Background. Samis are indigenous people in north Europe. In the territory called Sa´pmi (Lapland), reindeer herding is the traditional base for the Sami economy. The relation between living conditions and positive health of the Swedish Samis has been sparsely studied. As health is closely linked to sense of coherence (SOC), an understanding of the background factors to SOC may contribute knowledge that might be useful in promoting living conditions and health.

Methods. The study examines relations between the level of SOC and background factors from surveys in a Sami population (n=613) in comparison to a non-Sami population (n=525) in Sweden, and in comparison between 2 subsamples of Samis, that is, herders and non-herders.

Results. There are more similarities than differences between the Sami and non-Sami populations. However, dividing the Sami population, reindeer herders had significantly lower SOC, and in specific the subcomponent manageability, that is, less ability to use available resources to meet different demands in life, compared to non-herders.

Conclusions. In addition to age and health, predictors of SOC are related to the life form of reindeer husbandry and the belonging to the herding community

Bakgrund: Barn med intellektuella funktionsnedsättningar som lever i utvecklingsländer är sårbara för delaktighetsinskränkningar. Få studier har gjorts som rör deras perspektiv. Syfte: Att beskriva hur barn i ett låginkomstland mellan 13-17 år med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sin delaktighet i dagliga aktiviteter. Metod: Kandidatuppsatsen genomfördes som en deskriptiv studie med en kvantitativ ansats. Deltagare samlades in genom ett icke-slumpmässigt-, målinriktat konsekutivt urval. Data samlades in med “Picture my Participation”, ett instrument designat som en strukturerad intervju med kvantitativa frågor. Data analyserades i IBM SPSS Statistics 21. Tabeller samt diagram gjordes i Microsoft Excel 2013. Resultat: Aktiviteten som barnen deltog mest frekvent i var “Daily routines at home for personal care (dressing, choosing clothing, hair care, brushing teeth)”. Aktiviteten som flest barn prioriterade som viktigast, och var mest involverade i var “Organised leisure activities”. “Services and policies” och “Social environment” var faktorer som sågs som “Facilitators” till delaktighet, medan “Family attitudes” sågs som en “Barrier” till delaktighet. Slutsats: Barnen upplevde en hög delaktighet i de prioriterade aktiviteterna och upplevde få barriärer i relation till delaktighet.

Background: Children with developmental coordination disorder (DCD) often experience difficulties with handwriting legibility and speed. This study investigates the relationship between handwriting and upper limb kinematics to characterize movement patterns of children with DCD and typically developing (TD) children.

Methods: 30 children with and without DCD matched for age, gender, and parent education were compared across handwriting abilities using a standardized handwriting assessment of both copied and dictated tasks (A-A Handwriting). The 3D motion capture system (Qualysis) was used to analyze upper limb kinematics and characterize movement patterns during handwriting and contrasted with written output.

Results: Children with DCD wrote fewer legible letters in both copying and dictation. Children with DCD also showed poor automatization of key writing concepts. Atypical wrist postures were associated with reduced legibility for children with DCD (F (1,27) 4.71, p = 0.04, p = 0.04, p-η2  0.15); whereas for TD children, better legibility was associated with greater variations in movement speed, particularly of the wrist (rho = −0.578, p < 0.05).

Conclusion: Results reflect different movement parameters influencing handwriting in children with DCD. An improved understanding of the movement characteristics during handwriting of these children may assist intervention design.

Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktivitet med vård- och terapihund och upplevd nytta med detta. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Elva arbetsterapeuter rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via grupper på Facebook. Telefonintervjuer och intervjuer via personligt möte spelades in och transkriberades för att slutligen analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema som var: Arbetsterapeuten och hunden som ett stöd till meningsfulla aktiviteter, vilket resulterade i tre huvudkategorier som var: nytta, aktivitet och kommunikation, samt 14 underkategorier. Slutsatsen av examensarbetet var att hunden kunde vara användbar i att motivera patienter till aktivitet samt att aktiviteter tillsammans med och för hunden kändes mer meningsfulla.

