka sin uppgift olika. Några av uppgifterna och rättigheterna som lagen beskriver är stoppningsrätten och hänvändelserätten. Skyddsombuden ska dessutom delta vid tidig planering och utföra skyddsronder.

Vid enkätundersökningen framgick att skyddsombudens samarbete med både yr-kesarbetare och arbetsledning fungerade bra på de arbetsplatser som undersöktes. Ett stort förbättringsområde finns dock inom den tidiga planeringen där skydds-ombuden ska delta, vilket de sällan gör.

Det skyddsombuden kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen är att vara förebilder inom säkerhetsarbetet. De kan även använda sig av stoppnings-rätten och hänvändelserätten för att påverka arbetsgivaren till att förbättra säker-heten.

För att få en säker arbetsplats krävs att alla deltar i säkerhetsarbetet, det är inte bara skyddsombudets uppgift utan alla inom projektet måste vara delaktiga. Allt från de som utför den tidiga planeringen till de i produktionen måste aktivt arbeta för en bättre arbetsmiljö. Med skyddsombudens kompetens bör de vara delaktiga i säkerhetsarbetet i alla steg i byggprocessen, inte bara under produktionen.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These

roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase

the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied

and analysed. The different parts in the planning process show how the progress

goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the

pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75

and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation

for cyclists.

The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of

the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably

the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place

before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their

municipality. This whish where probably an important factor during the

commenting period.

The rapport also analyses different control documents used in the planning

process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument

för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.

Syfte: Sveriges befolkning växer stadigt vilket medför en ökad efterfrågan på nya bostäder och ny infrastruktur. För att tillgodose denna ökade efterfrågan behöver byggbranschen bli effektivare. Enligt flera forskare kan effektiviteten delvis ökas genom bättre ledarskap. Diskussioner om ledarskap utgår nästan enbart från ledarnas perspektiv och det är vanligt att ledarna bestämmer vilken typ av ledare som behövs. Det är sällan följarna får chansen att framföra åsikter sina om vad de behöver för att bli mer effektiva. Tidigare forskning har också visat att det finns ett samband mellan motivation och effektivitet. Därför undersöktes även vad som motiverar yrkesarbetarna.

Denna undersökning avsåg att ta reda på vad yrkesarbetarna anser sig behöva för ledarskap för att bli mer motiverade och effektivare. Målet med undersökningen var att bidra med kunskap kring hur ledarskap kan öka effektiviteten i byggproduktionen.

Metod: I undersökningen användes två metoder för datainsamling. En litteraturstudie med utgångspunkt i effektivt ledarskap samt intervjuer med yrkesarbetare om deras syn på vilket ledarskap som skulle öka deras motivation och effektivitet.

Resultat: Genom att svara på frågeställningarna har undersökningen bidragit med kunskap kring hur ledarskap kan öka effektiviteten i byggproduktionen. Yrkesarbetarna anser att produktionsledaren har stor inverkan på deras effektiviteten. Det som påverkar är produktionsledarens kunskap och erfarenhet om produktionen samt deras förmåga att kommunicera och planera arbetet.

Under litteraturstudien påträffades 23 effektiva ledaregenskaper. Enligt yrkesarbetarna är det egenskaperna ödmjukhet, relationshantering och självkännedom som bidrar mest till att öka deras motivation och effektivitet.

Genom att koppla yrkesarbetarnas svar till de effektiva ledarskapsteorierna har det visat sig att Transformational och Servant Theory är de mest relevanta teorierna för att öka yrkesarbetarnas motivation och effektivitet. Eftersom Servant Theory fokuserar på följarna anses den mest relevant.

Konsekvenser: För ökad effektivitet ska fokus läggas på de människor som branschen består av. Genom att anpassa ledarskapet efter yrkesarbetarnas åsikter kan deras effektivitet öka. Med anledning av detta rekommenderas det att ledare i byggproduktion arbetar med ledarskapsteorierna Transformational och Servant, samt att ledaren utvecklar de effektiva ledaregenskaperna, framförallt de egenskaperna som yrkesarbetarna efterfrågade.

Begränsningar: Undersökningen behandlade endast ledarskapet mellan produktionsledaren och yrkesarbetarna. Fokus låg på vilket ledarskap yrkesarbetarna ville ha för att bli motiverade och effektiva. Vidare begränsningar var att enbart undersöka fyra ledarskapsteorier samt de effektiva ledaregenskaperna.

Nyckelord: Effektivitet, motivation, effektiva ledaregenskaper, Contingency Theory, Transformational Theory, Transactional Theory, och Servant Theory.

This bachelor thesis is intended to point out differences within the supervisors’ role and contribute in making the role more attractive. At present the information about how the supervisors’ perspective varies on the supervisors’ role and the introduction to it depending on work experience and education is unknown. Further it was investigated why the supervisors’ role is seen as an entrance to the building industry and how to develop the role to encourage the supervisors to stay longer within it.

In the collection of data we have been interviewing supervisors and studying literature. In total we have interviewed 14 supervisors in the region of Jönköping and the result of the literature study has subsequently been used to substantiate the outcome of the interviews. The selection of interviewees was partly based on the supervisors’ work experience and educational level but consideration regarding sex and age was also taken.

The result showed that the supervisors experience their role as a diverse, social and coordinating role and the main work involves staking, preparation for upcoming activities, answering questions and solving problems that occur. Furthermore it appeared that the supervisors’ role varies in work tasks as well as what is considered positive, negative and difficult. Moreover varies the role in the vision of the leadership and the experience of response from co-workers. Although it also appeared that the variations may not always depend on work experience and education level but also on the supervisors’ personality. The supervisors, who have experience from being craftsmen, were considered to have several advantages, for example concerning practical understanding, detecting inaccuracies and delays and that they more easily get accepted by the co-workers.

The result indicated that the supervisors are experiencing their first months in the role differently depending on work experience and educational level. Most of them also believe that there are opportunities for improvement concerning the introduction period. The supervisors who have experience from being craftsmen felt prepared for the role to a greater extent than those supervisors who have an engineering degree. It were primarily those with an engineering degree who feel the need of a mentor but the majority of the supervisors reckons that if mentorship is to be used the mentor should be working at the same place as the supervisor.

In addition, it was shown that the supervisors enjoy their role but the supervisors who have an engineering degree see the role as more attractive than those with a background as craftsmen. Possible enhancements mentioned were improved wage development, increasingly greater responsibility, better economic planning and more variation in the types of projects and tasks.

The conclusions drawn were that the supervisors’ role varies in the aspect of the role itself and of the experience from the introduction period as well as that there are certain requests for mentorship and that there are opportunities to introduce changes which may make sure that the supervisors remain longer in their role.