Introduktion: Det finns allt fler studier inom området “Aktivitetsbalans” inom Arbetsterapin. Studier lyfter associationer till aktivitetsbalans inom olika livsområden men än finns få studier som sammanställer Forskningsläget kring dessa associationer. Samlad kunskap behövs kring arbetsterapeutens förebyggande, återställande och bibehållande insatser gentemot sina klienter. Syfte: Syftet var att beskriva forskningsläget kring vad som är associerat till aktivitetsbalans i kvantitativa studier. Metod: Designen för examensarbete var scoping review. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tjugo artiklar inkluderades och analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Examensarbetet resulterade i teman och underteman som beskriver associationer till aktivitetsbalans. Följande fem teman skapades: Hälsa och välbefinnande, Sociodemografi, Aktivitet, Interpersonella faktorer och Omgivningsfaktorer. Dessa utmynnade i elva underteman som associerar till aktivitetsbalans: Hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse, personfaktorer, variabla personfaktorer, sysselsättning, tillfredsställelse med aktivitetsutförande, problematiskt internetanvändande, familj och sociala relationer, barn med särskilda behov, samhällsinformation och isolering. Slutsats: En persons hälsa, relationer och dagliga aktiviteter har genom arbetet visat sig ha ett samband med aktivitetsbalans. Även personliga egenskaper och delar av den omgivningen där personen befinner sig i förefaller vara associerat till aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans har i examensarbetet visat sig ha associationer till flera olika delar av en människas tillvaro.

Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av djur- och/eller naturunderstödd rehabilitering i arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa.

Metoden var av kvalitativ design med ett induktivt angreppssätt. Ett avsiktligt urval i kombination med ett snöbollsurval användes vid rekrytering av deltagare. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter i Sverige. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalys utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. 

Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema: Djuren och naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Fem kategorier identifierades: Djurens och naturens lugnande effekt, Medveten närvaro, Kravlös rehabilitering, Aktivitetsbalans och Naturens symboliska betydelse, med tillhörande 13 underkategorier. 

Slutsatsen som drogs var att arbetsterapeuterna upplevde att medverkan av djur och/eller natur i arbetsterapeutiska interventioner var effektivt vid rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Resultatet indikerade att djuren och naturen hjälper patienterna att bli lugnare, komma ner i varv och att vara medvetet närvarande. Genomgående vittnade arbetsterapeuterna om djurens och naturens positiva inverkan på patienternas hälsa och tillfrisknande. 

The aim of this study was to describe experiences of pain and its relationship to daily activities in people with rheumatoid arthritis (RA). Method. Seven semi-structured focus group discussions were conducted with 33 men and women of different ages with RA. Data were analysed with content analysis. Results. Pain affected everyday life and may be a barrier to perform valued activities. Regarding the impact of pain on participation and independence, personal factors and the social environment were found to be important. It could be a struggle to find the right activity balance, since it was easy to be overactive, triggering subsequent elevation of pain levels. However, the participants also described activities as a mediator of pain and a distraction from it.Conclusion. The relationship between pain and daily activities in RA was complex. Pain as an impairment was expressed to be related to activity limitations and participation restrictions, as well as to contextual factors. These findings highlight the clinical importance of paying attention to the complexity of pain and its relation to daily activities and participation.

Bakgrund: Smärta vid Reumatoid artrit (RA) ärett välkänt symtom som orsakar lidande ochaktivitetsbegränsning. Traditionellt mäts smärtainom reumatologin som smärtintensitet på enVisuell Analog Skala (VAS). Kunskapen kring hurpatienter med RA upplever smärta och dess konsekvenser är begränsad. Patientens egenbeskrivning behövs som underlag för behandlingsplanering och för att utveckla nya metoderför att beskriva problematiken.Syfte: Syftet med studien är att beskriva smärtavid RA ur ett patientperspektiv med fokus på hursmärtan påverkar dagliga aktiviteter.Metod: Patienter med diagnostiserad RA i syd-östra Sverige identifierades via Svenska Reumatologiregistret. Urvalet baserades på minst 5 årssjukdomsduration och minst 40 mm smärtintensitet på VAS vid de två senaste besöken på reumatologklinik. Sammanlagt 33 patienter, 7 män och26 kvinnor, deltog i sju fokusgrupper. Gruppernaformades utifrån kön och ålder. Intervjuguideninnehöll frågor som: Hur beskriver patienter medRA sin smärta? Vad påverkar smärtan? Vilkakonsekvenser har smärtan för aktivitetsutförande,aktivitetsbalans och undvikande av aktivitet? Enkvalitativ innehållsanalys görs.Resultat/förväntat resultat: Analyser hittills visar patienternas frustration över att inteklara det man vill eller behöver göra, beroendeav andra, minskade möjligheter till delaktigheti sociala sammanhang. Och närståendes betydelse. Analyserna visar att smärtan är relaterad till Göteborg6-8 april 201134trötthet, stress och sinnesstämning och att arbeteeller andra aktiviteter medverkar till att glömmabort smärtan och uppehålla förmåga. Analysenslutförs under hösten.Konklusion: Denna studie förväntas genererany angelägen kunskap om och förståelse försmärta.

This study aimed to examine the difficulties with performing valued life activities in relation to pain intensity in women and men with rheumatoid arthritis (RA). In total, 737 persons with RA (73 % women) from three rheumatology units in Sweden responded to a questionnaire measuring performance of 33 valued life activities and self-rated pain. The relationships between performance of valued life activities (VLAs) and pain (measured by visual analogue scale (VAS)) were analysed based on gender. Multiple linear regression analyses were conducted with the total VLA score as dependent variable. Women reported more pain and difficulties in performing valued life activities than men. Across genders, 85 % reported at least one valued life activity affected by RA. Significantly more women than men encountered difficulties in performing some activities such as cooking, gardening and meeting new people. Women reported higher pain intensity (35 mm) than men (31 mm). Almost all 33 difficulty ratings for valued life activities were higher among persons with high pain (>40 mm) than persons with lower pain. Difficulty ratings for valued life activities correlated positively with pain in persons with lower pain, but not among those with high pain. The results highlight the importance of addressing pain, especially among women with RA, as they reported pain to impact on their valued life activities. Interestingly, this was evident also in women with lower levels of pain.

Background: Educational environments are considered important in strengthening students’ health status and knowledge, which are associated with good educational outcomes. It has been suggested to establish healthy universities based on a salutogenic approach – namely, health promotion. The aim of this study was to describe health-promoting resources and factors among first-semester students in higher education in healthcare and social work.

Methods: This cross-sectional study is based on a survey distributed among all students in seven healthcare and social work programmes at six universities in southern Sweden. The survey was carried out in 2018 using a self-reported, web-based questionnaire focussing on general health and well-being, lifestyle factors together with three validated instruments measuring health-promoting factors and processes: the Sense of Coherence (SOC) scale, Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Occupational Balance Questionnaire (OBQ).

Results: Of 2283 students, 851 (37.3%) completed the survey, of whom 742 (87.1%) were women; 722 (84.8%) were enrolled on healthcare programmes, and 129 (15.2%) were enrolled on social work programmes. Most reported good general health and well-being (88.1% and 83.7%, respectively). The total mean scores for the SOC scale, SHIS and OBQ were, respectively, 59.09 (SD = 11.78), 44.04 (SD = 9.38) and 26.40 (SD = 7.07). Well-being and several healthy lifestyles were related to better general health and higher SOC, SHIS and OBQ scores. Multiple linear and logistic regressions showed that perceived well-being and no sleeping problems significantly predicted higher general health and higher SOC, SHIS and OBQ scores. Being less sedentary and non-smoking habits were significant predictors of higher SOC.

Conclusions: Swedish students in higher education within the healthcare and social work sector report good general health and well-being in the first semester, as well as health-promoting resources (i.e. SOC, SHIS and OBQ), and in some aspects, a healthy lifestyle. High-intensity exercise, no sleeping problems and non-smoking seem to be of importance to both general health and health-promotive resources. This study contributes to knowledge about the health promotive characteristics of students in the healthcare and social work fields, which is of importance for planning universities with a salutogenic approach.

OBJECTIVES: To study differences regarding pain and activity limitations during the 3 years following diagnosis in women and men with contemporary treated early RA compared with their counterparts who were diagnosed 10 years earlier.

METHOD: This study was based on patients recruited to the Early Intervention in RA (TIRA) project. In the first cohort (TIRA-1) 320 patients were included in time for diagnosis during 1996-1998 and 463 patients were included in the second cohort (TIRA-2) during 2006-2009. Disease activity, pain intensity (Visual Analogue Scale, VAS), bodily pain (BP) in the 36-item Short Form Health Survey (SF-36), activity limitations (Health Assessment Questionnaire, HAQ), and medication were reported at inclusion and at follow-up after 1, 2, and 3 years.

RESULTS: Disease activity, pain, and activity limitations were pronounced at inclusion across both genders and in both cohorts, with some improvement observed during the first year after diagnosis. Disease activity did not differ between cohorts at inclusion but was significantly lower at the follow-ups in the TIRA-2 cohort, in which the patients were prescribed traditional disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) and biological agents more frequently. In TIRA-2, patients reported significantly lower pain and activity limitations at all follow-ups, with men reporting lower pain than women. Women reported significantly higher activity limitations at all time points in TIRA-2.

CONCLUSIONS: Pain and activity limitations were still pronounced in the contemporary treated early RA cohort compared with their counterparts diagnosed 10 years earlier and both of these factors need to be addressed in clinical settings.

Background: Over the last decades the RA-treatment strategies have changed considerably. Routines for early RA diagnosis and instituted disease modifying anti rheumatic drugs (DMARDs) have been established. In the early 2000s biologic agents also became available for treatment purposes. Despite these altered and improved strategies RA patients continue to report pain and activity limitations; women more so than men.

Objectives: To study differences regarding pain and activity limitations during the first three years after diagnosis of RA in today's patients compared with patients diagnosed 10 years earlier from a gender perspective.

Methods: This study was based on patients recruited to the project “early interventions in RA” (TIRA). In the first cohort (TIRA-1) 320 patients were included during 1996-1998. In the second cohort (TIRA-2) 463 patients were included during 2006-2008. Disease activity score 28 joint count (DAS-28) and medication were registered. Pain intensity (VAS), bodily pain (BP) in Short Form36 (SF-36) and activity limitation (Health Assessment Questionnaire, HAQ) were reported at inclusion and at follow-ups after one, two and three years.

Results: Disease activity did not differ between cohorts at inclusion, but was significant lower at the follow ups in the TIRA-2 cohort compared with the TIRA-1 cohort. Patients in TIRA2 were prescribed traditional DMARD:s and biologic agents more frequent than in TIRA-1. The TIRA-2 patients reported significantly higher pain intensity and activity limitations at inclusion but lower pain intensity and activity limitations at all follow-ups than TIRA-1 patients. There were no significant differences between cohorts regarding bodily pain at inclusion, but thereafter the TIRA-2 patients showed significant lower bodily pain than the TIRA-1 patients. Men reported lower activity limitation than women in TIRA-1; otherwise there were no gender differences in TIRA-1. In TIRA-2, there were no significant gender differences regarding pain at inclusion. However, men reported lower pain than women at all follow-ups. Women, in turn, reported significantly higher activity limitations at all time points in TIRA-2. Pain and activity limitations were significantly reduced from inclusion to the one year follow-up but remained stable thereafter.

Conclusions: Both women and men in today's early RA patient cohort report lower pain and less activity limitations at the follow ups after diagnosis of RA compared to 10 years earlier. However, both activity limitations and bodily pain are still pronounced.

OBJECTIVE: To study whether personal factors (self-efficacy and pain acceptance) mediate the relationship between pain and performance of valued life activities in persons with rheumatoid arthritis.

METHODS: Persons with rheumatoid arthritis for at least four years (n = 737; 73% women) answered a questionnaire measuring self-efficacy, pain acceptance, performance of valued life activities, and self-rated pain. Relationships among these constructs were explored using univariate and multivariate analyses. Structural equation modelling was then used to examine the mediational role of personal factors on the relationship between pain and performance of valued life activities.

RESULTS: A direct negative association between pain and performance of valued life activities was identified (Beta = .34, P < .001). This suggests that people with rheumatoid arthritis who had higher levels of pain has increased difficulties in performing valued life activities. Self-efficacy and activity engagement component of pain acceptance mediated the relationship between pain and performance of valued life activities, however the pain willingness component of pain acceptance did not influence participation in valued life activities.

CONCLUSION: These findings highlight the importance of considering personal factors, such as pain acceptance and self-efficacy, in facilitating participation in valued life activities.

Background Experience of balance in everyday activities where work is an essential part is important to health and well-being, as has also been observed in previous studies in people with rheumatoid arthritis (RA). The Valued life activity scale (VLA-swe) is a questionnaire in which patient’s first report if the separate activities are valued or not to perform and secondly difficulties to perform these activities. Occupational Balance Questionnaire (OBQ) focuses on satisfaction with the amount and variation of occupations.

Objectives The objectives were to 1) describe the relationship between performance of valued activities and experienced occupational balance, and to 2) identify aspects associated with low occupational balance in persons with RA.

Methods 368 persons (age 18–65 years, 77% women) with RA responded to a questionnaire measuring occupational balance (OBQ) and performance of valued life activities (VLA-swe). Other aspects of interest were activity limitations measured by Health Assessment Questionnaire (HAQ), pain (measured by VAS), continuous stress (stressed continuously for more than a month during the last 12 months), children at home, education, and living situation. The relation between OBQ and performance in VLA across genders and Workers/Non-workers were analysed using non-parametric correlation analyses. To identify the impact of different aspects on the likelihood that participants would report lower occupational balance, OBQ was analysed using workers/nonworkers, stress, gender, age, pain and difficulties performing valued activities as independent variables in logistic regressions models. The study was approved by the Regional Ethics Committee (Dnr2011/452–31).

Results The OBQ was significantly related to difficulties to perform valued activities reported by VLA (r=-0.41, p<0.001). Having more difficulties performing valued activities was the strongest predictor of lower occupation balance and increased the risk of reporting lower occupation balance with nearly five times (OR=4.54, p 0.001). Continuous stress increased the risk of having lower occupation balance more than three times (OR=3.27, p<0.0001) than those who not reported being stressed. The other variables show no significant impact on the likelihood that the participants would report lower occupational balance.

Conclusions The results showed support for the relationship between occupation balance and performance of valued life activities and highlights to identify what’s important for the individual and to assume that in the rehabilitation. The results also show the importance of ability to manage stress, in order to enable for retaining ability to work and achieve high occupational balance.

Bakgrund: Idag finns lite kunskap om gig-arbete och hur arbetsformen påverkar individer verksamma inom gig-ekonomins aktivitetsutförande. Syfte: Syfte med studien var att beskriva gig-arbetares aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva kontexten för gig-arbete och arbetsutförandet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som kombinerats med en observation inspirerad av fallstudiemetodik. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval. Målgruppen var gig-arbetare verksamma i gig-ekonomin som utgör de okvalificerade uppdragsbaserade arbetena som utförs lokalt. Tio gig-arbetare deltog i studien. Data samlandes in via enkät och observationer på sociala medier och i reell miljö. Databearbetning skedde genom deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att helhetsupplevelsen av gig-arbete är bra men deltagarna skattar aktivitetsobalans. I helhet skattar gruppen sin hälsa som god. Det visar på slutna svårtillgängliga grupper av gig-arbetare på sociala medier där diskussionerna till stor del handlar om arbetsmiljö och arbetsorganisation. De som skattar god hälsa är de gig-arbetare som arbetar 40 timmer eller mer i veckan och tjänar 20 000kr eller mer per månad. Slutsats: En stor andel i gruppen upplever bristfällig tillfredställelse med tid för aktiviteter utanför arbetet. Det finns aktivitetsobalans bland deltagarna men grupper upplever sin hälsa som god. De flesta har arbetsformen som primär inkomstkälla och det är en spridning av inkomstnivån.

Continuous positive airway pressure is a common and effective treatment for obstructive sleep apnea, but adherence remains an issue. Both obstructive sleep apnea and oral diseases are associated with cardiovascular diseases, and as oral dryness contributes to treatment abandonment, oral health is of importance for this patient group. The aim was therefore to explore how persons with continuous positive airway pressure-treated obstructive sleep apnea experience situations associated with their oral health, and which actions they take to manage these. An explorative and descriptive design was adopted using the critical incident technique. Based on a purposeful selection, 18 adults with long-term experience of continuous positive airway pressure-treatment were interviewed using a semi-structured interview guide. Both negative and positive situations were described. Negative situations consisted of challenges with breathing, including mouth-breathing, choking sensations, problems with night-time and daytime oral dryness, changes in the saliva composition, and deteriorating oral health. Positive situations included experiences of reduced mouth-breathing and oral dryness. The situations were often successfully managed by mimicking daytime movements, changing sleeping position, adjusting the CPAP-device and mask, increasing oral hygiene efforts, drinking water, using a humidifier or chinstrap, or contacting their oral healthcare clinic. Long-term experience of persons with continuous positive airway pressure-treated obstructive sleep apnea regard situations and actions from everyday life. Successful management can contribute to long-term adherence and decrease negative effects on oral health. More interdisciplinary collaborations could enable identification and adequate recommendations for persons who experience negative situations during their continuous positive airway pressure treatment.

BACKGROUND: Oral diseases have been associated with cardiovascular diseases, and persons with continuous positive airway pressure [CPAP]-treated obstructive sleep apnoea [OSA] have an increased risk for negative consequences for both oral and general health. CPAP treatment is often life-long and adherence to treatment is essential. Xerostomia is a common side-effect which can lead to treatment abandonment. Oral health is a changeable part of our general health and well-being and exploring the views of oral health determinants from persons with experience of CPAP-treatment is important to prevent adverse oral health outcomes. The purpose of this study was to explore what persons with experience of CPAP-treated OSA view as determinants for their oral health.

METHODS: Eighteen persons with long-term experience of CPAP-treated OSA were purposively selected. Data were collected by semi-structured individual interviews. A code book based on the World Dental Federation's [FDI] theoretical framework for oral health was developed and used to analyse the data using directed content analysis. The domains in the framework's component driving determinants were used as pre-determined categories. Using the description of driving determinants as a guide, meaning units were extracted from the interview transcripts through an inductive approach. Then, by employing a deductive approach the code book was used to categorise the meaning units into the pre-determined categories.

FINDINGS: The views on oral health determinants described by the informants were compatible with the five domains in the component driving determinants in the FDI's theoretical framework. Ageing, heredity, and salivation (biological and genetic factors), influences from family and the wider society (social environment), location and re-localisation (physical environment), oral hygiene habits, motivation, willingness to change, professional support (health behaviours), and availability, control, finances, and trust (access to care) were viewed as important oral health determinants by the informants.

CONCLUSION: The study points to a variety of individual oral health-related experiences that oral healthcare professionals could consider when designing interventions to reduce xerostomia and prevent adverse oral health outcomes for persons undergoing long-term CPAP-treatment.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes. Deltagarantalet var nio kvinnliga yrkesverksamma arbetsterapeuter från varie-rande verksamhetsområden. Dataanalysen genomfördes genom att olika kategorier definiera-des utifrån syftet. Arbetsterapeuterna anser sig kombinera rollerna som behandlare respektive coach i sitt arbete med olika individer. Vilka uppdragsgivare arbetsterapeuten har och vilken verksamhet han/hon arbetar i är avgörande för tillvägagångssätt. Ekonomi, politiska faktorer och fokus för verksamheten styr. Beroende på verksamhet och fokus har individen varierande ansvar för sin behandling/rehabilitering. Arbetsterapeututbildningen genererar en gemensam terminologi och ett aktivitetsperspektiv som skapar en gemensam grund. Den traditionella yrkesrollen har blivit omarbetad, frågan blir om coach är ett modeord och behandlare mer traditionellt? Det är av vikt att yrket har en klar profilering och idag söker arbetsterapeuter samma tjänster som andra yrkesprofessioner. Slutsatsen blir att arbetsterapeutyrket är mång-facetterat med en gemensam grund. Verksamhet och den enskilde individen styr arbetstera-peutens tillvägagångssätt och angreppssätt i rehabiliteringen/behandlingen

Background: Little is known about whether individuals with autism spectrum disorder (ASD) or attention deficit hyperactive disorder (ADHD) experience any specific facilitators or barriers to driving education.

Objective: To explore the facilitators or barriers to driving education experienced by individuals with ASD or ADHD who obtained a learner’s permit, from the perspective of the learner drivers and their driving instructors.

Methods: Data were collected from 33 participants with ASD or ADHD, and nine of their driving instructors.

Results: Participants with ASD required twice as many driving lessons and more on-road tests than those with ADHD. Participants with ADHD repeated the written tests more than those with ASD. Driving license theory was more challenging for individuals with ADHD, whilst individuals with ASD found translating theory into practice and adjusting to “unfamiliar” driving situations to be the greatest challenges.

Conclusion: Obtaining a driving license was associated with stressful training experience.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans. 

Bakgrund: Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar familjesituationen och kan leda till ökad föräldrastress. Arbetsterapeutiska interventioner för föräldrar till barn med NPF behöver därför kartläggas. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utifrån OTIPM:s interventionsmodeller. Metod: En scoping review genomfördes. Fyra databaser användes för att identifiera relevanta studier och urvalet kom att bestå av tolv artiklar. Sammanställningen av resultatet redovisas utifrån en innehållsanalys där OTIPM:s interventionsmodeller använts som deduktiv ram. Resultat: Resultatet presenteras utifrån OTIPM:s fyra interventionsmodeller. De kartlagda arbetsterapeutiska interventionerna för föräldrar till barn med NPF i den kompensatoriska modellen var POET, OBC, CI-ASD, Regul-A och MealSense. I den pedagogiska modellen framkom OPC och HMHF. I aktivitetsträningsmodellen fanns lekterapi och i funktionsträningsmodellen framkom interventionerna föräldraträningsprogram utifrån DIR-modellen, lekterapi och MBSR-OT. Slutsats: Det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventioner som kan länkas till OTIPM:s samtliga interventionsmodeller. Forskning i europeisk kontext behövs för att arbetsterapeuter i Sverige ska kunna implementera arbetsterapeutiska interventioner med evidens till föräldrar med barn med NPF. Implikationer: Studien kan bidra till ökad förståelse för vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns tillgängliga för föräldrar till barn med NPF.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet under Coronapandemin. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Dataanalysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att äldre personer upplevde en förändring i hur deras vardagsliv såg ut, med mer händelselösa dagar då aktiviteter ställdes in, samt att de inte fick möjlighet att träffa vänner och familj i samma utsträckning som tidigare. Likaså upplevde de att de hade blivit placerade i en “gammal och skör” grupp som de inte kan identifiera sig med. Däremot hade de på många sätt kunnat anpassa sin vardag genom att bland annat utföra aktiviteter utomhus, samt använda sig av digital teknik och telefon i större utsträckning än tidigare. Slutsatsen var att äldres upplevelse av delaktighet har främst påverkats negativt av Coronapandemin, då bortfallet av aktiviteter och möjlighet att träffa vänner och familj har lett till en minskad livskvalitet. Trots att många har kunnat anpassa sina aktiviteter finns en stor längtan tillbaka till livet så som det var innan Coronapandemin.  

Introduction: The growing population of older adults underscores the need for more focus on their health and wellbeing, including the role of traditional cultural activities in relation to wellbeing. Aim: The aim was to describe the meaning of older adults’ participation in traditional cultural activities in relation to wellbeing. Method: Inspired by Mak and Thomas’ (2022) framework, a scoping literature review was performed. Five databases were searched to identify relevant studies and descriptive qualitative content analysis was used. Findings: From 1222 articles retrieved, 16 were included in addition to two grey literature sources. The study identified two overarching categories, each with two sub-categories: traditional cultural activities and older adults’ wellbeing and cultural and social identity. Conclusions: While no studies directly addressed older adults’ perceived meaning of traditional cultural activities, the findings provide insights about the meaning of older adults’ participation in traditional cultural activities which may contribute to physical and psychological wellbeing and foster strong social bonds and self-identity among older adults. Significance: By integrating traditional cultural activities into interventions, occupational therapists may enhance holistic wellbeing, cultural preservation, and social inclusion for this population. Future qualitative research on older adults’ perceived meaning of participation in traditional cultural activities is needed.

The aim of the thesis was to explore the stakeholders’ opinions on and experiences with donation of used assistive devices from high-income countries to developing countries. Which was done by investigating the opinions and experiences of the different stakeholders, with donation of used assistive devices, and by exploring what used assistive devices are appropriate to donate.  

The study included eight participating stakeholders, requited through purposive and snowball sampling. Of the eight participants, five participants were sending stakeholders from Scandinavia and three participants were receiving stakeholders from lower-middle-income countries in Africa and an upper-middle-income country in Europe. The interviews were conducted using semi-structured questions to explore the participants’ own opinions and experiences with donations. Qualitative content analysis was used to analyze the transcribed interviews inductively and with manifest content. 

The results consisted of 4 main categories: Practical issues, Stakeholders opinions and cooperation, Donations are needed, and Considerations when donating. The main findings of the study were; the importance of quality control to ensure waste is not sent, the importance of communication between sender and receiver about needs, the importance of knowledge of the prerequisites and context of the receiver, and lastly, the importance of considering the responsibility of waste when the donations are worn out. In conclusion, the included stakeholders have a positive attitude towards donations and expressed a need for more knowledge.

Purpose: The aim of this work was to qualitatively explore the personal perspectives of prosthetic and orthotic users, in the context of their past and present experiences and understand their insights for the future.

Materials and Methods: A narrative exploration study design employing a phenomenological approach was used. Semi-structured interviews were conducted with three female and two male prosthetic and orthotic users from Australia and the United Kingdom. Interviews were analysed, coded and key themes and sub-themes identified. 

Results: Three themes were identified. The Maximising Opportunity theme linked sub-themes of recreation and pushing boundaries.  The Health Care Network theme included sub-themes of communication, peer support and building a team. The final theme, Changes over time, included sub-themes of disability perception, advice and advancements over time. 

Conclusion: Prosthetic and orthotic users identified there had been vast changes in disability perception, disability rights, and their role in the health care system, along with the variety of technology and materials available. Key findings were that prosthetic and orthotic users want to be listened to, considered central to the health care team, and had a deep understanding of their own health care needs.

Bakgrund: Att arbeta är viktigt utifrån individens välbefinnande och ur ett samhällsperspektiv. Individer med nedsatt arbetsförmåga har i mindre omfattning arbete än övriga befolkningen. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering då det ställer krav på att både bedöma individens förutsättningar, arbetsmiljön samt krav i arbete. 

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kunskapsläget nationellt och internationellt ser ut avseende arbetsterapeutiska interventioner inom arbetslivsinriktad rehabilitering på och i nära anslutning till arbetsplatsen där syftet är återgång i arbete.

Metod: En scoping review genomfördes utifrån Arksey och O´Malleys femstegsmodell. 

Resultat: Efter analys av tio artiklar framkom huvudtemana interventioner och arbetsterapeutiskt arbetssätt med undertemana arbetsplatsanpassningar interventioner för hitta aktivitetsbalans, interventioner för att stärka individens sociala förmåga, klientcentrerat och individbaserat arbetssätt. 

Slutsats: Studien har bidragit till ökad kunskap om vilka interventioner som används av arbetsterapeuter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och att de är effektiva. Det är viktigt att arbetsterapeuten arbetar klientcentrerat. Interventionerna bör utgå från individen och ta hänsyn till arbetsmiljö och kraven i arbete. Det går att utveckla evidensbaserade metoder med arbetsterapiteori. 

Implikationer: Arbetsterapeuter har en viktig roll för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering då studien visade att det genom arbetsterapeutiska interventioner blev en effektivare återgång i arbete. 

Barn med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism kan uppleva en minskad delaktighet i sociala relationer och i samhället. Dessa diagnoser kan medföra symtom som kan ha en negativ påverkan på utförandet i vardagliga aktiviteter. Studier visar att ett symtom som påverkar aktivitetsutförandet hos dessa barn är den sensoriska bearbetningen av stimuli i barnets omgivning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur sinnesrum kan användas som åtgärd hos barn med intellektuella funktionsnedsättningar, ADHD och/eller autism för ökad delaktighet i deras aktivitetsutförande. Examensarbetet var en Scoping Review där 20 artiklar och kapitel från en bok har inkluderats. Inklusionskriterier för artiklarna var studier om barn upp till 18 år, diagnostiserade med ADHD och autism samt användning av sinnesrum och sensorisk bearbetning vid ADHD och autism. Artiklarna skulle antingen vara kvantitativa-, kvalitativa- eller systematiska litteraturstudier. I de systematiska litteraturstudierna granskades dess referenslistor för att utesluta att en artikel inte redan blivit granskad. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska publicerade mellan 2005 och maj 2018, finnas tillgängliga i fulltext samt vara peer reviewed. Resultatet beskriver hur sinnesrum kan användas som en sensorisk integrationsåtgärd för examensarbetets målgrupp och dess effekter samt hur sinnesrummet erbjuder olika slags stimuli som ska tillfredsställa barnets sensoriska behov, vilket kan bidra till en positiv effekt genom ökat aktivitetsutförande och delaktighet. Slutsatsen är att sinnesrum är en sensorisk integrationsåtgärd som kan användas som åtgärd av arbetsterapeuter och kan erbjudas till barn med ADHD och autism som ger positiva effekter på deras delaktighet i aktivitetsutförandet.

Background:

Under 2017 avled 1,189 personer till följd av suicid i Sverige. Suicid är ett komplext problem och för att förebygga suicid krävs ett mångfacetterat angreppssätt. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar och erfarenheter av suicidprevention och hur arbetsterapeutisk kompetens kan användas i suicidpreventivt arbete. En kvalitativ studie där tre fokusgrupper och en enskild intervju med sammanlagt åtta arbetsterapeuter genomfördes. Datainsamlingen analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier: Suicidprevention i praktiken och Bemötande och kunskap om suicidala patienter. Deltagarna har tidigare inte reflekterat över sin roll i suicidprevention och upplever en rädsla och osäkerhet i mötet med suicidala patienter. Begreppen meningsfullhet och delaktighet lyfts som viktiga. Den terapeutiska relationen ligger till grund för att patienten ska vilja och våga prata om suicidala tankar och/eller suicidala beteenden. Deltagarna lyfter även vikten av att ta patientens fokus och ha ett inifrånperspektiv. Slutsatserna är att arbetsterapeuter behöver utbildning i suicidprevention för att förtydliga rollen och känna sig trygga i mötet med suicidala patienter. Arbetsterapeuter kan, med sin kompetens, fördjupa och bredda förståelsen för suicidala handlingar samt främja individens psykiska hälsa på lång sikt för att förebygga suicid.

The purpose of this study was to describe participant experiences of how a rehabilitation centre can facilitate social inclusion for people with physical disabilities in Mexico. This research was a qualitative interview study with a semi-structured interview approach. Ten participants were recruited using purposive sampling. The participants were individuals with physical disabilities, including both mobility and visual impairments, who had a connection with the rehabilitation centre. Content analysis was used while examining the collected data. The result consisted of one main category ‘individual experiences of achieving social inclusion’, four categories; ‘being supported by a community’, ‘acceptance of disability’, ‘the centre's work and its effect in the society’ and ‘the importance of work’. Each category contained several sub-categories. In conclusion, the rehabilitation centre facilitates inclusion through work opportunities and the sense of belonging to a community which has a positive impact on persons with a disability. Changing attitudes in the society by raising awareness about disability and generating an acceptance of one’s disabilities were important facilitating factors. 

Syfte: Arbetets syfte var att beskriva äldres, 65 år +, självupplevda förändringar i aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor och skattning med VAS-skala, genomfördes på tio äldre personer som flyttat in på särskilt boende. Urvalet var ett bekvämlighetsurval kompletterat med ett sekundärt avsiktligt urval. Urvalet genomfördes på två särskilda boenden, ett i en större stad och ett i en mindre. En kvalitativ dataanalys genomfördes för att analysera intervjusvaren. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde förändringar i både aktivitetsmönster och välbefinnande efter flytt till ett särskilt boende. Informanterna upplevde att de hade fler fritidsaktiviteter, eller rekreativa aktiviteter och färre måste-aktiviteter som städ eller tvätt. Många meningsfulla fysiska aktiviteter hade blivit svåra att utföra och ersatts med mindre krävande aktiviteter. Deras välbefinnande hade förbättrats på grund av ökad social kontakt och trygghet. Slutsats: Aktivitetsmönster och upplevt välbefinnande påverkades av flytt till särskilt boende. Även åldrandets aspekter upplevs ha varit en bidragande faktor till förändring.